fbpx

Vilken kyrka vill vi ha? Vigseldebatten splittrar

I en intervju om kyrkovalet i Sveriges radios program Studio ett den 6/9 sade ärkebiskop Antje Jackelén klart och tydligt att det är omöjligt att införa ett krav för prästvigning som skulle innebära att man måste viga par av samma kön, eftersom ett sådant krav skulle strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära och inskränka biskoparnas ansvar.

Denna ståndpunkt är densamma som yttrats av Svenska kyrkans läronämnd tidigare, bland annat med anledning av Anna Ekströms motion till kyrkomötet 2016. Man kan önska att debatten i denna fråga därmed skulle få ett slut, men jag hyser inga större förhoppningar om det eftersom det finns präster och förtroendevalda som inte tycks acceptera detta svar.

Anna Ekström menar i sin replik i Dagen 27/8 att vi inte kan “gömma oss bakom fina ord”, och jag tycker att det är anmärkningsvärt att på det sättet försöka nonchalera vad som sägs av dem som har ett särskilt ansvar för lärofrågor i vår kyrka. Det är också ett ifrågasättande av den episkopala ordning som innebär att det är biskopen som har självständigt ansvar för att viga präster till tjänst.

I Svenska kyrkan har vi en ordning som innebär att de som tillhör vigningstjänsten – biskopar, präster och diakoner – och de av medlemmarna valda representanterna – de förtroendevalda – har ett gemensamt ansvar för kyrkans styrning och ledning. Det vore orimligt att det skulle vara det förtroendevalda kyrkomötet som ensamt hade att besluta om vad som ska gälla för att bli prästvigd.

Det skulle kunna innebära att en kravlista förändrades beroende av vilka grupper som för stunden hade majoritet, och i den situationen kan vi inte hamna utan att riskera kyrkans episkopala identitet. Jag frågar mig dessutom vad det innebär att en stor grupp förtroendevalda så tydligt vill gå emot läronämnden. Vad gör det med oss som kyrka?

En annan ingång i den här frågan är att det skulle handla om diskriminering och dålig människosyn. Både Anna Ekström och centerpartisterna Niklas Larsson och Daniel Tisell (Dagen 9/9) tar upp detta när de lyfter fram alla människors lika värde och att alla människor är Guds avbild. Detta kan och vill naturligtvis ingen vettig människa säga emot – i den kristna tron är människans unicitet och värdighet ett fundament – men det är heller inte det som ska vara i fokus i debatten.

Den som menar att det kristna äktenskapet är till för man och kvinna har inte per definition sagt att den kvinna som älskar en annan kvinna är mindre värd eller mindre älskad av Gud. Man har heller inte värderat kärleken. Det enda man har sagt är att man ansluter sig till ett av de sätt att se på äktenskapet som – efter ett tydligt majoritetsbeslut 2009 – ryms i Svenska kyrkan.

Vi är många som ansluter oss till det andra synsättet – att äktenskapet är öppet även för par av samma kön, och det innebär inte att vi säger att de som inte tycker så är oälskade av Gud.

Diskriminering sker enligt lag om någon missgynnas eller kränks av skäl som till exempel sexuell läggning. I diskrimineringslagen anges ett antal samhällsområden där lagen är tillämplig, och det tydliggörs både i denna lag och i äktenskapsbalken att det här inte är fråga om diskriminering då vigsel i ett samfund inte faller inom något av dessa områden.

I äktenskapsbalken slås fast att ingen vigselförrättare inom ett trossamfund är skyldig att viga, och frågan anses dessutom vara inomkyrklig. Det innebär just detta som jag och flera har anfört, nämligen att det är Svenska kyrkan som samfund som har vigselrätt och som ska se till att par som önskar vigsel ska få det, medan den enskilda prästen aldrig är tvungen att viga, oavsett skäl.

I det läget kan kritiker hävda att det är orimligt att konsekvent kunna neka just par av samma kön, och det är man i sin fulla rätt att tycka. Men faktum är att det finns ett stort antal präster som med glädje skulle ställa sig i kö för att få vara vigselförrättare åt dessa par, så Svenska kyrkan tar ansvar för att de ska få gifta sig och ser till att det sker med samma respekt och värme som vi ska möta alla människor med.

Jag vill avslutningsvis återknyta till något som jag också skrev om i min första text, nämligen detta att vi som kyrka inte är en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap med gemensam grund i tron på Jesus Kristus som vår frälsare. Efter att ha följt debatten både här och i andra forum blir det allt tydligare för mig att vi står vid ett vägskäl.

Kommer vi på sikt att fortsätta vara den kyrka jag allt som oftast är stolt över – den kyrka som har högt i tak och låga trösklar, som bjuder in till gemenskap med Gud som upprätthåller våra liv, som hjälper oss att leva i gemenskap med varandra utifrån vad Jesus har lärt oss om kärlek till medmänniskan, eller kommer vi att avgränsa och definiera ut, att strömlinjeforma och likrikta?

Hur kommer vi att vara kyrka? Jag har inte svaret, men jag vet vad jag hoppas på: En kyrka som härbärgerar våra olikheter och som låter alla som vill vara en del av Kristi kropp.

Emma Hedlundh

präst och kyrkomötesledamot för POSK, Uppsala stift

 

Ur POSKs program

En kyrka med ansvar för alla motverkar all särbehandling på grund av kön och andra diskrimineringsgrunder. För POSK är det viktigt att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att det beslut som kyrkomötet har fattat om vigsel mellan par av samma kön ska stå fast i sin helhet.

 

Läs mer

Emma Hedlundh, debattartikel: ”Nej till nytt villkor för att få prästvigas”
www.posk.se/2021/08/nej-till-nytt-villkor-for-att-fa-prastvigas/

Ärkebiskop Antje Jackelén (tidningen Dagen): ”Man kan inte tvinga präster att viga samkönade par”
www.dagen.se/nyheter/kyrkovalet/2021/09/14/arkebiskopen-forvanad-over-vigselplikt-som-valfraga/

Helena Taubner, blogginlägg: ”Vigselrätt? Ja. Vigselplikt? Nej.”
www.posk.se/2021/08/vigselratt-ja-vigselplikt-nej/ 

POSK deltar i debatten

Nu är det bara en vecka kvar av kyrkovalet. Med det blir POSK också mer och mer synliga på olika håll och i debatter. Idag har två debatter genomförts där POSKs ordförande Amanda Carlshamre och POSKs vice ordförande Marie Rydén Davoust har deltagit.

Vem bestämmer i kyrkan?
På eftermiddagen deltog Amanda Carlshamre i ett samtal inför kyrkovalet med temat: Vem bestämmer i kyrkan? Samtalet leddes av docent Eskil Franck och deltog gjorde också Hans Ulfvebrand (BA) och Wanja Lundby-Wedin (S). Det var Stockholms domkyrkoförsamling som var arrangör.

Samtalet ägde rum i Stockholm men livesändes också och kan ses här i efterhand.

Debatt inför kyrkovalet om miljön
Fältbiologerna anordnade ikväll en utfrågning om vad de olika nomineringsgrupperna vill gällande skogen och klimatet, bland annat. Från POSK deltog Marie Rydén Davoust.

Samtalet sändes live via Facebook och kan ses där i efterhand

Heja Amanda och Marie, så bra ni företräder POSK och vad vi vill!

Victor Ramström
informatör

 

Med Kristus i centrum

Visst är det lätt att bli less och trött på kyrkovalet och dess tongångar. Till vardags har jag förmånen att sitta och samtala om Caritas, Guds oändliga nåd, enheten i Kristus och vad det innebär att leva som lärjunge i Kristi efterföljelse på lektionstid. Och just de här veckorna skapar det ett påtagligt skarpt skav i mig, ett skav jag behöver sätta ord på, ett skav jag vill tro är sunt.

Kyrkovalet tar fram den absolut fulaste sidan av Svenska kyrkan och lyfter fram den i offentligheten, i ljuset för alla att ha åsikter om. Grupperingar av människor ställs mot andra grupperingar, trots Jesu bön om att vi alla ska bli ett och Paulus återkommande ord om att vi i församlingen inte ska dela upp oss i grupper har vi ett system som inte främjar enhet och konsensus. Åsikter haglar och misstro råder, precis i samma ögonblick som Jesus vill ena, och kyrkans uppdrag just är att ena. Vi som är förtroendevalda i Svenska kyrkan har ett uppdrag i att verka för att de fromhetstraditioner vi bär inom Svenska kyrkan ryms och får plats att växa, att motverka splittring och föra samman människor som tillsammans kan finna nya vägar i tron och främja en gudsrelation som bär i och genom livet.

Idag öppnade förtidsröstningen och vi vet anledningarna att rösta är många; någon anser att Svenska kyrkans arbete med socioekonomiskt utsatta och marginaliserade människor är det primära, någon anser att dopundervisningen och arbetet med konfirmander är det viktigaste, någon anser att Svenska kyrkan som saltet i samhället är det viktigaste inom ramen för kyrkans uppdrag – att stå upp för det goda och vara en röst åt dem som ingen röst har, någon anser att gudstjänstlivet och den lokala församlingens gemenskap är det viktigaste. Oavsett vår erfarenhet har vi har många skäl som drar oss till att rösta, tack och lov för det! Men sedan finns också de som menar att de vill rösta för att hålla andra grupper ute. Och någon grupp menar sig vara ”garanten” för att hålla en annan grupp utanför. I min mening utstrålar det inte ett särskilt kristet förhållningssätt till ”de andra” som, liksom även jag, är skapade till Guds avbild.

POSK vill inte stänga ute människor från kyrkan eller från beslutande organ. Kyrkan behöver varenda förtroendevald individ, men POSK vill förändra valsystemet och sättet vi förtroendevalda väljs på. Jag vet hur jag röstar i de allmänna valen, men hur jag röstar i kyrkan är annorlunda. För kyrkan är annorlunda och har en grund jag inte varken kan eller vill påverka. Grunden är Guds! Valkansliet ställer i sin pågående kampanj frågan ”Vad vill DU att Svenska kyrkan ska göra?” och frågan är rimligt ställd inför ett kyrkoval, men vi behöver påminna oss om att kyrkans uppdrag är detsamma idag och om ett halvår, för ett decennium sedan och om ytterligare 2000 år. Det stora uppdraget förändras inte, frågan för oss att ta oss an inför valet är alltså vilka vi bäst tror kan förverkliga Kyrkans uppdrag – inte vårt eget. ”Låt din vilja ske” – inte vår.

Vi kan se idag som en slutspurt i en valkampanj, och vi kan se idag som en start för alla de som väljs in i nya och nygamla förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan, som är satta att förverkliga kyrkans uppdrag. Skippa misstron. Var frimodiga i liv och ande. Nu är första dagen på valet som möjliggör för att kyrkans uppdrag ska förverkligas ytterligare med församlingen, gemenskapen och Kristus i centrum i vår kyrka som del av den världsvida gemenskapen – Svenska kyrkan.

Amanda Carlshamre
Ordförande för POSK

Förstår du vad du läser?

Många i vårt land har ett annat språk än svenska som sitt hjärtats språk. Det kan bero på många olika orsaker. Men att få läsa eller höra på sitt eget språk kan göra att förståelsen blir bättre.

POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, har därför tagit fram programmet på många olika språk, så att alla ska kunna ha möjlighet att hitta sitt hjärtas språk.

På sidan hittar du lättare svenska, uppläst svenska, många olika samiska språk, engelska, romani, finska och teckenspråk. Allt för att alla medlemmar i Svenska kyrkan ska kunna ta till sig POSKs program och vision för Svenska kyrkan.

På hjärtats språk

 

Nej till nytt villkor för att få prästvigas

I senaste numret av Kyrkans tidning presenteras den fjärde artikeln om vilka frågor de olika nomineringsgrupperna tycker är viktigast inför kyrkovalet den 19/9. I artikeln ställs följande fråga till de olika grupperna: ”Är det dags att ta bort samvetsklausulen för präster, så att alla som prästvigs måste säga ja till att viga par av samma kön?”

Frågan ställs förstås utifrån att kyrkomötet 2009 fattade beslutet att samkönade par får vigas i Svenska kyrkan. I detta beslut framgår det tydligt att en präst i vår kyrka även fortsatt har möjlighet att se på äktenskapet som något endast en man och en kvinna kan ingå, samtidigt som det är fullt möjligt för en annan att med glädje viga samkönade par, men detta gillas inte av alla.

Sedan 2009 har det i kyrkomötet behandlats motioner med innebörden att beslutet ska ändras på så sätt att det ska tillföras ett ytterligare krav för prästvigning, vilket då skulle innebära att man måste säga ja till att viga samkönade par för att kunna prästvigas. Dessa motioner har avslagits, och detta kanske allra tydligast år 2016 (motion 2016:29) då inte bara kyrkomötets majoritet röstade för ett avslag utan även biskopsmötet och läronämnden klart och tydligt markerade att detta inte är en möjlig väg att gå, då det bl.a. skulle inskränka biskoparnas självständiga ansvar för prövning av prästkandidater.

Villkoren för att få prästvigas som idag gäller är tre – 1. man ska vara döpt och konfirmerad, 2. man ska tillhöra Svenska kyrkan och 3. man ska förklara sig beredd att tjänstgöra med andra som vigts till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett kön – och de är alla konstitutiva för Svenska kyrkans karaktär. En del har menat att det föreslagna fjärde villkoret är av samma art som det tredje och att det därför vore möjligt att införa det, men inför beslutet 2016 klargjorde läronämnden att en avgörande skillnad är att villkor nummer tre måste uppfyllas för att inte riskera sakramentens giltighet. Så var inte fallet med det föreslagna villkoret som då föreslogs och möttes med avslag.

Inför kyrkovalet väljer nu Kyrkans Tidning att ta upp den här frågan igen, och jag vill lyfta var POSK står när det gäller det här. För oss är det centralt att beslutet som fattades 2009 bör fortsätta att gälla i sin helhet. Ansvaret för att kyrkliga handlingar kan utföras ligger aldrig på den enskilda prästen utan på församlingen och i förlängningen hela kyrkan, vilket innebär att de som vill vigas i vår kyrka har möjlighet att bli vigda.

Ur POSK:s program:
”POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

I ett större perspektiv kan de olika ståndpunkterna i den här frågan sägas vara ett exempel på den bredd av kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms i Svenska kyrkan, och för POSK är det viktigt att lyfta fram att olikheterna måste få finnas och att det är av största vikt att vi respekterar varandras olika tolkningar. Svenska kyrkan tål att det finns olika uppfattningar – kanske är det till och med en av vår kyrkas stora tillgångar? – eftersom vi inte är en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap som hålls samman av tron på Jesus Kristus som vår frälsare.

Ur POSK:s program:
”De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. POSK vill vara ett forum för informationsutbyte och samverkan i kyrkliga frågor. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.”

Emma Hedlundh
Ledamot i kyrkomötet från Uppsala

Manilla Okomdal Nordanstig

Manilla Okomdal Nordanstig från Göteborg är ledamot i kyrkomötet för POSK och vice gruppledare. Utöver detta är hon också ledamot i Kyrkorättsnämnden

Varför är du engagerad i POSK?

”Precis som församlingen är POSK en samlad mångfald av engagerade människor från olika håll som vill och vågar ta ansvar. Vi gör det med fokus på demokrati, oberoende av politiskt parti. I POSK finns engagerade i alla åldrar och med en stor bredd kan alla förenas och enas i det som är ett gott förvaltarskap för kyrkan både nu och i framtiden.”

Partipolitik hör inte hemma i Svenska kyrkan

Kyrkans Tidnings debattsida tar ett gäng POSKare från Skara stift debatten.

Söndagen den 19 september är det dags för kyrkoval i Svenska kyrkan. Redan innan valrörelsen egentligen kommit igång på allvar har nomineringsgrupper och kandidaturer varit föremål för debatt. I lokala medier har olika insändare har avlöst varandra och vi kunnat läsa om hur de allmänpolitiska partierna mobiliserar.

Även i riksmedia syns uppladdningen. När kända personer kandiderar i kyrkovalet beskrivs det i termer av politisk karriär inom respektive parti. På ledarplats i GP recenseras en bok om Socialdemokraternas kyrkopolitik under rubriken “Konsten att kapa en kyrka”, där författaren och socialdemokraten Jesper Bengtsson beskriver hur partiorganisationen sakta men säkert från folkrörelsernas tid arbetat för att förändra Svenska kyrkan inifrån.

Dessa exempel visar att frågan om partipolitiskt inflytande över Svenska kyrkan är en fråga som engagerar. POSK underkänner inte det personliga engagemanget hos de kandidater som står på listor med ett allmänpolitiskt partinamn överst. Men vi erbjuder ett alternativ för dig som tycker att kyrkans tro och liv ska formas utifrån svenskkyrklig teologi och inte utifrån allmänpolitiska ideologier.

Vi som kandiderar i kyrkovalet för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) vill också bidra inom Svenska kyrkan. Vi vill också ge av vår tid och vårt engagemang för den kyrka som ligger oss så varmt om hjärtat. Men vi gör det just som engagerade gudstjänstfirare, medarbetare inom diakoni, barn- och ungdomsverksamhet, kör- och musikliv. Vår vilja att stå till förfogande på en lista i kyrkovalet är inte grundad i en partipolitisk övertygelse, utan vi menar att de politiska partiernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Då blir Svenska kyrkan en kyrka som på riktigt är fri från staten.

Den som bläddrar i ärendelistorna i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kan lätt se vad den Sverigedemokratiska gruppen motionerar om: minskade bidrag till kyrkans arbete med flyktingar och integration, helt i linje med partiets åsikter. Det nya partiet Alternativ för Sverige rustar för att få, som de skriver, kyrkan tillbaka till svenska folket. Båda dessa partier utser Socialdemokraterna till sina huvudmotståndare. Därmed görs kyrkan till en skådeplats för en partipolitisk maktkamp, och dessutom med främlingsfientlighet som bränsle.

Låt oss berätta vad POSK vill med Svenska kyrkan! Istället för att vara en arena för partipolitik vill vi vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som tydligt talar om Jesus Kristus. Vi skapar mötesplatser för närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Våra kyrkor är viktiga kulturarv som ska bevaras. Fler unga behöver rekryteras till kyrkliga utbildningar för att möta behoven av personalförsörjning och vi behöver utveckla arbetet med det ideella engagemanget.

En röst på en POSK:are är en röst på en person som ser individen och gläds åt mångfald. Alla – oavsett förutsättningar som kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, funktionsförmåga och klass – ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. Vi vill på kristen grund vara en tydlig röst i samhället för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Och vi vill att den partipolitiska maktkampen med Svenska kyrkan som arena upphör.

Karin Långström, Skövde

Per Lindberg, Skövde

Veronica Pålsson, Skövde

Johannes Ekström, Mariestad

Axel Wilson Nydén, Tibro

Helena Taubner, Hjo

Samtliga för POSK i Skara stift

Kim Sanfridsson

Kim Sanfridsson är ordförande för POSK i Karlstads stift och relativt ny medlem i POSK. I höstens kyrkoval kandiderar han till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Som präst vet jag hur viktig uppgift de förtroendevalda i Svenska kyrkan har. För mig blir det viktigt att visa att jag inte är partibunden till de vanliga partierna. För att vi tillsammans ska fatta kloka beslut är det viktigt med en blandning av människor med olika kompetenser och erfarenheter.”

Linda Isberg

Linda Isberg är ledamot i kyrkomötet för POSK och engagerad både i det lokala arbetet som förtroendevald i Malmö och som ledamot i stiftsstyrelsen i Lunds stift. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Grunden för mitt engagemang är kärleken till kyrkan, och den betydelse den har i mitt eget liv. Jag vill arbeta för en kyrka där vi får dela gemenskap och tro, i ett välkomnande och inkluderande sammanhang. Med Jesus som normkritisk förebild måste vi våga vara kyrka och vår drivkraft ska alltid vara kärleken till vår nästa.”

Ja, låt oss debattera konkreta frågor

Socialdemokraten Lennart Hallengren, i Malmö skriver i Kyrkans Tidning:

”Så till er i Posk, lägg ner kverulansen om vilka som bör få kandidera som nomineringsgrupp. Låt oss i stället mötas i debatt om konkreta frågor som är viktiga för Svenska kyrkan.”

(För den som undrar så kan kverulans översättas (enligt synonym.se) med grälsjuka, klandersjuka, gnällighet, grinighet, kvirr, gnäll, knot, jämmer, beskärmelse, gnällande, jämmerlåt, klagan, påstridighet, rättshaveri, klagolåt)

Då vill jag svara Lennart Hallengren – NEJ, oavsett vad du tycker så kommer vi i POSK inte sluta påtala det knäppa med att politiska partier som Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna, ställer upp i kyrkovalet.

Hallengren skriver ”Socialdemokrater skulle till exempel kunna kandidera under namnet progressiva i Svenska kyrkan.”. Men nej Lennart, det kan du ju inte! Detta visar ju bara hur lite Hallengren förstår av systemet. För honom som socialdemokrat så går det inte att ställa upp på någon annan lista en en socialdemokratisk. Det tillåter inte hans parti, som det ser ut nu.

Sen försöker Hallengren lyfta en fråga och hänvisar till POSKs program om Mångfald – en möjlighet och citerar

”Posk delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

Sen skriver Hallengren något viktigt ”Vi vet att detta är den syn som Svenska kyrkan har hittills. (Min markering) Men vilken är Posks inställning? Jag tolkar det som att Posk inte tar ställning eller inte vågar ta ställning.”

Jo du Lennart Hallengren – POSKs inställning i den frågan är just Svenska kyrkans inställning. Och det är den inställning som vi tycker ska fortsätta vara Svenska kyrkans inställning, och inte bara hittills. En inställning som jag vet socialdemokraterna vill ändra på. Så det kan ni vara säkra på – skulle frågan komma upp igen i till exempel kyrkomötet, så kommer POSK kämpa för den teologiska syn som nu råder i Svenska kyrkan. Det är väl oerhört tydligt, där POSK tar ställning.

Jag välkomnar Lennart Hallengrens engagemang i Svenska kyrkan och vill verkligen inte att det engagemanget ska sluta. Men jag kommer aldrig sluta tycka att det är konstigt att ett politiskt parti ställer upp i kyrkovalet. Gärna engagerade personer – men inte politiska partier!

Och sakfrågor kommer POSK gärna att vilja debattera och för diskussion om.

  • Till exempel att det ska vara indirekta till stift och kyrkomöte.
  • Till exempel att församlingsrådens mandat ska tydliggöras.
  • Till exempel att lyfta att teologiskt och liturgisk fördjupning sker i Svenska kyrkan gudstjänster
  • Till exempel att församlingar och pastorat ska kunna driva begravningsbyråer.

Så – Bring it on, Lennart Hallengren, POSK tar vilken debatt som helst!

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lat-oss-debattera-konkreta-fragor

/Carina Etander Rimborg