Har du en psalm i byrålådan?

Att det planeras för att revidera psalmboken som vi använt i våra kyrkor sedan 1986 tror jag inte någon har missat. Men hur ska det gå till? Det är egentligen en större och mer komplicerad fråga.

Ja, hur gör man egentligen när man reviderar en psalmbok? Frågan har debatterats och varit uppe i kyrkomötet många gånger.

En förstudie har tagits fram och det här kommer att ta många år. Men att det skulle bli samma haveri som det blev när kyrkohandboken togs fram tror jag inte någon vill.

POSK har också varit drivande när det gäller att processen ska gå rätt till.

Nu planerar arbetsgruppen för att låta psalmförfattare skicka in sina alster. Så här står det på Svenska kyrkans webbsida:

Planen är att under hösten 2021 öppna möjligheten att sända in nyskrivna psalmer till en digital brevlåda. Det är lite senare än vi trodde från början, men av bland annat upphovsrättsskäl är det klokt att vänta tills den inbjudan kommer, säger Henrik Tobin och ger tips på vad man ska tänka på: 
– En psalm ska överensstämma med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Psalmen ska också kunna sjungas av en grupp människor tillsammans, i första hand i gudstjänstsammanhang i Svenska kyrkans församlingar.

Den 1 november 2021 öppnas en digital brevlåda där den som vill kan skicka in sina förslag på nya psalmer, https://www.svenskakyrkan.se/psalmboken/forslag-pa-nya-psalmer

Läs mer på Svenska kyrkans webbsida https://www.svenskakyrkan.se/psalmboken

Vad säger POSK om psalmboken då?

En revision av psalmboken har lyfts på flera kyrkomöten och frågan har aktualiserats i och med den nya kyrkohandboken som antogs 2017. Diskussionerna har varit många kring processen och framtagandet av den nya kyrkohandboken och POSK menar att en revision av psalmboken, när en sådan sker, ska ske med transparens, med god kompetens och förankring. Beslutet behöver övervägas och inte hastas fram. Det är också önskvärt att arbetet sker ekumeniskt.

Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska omfattas av licenser som gör det fritt att använda och sprida dem genom kopiering, storbildsvisning och på internet. (ur POSKs vision och program)

Ja, så vill du vara säker på att att få en transparent revision, med känsla för kompetens och förankring – då ska du se till att POSKs finns med i beslutande organ! För då kan du vara säker på att kyrkomusiken kommer att tas på allvar och tas tillvara – på alla sätt!

Marie Rydén Davoust

Marie Rydén Davoust är vice ordförande för POSK, har flera uppdrag som förtroendevald lokalt i Eskilstuna och som ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen.

Varför är du engagerad i POSK?
”För jag är engagerad i Svenska kyrkan. Att som körsångare och gudstjänstdeltagare få vara med att påverka både lokalt och nationellt tillsammans med flera kollegor är både viktigt och roligt. Som blivande diakon kan jag också bidra med att göra diakonala perspektiv mer synliga inom POSK och där vi verkar.”

Advents och julkonserter

I år blir julen annorlunda. Men julens budskap är detsamma som varje år. Julen handlar om att inget blir som förväntat, allt blir annorlunda, för Gud ställer om och blir människa.

Vi år många som år efter år besöker de uppskattade och älskade advents och julkonserterna i våra kyrkor. I år är det in möjligt att göra på samma sätt som vi är vana vid. Ett ljus i mörkret kan vara att det finns många konserter att ta del av digitalt på olika församlingars hemsidor, facebooksidor, instagramsidor eller sidor på youtube!

En sida att särskilt tipsa om i dessa tider är Svenska kyrkans hemsida där flera konserter finns tillgängliga att titta på. Via den kan du också klicka dig fram till kalendern och kunna söka reda på många fler digitala konserter och gudstjänster.

Kanske vill du bara få njuta av musiken, på svenskakyrkan.se/jul finns också länkar till spellistor på Spotify med julmusik.

Det är inte som vanligt, men förhoppningsvis kan detta ge lite värme i en svår tid.

/Victor Ramström
informatör

Kyrkomusiken – ett språk för tro

Torvald Johansson är domkyrkoorganist i Strängnäs. Han valdes in i kyrkomötet för 11 år sedan då frågan om en ny kyrkohandbok var på agendan. Idag menar han att fokus bör ligga på rekrytering av framtida kyrkomusiker. 

För många människor är kyrkomusiken ett språk för tro. Men ordet och musiken måste tala samma språk. Det menar kyrkomötesledamoten Torvald Johansson.
– Musiken ska inte hindra lyssnaren att ta till sig ett budskap eller svära emot platsen där den framförs. Det ska inte kännas som en dagslända. Kyrkomusiken förkunnar, lovsjunger och tjänar församlingen när den är som bäst. Det är då den kan bli ett trons språk. 

För POSK är rekryteringen av nya kyrkomusiker en av de viktigaste valfrågorna. Svenska kyrkan står inför mycket stora pensionsavgångar bland kyrkomusiker inom några år.
– Att bli kyrkomusiker tar lång tid, oftast måste den intresserade börja tidigt med grundläggande utbildning och därefter studera vid folkhögskola/högskola under två till kanske fem år. Vi talar i många fall om nästan ett decennium från den dag man ”tar sin första ton”, säger Torvald. 

Vidare menar han att det redan idag är en stor brist på behöriga musiker till de tjänster som finns och det lockar ibland församlingar att tillsätta personer som inte har rätt utbildning.
– Resultatet blir ofta en sänkt kvalitet. Lek med tanken att det inte finns någon musiker, en kyrka där ingen sjunger i gudstjänsterna, där inga instrument används och såväl bröllop som begravning sker utan musikaliska inslag. Tanken känns närmast orimlig, säger Torvald. 

I POSKs valprogram är det tydligt vilka behov som finns. Bland annat måste rekryteringen av kyrkomusiker stärkas och antalet utbildningsplatser ökas.
– Det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Det avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs. Tyvärr är inte alla församlingar och arbetsgivare medvetna om detta, menar Torvald. 

Varje dag lämnar någon medlem Svenska kyrkan. Torvald menar att Svenska kyrkan ska vara ett salt i världen och våga säga emot när det behövs.
– Det är då människor får respekt för kyrkan. Men hur vi ska bromsa medlemsminskningen är inte någon enkel sak. Jag tror i varje fall inte att man gör det genom att förenkla och popularisera kyrklig verksamhet. Kyrkomusiken kan i många fall vara en ingång för människor och håller den en hög kvalitet kan det vara en orsak till att stanna kvar i kyrkan. Det är därför viktigt för kyrkan att behålla och framföra de stora kyrkomusikaliska verken med tonsättare som Bach, Mozart, Brahms till exempel. 

Många som vanligtvis inte besöker kyrkan möter kyrkomusiken i samband med en kyrklig handling. Men likväl kan det vara i ett konserthus.
– I kulturlivet är ofta kyrkomusiken osynliggjord, men här kan kyrkan genom musikens kulturella och konstnärliga avtryck bli en ännu starkare röst i det allmänna kulturklimatet. Där kan musiken på ett särskilt sätt bli en dörröppnare och kan sänka en upplevd tröskel. Oavsett om det handlar om glädje eller sorg i kyrka eller i konserthus når oss musiken bortom orden. 

Kyrkomusikernas kompetens behöver tas på allvar menar Torvald:
– Generellt bör kyrkomusiken tas på allvar och ges en plattform där utvecklandet av kyrkans musikaliska kulturarv och nyskapande musik får ta plats. Stift och nationell nivå måste stödja genom inspiration, fortbildning och nära dialog med dem som utbildar. Vi kan inte tillåta att kyrkomusiken byts ut till enbart musik på CD. 

TORVALD JOHANSSON

ÅLDER: 65 år
BOR: Strängnäs
FAMILJ: Fru och barn
POSK: Gudstjänstutskottet, ledamot i kyrkomötet sedan 2010, ersättare i kyrkostyrelsen
FAVORITPSALM: ”Min Frälsare lever…” Sv ps 313
VIKTIGASTE FRÅGAN JUST NU: Att fira gudstjänst är det viktigaste nu och alltid och kanske särskilt idag, när så mycket händer, som vi inte rår över

FOTO: CATHARINA FRÖJD

Musik till handbokens texter

Kyrkohandbok för Svenska kyrkan

Torvald Johansson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Till årets kyrkomöte har Hans-Olof Andrén och jag tillsammans med Sofija Pedersen Videke och Sara Waldenfors från S-gruppen lämnat in en motion som enligt oss handlar om ett förbiseende vad gäller ny musik till handbokens texter.

I det särskilda yrkandet i höstas och som antogs av kyrkomötet står det att uppdraget bl. a. omfattar komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C.

Vid kyrkomötet i höstas beslöts också en ändring av kyrkoordningen 18 kap. 6a§ där det nu står: ”I huvudgudstjänsten får till kyrkohandbokens texter användas annan musik än den som ingår i kyrkohandboken.”

Denna paragraf medger därmed underförstått att ny musik får göras till alla kyrkohandbokens texter. Det innebär då även texterna till Gudstjänstmusik D och E. Vi anser att det är olämpligt att tillåta nya tonsättningar till t. ex. Per Harlings ”Du är helig, du är hel” (sv ps 709) eller Karin Runows texter i Gudstjänstmusik D. Det väcker dessutom frågor beträffande upphovsrätten och användningen av Runows och Harlings texter.

Ett annat exempel är ”Måne och sol” (sv ps 21), som knappast är betjänt av ny melodi och där text och melodi är så intimt förknippade med varandra.

Motionen eftersträvar alltså en komplettering och precisering kyrkoordningens paragraf ovan så att det särskilda yrkandet och kyrkoordningen ”talar samma språk”.

/Torvald Johansson
Domkyrkoorganist, Strängnäs
ledamot i kyrkomötet för POSK

 

Ur POSKs program 2018-2021

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan. 

Börja arbetet med en ny psalmbok!

Psalmbok

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Lars Beckman, Lisa Tegby, Jörgen Åkesson, Stig Axelsson och Torvald Johansson

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Vår nuvarande psalmbok togs i bruk på första advent år 1986. Arbetet med den tog många år. Den kommitté som fick uppdraget att förnya den gamla psalmboken (1937 års psalmbok) tillsattes redan 1969, så arbetet tog alltså totalt 17 år. Även om en förnyelse av vår nuvarande psalmbok skulle kunna gå lite snabbare än förra gången, tycker POSK att det nu är dags att starta det arbetet. Språket och samhället förändras, många psalmer i psalmboken sjungs nästan aldrig längre medan det finns en mängd nya psalmer i de olika tillägg som getts ut som blivit älskade och mycket använda. Tillsammans med flera POSKare har jag därför motionerat till årets kyrkomöte om en ny psalmbok.

Den psalmkommitté som tillsattes 1969 bestod av kända teologer, musiker och författare, exempelvis Olof Hartman, Anders Frostensson, Harald Göransson, Torsten Sörenson och Per Olof Nisser. De lite äldre av oss kommer kanske ihåg de psalmbokstillägg som kommittén gav ut, Psalmer och visor 76 och Psalmer och visor 82. Under arbetet uppstod tanken på en del i psalmboken som skulle vara gemensam för alla kyrkosamfund i Sverige. Denna gemensamma del utformades av den ekumeniska arbetsgruppen Sampsalm och omfattar de 325 första psalmerna i vår nuvarande psalmbok.

Att utarbeta en ny psalmbok är en komplicerad uppgift. Det gäller ju en helhet av både text och musik, och föråldrade uttryck måste förnyas samtidigt som man måste kunna känna igen sig i innehållet. ”Relevans och identitet” brukar dessa två aspekter kallas. I motionen föreslås att arbetet med revisionen av psalmboken även denna gång ska göras av en självständigt arbetande sakkunnigkommitté, naturligtvis med biträde från kyrkokansliet i Uppsala.

I motionen föreslås att det första steget i en revision ska vara att ta reda på om de 14 kyrkor, samfund och kristna organisationer som medverkade i den ekumeniska delen är intresserade av att delta i en revision av denna. Ekumeniken är kanske ännu viktigare nu än tidigare med tanke på att kristen enhet kan betyda väldigt mycket i en polariserad tid.

Psalmboken är ju mycket viktig för relationen mellan Svenska kyrkan och alla dem som hon kommer i kontakt med. Det är därför ett misslyckande att psalmboken ännu inte är tillgänglig på nätet, trots många års förhandlingar med de författare och musiker som har upphovsrätten. Inte minst för att brudpar ska kunna välja psalmer vid vigsel, och anhöriga vid begravning, är det viktigt att psalmboken är lättillgänglig. POSK menar därför att upphovsrättsfrågorna denna gång måste lösas redan under arbetet med en ny psalmbok.

/Hans-Olof Andrén
Ordförande för POSK och ledamot i kyrkomötet

 

Ur POSKs program 2018-2021

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Se möjligheterna!

Orgelpipor

Det är väl känt hos kyrkofolk att det inom kort kommer att bli ett skriande behov av kyrkomusiker. Då kan det vara lätt att fastna i en negativ spiral och tänka att det är ju ändå kört, varför ska jag lägga en massa energi på att lösa problemet.

Eller så kan du försöka hitta alla dessa goda exempel och se att om fler arbetade på liknande sätt så skulle mycket vara vunnet. Om inte annat kanske det är lättare att känna sig hoppfull inför framtiden om du ser allt bra som faktiskt gör framför att fastna i de negativa tankarna.

Kyrkans tidning (26 januari) intervjuar Ingela Sjögren, förbundsordförande i Kyrkomusikernas riksförbund. Ingela tar upp både utmaningarna och lyfter de goda exemplen som finns. Som förtroendevalda bör vi verkligen ta åt oss av artikelns avslutning:

” Ingela Sjögren: – Ibland är det lätt hänt att man tar oss för givet i kyrkans verksamhet. Jag önskar att alla förtroendevalda verkligen lär känna kyrkomusikerna som yrkesroll och inser hur betydelsefulla vi är. Kyrkomusiken kan tillföra något alldeles unikt.”

Även om jag som POSKare tycker att vi är väldigt bra på att se hur betydelsefull kyrkomusiken och -musikerna är för Svenska kyrkan. Ibland kan jag känna det som att vi är den enda nomineringsgrupp som tar kyrkomusiken på allvar.

I Själevads kyrka (en kyrka som i sig själv är väl värd ett besök!) finns Lilla orgelakademin för att skapa ett intresse tidigt. Det är en del av Härnösands stifts orgelprojekt. Läs mer om hur de jobbar kring orgeln i Själevad, Mo och Björna pastorat.

 

Och så en liten bonusfilm med 15 variationer och improvisationer över ”Var bor du lilla råtta?”

 

Här kan du läsa lite om Öckerös satsningar som Ingela Sjögren lyfter som goda exempel på vad som kan göras.

Ett annat exempel på bra satsningar tidigt är suzukimetoden, vilket jag personligen har upplevt hur bra den typen av undervisning kan vara. Jag sommarjobbade i Backens kyrka som vaktmästare där Maria Axell, organist, hade orgelundervisning enligt suzukimetoden och det ger snabbt goda resultat.

Välj att fokusera på goda exempel och ge dem större möjligheter att spridas runt om i landet. Kyrkomusiken är alltför viktig för att enbart hoppas att det löser sig. Det är en svår ekvation att lösa men det betyder inte att det är omöjligt…

Kyrkohandboken –
dramatik inför beslutet

Hans-Olof Andrén och Lisa Tegby berättar om handboksbeslutet i vår video efter beslutet. (Se länk nederst)

Nu är den andra sessionen av 2017 års kyrkomöte över, och beslut har fattats i en stor mängd ärenden. Det största ärendet var förstås antagandet av den nya kyrkohandboken.

Gudstjänstutskottet hade föreslagit en hel del mindre förändringar i kyrkostyrelsens förslag, som ju var identiskt med slutförslagskommitténs bearbetning av Handboksförslag 2016.

Justeringar i förslaget
De flesta av utskottets förändringar gick igenom i kyrkomötet, exempelvis mindre justeringar av Inledningsord 6, 7 och 15, Kristusrop 3, Lovsången, Nattvardsbön 3, 6 och 11, och formuleringar i Dop och Konfirmation. Två tillägg beslöts: en ny Nattvardsbön 14 och en alternativ textläsning i Vigsel. Dessutom justerades vissa uppställningar och anvisningstexter. På musiksidan gjordes två justeringar. Dels ändrades notationen av den sjungna Dagens bön och Inledande och avslutande bön så att tonen före slutfallet är längre än kantillationstonerna. Och dels ändrades textunderläggningen i Kristusrop 3 A6 tillbaks till den gamla i Psalm 696:5.

Men det största intresset var förstås musiken i sin helhet. POSK hade ju föreslagit att enbart texten skulle fastställas, och att ett uppdrag skulle ges till kyrkostyrelsen att snarast återkomma med ett bearbetat förslag till liturgisk musik till de av kyrkomötet fastställda texterna. I mellantiden skulle musiken i 2017 års förslag få användas. Vi hade krävt detta i en reservation i kyrkostyrelsen, och följde upp med en motion till kyrkomötet och en reservation i gudstjänstutskottet.

Läget inför beslutet
När POSK-gruppen i kyrkomötet träffades i söndags stod det klart att vår reservation skulle bli nedröstad. Konsekvensen av detta skulle bli att inget uppdrag skulle ges att arbeta vidare med musiken, och arbetet med kyrkohandboken skulle därmed vara avslutat. Dessutom skulle handbokens musik komma att antas mot en stor minoritets vilja.

Ställd inför dessa dystra fakta uppstod en idé i POSK-gruppen att försöka få med de andra grupperna på ett fortsatt arbete med musiken, i utbyte mot att vi gick med på att rösta för musiken i utskottets förslag. Vad vi vill är ju framförallt att få ett fördjupat arbete med Gudstjänstmusik A, den klassiska gregorianska musiken, och en breddning av den övriga gudstjänstmusiken till fler musikgenrer. När det gäller den nya musiken ville vi efterlikna processen i Norska kyrkan, som ju varit mycket framgångsrik. Tekniskt måste alla uppdrag från kyrkomötet gå genom kyrkostyrelsen. Vi utformade därför under måndagen detta förslag:

Kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Uppdraget omfattar Gudstjänstmusik A, den gudstjänstmusik som har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv och som brukas brett bland församlingarna.

Vidare omfattar uppdraget komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik (A-C) med musik från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton, och från våra systerkyrkor utanför Europa. Arbetet ska ske genom att en kommitté av sakkunniga musiker och teologer tillsätts med uppdraget att självständigt efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta musiken.

Om vi kunde få beslut om ett sådant uppdrag var vi alltså beredda att lämna vår konsekventa, men inte alls framgångsrika, linje att säga nej till förslagets musik, även om vi fortfarande tycker att den inte är färdig. Det är trots allt bättre att om några år få tillgång till både reviderad gregorianik och komplettering av de övriga serierna, än att handboken fastställs nu och inget mer händer.

Stöd från fler grupper
Det blev min uppgift som gruppledare att försöka få med ledarna för de andra stora grupperna i kyrkomötet på detta uppdrag. Och det gick förvånansvärt lätt. Jag tror att de kände en stor lättnad både över att handboken skulle kunna antas med brett stöd, och att det blev ett fortsatt arbete med musiken. Ingen är ju opåverkad av den kritik som framförts mot handboksarbetet. Så gruppledarna tog upp frågan i sina gruppmöten på tisdag morgon och fick grönt ljus, och efter en sista överläggning med finjustering av uppdraget kunde vi lämna in förslaget till kyrkomötets kansli vid lunchtid på tisdagen.

Jag upplevde att stämningen i kyrkomötet svängde då. Många var glada för överenskommelsen, och när Torvald Johansson på tisdag kväll för POSKs räkning lade det nya ”särskilda yrkandet” gick omedelbart gruppledarna för S och BA och en välkänd företrädare för C upp i talarstolen och yrkade bifall. Senare kom bifall från företrädare för flera andra grupper. Biskop Per Eckerdal, som ju i egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen varit inblandad i processen sedan kyrkostyrelsens AU blev styrgrupp 2014, stödde också yrkandet. Och när beslutet väl fattades på torsdag förmiddag togs det i stor enighet. Beslutet skedde med acklamation, och i alla fall jag hörde ingen som röstade för avslag. Och ingen begärde votering.

Kyrkostyrelsens uppgift
Bollen ligger alltså nu hos kyrkostyrelsen att genomföra detta uppdrag från kyrkomötet. I kyrkostyrelsen är det särskilt Anna Lundblad som för POSKs räkning drivit musikfrågorna. Anna lämnar nu kyrkostyrelsen efter många år av träget arbete. POSK-gruppen har utsett domkyrkoorganisten Torvald Johansson till ny ersättare i kyrkostyrelsen, och vår förhoppning är att Torvalds kyrkomusikaliska kompetens ska utnyttjas av kyrkostyrelsen, både för det aktuella uppdraget och för andra ärenden av kyrkomusikalisk art som kommer under nästa mandatperiod.

Hans-Olof Andrén
POSKs ordförande och POSKs gruppledare i kyrkomötet

Hans-Olof Andrén, Anna Lundblad, Torvald Johansson och Lisa Tegby berättar om bakgrunden till beslutet om kyrkohandboken; hur POSK jobbat med frågan genom åren, beslut och reservation i kyrkostyrelsen, samt vårt agerande som bidrog till att en kompromiss i slutändan blev möjlig.

 

Musikkommitté väntas få brett stöd

Behandlingen av kyrkohandboken i kyrkomötet tog en oväntad vändning under tisdagens debatt. Då fick ett förslag från Torvald Johansson, POSK, om att tillsätta en kommitté av sakkunniga musiker och teologer stöd av gruppledarna för S, C och BA. 

Kommitténs uppdrag är att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Dels handlar det om Gudstjänstmusik A, som ju har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv. Dels omfattar uppdraget även att självständigt och efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta kompletterande musik till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C. Musik önskas från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton och från våra systerkyrkor utanför Europa.

– Jag är mycket glad över att vi fått ett så brett stöd för ett fortsatt arbete med musiken till handboken, säger Hans-Olof Andrén, gruppledare för POSK i kyrkomötet. Genom den nya regleringen, när ny musik får användas utan att den fastställs i kyrkomötet, kan resultaten från kommitténs arbete fortlöpande tas i bruk i gudstjänsten.

– Detta stöd gör också att vi i POSK på torsdag kommer att rösta för att både text och musik i handboken antas av kyrkomötet, förstås med de förbättringar som tillkommit under utskottsbehandlingen bl a till följd av våra och andras motioner. Vi tror att det är viktigt att en ny handbok antas med brett stöd.

Kyrkomusikens kraft!

I söndags hölls en Reformationsgudstjänst i Windhoek, Namibia i samband med att Lutherska världsförbundets generalförsamling samlades.

En av de som medverkade och planerat gudstjänsten är Karin Runow, vilket vi kunde läsa i Kyrkans tidning den 10 maj.

I artikeln blir det så tydligt att en stor vikt läggs vid musiken vid en sådan samling av människor från hela världen. Musiken är ett språk som alla kan tala och förstå, även om det finns olika dialekter beroende på varifrån musiken har sitt ursprung.

Musiken kraft är stor! Vi har musiken med oss på sätt och vis redan från moderlivet, där det aldrig är helt tyst. Mammans hjärta slår som en ständig puls i musiken som sedan uppstår i en blandning av ljud utifrån, tarmarnas rörelser och blodet som susar genom ådrorna.

Kyrkomusiken är viktig! Det är fler som kommit till tro genom musiken, än genom predikan. Gud är Ordet, men Gud har också gett oss musiken för att lättare förstå Ordet.

 

Ur POSKs program:  

Kyrkomusikens kraft

Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Stift och domkapitel har en viktig uppgift att stödja rekrytering och utbildning av nya musiker samt utöva tillsyn över kyrkomusikernas tjänster och kompetenser.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå.
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer.
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.