Ni har väl inte missat att anmäla er till årets World Fairtrade Challenge! Här finns tips, mer information och material att beställa från Svenska kyrkan och Fairtrade Sverige för att uppmärksamma fikat lite extra!
Annars går det bra att anmäla sitt Fairtrade-fika direkt på FairtradeChallange. Där hittar du också andra som fikar Fairtrade under utmaningsveckan, så om du inte själv anordnar så kanske du hittar ett ställe dit du kan gå!
Jag fikar Fairtrade! Gör du?
Om en vecka har Minna Heimo en önskekonsert där alla får komma med önskemål om vad de vill höra spelas på orgel. Jag blev då i alla fall väldigt nyfiken och inspirerad när jag såg denna tweet i flödet tidigare i vintras.
Nu har du chans att höra Starwars main theme på orgel! Den 5 maj anordnas en orgelkonsert baserad på önskelåtar i Stora Kopparbergs kyrka, Falun. Maila din önskelåt till minna.heimo@svenskakyrkan.se pic.twitter.com/9CywfgEvzy
— Svenska kyrkan (@svenskakyrkan) January 23, 2018
Så nu vill jag uppmana alla som inte ska på POSKs årsmöte och som kan ta sig till Stora Kopparbergs kyrka i Falun på lördag den 5 maj 18.00 att önska sina favoritlåtar och sedan åka dit för att lyssna!
Superrolig idé, som Minna säkerligen inte är ensam om, men det gör det ju inte mindre värt att uppmärksamma bara för det. Tipsa gärna i kommentarsfältet om liknade arrangemang på andra ställen. Både sådant som redan varit men kanske allra helst sådant som kommer.
I veckan kom Svenska kyrkans hållbarhetsredovisning på nationell nivå med en uppföljning om hur arbetet med dessa frågor gått under 2017. När det rör sig om hållbarhet är det lätt att tolka det som att det bara gäller miljön men så är inte fallet, vilket blir väldigt tydligt när rapporten läses. Hållbarhetsredovisningen utgår utifrån Svenska kyrkans arbete med Agenda 2030.
Det är många stora och ibland komplexa frågor som rapporten tar hänsyn till. Jag finner rapporten väldigt intressant utifrån det jag hunnit med att titta på, och det gör jag just för att den utgår från Agenda 2030. I höstas uppmärksammades Globala målen för hållbar utveckling, eller Agenda 2030, under Kyrkornas globala vecka, vilket bloggen uppmärksammade då, och jag kan inte låta bli att fundera över om detta fokus har påverkat resultatet i hållbarhetsredovisningen 2017. Jag hoppas att om Kyrkornas globala vecka har gjort skillnad så ska den bestå även framöver, för att annars blir det ju inte en hållbar utveckling om vi bara lyckas med arbetet när det finns en ”fokusvecka”.
Och den oron blir ju ännu större när nyheten om att Sveriges kristna råd kommer att lägga ned bland annat Kyrkornas globala vecka ringer i öronen. För är vi i Svenska kyrkan så beroende av fokusveckor för att klara av att jobba med viktiga frågor då blir ju denna organisationsförändring ett verkligt problem. Dock så tror och hoppas jag att min oro är helt obefogad. Jag ser ju hur dessa frågor tas på allvar även i församlingarna, de dyker upp i församlingsinstruktioner och andra styrande dokument.
Det är visserligen upp till oss, engagerade och förtroendevalda, att se till att det inte bara blir vackra ord på ett papper, utan att det, likt barnkonsekvensanalys, ständigt finns närvarande hos oss, som en fond som vi har att förhålla oss till. I vissa frågor väldigt påtagligt, i andra räcker det med att bara tänka tanken Agenda 2030. Jag vill uppmana alla att läsa rapporten, både för att se vad Svenska kyrkan gör för att bidra till att uppnå De globala målen för hållbar utveckling men också för att hitta inspiration om hur det arbetet kan ske även på församlingsnivå.
Alla måste bidra i denna viktiga fråga. Om du inte är en del av lösningen, så är du en del av problemet, har nog aldrig stämt så bra som i Agenda 2030 tycker jag.
Opinionskrönika från Västerbottens kuriren av Lisa Tegby. I svensk skola ska det vara lärare och pedagoger som styr, inte präster och imamer, sade civilminister Ardalan Shekarabi när socialdemokraterna meddelade att de vill förbjuda religiösa friskolor. Självklart, tänker Lisa.
Ardalan Shekarabi har gått i en muslimsk skola i Iran. Där hade imamerna säkert ett stort inflytande. Men i Sverige är det den svenska skollagen som styr alla skolor.
Man kan ha olika uppfattning om friskolesystemet och vad det gör med vårt samhälle. Ökar eller minskar det segregationen? Är det bra att ideella organisationer, kyrkor, byalag, riskkapitalister och andra kan driva skolor? Men nu är det inte hela friskolesystemet som diskuteras utan enbart de religiösa skolorna. Socialdemokraterna vill förbjuda just dem.
Det finns ett 80-tal religiösa friskolor i Sverige. Ungefär 70 är kristna och ett tiotal muslimska. Det finns en judisk skola också men den räknas inte som religiös utan som en skola som värnar det judiska kulturarvet. De religiösa skolorna ska precis som andra skolor ha en konfessionsfri undervisning. Om elever erbjuds religiösa aktiviteter ska det ske utanför skoltid och vara frivilligt.
Det är sant att lärare och pedagoger ska styra i skolan. Men skolan styrs också av vårt samhälles gemensamma trosbekännelse. I den svenska skolans läroplan står det att alla skolor är skyldiga att förmedla grundläggande värden som demokrati och människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med de svaga och utsatta. Det är en bra trosbekännelse som bygger på en gemensam övertygelse – inte på vetenskap! – och den är inte förhandlingsbar.
Det är märkligt att Ardalan Shekarabi och många av hans partikamrater tycks tro att alla andra kan leva upp till läroplanens krav, men att religiösa organisationer per definition inte kan göra det. Skolinspektionen ska tillse att alla skolor följer regelverket. De skolor som inte gör det måste ändra sig eller ska stängas. Tror inte ministern att tillsynen fungerar? Då är det väl den man måste göra något åt.
Om inte förslaget att stänga religiösa friskolor enbart är röstfiske i grumliga vatten måste det vara uttryck för fördomar och bristande kunskap om religion. Nyligen skrev DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs apropå nya rön om människans utveckling att ”det var inte som det står i Bibeln att Gud skapade världen på sex dagar…”
Det är ett exempel på en märklig okunnighet om hur de flesta kristna läser Bibeln. Vi är inte emot vetenskap och bildning. Tvärtom – kyrkan har i århundraden varit med och drivit på kunskapssökandet. Och rättvisa, frihet och sanning är centrala begrepp i kristet tänkande.
Förhoppningsvis inser socialdemokraterna att deras friskoleförslag är både ologiskt och illa genomtänkt innan det drivs vidare. Ett visst, om än försiktigt, motstånd har hörts bl.a. av Ulf Bjereld, ordförande för Tro och solidaritet, som menar att förslaget inte motverkar segregation och dessutom riskerar att förstärka religionsfientligheten. Måtte hans och andras röster få gott gensvar i partiet!
Och så finns det en allvarlig fråga som väcks i sammanhanget: Vad är nästa område där religion ska osynliggöras? Och varför denna religionsängslan?
Fundamentalism och sekterism ska självklart ifrågasättas och bekämpas. Religion kan, precis som andra ideologier, användas förtryckande, det är sant, men den kan lika väl fungera befriande till hopp och handling. Det finns mängder av exempel på det i historien och runtom i världen.
Att förvisa religionen enbart till det privata skulle riskera att ge utrymme åt mer av sekterism i obskyra hörn. Men det skulle också vara en blindhet för många människors största kraftkälla och beröva vårt samhälle en väsentlig del av både inspiration och utmaning.
Lisa Tegby
Präst i Umeå
På pingstdagen 2018 tas den nya kyrkohandboken i bruk. Handboken finns tillgänglig på nätet men ännu inte i tryck på grund av tvist om upphovsrätten. Men snart är pingstdagen här, så det är hög tid för alla församlingsråd, och alla kyrkoråd i självständiga församlingar, att besluta om församlingens gudstjänster.
(Red. kommentar: Sedan torsdag 5/4 meddelas att handboken är på väg ut till stift och församlingar. På samma sida länkas även till presentationen av ett nypublicerat webbverktyg för att jobba med gudstjänstplanering. Direktlänk till verktyget.)
Beslut om församlingens gudstjänster tas lämpligen i två steg:
Dessa beslut fattas enligt 17 kap kyrkoordningen (inte ändrad av 2017 års kyrkomöte):
6§ Kyrkorådet i en församling eller församlingsrådet får efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker besluta vilka i kyrkohandboken angivna former av huvudgudstjänst som utöver högmässa ska användas i församlingen.
8§ Kyrkoherden beslutar efter samråd med församlingens kyrkoråd eller församlingsråd, präster och kyrkomusiker om huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning.
Den präst som leder huvudgudstjänsten beslutar vilka av kyrkohandbokens alternativ inom varje moment som ska användas.
Vad gäller musiken kan församlingen utnyttja den nya §6a i 18 kap KO (formuleringarna ändrades av 2017 års kyrkomöte; formuleringarna nedan enligt den KO som gäller fr o m pingstdagen (G2017:1 med rättelseblad)):
6§ I huvudgudstjänsten får vid ett visst tillfälle eller under en viss tid användas någon annan gudstjänstordning än den som ingår i kyrkohandboken och andra psalmer eller församlingssånger än de som ingår i psalmboken.
Beslut om detta fattas av kyrkoherden efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker och efter medgivande av församlingens kyrkoråd eller församlingsråd. Ett sådant beslut ska genast anmälas till domkapitlet.
Om det finns särskilda skäl får domkapitlet ändra eller upphäva kyrkoherdens beslut.
Om det som sägs i första stycket innefattar en ändring i måltidens texter krävs medgivande även av domkapitlet. Ett sådant medgivande får lämnas efter ansökan från kyrkoherden och kan endast avse ett visst tillfälle.
6a § I huvudgudstjänsten får till kyrkohandbokens texter användas annan musik än den som ingår i kyrkohandboken.
Beslut om detta fattas av kyrkoherden efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker och efter medgivande av församlingens kyrkoråd eller församlingsråd. Ett sådant beslut ska anmälas till domkapitlet.
Om det finns särskilda skäl får domkapitlet ändra eller upphäva kyrkoherdens beslut.
Lycka till med gudstjänstarbetet!
Hans-Olof Andrén
ordförande för POSK och POSKs gruppledare i kyrkomötet.
