Kyrkomusik-arkiv

Framgång för POSK vid årets kyrkomöte

29 november, 2023 kl. 16:46

Förra veckan så genomfördes andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Det blev långa dagar med debatt och beslut från morgon och fram till midnatt i något fall. Men kyrkomötet tog sig tillslut igenom de ärenden som var uppe för beslut. Talartiden blev något kortare de två sista dagarna och troligen hade det blivit ett rimligare tidsschema om den partipolitiska debatten bitvis inte hade lyst igenom.

POSKs ledamöter var flitiga i talarstolen och debatterade sakligt för de förslag som fanns i olika motioner eller från utskotten. Och det gav också lite utdelning! Inför kyrkomötets andra session var det två av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in som föreslogs få bifall, det blev fyra!

Kyrkomötet beslutade att bifalla följande motioner som ledamöter från POSK lämnat in:

Motion 2023:77 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel
Motion 2023:86 om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.
Motion 2023:66 om att:
- uppdra till kyrkostyrelsen att inför kyrkovalet 2025 genomföra en samlad distribution av alla via kyrkostyrelsen tryckta valsedlar direkt från tryckeri till respektive valnämnd för vidare distribution till vallokalerna avseende samtliga val till kyrkomöte, stiftsfullmäktige samt kyrkofullmäktige.
- uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär att en begränsning införs när det gäller hur stort bidrag för valsedlar som maximalt kan utgå om församlingar/pastorat, stift och kyrkomötet beslutar om ett sådant bidrag.
- uppdra till kyrkostyrelsen att säkerställa kostnaderna för valsedlar och valsedelsdistribution fördelas på nationell nivå, stiftsnivå samt lokal nivå avseende de tre valen.
Motion 2023:97 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda införandet av enhetsvalsedlar i kyrkovalet.

Med anledning av motion 2023:63 från POSK om att stärka församlingsrådens ställning beslutade kyrkomötet att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Roligt med den framgång gällande valsedlar som kyrkomötet nu beslutat om i motionerna 66 och 97 och där utskottet föreslagit avslag på motionerna. Hanteringen har varit omfattande och tagit tid och resurser i anspråk från nomineringsgrupperna. Framöver kommer detta att bli betydligt enklare. Med samlad distribution redan vid kyrkovalet 2025 och steg i rätt riktning för att ytterligare förenkla till kyrkovalet 2029 med enhetsvalsedlar som innebär att det är en gemensam valsedel för grupperna till respektive val.

Kyrkomötet fattade också beslut i en mängd andra ärenden. De flesta motioner fick avslag, så som det brukar vara, och också vad som borde ske med de förslag som lämnas in som inte är något som kyrkomötet bör besluta om.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Dags för session två av kyrkomötet

19 november, 2023 kl. 16:19

Skrivet av Victor Ramström

Nu återsamlas kyrkomötets ledamöter i Uppsala för den andra session av årets kyrkomöte. I veckan ska de 251 ledamöterna i dagarna tre debattera och besluta kring de 83 betänkande som blev resultatet efter den första sessionens arbete i utskotten.

Av de 104 motioner som lämnats in är det 9 stycken som föreslås få bifall av utskotten. Ytterligare några motioner föreslås anses vara besvarade och några förslag har utskotten lagt med anledning av motioner. Hur kyrkomötet väl väljer att besluta återstår att se.

Av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in är det två som föreslås få bifall. Dels handlar det om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel och dels om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Med anledning av en motion från POSK om att stärka församlingsrådens ställning föreslås kyrkomötet besluta att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Under söndagen samlas POSKs kyrkomötesgrupp till samling för att diskutera de olika förslagen till beslut och informera varandra i de fall det finns frågor att reda ut kring utskottens betänkanden. De 47 ledamöterna är redo för att debattera och fatta beslut!

Här kan du se vilka som är ledamöter i kyrkomötet för POSK.

Debatten och besluten går att följa via en livesändning på kyrkomötets webbplats.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Ur POSKs program mandatperioden 2022–2025:
”Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.”

Utan musiken tystnar kyrkan

3 september, 2021 kl. 17:53

Skrivet av Victor Ramström

Kyrkomusikern Karin Runow vill se en bredd av musikgenrer i kyrkan där speciellt barn och unga tillåts ha sina uttryck.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på, säger hon.

I början av året kände kyrkomusikern Karin Runow att det var dags att uppmuntra till psalmsång. Hon startade därför ett psalmsångsmaraton på Facebook där hon lägger ut nya psalmer flera gånger per vecka och vem som helst kan boka upp sig på en psalm.
– Vi ska sjunga igenom hela psalmboken, från början till slut. Helt fantastiskt att så många har anslutit sig från olika miljöer! För mig var det här en riktig ögonöppnare över psalmernas betydelse för människor idag och att man verkligen vill vara delaktig i psalmsången, säger Karin Runow och skrattar.

HON VISAR några av inläggen i facebookgruppen på sin mobil.
– Titta, här är en kvinna som sjunger psalmen a capella, här kommer en som kompas av gitarr och den här är från en kyrka med orgel och solist. Det bästa med den här idén är att alla kan vara med och sjunga sin psalm utifrån sina egna förutsättningar. Som kyrka ska vi möta människor som de lever nu och visa att kyrkan är allas, fortsätter hon.

KARIN HAR arbetat i Sollentuna församling i snart 40 år. Hon leder kyrkokör, barnkör och Sollentuna gospel, och är känd för att skriva barnmusikaler, bland annat Luthers ungar som blev landets mest spelade musikal under reformationsåret.
– Jag har alltid brunnit för barnkörerna. Körsång engagerar alla åldrar och kyrkan måste satsa ännu mer på barn och ungdomar.

JUST NU är Karin aktuell med musikalen Jakten på den försvunna psalmskatten.
– När man sjunger psalmer tillsammans fungerar psalmsången som en brygga mellan generationer. Musiken i kyrkan måste få låta på många olika sätt, men den musikaliska ryggraden är psalmerna. Sången vi har tillsammans. Ungefär som vi ber bönen Vår Fader ska vi även sjunga evangeliet. Då lyfter musiken och berör på riktigt, säger Karin.

KARIN MENAR att många körsångare hittat in till kyrkan och sin tro via körsången.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på. Vi människor är olika och därför är det viktigt att det finns många olika slags körer att sjunga i.
I både gospelkören och kyrkokören har människor från olika miljöer hittat till kyrkan och musiken.
– I gospelkören sjunger man på gehör och det är ett grymt sväng, andra tilltalas mer av kyrkokörens lite mer klassiska repertoar. I båda fallen bidrar du med rösten och dig själv. Körerna är oerhört viktiga för kyrkan, men glöms ofta när man pratar om ideella medarbetare, trots att många av dem har sjungit i kyrkans kör hela livet, säger Karin.

KARIN MENAR att en kyrkomusiker ska kunna oerhört många olika saker. Det kan vara allt från att leda kyrkokören, barnkören, spela orgel på vigsel, dop och begravning, leda all musik i gudstjänsten, ha babysång, konfirmander, anordna och spela på konserter, för att bara nämna några exempel.
– Som alla musikyrken börjar man sin utbildning redan när man är barn, så för att vi skall kunna fortsätta att hålla en hög nivå på kyrkans musik även i framtiden borde alla kyrkomusiker ha instrumentalundervisning i sin tjänst. En stor utmaning är att vi förväntas kunna spela allt från Avicii, Laleh och Ted Gärdestad till Mendelsohn och Bach. Vi är duktiga på den klassiska musiken men vi måste lära oss andra genrer också. Vi skulle behöva bredda musikutbildningarna, inte ta bort utan lägga till. Vi måste bevara vår tradition men också förnya. Det är då vi kan bygga broar mellan generationer på ett levande sätt.

Karin fortsätter:
– Jag tänker på kyrkan, hur den följer människan från vaggan till graven, som finns där i sorg och glädje, tro och tvivel. Det är unikt. Utan musiken hade jag inte hittat till kyrkan och jag är så tacksam över alla musikaliska platser som fört mig dit. Solna kyrkokör, ungdomskörerna i Sollentuna församling, ledare som gav oss unga utrymme och lät våra röster höras. Så vill jag att kyrkan skall fortsätta vara. En plats där alla har rätt att få sjunga och uttrycka sin tro och sitt tvivel, en kyrka som vi bygger tillsammans. Prioriteras inte musiken riskerar kyrkan att tystna.

Text och foto: Emelie Simmons

Karin Runow

Medlem i POSK sedan 20 år tillbaka

ÅLDER: 58 år.
BOR: Sollentuna.
GÖR: Kyrkomusiker och kompositör.
Aulénpriset 2011
Ceciliapriset 2017

UR POSKS PROGRAM

POSK verkar för

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.
att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Psalmboksmaraton på Facebook.

Det behövs fler platser för att utbilda församlingsmusiker!

11 augusti, 2021 kl. 12:47

Skrivet av Carina Etander Rimborg

Gästbloggare Karin Långström:

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara ett sammanhang som ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Kyrkan ska i allt hon gör förmedla befrielse, hopp och livsmod. I Svenska kyrkan ska varje människa bli sedd och tas vara på som en gåva i församlingens liv.

Det är i musikverksamheten det sker

Många människor vittnar om att det är just i musikverksamheten som detta sker. Kyrkomusik innebär så mycket: gemenskap, vänskap och tro växer under såväl körövningarna i församlingshemmet som i gudstjänstgemenskapen där psalmer och annan musik fördjupar och förstärker evangeliet.

Musikgudstjänster och konserter är omistliga delar i kyrkans liv och i kulturlivet i stort. Att redan som barn eller ungdom vara med och spela och sjunga är självklart, och undervisning i främst orgelspel bör erbjudas i fler församlingar än idag.

Organister i framkant

Men kyrkan behöver kvalificerad personal för uppgiften, och behovet av rekrytering av kyrkomusiker är mycket stort. Projektet Organister i framkant (organisteriframkant.se) räknar med att Svenska kyrkan behöver rekrytera 700 kyrkomusiker fram till år 2030 för att säkra personalförsörjningen. Det är ingen liten uppgift och flera insatser behöver göras från nationell nivå i nära samverkan med utbildningsinstitutionerna.

Fler utbildningsplatser behöver finnas. När jag i egenskap av skolpräst på folkhögskola var med i antagningsgruppen för kyrkomusikerlinjen har jag de senaste åren frustrerat sett att ett antal sökande behövt få ett negativt antagningsbesked. Inte för att de inte var tillräckligt musikaliskt begåvade eller kyrkligt förankrade – en del av dessa är redan anställda som kyrkomusiker i församling – utan för att det inte finns plats.

Utöka antalet platser!

Liknande situation finns vid (minst) en av de övriga folkhögskolorna. Jag hoppas att viljan finns hos folkhögskolorna att utöka antalet platser. De svenskakyrkliga folkhögskolorna borde med glädje satsa mer på sina kantorsutbildningar, men i brist på det kunde nationell nivå bidra med att ta ett större ekonomiskt ansvar för utbildningen än vad de gör idag. Vidare behöver de förberedande kantorsutbildningarna stärkas. Här börjar inte så få musikstuderande sin bana, eftersom det tar lång tid att lära sig orgel som nytt instrument.

Gynna församlingslivet

När det gäller kyrkomusikerutbildningen på högskola kunde nationell nivå definiera vad en organist ska ha med i sin examen. Idag kan en organist examineras utan t ex liturgiskt orgelspel eller barnkörmetodik, och det är inte särskilt gynnsamt i församlingslivet!

Mycket finns dock att göra på församlings- och pastoratsnivå. Det är önskvärt att vi uppvärderar våra egna utbildningssystem och låter behöriga kyrkomusiker komma ifråga vid tillsvidareanställning. Det är heller inte så lyckat att i annonser ange “kyrkomusikerutbildning eller motsvarande” som utbildningskrav.

Våra kyrkomusikerutbildningar på de olika nivåerna är unika, specialdesignade för Svenska kyrkans församlingsliv där musikerhantverk och pastoral blick tränas tillsammans med studiekamrater, lärare, skolpräster och praktikförsamlingar.

Den som blir anställd utan examen kan ändå uppmuntras: det är oerhört gynnsamt att kombinera församlingstjänst och kantorsstudier – men då måste det finnas fler tillräckligt antal studieplatser.

Karin Långström (POSK) Präst i Skara stift
Kandiderar till kyrkomötet

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.

att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.

att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.

att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Har du en psalm i byrålådan?

6 juni, 2021 kl. 22:21

Skrivet av Carina Etander Rimborg

Att det planeras för att revidera psalmboken som vi använt i våra kyrkor sedan 1986 tror jag inte någon har missat. Men hur ska det gå till? Det är egentligen en större och mer komplicerad fråga.

Ja, hur gör man egentligen när man reviderar en psalmbok? Frågan har debatterats och varit uppe i kyrkomötet många gånger.

En förstudie har tagits fram och det här kommer att ta många år. Men att det skulle bli samma haveri som det blev när kyrkohandboken togs fram tror jag inte någon vill.

POSK har också varit drivande när det gäller att processen ska gå rätt till.

Nu planerar arbetsgruppen för att låta psalmförfattare skicka in sina alster. Så här står det på Svenska kyrkans webbsida:

Planen är att under hösten 2021 öppna möjligheten att sända in nyskrivna psalmer till en digital brevlåda. Det är lite senare än vi trodde från början, men av bland annat upphovsrättsskäl är det klokt att vänta tills den inbjudan kommer, säger Henrik Tobin och ger tips på vad man ska tänka på:
– En psalm ska överensstämma med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Psalmen ska också kunna sjungas av en grupp människor tillsammans, i första hand i gudstjänstsammanhang i Svenska kyrkans församlingar.

Den 1 november 2021 öppnas en digital brevlåda där den som vill kan skicka in sina förslag på nya psalmer, https://www.svenskakyrkan.se/psalmboken/forslag-pa-nya-psalmer

Läs mer på Svenska kyrkans webbsida https://www.svenskakyrkan.se/psalmboken

Vad säger POSK om psalmboken då?

En revision av psalmboken har lyfts på flera kyrkomöten och frågan har aktualiserats i och med den nya kyrkohandboken som antogs 2017. Diskussionerna har varit många kring processen och framtagandet av den nya kyrkohandboken och POSK menar att en revision av psalmboken, när en sådan sker, ska ske med transparens, med god kompetens och förankring. Beslutet behöver övervägas och inte hastas fram. Det är också önskvärt att arbetet sker ekumeniskt.

Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska omfattas av licenser som gör det fritt att använda och sprida dem genom kopiering, storbildsvisning och på internet. (ur POSKs vision och program)

Ja, så vill du vara säker på att att få en transparent revision, med känsla för kompetens och förankring – då ska du se till att POSKs finns med i beslutande organ! För då kan du vara säker på att kyrkomusiken kommer att tas på allvar och tas tillvara – på alla sätt!

Marie Rydén Davoust

7 april, 2021 kl. 22:13

Skrivet av Victor Ramström

Marie Rydén Davoust är vice ordförande för POSK, har flera uppdrag som förtroendevald lokalt i Eskilstuna och som ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen.

Varför är du engagerad i POSK?
”För jag är engagerad i Svenska kyrkan. Att som körsångare och gudstjänstdeltagare få vara med att påverka både lokalt och nationellt tillsammans med flera kollegor är både viktigt och roligt. Som blivande diakon kan jag också bidra med att göra diakonala perspektiv mer synliga inom POSK och där vi verkar.”

Advents och julkonserter

16 december, 2020 kl. 21:28

Skrivet av Victor Ramström

I år blir julen annorlunda. Men julens budskap är detsamma som varje år. Julen handlar om att inget blir som förväntat, allt blir annorlunda, för Gud ställer om och blir människa.

Vi år många som år efter år besöker de uppskattade och älskade advents och julkonserterna i våra kyrkor. I år är det in möjligt att göra på samma sätt som vi är vana vid. Ett ljus i mörkret kan vara att det finns många konserter att ta del av digitalt på olika församlingars hemsidor, facebooksidor, instagramsidor eller sidor på youtube!

En sida att särskilt tipsa om i dessa tider är Svenska kyrkans hemsida där flera konserter finns tillgängliga att titta på. Via den kan du också klicka dig fram till kalendern och kunna söka reda på många fler digitala konserter och gudstjänster.

Kanske vill du bara få njuta av musiken, på svenskakyrkan.se/jul finns också länkar till spellistor på Spotify med julmusik.

Det är inte som vanligt, men förhoppningsvis kan detta ge lite värme i en svår tid.

/Victor Ramström
informatör

Kyrkomusiken – ett språk för tro

9 december, 2020 kl. 23:57

Skrivet av Victor Ramström

Torvald Johansson är domkyrkoorganist i Strängnäs. Han valdes in i kyrkomötet för 11 år sedan då frågan om en ny kyrkohandbok var på agendan. Idag menar han att fokus bör ligga på rekrytering av framtida kyrkomusiker.

För många människor är kyrkomusiken ett språk för tro. Men ordet och musiken måste tala samma språk. Det menar kyrkomötesledamoten Torvald Johansson.
– Musiken ska inte hindra lyssnaren att ta till sig ett budskap eller svära emot platsen där den framförs. Det ska inte kännas som en dagslända. Kyrkomusiken förkunnar, lovsjunger och tjänar församlingen när den är som bäst. Det är då den kan bli ett trons språk.

För POSK är rekryteringen av nya kyrkomusiker en av de viktigaste valfrågorna. Svenska kyrkan står inför mycket stora pensionsavgångar bland kyrkomusiker inom några år.
– Att bli kyrkomusiker tar lång tid, oftast måste den intresserade börja tidigt med grundläggande utbildning och därefter studera vid folkhögskola/högskola under två till kanske fem år. Vi talar i många fall om nästan ett decennium från den dag man ”tar sin första ton”, säger Torvald.

Vidare menar han att det redan idag är en stor brist på behöriga musiker till de tjänster som finns och det lockar ibland församlingar att tillsätta personer som inte har rätt utbildning.
– Resultatet blir ofta en sänkt kvalitet. Lek med tanken att det inte finns någon musiker, en kyrka där ingen sjunger i gudstjänsterna, där inga instrument används och såväl bröllop som begravning sker utan musikaliska inslag. Tanken känns närmast orimlig, säger Torvald.

I POSKs valprogram är det tydligt vilka behov som finns. Bland annat måste rekryteringen av kyrkomusiker stärkas och antalet utbildningsplatser ökas.
– Det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Det avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs. Tyvärr är inte alla församlingar och arbetsgivare medvetna om detta, menar Torvald.

Varje dag lämnar någon medlem Svenska kyrkan. Torvald menar att Svenska kyrkan ska vara ett salt i världen och våga säga emot när det behövs.
– Det är då människor får respekt för kyrkan. Men hur vi ska bromsa medlemsminskningen är inte någon enkel sak. Jag tror i varje fall inte att man gör det genom att förenkla och popularisera kyrklig verksamhet. Kyrkomusiken kan i många fall vara en ingång för människor och håller den en hög kvalitet kan det vara en orsak till att stanna kvar i kyrkan. Det är därför viktigt för kyrkan att behålla och framföra de stora kyrkomusikaliska verken med tonsättare som Bach, Mozart, Brahms till exempel.

Många som vanligtvis inte besöker kyrkan möter kyrkomusiken i samband med en kyrklig handling. Men likväl kan det vara i ett konserthus.
– I kulturlivet är ofta kyrkomusiken osynliggjord, men här kan kyrkan genom musikens kulturella och konstnärliga avtryck bli en ännu starkare röst i det allmänna kulturklimatet. Där kan musiken på ett särskilt sätt bli en dörröppnare och kan sänka en upplevd tröskel. Oavsett om det handlar om glädje eller sorg i kyrka eller i konserthus når oss musiken bortom orden.

Kyrkomusikernas kompetens behöver tas på allvar menar Torvald:
– Generellt bör kyrkomusiken tas på allvar och ges en plattform där utvecklandet av kyrkans musikaliska kulturarv och nyskapande musik får ta plats. Stift och nationell nivå måste stödja genom inspiration, fortbildning och nära dialog med dem som utbildar. Vi kan inte tillåta att kyrkomusiken byts ut till enbart musik på CD.

TORVALD JOHANSSON

ÅLDER: 65 år
BOR: Strängnäs
FAMILJ: Fru och barn
POSK: Gudstjänstutskottet, ledamot i kyrkomötet sedan 2010, ersättare i kyrkostyrelsen
FAVORITPSALM: ”Min Frälsare lever…” Sv ps 313
VIKTIGASTE FRÅGAN JUST NU: Att fira gudstjänst är det viktigaste nu och alltid och kanske särskilt idag, när så mycket händer, som vi inte rår över

FOTO: CATHARINA FRÖJD

Musik till handbokens texter

17 september, 2018 kl. 10:25

Skrivet av Torvald Johansson

Torvald Johansson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Till årets kyrkomöte har Hans-Olof Andrén och jag tillsammans med Sofija Pedersen Videke och Sara Waldenfors från S-gruppen lämnat in en motion som enligt oss handlar om ett förbiseende vad gäller ny musik till handbokens texter.

I det särskilda yrkandet i höstas och som antogs av kyrkomötet står det att uppdraget bl. a. omfattar komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C.

Vid kyrkomötet i höstas beslöts också en ändring av kyrkoordningen 18 kap. 6a§ där det nu står: ”I huvudgudstjänsten får till kyrkohandbokens texter användas annan musik än den som ingår i kyrkohandboken.”

Denna paragraf medger därmed underförstått att ny musik får göras till alla kyrkohandbokens texter. Det innebär då även texterna till Gudstjänstmusik D och E. Vi anser att det är olämpligt att tillåta nya tonsättningar till t. ex. Per Harlings ”Du är helig, du är hel” (sv ps 709) eller Karin Runows texter i Gudstjänstmusik D. Det väcker dessutom frågor beträffande upphovsrätten och användningen av Runows och Harlings texter.

Ett annat exempel är ”Måne och sol” (sv ps 21), som knappast är betjänt av ny melodi och där text och melodi är så intimt förknippade med varandra.

Motionen eftersträvar alltså en komplettering och precisering kyrkoordningens paragraf ovan så att det särskilda yrkandet och kyrkoordningen ”talar samma språk”.

/Torvald Johansson
Domkyrkoorganist, Strängnäs
ledamot i kyrkomötet för POSK

Ur POSKs program 2018-2021:

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Börja arbetet med en ny psalmbok!

12 september, 2018 kl. 06:08

Skrivet av Hans-Olof Andrén

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Lars Beckman, Lisa Tegby, Jörgen Åkesson, Stig Axelsson och Torvald Johansson

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Vår nuvarande psalmbok togs i bruk på första advent år 1986. Arbetet med den tog många år. Den kommitté som fick uppdraget att förnya den gamla psalmboken (1937 års psalmbok) tillsattes redan 1969, så arbetet tog alltså totalt 17 år. Även om en förnyelse av vår nuvarande psalmbok skulle kunna gå lite snabbare än förra gången, tycker POSK att det nu är dags att starta det arbetet. Språket och samhället förändras, många psalmer i psalmboken sjungs nästan aldrig längre medan det finns en mängd nya psalmer i de olika tillägg som getts ut som blivit älskade och mycket använda. Tillsammans med flera POSKare har jag därför motionerat till årets kyrkomöte om en ny psalmbok.

Den psalmkommitté som tillsattes 1969 bestod av kända teologer, musiker och författare, exempelvis Olof Hartman, Anders Frostensson, Harald Göransson, Torsten Sörenson och Per Olof Nisser. De lite äldre av oss kommer kanske ihåg de psalmbokstillägg som kommittén gav ut, Psalmer och visor 76 och Psalmer och visor 82. Under arbetet uppstod tanken på en del i psalmboken som skulle vara gemensam för alla kyrkosamfund i Sverige. Denna gemensamma del utformades av den ekumeniska arbetsgruppen Sampsalm och omfattar de 325 första psalmerna i vår nuvarande psalmbok.

Att utarbeta en ny psalmbok är en komplicerad uppgift. Det gäller ju en helhet av både text och musik, och föråldrade uttryck måste förnyas samtidigt som man måste kunna känna igen sig i innehållet. ”Relevans och identitet” brukar dessa två aspekter kallas. I motionen föreslås att arbetet med revisionen av psalmboken även denna gång ska göras av en självständigt arbetande sakkunnigkommitté, naturligtvis med biträde från kyrkokansliet i Uppsala.

I motionen föreslås att det första steget i en revision ska vara att ta reda på om de 14 kyrkor, samfund och kristna organisationer som medverkade i den ekumeniska delen är intresserade av att delta i en revision av denna. Ekumeniken är kanske ännu viktigare nu än tidigare med tanke på att kristen enhet kan betyda väldigt mycket i en polariserad tid.

Psalmboken är ju mycket viktig för relationen mellan Svenska kyrkan och alla dem som hon kommer i kontakt med. Det är därför ett misslyckande att psalmboken ännu inte är tillgänglig på nätet, trots många års förhandlingar med de författare och musiker som har upphovsrätten. Inte minst för att brudpar ska kunna välja psalmer vid vigsel, och anhöriga vid begravning, är det viktigt att psalmboken är lättillgänglig. POSK menar därför att upphovsrättsfrågorna denna gång måste lösas redan under arbetet med en ny psalmbok.

/Hans-Olof Andrén
Ordförande för POSK och ledamot i kyrkomötet

Ur POSKs program 2018-2021:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Framgång för POSK vid årets kyrkomöte

Dags för session två av kyrkomötet

Utan musiken tystnar kyrkan

Det behövs fler platser för att utbilda församlingsmusiker!

Det är i musikverksamheten det sker

Organister i framkant

Utöka antalet platser!

Gynna församlingslivet

Har du en psalm i byrålådan?

Marie Rydén Davoust

Advents och julkonserter

Kyrkomusiken – ett språk för tro

Musik till handbokens texter

Börja arbetet med en ny psalmbok!

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier