De Ungas Kyrkomöte

I helgen träffades ett 60-tal ungdomar från hela landet och Svenska Kyrkans Unga till De Ungas Kyrkomöte i Uppsala. Resultatet blev motionssvar på 17 av de motioner som skickats till kyrkomötet i år. Under måndagen träffade sedan flera av dessa ungdomar ledamöter från kyrkomötet för att samtala och diskutera motionerna och svaren som skrivits. Inbjudna var representanter från nomineringsgrupperna, utskottspresidierna och kyrkostyrelsen. Från POSK fanns 9 personer på plats.

För mig var det första gången jag var med på forumet och det var så upplyftande att få se allt engagemang från ungdomarna och de genomtänkta svar som de lämnat på motionerna. Det ger hopp för framtiden! Att dessutom få möjlighet att sätta sig in i svaren och diskutera dem med ungdomarna direkt på plats gav ytterligare förståelse för tankegången till motionssvaret. Svar som lyfter dimensioner som jag ofta inte själv tänkt på, det är berikande att få en förståelse hur olika det går att tänka kring vissa ords betydelse, och hur det då kan förändra förståelsen för en motion. Tack för en fin dag!

Nu har kyrkomötets ledamöter ett extra stort ansvar för att det inte stannar här. Jag hoppas att dessa svar verkligen lyfts i arbetet i kyrkomötets utskott och senare i plenum. Det kommer att berika kyrkomötets arbete och ge fler perspektiv. De Ungas Kyrkomöte har lämnat riktigt bra motionssvar som är enkla att förstå och ta till sig, en extra eloge för det.

Alla motionssvar från De Ungas Kyrkomöte kan du läsa här.

Victor Ramström

 

Ur POSKs program 2018-2021

POSK menar att det är värdefullt och viktigt med ungas självorganisering och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera. De Ungas Kyrkomöte ska regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att De Ungas Kyrkomöte regleras kyrkorättsligt och får välja representanter till kyrkomötet.

Den särskilda undervisningen

Nils Gårder skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Undervisning är tema för årets kyrkomöte.  Det är utmärkt. Denna del av församlingarnas grundläggande uppgift är ofta eftersatt. Så länge jag tillhört kyrkomötet (sedan 1989) har det förekommit motioner med förslag till hur undervisningen kan förbättras. Att detta nu blivit ett proriterat område för kyrkostyrelsen genom programmet Lärande och undervisning är onekligen glädjande. Förhoppningsvis bifaller kyrkomötet kyrkostyrelsens förslag om en kraftsamling kring undervisning.

Men vad menas med undervisning? Ju mer frågan kommit i centrum ju tydligare blir det att ordet undervisning kan tolkas olika. I Nationalencyklopedin definieras ordet som ”meddelande av kunskaper”. Jag använder i min motion till kyrkomötet uttrycket ”den särskilda undervisningen” i den betydelsen. Och jag tror det är viktigt att undervisning i denna mening är i centrum för samtalet.

Det kan med fog sägas att undervisning kan ges en vidare tolkning. Allt kyrkan är och gör bör vara uttryck för vår tro och vilja att följa Kristus. Gudstjänsten är naturligtvis vårt uttryck och innefattar även en undervisning. Diakonin är ett viktigt vittnesbörd. Undervisning i denna vidare mening är nödvändig. Men när kyrkoordningen anger undervisning som en del av den grundläggande uppgiften är det enligt min mening den särskilda undervisningen – kunskapsförmedlingen som avses.

Pedagogik är vetande och metoder som tillämpas vid undervisning. Undervisning kan dock inte bedrivas endast genom detta vetande och dessa metoder utan kräver därtill att läraren har en god ämneskunskap om det som skall förmedlas. Det krävs såväl pedagogisk förmåga som ämneskunskap för att undervisningen skall bli meningsfull. Är den inte meningsfull är den kanske meningslös.

Vilken kunskap skall förmedlas? Kortfattat: I första hand troslära. Varför? Den är mest eftersökt. De studier som gjorts visar att det främsta motivet för utträde ur kyrkan är att tron saknas. Jag antar att denna avsaknad ofta kan grunda sig på en oklar uppfattning om vad tro är. I fokus bör vara det problem som är störst. Även undervisning i kristen etik är viktig men denna upprör sällan – i vart fall inte när den inte kommer i konflikt med andra värdegrunder. Men sambandet mellan tro och etik är spännande.

Att idag undervisa om troslära kräver en bred infallsvinkel. Jag tror att den kristna tron måste sättas in i ett kultur- och religionshistoriskt perspektiv och i en aktuell filosofisk och ideologisk kontext. Detta verkar ju väldigt avancerat. Ja, men det är sådant som bra berättat och samtalat om intresserar många barn och en hel del vuxna.

Nils Gårder
Ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen från Lunds stift

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Digitalt stöd till troslivet

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Lisa Tegby, Sten Janson och Boel Johansson.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Motionen handlar om inriktningen på Svenska kyrkans digitala kommunikation på tillexempel webbplatsen. Hittills har webben främst varit anpassad till dem som är nya i kyrkans värld. Motionen pekar på möjligheterna att med webben stödja också dem som försöker leva trons liv.  Det kan gälla hjälp med bönelivet, inspiration till bibelläsning och fördjupad bibelkunskap, och hjälp med andakt och gudstjänst, särskilt för dem som av olika skäl inte kan delta fysiskt i församlingens verksamhet.

POSKs kyrkomötesgrupp gjorde en studieresa till London i våras och fick lära känna olika delar av Church of England, en kyrka som också lever i ett sekulariserat och mångkulturellt samhälle. Motionen pekar på engelska kyrkans webbplats som ett exempel på hur det går att idag både tala till dem som är nya i kyrkans sammanhang och samtidigt stödja de troende.

Hans-Olof Andrén
Gruppledare för POSK i kyrkomötet

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.

Svenska kyrkans läroplan 0-18 år

Kent Karlsson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKaren Lena Arman.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Vi kan läsa i kyrkostyrelsens skrivelse där de menar att det nu finns ett behov av kraftsamling i Svenska kyrkan kring undervisning och lärande. Det finns redan ett fokus på barns och ungas lärande i Svenska kyrkans församlingar och många gör ett mycket gott arbete men en del känner att det saknas ett gemensamt sammanhållande program för undervisningen i vår kyrka – en läroplan för detta arbete.

Många anställda i vår kyrka har en pedagogisk utbildning och de är vana från sina utbildningar att jobba mot en läroplan. Vi vet att många av våra församlingspedagoger med lärarutbildning och våra församlingars förskollärare efterfrågar en läroplan för undervisningen i Svenska kyrkan. En del som vi mött är förvånade att kyrkan inte har en läroplan och en del ställer sig frågan om vad det är som är mest väsentligt att lära ut?

Via Svenska kyrkans intranät kan vi redan nu hitta skrifter och riktlinjer för arbetet med våra barn och unga i vår kyrka som t ex Svenska kyrkans möte med barnet 0-6 år, Livsmod – om teologi, barn och unga, Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete och Dela liv – Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet.

Vi har olika skrifter och riktlinjer till vårt stöd men behöver hjälp med att se hur de hänger ihop. Vi anser att vi nu behöver ett samlat verk, som en läroplan, för undervisningen med barn och unga 0-18 år.

Kent Karlsson
Ledamot i kyrkomötet från Lunds stift

 

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. Församlingspedagogerna har här en nyckelroll.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Utbildning av församlingsteologer

Niklas Grahn (POSK) skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med biskop Sören Dalevi, Sara Waldenfors (S), Agne Arnesson (C), Margareta Nisser-Larsson (BA) och Torbjörn Arvidsson (KR).

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Årets kyrkomöte har ”Undervisning” som tema. Det finns ett stort behov av att Svenska kyrkan utvecklar ett systematiskt arbete för lärande i alla åldrar. En förutsättning för att detta arbete ska kunna bli framgångsrikt är att det finns välutbildade medarbetare i församlingarna. Idag är det få som utbildar sig till församlingspedagoger. Ett skäl är att det är en mycket lång utbildning;  -Lärarutbildning + ett år studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Man kan idag bli församlingspedagog utan att i stort sett ha läst teologi. Svenska kyrkan behöver därmed förstärka teologisk och didaktisk kunskap hos dem som ska ansvara för kyrkans undervisning. Dessutom är det önskvärt att stärka folkbildningsperspektivet i utvecklandet av undervisningen.

I motionen föreslås att Svenska kyrkan ska starta en tvåårig utbildning som leder till examen som Församlingsteolog. Utbildningen till Församlingsteolog skulle förslagsvis innehålla tre terminer religionsvetenskap samt inledas med en termin av ”Kyrkans grundkurs” på folkhögskola.

En sådan utbildning skulle för den som önskar kunna byggas på i en utbildning till tex. församlingspedagog, präst eller lärare.

Niklas Grahn
Ledamot i kyrkomötet från Karlstads stift

Ur POSKs program 2018-2021

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift.

”Eld i baken” – förslaget åtgärdat!

Sven Gunnar Persson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

I en motion till kyrkomötet föreslår jag att kyrkostyrelsen ska ges i uppdrag att skyndsamt ta fram en bibelläsningsplan för Svenska kyrkan. En sådan hade tidigare funnits publicerad på kyrkans hemsida och den byttes ut i samband med att ett nytt kyrkoår inleddes. Under kyrkoåret 2018-19 har en sådan plan saknats på hemsidan och vid sökning efter bibelläsningsplanen har man mötts av ”vi arbetar med kommande lektionarium. För tillfället finns tyvärr inte någon bibelläsningsplan att ladda ner här” (sept 2018). När motionen skrevs under sommaren förkunnade hemsidan ”vi håller på att se över hur vi ska erbjuda en aktuell bibelläsningsplan”. I samband med att kyrkomötesmotionerna och annat material publicerats har det dykt upp en nedladdningsbar bibelläsningsplan på Svenska kyrkans hemsida med första dag för läsning den 1 augusti. En händelse som ser ut som en tanke. Den utlagda planen innehåller samma texter som planen för föregående kyrkoår men fördelade på andra datum. Att det nu finns en plan utlagd är glädjande och förhoppningsvis är arbetet i full gång med en ny bibelläsningsplan för det stundande kyrkoåret. En ytterligare möjlighet är att erbjuda länkar till motsvarande planer som kan finnas inom den ekumeniska rörelsen eller olika kommuniteter. Allt i syfte att stimulera den enskilda bibelläsningen.

När Martin Luther studerade Bibeln, upptäckte han att Gud faktiskt inte ställde krav på honom för att han skulle bli räddad och få komma till himlen efter döden. Han behövde inte prestera någonting inför Gud – det räckte med att tro. Denna insikt drev honom bland annat att göra bibeln tillgänglig på sitt eget språk så att flera skulle kunna läsa och väckas till insikt.

I kyrkans olika sammanhang lyssnar vi ofta till predikningar, betraktelser och andra utläggningar som tar sin utgångspunkt i bibelordet. Att det finns många sätt att läsa och tolka bibeln behöver jag inte påminna om. För oss lekmän är det en styrka om vi själva på ett hyfsat systematiskt sätt har läst och begrundat så att vi kan ”behålla det som är gott” och växa i tron.

Sven Gunnar Persson, Figeholm
kyrkomötesledamot för Linköpings stift

Undervisning om tro och vetenskap

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Sten Janson, Boel Johansson och Kjell Kallenberg.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

I motionen föreslår fyra POSKare att kyrkan mer ska uppmärksamma människors stora förtroende för vetenskapen. Många i vårt land har stora förhoppningar om att naturvetenskap, medicin och teknik ska lösa mänsklighetens alla problem, en tro på vetenskapen som ibland nästan får religiös prägel. Samtidigt verkar många vara övertygade om att religion och vetenskap inte går ihop; tror man på vetenskapen kan man inte samtidigt ha en religiös tro.

Kristendomen uppfattas som ovetenskaplig, full av saker som inte går att bevisa vara sanna och därför ingenting att bry sig om för en modern människa i ett avancerat samhälle som dagens sekulära Sverige. Uppfattningen att det finns en motsättning mellan vetenskap och tro sägs i motionen vara en viktig anledning till att många lämnar kyrkan idag – särskilt unga upplever att de tvingas välja mellan tro och vetenskap, och då väljer de vetenskapen.

Församlingarna behöver alltså stöd till hur man på ett bra sätt närmar sig dem som tror på vetenskapen och uppfattar kristen tro som ovetenskaplig.

Hans-Olof Andrén
Gruppledare för POSK i kyrkomötet

Ur POSKs program 2018-2021

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Motioner till årets kyrkomöte

En hand som skriver anteckningar på ett papper

Höstens kyrkomöte blir det första som genomförs som ett tematiskt kyrkomöte, med temat undervisning. Det innebär att fokus kommer att läggas på just olika aspekter av Svenska kyrkans undervisning. Motionsrätten har varit begränsad till att handla om undervisning, eller vara kopplad till de skrivelser som kommer från kyrkostyrelsen. Den 1 augusti var sista dagen att skicka in motioner.
56 motioner lämnades in, men 9 av dessa avvisades och kvar att behandla i höst finns alltså 47 motioner.
Återigen toppar POSK listan i antalet inskickade motioner där en POSKare är motionär. I år med 10 motioner, lika många som Frimodig kyrka.

POSK 10 motioner
Frimodig kyrka 10 motioner
Centerpartiet 9 motioner
Socialdemokraterna 7 motioner
Borgerligt alternativ 7 motioner
FiSK 6 motioner
Biskopar 4 motioner
Kristdemokraterna 3 motioner
ViSK 2 motioner
ÖKA 2 motioner
MPSK 2 motioner
Utlandskyrkan 1 motion
Sverigedemokraterna 1 motion

Några av motionerna är skrivna av personer från flera grupper, därför blir summan här över mer än 47.
En del grupper har fler engagerade motionsskrivare än andra. POSK är den grupp som har flest olika personer som motionärer, 16 personer, vilket motsvarar 38% av våra ledamöter. Det kan jämföras med att endast 10,5% av Socialdemokraternas eller 4,2% av Sverigedemokraternas ledamöter finns med som motionärer. Några av de mindre grupperna har lämnat in få motioner men lyckats få samtliga av deras ledamöter att vara motionärer. Flitigast i antal motioner är två av Frimodig kyrkas ledamöter med sina 8 motioner.

Följande motioner har en POSKare som motionär:
14 Utbildning av församlingsteologer
16 Svenska kyrkans läroplan 0-18 år
22 Stöd för undervisning ledd av lekmän
28 Den särskilda undervisningen
29 Undervisning om tro och vetenskap
30 Digitalt stöd till troslivet
37 Lektionarium för Svenska kyrkan
38 Ökade resurser till Svenska kyrkan i utlandet
40 Utredning om Svenska teologiska institutet
44 Svenska kyrkan i utlandet

Här hittar du motionerna i sin helhet.

Motionerna kommer att börja behandlas den 1-4 oktober då kyrkomötet träffas för session 1 i Uppsala.

/Victor Ramström

 

(Med reservation för eventuell felräkning på enskilda motioner.)

Lärande och undervisning

Niklas Grahn skriver om en av motionerna till höstens kyrkomöte som han själv, Amanda Carlshamre och Lisa Tegby undertecknat.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Behovet av satsningar och utveckling av Svenska kyrkans lärande och undervisning har de senaste åren ofta lyfts fram. Bakgrunden är ju att allt färre människor i vårt land har kännedom och erfarenhet av kristen tro. Under det senaste decenniet har den nationella nivån tillsammans med stiften genomfört flera olika projekt t.ex. programmet Barn och unga 0- 18 år som pågick mellan åren 2009-2012 och Dela tro – dela liv som pågår under åren 2013 – 2018.

Ärkebiskopen och Kyrkostyrelsen har nu tagit initiativ till att dessa satsningar ska följas av ett Program för lärande och undervisning för alla åldrar. Ärkebiskopen har tydligt uttalat att programmet ska vara långsiktigt – upp till 30 år – och ha samma betydelse som konfirmandverksamheten haft.

Långsiktighet i denna satsning är alldeles nödvändig. Det är dessutom avgörande att fokus i satsningen ligger lika mycket på innehållet i församlingarnas undervisning som på metod och form.

När programmet nu förbereds tycks det finnas olika bilder om struktur och upplägg. I vissa skrivningar från t.ex. kyrkostyrelsen tycks långsiktigheten nu vara devalverad till att programmet ska vara ännu ett treårsprojekt som ska pågå mellan 2018-2020.

Då det tycks finnas olika bilder av vad programmet ska vara och vilket tidsperspektiv det ska ha är det av stor vikt att detta tydliggörs. Det är också viktigt att det skapas arbetsformer som möjliggör långsiktighet. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att kyrkostyrelsen inrättar ett Råd för Svenska kyrkans undervisning.

/ Niklas Grahn
Ledamot i Kyrkomötet för POSK

 

Ur POSKs program 2018-2021

Lärande och undervisning

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder.

Har Svenska kyrkan glömt bort sina folkhögskolor?

I dag råder det brist på präster och diakoner i Svenska kyrkan . Det kan vi se när vi läser Kyrkans Tidning och ser alla platsannonser. Det är inte sällan det saknas sökande till flera av tjänster. Hur får vi unga människor att vilja arbeta och lägga sina gåvor som arbetare i Guds rika vingår?. Hur rustar vi unga och andra som vill arbeta i Svenska kyrkan?

Ett sätt kan vara alla våra fantastiska kyrkliga folkhögskolor. Där finns bibelkurser. Där finns veckokurser i olika kyrkliga frågor, kyrkvärdskurser, textläsarkurser, vaktmästarkurser. Våra folkhögskolor är en otroligt bra resurs som vi inte ska glömma bort. Var ligger din närmaste folkhögskola i ditt stift? (Det går ju givetvis bra att söka folkhögskolor på andra ställen också).

https://www.folkhogskola.nu/

På en folkhögskola får du undervisning och kunskapsinhämtning med hjälp av folkbildande förhållningssätt. Själv gick jag på folkhögskola när jag var i yngre tonåren. Det var otroligt givande och jag önskar alla den upplevelsen. När jag skulle söka folkhögskola tog jag hem en massa olika prospekt – som min farmor också läste. Det resulterade i att även hon gick på sommarkurs på folkhögskola. Du är aldrig för gammal för att lära mer och lära nytt.

I POSK tycker vi att rekryterings och utbildningsfrågorna är viktiga. I vårt program skriver vi:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att nya präster och diakoner ska ha likartade villkor under sin introduktionstid.
att Utbildningsinstitutet och STI även nyttjas för kvalificerad fortbildning.
att kyrkomusikernas tjänster innefattar instrumentalundervisning.
att personal med stödfunktioner erbjuds grundläggande utbildning om Svenska kyrkan.
att förstärka rekryteringen av kyrkomusiker och verka för att öka antalet platser i fackutbildningen.
att ta fram en Svenska kyrkans strategi och program för ledarförsörjning.
att volontäråret används som ett instrument för rekrytering.

Glöm inte bort våra folkhögskolor!

/Carina