fbpx

Många utmaningar väntar
Svenska kyrkan i Umeå

Här är ett inlägg om några frågor som väntar den kommande mandatperioden, sett ur ett lokalt perspektiv. Debattinlägget var infört i Västerbottens-Kuriren 211116.  Foto Ulrike Leone från Pixabay
Det senaste året har mycket pengar, energi och arbete lagts ned på kyrkovalet i september. Nu pågår förberedelser inom de valda församlingarna inför den kommande mandatperioden 2022-2025. Många stora utmaningar väntar.

Församlingarna är grunden för Svenska kyrkans verksamhet, det är där kyrkans liv levs och människor möter kyrkan. Just nu pågår återstart efter pandemins begränsningar.

Församlingarna står inför stora utmaningar med vikande ekonomi, medlemstal och deltagare i gudstjänster och övrig verksamhet. Här behövs många engagerade människors insatser, ideella, förtroendevalda och anställda, för att Svenska kyrkan ska kunna fortsätta vara viktig i människors liv.

Men kyrkan lever inte i ett vakuum, och har inte bara ett inre liv. Vi är en del av den värld vi delar med hela mänskligheten, har en diakonal kallelse och ett ansvar för det vi som kristna ser som ett uppdrag att förvalta skapelsen.

FN:s klimatmöte i Glasgow har avslutats, med både framsteg och bakslag. Klimatförändringarna försämrar drastiskt planetens livsbetingelser, vilket drabbar oss alla, men allra mest dem som är fattigast och bidragit minst till utsläpp och temperaturökning. För oss som kyrka är det självklart att ta vår del av ansvaret, och särskilt att verka för en rättvis fördelning av klimatkrisens bördor.

I Sverige måste politiker, företag och civilsamhälle ta krafttag för att drastiskt minska vår klimatpåverkan. Svenska kyrkan har antagit en ambitiös Färdplan för klimatet, med bl.a. målet att uppnå klimatneutralitet för vår egen verksamhet till år 2030. I Luleå stift pågår framtagandet av en Hållbarhetsstrategi för stiftets arbete 2022-2025. Där står det nu klart att även stiftets skogsförvaltning, som är en delvis självständig verksamhet, måste ingå.

Församlingarna i Umeå pastorat har under ett antal år jobbat med en miljödiplomering av sin verksamhet, men nu är det dags att gå vidare och se till att ta vår del av ansvaret att uppfylla Svenska kyrkans klimat- och hållbarhetsmål. En viktig uppgift för den kommande mandatperioden!

En aspekt av vårt samhällsansvar, särskilt angeläget inom Luleå stift, gäller Svenska kyrkans relation till det samiska folket, där vi bär på en historisk skuld genom kyrkans medverkan i samhällets förtryck gentemot samerna. För några år sedan kom en vitbok om detta som initierats av kyrkan, och som varit viktig för att belysa oförrätterna.

Nästa vecka tas ett stort och viktigt steg vidare, då ärkebiskop Antje Jackelén kommer att framföra Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket vid en högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka i samband med att kyrkomötet sammanträder. Väl så viktig som själva ursäkten är det åtagande som kyrkan samtidigt gör kring ett fortsatt försoningsarbete de kommande tio åren. I den processen kommer självfallet Luleå stift att ha en central roll, och även i Umeås församlingar blir det en viktig uppgift att utveckla det samiska kyrkolivet och även att ta ansvar för vår del i försoningsarbetet.

Diakoni har alltid varit en central uppgift för kyrkan. I dessa tider med flykting- och klimatkris är den internationella diakonin särskilt viktig att slå vakt om. Vårt internationella arbete genom Act Svenska kyrkan verkar i ett internationellt nätverk och med lokala partners i fattiga länder; med katastrofinsatser, långsiktigt utvecklingsarbete och opinionsbildning för rättvisa och mänskliga rättigheter. Insamlingskampanjer och övrigt arbete inom Act Svenska kyrkan behöver framöver starkt stöd av kyrkans förtroendevalda och anställda – och inte minst finns här utrymme för många ideellt engagerade att göra en meningsfull insats för en bättre värld att leva i.

Lars-Gunnar Frisk

Klimatambassadör, förtroendevald för POSK i Umeå pastorat och Luleå stift.

Var du där?

Manilla Okomdal Nordanstig skriver på i sin krönika i Göteborgs-Posten 28 augusti.

Var du där?

” Människan behöver en medmänniska och mänskligheten är beroende av medmänsklighet. Omsorg och kärleken till vår nästa finns i människans natur. Och den som blivit visad kärlek, och inte av rädsla har tvingats stänga in den, kan visa kärlek, kan vara kärleksfull och omtänksam i mötet med andra. Ofta räcker det med att bara vara där. Inte vända ryggen till, titta bort eller gå därifrån. Ibland är det viktigaste att stanna upp, vara kvar och att våga dela utsattheten. Då blir människan stark. Det finns en fantastisk psalm som sällan sjungs numera på grund av utdaterade ordval i den svenska psalmboken. Men melodin är vacker och orden så starka och viktiga att den förtjänar en reviderad översättning. Originalets titel är When I needed a Neighbour.

Jag behövde en nästa, var du där, var du där? Jag behövde en nästa, var du där?

Läs hela krönikan här i GP>>

POSK skriver i sitt program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärleksfull och praktisk diakonal omsorg. Diakoni innebär att se, ge röst åt och respektfullt möta människor som befinner sig i en utsatt livssituation. Nöden är skiftande och behoven är stora, och nya utmaningar ställer fler krav på församlingens diakoni. I varje församling behöver det erbjudas utbildning och möjlighet till stöd för alla som är frivilligt engagerade och som vill bidra i församlingens diakonala arbete.

Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling. Detta innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

Det växande antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. Vi måste i allt högre grad vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar hopp. POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen för att visa på ett liv i rättvisa och frihet. Människor som kommer och kommit till Sverige måste stödjas genom integration. Vi behöver se och ta tillvara på alla som söker sig till våra församlingar.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att
reflektion och kompetensutveckling sker kring nya diakonala utmaningar.
att
 det införs en bestämmelse i kyrkoordningen om att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling.
att
 Svenska kyrkans församlingar rustas att hjälpa och se till de behov som uppstår för människor som är på flykt.

Var du där?

Att kunna få bli rustad i gudstjänst och församling är viktigt. Så att jag också kan få de ögon som ser, som vågar vara närvarande och se människan bakom en framsträckt hand eller ett tyst rop på hjälp – oavsett om det är nära mig eller långt bort.

Därför är en röst på POSK viktig i kyrkovalet. För POSK vill värna diakoni och undervisningen och vill att församlingarna ska vara ett stöd i växande och ansvarstagande.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Manilla är kandidat till kyrkomötet och står på POSKs lista för Göteborgs stift.

Kyrkans finns där före och efter

Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med lokala kyrkor och organisationer och kan på det viset finnas kvar och stötta viktig lokal verksamhet runt om i världen.

https://www.svenskakyrkan.se/act/sa-arbetar-vi-i-katastrofer

Act Svenska kyrkan är ledande i psykosocialt arbete inom ACT-alliansen. Ett psykosocialt synsätt bygger på människors egen kraft att stötta varandra och återhämta sig vid kriser och katastrofer. Det bygger också på respekt för medmänniskan och kulturen man verkar i. När det fungerar som bäst får det människor att se sig själva som aktiva överlevare med handlingsutrymme, vilket bidrar till snabbare återhämtning

Vi arbetar i huvudsak med lokala samarbetspartners som känner samhället inifrån. Utifrån deras kunskap och närvaro kan de snabbt analysera behoven och förutsättningarna, samt påbörja akuta insatser. Vi involvera även den drabbade befolkningen i katastrofarbetet, till exempel genom att skapa arbetstillfällen.

Den 15 augusti inträffade en jordbävning på Haiti. Act Svenska kyrkan är redan där och har hjälpinsatser igång. Så här skriver Act Svenska kyrkan på sin blogg>>

Akuta insatser och beredskap för befolkningen på Haiti!

Jordbävning, storm, skört säkerhetsläge. Människorna på Haiti behöver vårt stöd nu. Vi finns på plats redan idag.

Lördagens jordbävning har drabbat en redan utsatt befolkning hårt. Nu är stormen Grace också på väg in över landet. Samtidigt är säkerheten och det politiska läget skört. Landets president mördades nyligen och många på Haiti är rädda och utan hem. Act Svenska kyrkans partner finns på plats och mobiliserar hjälpinsatser.

– Just nu sker en stor behovsinventering på plats i Haiti. Vi är i ständig kontakt med våra partner om vilka behov de ser och vi har ett specialutbildat team på plats som står redo att utföra de insatser som krävs, berättar Nathalie Töpperwien Blom, programsamordnare Act Svenska kyrkan.

Delar av de långsiktiga insatserna ställs nu om till akuta åtgärder för att människor ska få rent vatten, sanitetsartiklar och psykosociala aktiviteter för att mildra stressreaktioner hos både vuxna och barn. Vi lyfter också lokalbefolkningens röster till lokala myndigheter för att säkerställa att verkliga behov möts.

Inom ACT alliansen samordnas alla insatser och de ekonomiska behoven klargörs.

Säkert är att vi behöver vara många som hjälps åt och att nu behövs pengar för att stötta Haitis redan nödställda befolkning.

Din gåva behövs idag!

Fler sätt att ge

Swisha valfritt belopp till 900 1223 Ange AKUT i meddelandefältet

Ge via inbetalningskort:
plusgiro 90 01 22-3 bankgiro 900-1223
Märk inbetalningen AKUT

POSK skriver i sitt program:

Många människor är på flykt från sina hem på grund av krig, fattigdom, religiös förföljelse och klimatförändringar. Svenska kyrkans engagemang för skapelsen och social rättvisa ska alltid vara förankrat i vår kristna tro. Genom att utveckla Svenska kyrkans opinionsbildande arbete vill POSK göra allmänheten mer medveten om behovet av internationella insatser för människor i nöd. Också internt behöver Svenska kyrkans kommunikation stärkas. Det är bra om kyrkans medlemmar har kunskap om det internationella arbete som kyrkan deltar i genom Act Svenska kyrkan.

Vår vision är en kyrka fri från partipolitik

I en artikel inför kyrkovalet i Dagen skriver POSKs ordförande Amanda Carlshamre att kyrkans tro och liv ska formas utifrån svenskkyrklig teologi och inte utifrån en allmänpolitisk ideologi. Kyrkans kärna får inte kompromissas bort för att bättre passa en politisk agenda.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, är den största obundna gruppen i Svenska kyrkan. POSK finns för oss som vill ta ansvar i Svenska kyrkan utan att binda oss till något allmänpolitiskt parti. Våra kandidater är sprungna ur den lokala församlingsgemenskapen och det är det lokala förtroendet som avgör vilka som företräder POSK. Tiden är mogen för Svenska kyrkan att vara en fri kyrka.

Svenska kyrkans struktur är bred och komplex. Den dubbla ansvarslinjen mellan ämbete och lekmän både frigör och förpliktigar oss som kyrka att verka för det gemensamma bästa. Vi har dock en unik organisering för medlemmars inflytande.

Genom en utblick i den världsvida Kyrkan som Svenska kyrkan är del av ser vi att det inte finns någon kyrka med liknande demokratisk organisation, där parti­politiska grupperingar ställer upp.

Det finns många anledningar till varför andra kyrkor inte väljer att organisera sig som Svenska kyrkan: att det inte överensstämmer med kyrkans egen kyrkosyn, att kyrkan är en gemenskap av kristna och att det självfallet är de kristna som ska leda och styra sin kyrka, att partistyrelser inte ska fastslå hur kyrkan ska förvalta och förverkliga evangeliet med mera. En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är en bönegemenskap, en bordsgemenskap och en berättelsegemenskap, inte en åsiktsgemenskap.

Låt oss ta Sverigedemokraterna som exempel. De menar att de ska fortsätta att ställa upp i kyrkovalet så länge Socialdemokraterna gör det. De utser S till sina huvudmotståndare, som nappar, och kyrkan blir i kyrkovalet en skådeplats för en partipolitisk maktkamp långt från vad kyrkan är och ska vara. I politiken gäller det att bekämpa dem som inte tycker lika.

Som förtroendevald i Svenska kyrkan är syftet att finna vägar där olika kyrkliga riktningar kan samverka – vi har alla del i uppdraget att förkunna evangeliet om Jesus Kristus i ord och handling. Tvärtom borde kyrkopolitikens uppdrag vara att hålla samman kyrkan så att alla traditioner kan känna sig hemma: folkkyrkliga, lågkyrkliga, högkyrkliga och gammalkyrkliga.

POSK erbjuder ett alternativ för dig som tycker att kyrkans tro och liv ska formas utifrån svenskkyrklig teologi och inte utifrån en allmänpolitisk ideologi. Vår vision är en kyrka som är fri från partipolitisk inblandning. Kyrkans kanter och kärna får inte slipas av och kompromissas bort för att bättre passa en politisk agenda.

Vi som kandiderar för POSK har lämnat våra politiska åsikter i vapenhuset och genom vår bredd av mångfald så visar vi att det är möjligt att samla och ena människor med olika politiska ståndpunkter vilket vi värdesätter högt.

Vi är engagerade gudstjänstfirare, medarbetare inom diakoni-, barn- och ungdomsverksamhet samt kör- och musiklivet. Vår vilja att stå till förfogande på en lista i kyrkovalet grundar sig i vårt lokala engagemang.

Församlingen är Svenska kyrkans primära enhet, vilket är ett av de starka skälen till att POSK verkar för indirekta val, vilket vi också presenterar ett antal alternativ för i publicerade småskrifter på vår hemsida. I ett sådant system skulle de politiska partierna inte ha nytta eller nöje av att ställa upp. Här ska sägas att POSK vill och antar att individer inom de politiska grupperingarna skulle välja att engagera sig även med ett annat valsystem än dagens.

Finge POSK bestämma skulle kyrkovalet handla om hur vi ännu bättre kan spegla Guds vilja, inte vår egen, i gudstjänst och liv och hur vi bäst utvecklar arbetet med ideella i våra församlingar samt på vilket sätt vi kan söka enhet med andra kyrkor i en gemenskap som tydligt talar om frälsningen och hoppet. Vi skulle i kyrkovalet vilja samtala om hur vi på bästa sätt skapar mötesplatser för närvaro, gemenskap och möjligheten att växa i tro.

Vi vill helst ta bort, eller åtminstone drastiskt sänka, arvodet till förtroendevalda i Svenska kyrkan och vi vill diskutera hur vi kan bistå fler unga i att finna sitt kall till kyrkliga utbildningar för att möta behoven av personalförsörjning och på vilket sätt vi bäst kan värna våra kyrkor som viktigt kulturarv. Det här är frågor som POSK brinner för.

Svenska kyrkan drar nytta av alla de möten som sker runt om i våra församlingar och ska med kraft och omsorg ge röst åt de utsatta, vara saltet i samhällsdebatten och kritisera politiska beslut utan att stämplas åt det ena eller andra hållet som leder till interna friktioner. POSK är en stark röst för en kyrka som är fri från partipolitik, för en kyrka där vi möter varandra med respekt och talar tydligt om Jesus Kristus, men där vi också strävar efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro.

Lägger du din röst på en “POSKare” röstar du på en person som gläds åt mångfalden och står upp för enande värden. Alla – oavsett förutsättningar som kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, funktionsförmåga och socioekonomisk bakgrund – ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan.

När de politiska partierna inser att det är dags att sluta ställa upp i kyrkovalet som partipolitiska grupperingar kommer POSKare att fortsätta engagera sig. Inte för POSKs skull, utan för kyrkans skull.

Biskop Ragnars resa till Zimbabwe

För en dryg vecka sedan skrev biskop Ragnar i sin blogg om en resa han nyss varit på till Zimbabwe. Med sig på resan hade han bland annat stiftsstyrelsens vice ordförande Anna-Lena Arousell Berglund, som även är ordförande för POSK i Uppsala stift.

Intressant läsning som visar på en personligare bild av vad som hänt och händer i Zimbabwe än det vi får från nyheterna med ett stort fokus på vad som händer i systerkyrkan i landet. Ta dig tid till att läsa om resan du med.

 

Zimbabwe i våra böner

Siluett av ett träd i solnedgång med en blårosa himmel

Situationen i Zimbabwe är komplicerad. Alla tycks hålla andan och vänta på vad som kommer att ske. En gammal despot har tagits bort från makten. Från att ha varit frihetskämpen som ledde landet bort från kolonialismens fördärv förvandlades han till envåldshärskare som drev landet in i stora ekonomiska problem med stora motsättningar mellan olika grupper. Borta är också hans hustru som gärna velat ta över maktapparaten.

Svenska kyrkan har länge ett gott samarbete med kyrkorna i Zimbabwe. Det finns täta vänförbindelser som är goda och som måste fortsätta. Vi bör då också lyssna till vad kyrkorna i landet säger om utvecklingen och om de behov av självrannsakan och samarbete som finns. Säkert har vi själva mycket att lära av dem. Läs det uttalande de gjort, följ utvecklingen, bed för våra kristna systrar och bröder där och för landet Zimbabwe!

/Anders Roos

Kyrkornas globala vecka

På söndag börjar Kyrkornas globala vecka  och pågår fram till den 26 november. I år är temat ”Hållbar värld för alla” och handlar om Agenda 2030, vilket har som mål att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och vara en lösning på klimatkrisen. Jag tycker om dessa fokusveckor där vi som en del av den världsvida kyrkan arbetar kring ett gemensamt tema med våra systerkyrkor runt om i världen.

Här finns tips på vad du kan göra i din församling för att uppmärksamma detta. Nu kanske det är i senaste laget att kunna fixa något större men här finns det samlat lite sista-minuten-tips.

Vill du medverka eller hjälpa till vid något som redan är planerat finns det samlat här. Det går även bra att tipsa om fler aktiviteter där. Om jag inte var upptagen på annat håll skulle jag gärna gått på denna kväll. Personligen tycker jag att det är en liten miss i planeringen att Kyrkornas globala vecka krockar med kyrkomötets andra session. Inte för att Svenska kyrkan bara är kyrkomötet men för oss som sitter där eller vill följa vad som händer där har ju lite svårare att samtidigt uppmärksamma Kyrkornas globala vecka.

 

Foto: Andreas Philipsson

Kampen mot draken

Krönika i Göteborgs-Posten 30 september

Denna helg firar kyrkan ärkeängeln Mikael. Han är den ängel som sägs stå närmast Gud, en skyddsängel för Israels folk och den ängel som även för människornas talan inför Gud själv. Ärkeängeln är ledare för en här av andra änglar och Mikael är en mycket kraftfull ängel som ger sig in i striden mot ondskan och skyddar Guds folk. Mikael avbildas ofta med ett svärd och den kraft han har i kampen är livets, räddningens och ljusets makt.

Idag manifesteras en kamp på stadens gator och torg i vår stad Göteborg. Främlingsfientliga krafter har fått tillstånd att gå i demonstrationståg med sitt nazistiska budskap mitt ibland oss och det väcker massor av känslor. Ilska och förtvivlan bland annat, irritation och oro men uppenbarligen väcker det inte känslan av maktlöshet. För även de goda krafter som utkämpar ljusets kamp i tillvaron stämmer upp och gör sina röster hörda idag. Friheten och samhörigheten kommer att både synas och höras.

Visst finns det de som vill splittra och förgöra men de kan bara det – och inget mer. Och deras tid är kort, som det står i Bibeln. Och så finns det ett motstånd som vill ena och förena och det kommer att stå kvar, växa i kraft och föra ljuset vidare. Det berättas om ängeln Mikael i de judiska skrifterna, i Nya testamentet i Bibeln och enligt uppgift även i Koranen. Berättarrösten ljuder alltså i flera olika traditioner men det handlar om samma Ängel och om en gudomlig kraft i kampen mot ondskan. Och idag mer än någonsin, glädjer det mig att det finns starka berättelser som förenar oss. Traditionen bjuder på bilder av hur ondskans söndrande djävulskraft störtas till marken som en sårad drake av den mäktiga ängelns svärd och styrka. Och även här idag ser jag tydligt att goda krafter inte låter sig nedslås.

Det finns en ständig kamp att föra och det är lätt att välja sida. Jag väljer att stå för människors lika värde med dem som för en kamp med ickevåld, med utsträckta händer och ett vidöppet hjärta. Och för mig är det så uppenbart vilken kraft som är starkast!

För även om rädslan kan få blodet i våra ådror att isa, så är det kärleken som får livskraften att pulsera igen.

Även om folk vill bygga murar, så har de ju ingen chans mot dem som väljer att bygga broar. De som av feghet gömmer sig bakom andra bleknar när någon annan modigt tar ett steg fram med sitt vittnesbörd. Och ängslans jämmer kommer alltid att överröstas av glädjens sång.

Himlens Gud, som sänder dina heliga änglar till vår hjälp mot ondskans alla makter, ge oss glädje och uthållighet i den goda kampen.

Amen

Manilla Bergström,
präst i Göteborg

Svenska kyrkan och SD:s agenda passar inte ihop

Tegelkyrka sedd från kyrkogården. Det är soligt väder och träden är gröna.

Följande öppna brev till Jimmie Åkesson skrev prästen Stefan Klint inför kyrkovalet 2013. Då vi i POSK tycker att brevet är aktuellt än idag väljer vi att, med Stefan Klints tillåtelse, återigen publicera det här i bloggen. Brevet infördes i GöteborgsPosten 26 augusti 2013 

 

Hej Jimmie Åkesson.

Jag har läst ditt sommartal i Sölvesborg från i lördags. Du betonade där att Sverige är ett kristet land. Att skilja det svenska från det kristna eller det kristna från det svenska, menade du, är lika omöjligt som att försöka plocka äggen ur en sockerkaka.

Men låt mig nämna några typiskt kristna företeelser som är desamma oavsett var i världen vi befinner oss: dopet, nattvarden, Bibeln, kärleksbudskapet, jul, påsk, Jesus, Gud. Eller några typiskt svenska saker som inte nödvändigtvis har med det kristna att göra: föräldrapenning, barnomsorg och sjukvård för alla, allemansrätten, midsommar och att vara lagom religiös.

När du säger att du vill slå vakt om religionsfriheten men att man måste respektera vårt lands kristna arv, misstänker jag att du vill använda kyrkan för ditt eget politiska syfte, ett syfte som för mig är väsensskilt från det kristna arv som du talar om.

Du predikar en lära där människor blir bedömda inte som individer, utan som tillhöriga en viss grupp som du har bestämt har vissa egenskaper: svenskar, somalier, invandrare, muslimer eller kristna. Det är en farlig lära som underblåser rädslan hos människor för det som är annorlunda och som reser murar mellan människor i stället för att riva ner dem.

För dig består det kristna arvet i en särpräglad svensk kyrka. Du talar om kyrkobyggnader som är tillverkade av inhemska material och utformade eller utsmyckade på ett sätt som är unikt för vårt land. För dig är det viktigt att psalmerna vi sjunger är typiskt svenska och att prästerna predikar på det svenska språket.

Influenser från hela världen

Men det kristna arvet har vi fått av en judisk man och hans lärjungar från Mellanöstern, Afrika och Sydeuropa, förmedlade till oss av brittiska, tyska och antagligen ryska och grekiska missionärer. Våra svenska kyrkor är byggda efter asiatiska och sydeuropeiska förebilder. Psalmerna i vår svenska psalmbok är författade av danskar, fransmän, britter, tyskar, peruaner, sydafrikaner, stockholmare och västgötar.

Teckning av Fader Dan med texten "Sverigedemokraterna driver en kampanj om att göra Svenska kyrkan svensk igen. - De får väl börja med att plocka bort Jesus, den gamle judebabben som språkade med alla möjliga sorters folkslag och kulturer han stötte på."
Illustration: Wisti

Och om min svenskkyrkliga församling fick ta emot flyktingar från Syrien, skulle jag predika det kristna kärleksbudskapet på arabiska om jag bara kunde. Eller på teckenspråk om min församling främst bestod av döva. Det är budskapet och inte språket som är viktigt. Det är den världsvida gemenskapen av bröder och systrar, den allmänneliga kyrkan i trosbekännelsen, som är kyrkans sammanhang och ärende, inte en viss nationell tillhörighet.

Du oroar dig för att Svenska kyrkan på senare år har blivit allt mindre svensk och allt mindre kristen. Om du menar att kyrkan blivit mindre ängslig och mer öppen för den kulturella och religiösa mångfald som präglar det svenska samhället, då har kyrkan blivit mer och inte mindre kristen. Du hävdar att socialismen och liberalismen under de senaste decennierna har slagit sina klor allt djupare i kyrkan. Om du menar att kyrkan höjer sin röst med krav på rättvisa och solidaritet med svaga och utsatta individer, eller att kyrkan tar ställning för varje människas frihet att förverkliga sina drömmar och sin kallelse oavsett etnicitet eller sexualitet, då har kyrkan inte blivit mindre utan mer kristen.

Jesus inkluderade invandrare

Du är arg för att kyrkan ägnar sig åt att gömma flyktingar och kallar det att stödja islamiseringen i Sverige. Om du hade levt på Bibelns tid Jimmie, gissar jag att du lika ivrigt hade anklagat Jesus för att stödja samaritiseringen eller hednafieringen av det traditionella judiska samhället, med tanke på hur Jesus inkluderade invandrare och icke-judar i sin verksamhet. Jag gissar att du hade velat använda ditt inflytande i den egyptiska riksdagen till att hindra flyktingar som Maria och Josef med sitt nyfödda barn från att söka asyl i ditt land undan Herodes terrorregim. Tänk om din politiska agenda hade haft framgång. Då hade vi varken haft kristendom eller blågula fanor med kors på här uppe hos oss, varken ägg eller sockerkaka för att anknyta till din egen liknelse.

Och du är fortfarande arg för att biskop Eva Brunne i samband med riksdagens öppnande 2010 höll en predikan mot rasism och främlingsfientlighet, som fick dig och dina partikamrater att tåga ut ur kyrkan. Men glöm inte att det var ditt eget beslut Jimmy. Det var du som kände dig träffad. Men du behöver inte ta det personligt. Biskopar präster och pastorer predikar om medmänsklighet och mot främlingsfientlighet varje söndag. Det vore annars att svika uppdraget som förkunnare av det kristna budskapet i det svenska samhället på 2000-talet.

Nu hoppas du att ditt parti ska få ökat inflytande i det kommande kyrkovalet. Sanningen är att arvet som kyrkan förvaltar passar din politiska agenda illa. Ta det som ett gott råd: leta någon annanstans efter en värdegrund som kan stödja din politiska ideologi. Släpper du in det kristna evangeliet kommer murarna som du bygger att rivas ner från insidan.

 

Stefan Klint
präst i Svenska kyrkan i Göteborg, Örgryte församling
Initiativtagare till ungdomsprojektet Göteborg-Berlin ToR mot rasism och för demokrati och mänskliga rättigheter

Stefan Klint är idag tf kyrkoherde i Annedals församling i Göteborg (red. anm.)

Globala bönedagen mot svält

Nu på söndag den 21 maj ber Svenska kyrkan för alla drabbade i den pågående svältkatastrofen i afrikanska länder. Svenska kyrkan har tillsammans med organisationer och kyrkor runt om i världen ställt sig bakom ett upprop från Kyrkornas världsråd (där Sveriges kristna råd är associerad medlem) och All Africa Conference of Churches om att i år göra 21 maj till en global bönedag mot svält.

Bakgrunden till uppropet är pågående svältkatastrofen, som enligt FN är den värsta humanitära krisen sedan andra världskriget. Ofattbara 20 miljoner människor i bland annat Etiopien, Nigeria och Somalia är drabbade av svår hungersnöd och befinner sig snart i samma situation som i Sydsudan där människor nu svälter ihjäl. Det är första gången på sex år som FN har proklamerat att svält råder.

Den svåra torkan de senaste åren har gjort att boskap har dött, skördar förstörts och bristen på vatten är nu akut. Situationen förvärras dessutom av väpnade konflikter i flera av länderna. Att säkra tillgången på mat och vatten är en akut fråga om liv eller död för miljontals människor.

Behoven är enorma och nu behövs snabb nödhjälp för att rädda liv. Tiden håller på att rinna ut för 1,4 miljoner barn.

I samband med bönedagens upprop har ett förbönsförslag skickats till Svenska kyrkans församlingar, med en kollektvädjan, till förmån för människor som drabbats av svälten i delar av Afrika. På många platser kommer församlingar att delta i förbönen under söndagens gudstjänster.

Den som vill kan skriva sin egen bön och dela den på sociala medier (ex.vis Facebook, Twitter, Instagram), använd då taggen #praytoendfamine.

Församlingar kan registrera sitt deltagande på www.praytoendfamine.org och därmed synas på världskartan.

Du som kan, se till att även din församling är med i bönedagen. Är församlingen inte med kan i alla fall du be en bön för att få ett slut på hungersnöden.