fbpx

Beslut vid kyrkomötet

Förra veckan genomfördes den andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Då diskuterades de motioner och förslag till beslut som kyrkomötets utskott tidigare lämnat i de olika ärendena, slutligen fattades så besluten. Det var långa dagar för ledamöterna på plats med möten som började på morgonen och avslutades först runt midnatt de första dagarna. Trots detta var flera ledamöter från POSK flitiga och tydliga i debatten!

Två frågor har varit särskilt omdebatterade inför kyrkomötet. Om kyrkliga begravningsbyråer ska vara tillåtet inom Svenska kyrkan och om präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst. POSK kan konstatera att kyrkomötets beslut i båda dessa frågor blev enligt gruppens linje.

POSK har länge drivit och varit för att församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet. Vi ser det som en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift, inte minst i dess diakonala dimension. Kyrkliga begravningsbyråer kan även vara ett sätt att värna den kyrkliga begravningsseden där vi ser en stor förändring de senaste åren. Frågan om församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet har varit aktuell i 20 års tid och med det är beslutet som nu är fattat välkommet.

När det gäller frågan om att präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst så beslutade kyrkomötet att avslå de motioner som fanns i ämnet. POSK menar att Svenska kyrkan ska viga alla par, oavsett deras sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. POSK menar samtidigt att en präst ska kunna säga nej till att förrätta en specifik vigsel. Detta är det beslut som Kyrkomötet fattade 2009, och som POSK menar ska fortsätta gälla i sin helhet. En linje som också läronämnden och biskopsmötet framfört under året och flera biskopar var flitiga att försvara denna ordning i debatten. Den detaljreglering av domkapitlens och biskoparnas tillsyn som motionerna innebar bör alltså inte vara något för kyrkomötet att reglera.

Till årets kyrkomöte hade ledamöter från POSK deltagit i 10 stycken motioner. De flesta av dessa avslogs men i några fall nådde motionerna en viss framgång där tre fick bifall och två ledde till beslut med anledning av motionen.

  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:39, punkt 1, i vilken föreslogs att kyrkostyrelsen ska ges i uppdrag att utreda orsakerna till de påtagligt ökade begravningskostnaderna inom Svenska kyrkan.
  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:52 som föreslog ett ekonomiskt garantistöd till Marie Cederschiöld högskola för att möjliggöra antagning av kyrkomusikerstudenter våren 2023.
  • Kyrkomötet beslutade också att bifalla motion 2022:81 som föreslog att kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag till en procentspärr till kyrkomötet samt att utjämningsmandat endast ska fördelas mellan de nomineringsgrupper som först erhållit minst ett fast valkretsmandat.
  • Med anledning av motion 2022:85 gavs uppdraget till kyrkostyrelsen att utreda möjligheter till insatser som kompletterar redan vidtagna och planerade åtgärder av nationell nivå med syfte att stödja Svenska kyrkans enheter i arbetet med att efterleva lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och i näraliggande frågor.
  • Med anledning av motion 2022:31 föreslå kyrkostyrelsen att tillsätta ett råd för lärande och undervisning.

Kyrkomötet fattade utöver detta en mängd beslut kring andra motioner där de flesta fick avslag. Också detta i enlighet med gruppens linje. Samtidigt fanns det givetvis flera frågor där vi hade önskat ett annat utfall, där fortsätter vi kämpa vid kommande kyrkomöten. Alla beslut från årets kyrkomöte finns att läsa här.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Information efter kyrkomötets beslut

Gällande beslutet att granska folkrättens tillämpning i Israel-Palestina:

För en vecka sedan avslutades kyrkomötet 2021 sin sista beslutssession. Då fattades med röstsiffrorna 127–103 ett beslut om

Att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Tyvärr sprids på flera håll felaktig eller vilseledande bild av vad kyrkomötet egentligen har beslutat. Det nämns exempelvis att motionen har fått bifall och det har kallats ”apartheidbeslutet”. Kyrkomötet beslutade att avslå motion 2021:27 som låg till grund för beslutet, men beslöt alltså att bifalla att-satsen ovan.

Det finns alltså inte ett beslut om att Svenska kyrkan ska granska i sig själv, utan att lyfta frågan om granskning av folkrätten. Hur beslutet kommer att tolkas och arbetas vidare med är en delikat fråga för kyrkostyrelsen att hantera.

POSK har fått många frågor sedan beslutet fattades kring vad beslutet egentligen syftar till och hur POSK som grupp röstat i frågan. Flera av nomineringsgrupperna var enligt resultatet splittrade, men bland POSK-ledmöterna röstade en klar majoritet emot förslaget. Beslutet togs med 127 mot 103 röster, och med det var det alltså inte ett särskilt enigt kyrkomöte som beslutade i frågan. Från POSK röstade 11 ledamöter ja till förslaget och 28 röstade nej, och från POSK förekommer flera reservationer (som offentliggörs först i februari när protokollet är justerat). Vi är måna om att värna den ordning som finns inom POSK där varje ledamot är fri att rösta efter sin egen övertygelse. Svenska kyrkan ska inte vara en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap. Det kommer att finnas beslut där vi inte tycker lika även framöver, men POSK som nomineringsgrupp driver gemensamt de frågor som organisationen kommit fram till i demokratisk anda och fastställt i vårt program. Detta är alltså, fortsatt, inte en fråga som POSK som grupp kommer att driva framöver.

Amanda Carlshamre
Ordförande, POSK

 

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Med anledning av kyrkomötets beslut om folkrätten i Israel-Palestina

Situationen i Israel-Palestina engagerar många av oss. Vi känner starkt för marken där Jesus gick omkring, för denna plats i världen vars människor burit och bär så mycket vånda och smärta. När vi ber om fred och rättvisa på jorden är denna del av världen en plats som ligger många av oss nära hjärtat.

Att Israel ska fortsätta att vara en fungerande demokrati är en självklarhet. Att palestinierna ska få leva i en fungerande stat bör vara lika självklart. En tvåstatslösning är fortfarande ett mål i arbetet för fred i området. Detta innefattar rätten för både israeler och palestinier att leva i säkerhet inom erkända gränser.

Det internationella samfundets uppfattning är att de israeliska bosättningarna på ockuperad mark strider mot folkrätten, och de blir också ett hinder för att åstadkomma en fungerande tvåstatslösning.

När vi ser på den politiska situationen i Israel-Palestina tänker vi emellertid i vissa hänseenden olika.

Flera människorättsorganisationer bedömer att den behandling som palestinier ofta utsätts för är brott mot folkrätten och kan betecknas med den juridiska termen apartheid (vilket är just en juridisk term och, väl att märka, inte ska förväxlas med Sydafrikas tidigare politiska system). Detta uttrycker också bl.a. Sydafrikas Kristna Råd och amerikanska United Church of Christ.

För min del har detta bidragit till att jag ställt mig bakom det yrkande som Daniel Tisell (c) gjorde i kyrkomötet, där kyrkostyrelsen uppmanas att lyfta frågorna om folkrätt till våra kyrkliga internationella organisationer. Detta blev också kyrkomötets beslut.

Några av oss i POSK röstade för detta yrkande, andra inte. Flera POSKare reserverade sig mot beslutet.

Vi är inget politiskt parti, och ingen monolitisk enhet som fastställer en gemensam linje som alla förväntas följa, oavsett övertygelse. Vi delar kyrkosyn och uppfattningar i många frågor i POSK, men vi är samtidigt tydliga med att kyrkan är en trosgemenskap och inte en åsiktsgemenskap. Politiskt ryms många uppfattningar i vår grupp och så ska det vara. Vi lever med mångfald och det vill vi göra.

Vad gäller frågan om förekomst och karaktär av folkrättsbrott i Israel-Palestina har nu kyrkostyrelsen uppdraget att klokt lyfta den frågan i våra ekumeniska och internationella sammanhang. Min bön och önskan är att detta på sikt ska kunna bidra till en rättvis fred och samexistens mellan de bägge folken i området.

Lisa Tegby
kyrkomötesledamot för POSK

 

Kyrkomötets beslut
Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apertheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Kommentar från POSKs gruppledare i kyrkomötet
”Vi vet att detta är en komplex fråga och POSK är inte en enig nomineringsgrupp i frågan. Vid kyrkomötets omröstning blev utfallet 127 röster för förslaget, 103 röster emot och 6 ledamöter avstod från att rösta. Många av POSKs ledamöter har reserverat sig mot beslutet.”
Marie Wojidkow

Statistik, statistik, statistik

Vår kamrat i kyrkomötet Sofija Pederson Videke (s) gör en lysande analys av Kyrkans Tidnings statistik av nya ledamöter i Kyrkomötet.  (Läs Kyrkans Tidning här>>)

Sofija kompletterar statistiken med sådant som hon tycker att Kyrkans Tidning borde tänkt på och som faktiskt är väldigt intressant.

Så här skriver Sofija: (läs hela hennes blogginlägg här>>)


” Två sidor längre bort står om nyvalda ledamöter, en trevlig artikel som inkluderar två nyvalda (politiska) kändisar. Men statistiken lämnas okommenterad och ofullständig.

Därför kommer här en komplettering. När vi utredde kyrkomötets arbetsformer konstaterades att de senaste valen hade det varit ovanligt stor rotation på ledamöter. Det är givetvis bra att få in ”nytt blod” men det är också en fördel att ha några rutinerade ledamöter, som med sin erfarenhet reder ut betänkanden, voteringar och formalia i just kyrkomötet.

Därför är det inte bara relevant att veta antal nya ledamöter, utan också att veta andelen i respektive nomineringsgrupp.

Såklart antecknar jag på baksidan av en överbliven valsedel…

Då ser vi t ex att Frimodig kyrka inte har några (!) nya alls – ett faktum som KT överhuvudtaget inte nämner- samt att AfS och Himmel och jord bara har nya, vilket såklart beror på att de är nya nomineringsgrupper i kyrkomötet.

Däremellan kan vi konstatera att posk har nästlägst andel nya (vilket torde borga för stabilitet i gruppen) samt att mpsk har nästhögst andel, trots att de inte ökat så mycket. För den höga andelen nya i visk beror på att deras grupp mer än fördubblades till antalet ledamöter, medan den nästan lika höga andelen nya i sd inte kan förklaras med samma skäl, eftersom de backat flera mandat. Dessa grupper kommer få lägga avsevärd tid på att utbilda sin grupp om hur arbetet i kyrkomötet fungerar. Det tar tid från sakfrågorna, åtminstone initialt.

Jag anser att stabilitet är viktigt för kyrkomötets arbete, med en blandning av nya och gamla ledamöter, som tillsammans kan leda framåt, med både erfarenheter i ryggsäcken och blicken fäst mot framtiden. Det hade jag skrivit om, ifall jag hade jobbat på Kyrkans tidning.


Jag håller helt med Sofija och tänker att den typen av statistik som hon har räknat fram är väldigt intressant.

Sofija var ordförande i den parlamentariska utredningsgrupp som jobbade med nya arbetsformer för kyrkomötet, det är den utredningen som hon hänvisar till.

I november ska det nuvarande kyrkomötet träffas för sista gången. Den här mandatperioden har varit annorlunda på många sätt. Första året var ett ”vanligt” år. Andra året var det ett temaår, med begränsad motionsrätt. Tredje året blev det ett pandemi-år som mynnade ut i ett reducerat kyrkomöte under digitala former. Och nu, fjärde och sista året så har vi haft ett hybridmöte – på det viset att vi har haft digitalt första sessionen. Men kommer att träffas fysiskt i november.

Vid den avslutande gudstjänsten i Uppsala domkyrka kommer de nyvalda ledamöterna att ansluta och det blir ingången till det valsammanträde som kommer att äga rum i Uppsala. Men det får vi återkomma till.

Och det känns tryggt och roligt att vi har så många kvar av POSKarna i kyrkomötet samtidigt som vi kunnat ”fylla på” med så många nya kollegor i gruppen.

/Carina Etander Rimborg

Reformerade indirekta val

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:71 skriver ledamöter från POSK, andra grupper och tre biskopar att kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag som innebär reformerade indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige.

Motionens motivering:

I kyrkostyrelsens skrivelse 2021:3 Redogörelse för behandlingen av kyrkomötesärenden framläggs promemorian Direkta eller indirekta val – en konsekvensanalys som gjorts på uppdrag av 2017 års kyrkomöte. Analysen konstaterar att såväl direkta val som indirekta val är att betrakta som demokratiska val och låter sig förenas med det som i bekännelse och kyrkoordning framställs som Svenska kyrkans syn på sig själv.

Direkta val är vanliga vid val av samhällets regionala och nationella beslutande församlingar, såväl i Sverige som utomlands. Däremot är val i allmänhet indirekta i civilsamhällets organisationer såsom allmännyttiga organisationer, trossamfund, fackliga organisationer och politiska partier. Här väljer ofta lokalavdelningar representanter till regionala församlingar, som i sin tur väljer ledamöter i ett nationellt fullmäktige/kyrkomöte/landsmöte/partikongress. Det är alltså i första hand lokalavdelningen, inte den enskilda medlemmen, som representeras i de beslutande församlingarna på regional och nationell nivå. Indirekta val fanns i Svenska kyrkan fram till år 2000. Stiftsfullmäktige och kyrkomöte valdes då av församlingar respektive pastorat genom elektorer. Indirekta val till motsvarigheten till vårt stiftsfullmäktige och kyrkomöte (t.ex. stiftssynod och generalsynod) är regel i nästan alla kyrkosamfund i världen, säkerligen för att denna ordning bäst motsvarar samfundens syn på relationen mellan församling, stift och nationell nivå (kyrkoprovins).

Vi menar att i en episkopal kyrka relaterar stiftsfullmäktige och kyrkomöte i första hand till församlingarna och därför också bör väljas av lokal nivå (pastorat och självständiga församlingar). Att församlingarna väljer stiftsfullmäktige bidrar också till stiftsammanhållningen och markerar församlingens centrala betydelse i kyrkan. På samma sätt markerar församlingens val av kyrkomöte att nationell nivå inte har ett självständigt mandat utan är till för församlingarnas gemensamma angelägenheter, såsom kyrkans böcker och regelsystem, ekonomisk utjämning och administrativ samverkan, kyrkliga utbildningar, företrädarskap samt gemensam internationell diakoni och mission och utlandskyrka. Idag finns en kritik mot upplevda centraliseringssträvanden hos nationell nivå. Ett indirekt val markerar att nationell nivå inte har ett självständigt mandat från kyrkomedlemmarna utan får sitt mandat från församlingarna, och bidrar på så sätt också till sammanhållningen inom kyrkan.

Förutom att bättre spegla vår kyrkosyn finns det flera fördelar med ett indirekt val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. I dagens situation kan den ekonomiska aspekten inte förbigås. Kostnaden för kyrkans demokratiska organisation kan inte gärna vara opåverkad när kyrkan på alla nivåer i övrigt har besparingskrav. I längden är det omöjligt att inför väljarna försvara mycket höga kostnader för ett valsystem som inte är nödvändigt, utan tvärtom mycket ovanligt ur både nationell och internationell synvinkel.

Med bara en tredjedel så många valsedlar och valkuvert att trycka och röster att räkna blir det en betydande besparing i kostnader och arbetstid både lokalt och hos stiften. En annan fördel är att möjligheten bortfaller för nya grupper utan kyrklig förankring att utnyttja kyrkovalet för sina egna syften. Dagens direkta val utan spärr, med utjämningsmandat och med relativt lågt valdeltagande gör ju ett sådant deltagande ganska enkelt. Ett indirekt val gör det mycket svårare för nomineringsgrupper som inte är verksamma på lokal nivå att bli representerade på högre nivåer.

Det tidigare systemet för indirekta val i Svenska kyrkan behöver dock reformeras. Elektorsvalet gynnade små landsbygdsförsamlingar och pastorat på stadsförsamlingarnas bekostnad, och gjorde det också svårt för små nomineringsgrupper att bli representerade. Ett intressant alternativ, som konsekvensanalysen också nämner, är att låta hela kyrkofullmäktige (i pastorat och självständiga församlingar) välja stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Detta ger en mycket god proportionalitet mot det totala röstetalet för en nomineringsgrupp i stiftet eller riket, även de mindre grupperna, genom att varje röst viktas med ett viktningstal (kvoten mellan antalet röstberättigade och antalet fullmäktigeledamöter i pastoratet/församlingen). Systemet med utjämningsmandat kan också bibehållas.

Vi menar därför att det nu är dags att utreda hur ett modernt indirekt val av stiftsfullmäktige och kyrkomöte ska kunna se ut. Effekterna på proportionalitet (jämfört med valresultatet i kyrkofullmäktigevalet) bör utredas och nödvändig reglering i kyrkoordningen föreslås. De ekonomiska konsekvenserna bör också undersökas. Kyrkostyrelsen bör få i uppdrag att genomföra en sådan utredning. Först när ett konkret förslag finns utarbetat kan kyrkomötet ta ställning till om en övergång till reformerade indirekta val ska göras.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär reformerade indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige, varvid särskilt effekterna på proportionalitet och ekonomi ska belysas.

Hans-Olof Andrén (POSK),
Marie Wojidkow (POSK),
Bengt Kjellgren (BA),
Suzanne Fredborg (BA),
Leif Nordlander (FK),
Berth Löndahl (FK),
Åsa Nyström, biskop
Åke Bonnier, biskop
Eva Nordung Byström, biskop

Vem ska bestämma var?

En vecka har gått sedan alla medlemmar i Svenska kyrkan hade möjlighet att vid kyrkovalet välja vem som bestämma i kyrkan. Det preliminära resultatet har vi fått och vi kommer att återkomma till en mer utförlig rapport från de olika stiften.

Men jag läser ikväll en ledare i Smålandsposten. Det är ledarskribent Jacob Sidenvall som berättar om en enskild motion till höstens (s)-kongress.

https://www.smp.se/ledare/s-motion-for-kyrka-och-parti-af2968bb/

Sidenvall berättar att emotionären till (s)-kongressen ifrågasätter socialdemokraternas inblandning i kyrkovalet, med hänvisning till att det är socialdemokrater som inte är medlemmar som är med och bestämmer hur det kyrkopolitiska programmet och vilka ledamöter som ska ställa upp. Motionären skriver:

”En vanlig kritik mot oss i samband med kyrkovalet är att partier inte borde ställa upp överhuvudtaget. Vårt svar är att medlemmar i Svenska kyrkan som också är socialdemokrater måste få lov att organisera sig i kyrkan.

Det argumentet bygger på att vi håller isär den grupp socialdemokrater som också är medlemmar i kyrkan, och de socialdemokrater som inte är det. I praktiken gör vi inte det idag.

Konsekvensen är att vi möjliggör för personer som inte är medlemmar i kyrkan att utöva inflytande över kyrkan: partiets nomineringsgrupp för politiska val nominerar till våra kyrkolistor, det kyrkopolitiska programmet går ut på remiss till våra partiföreningar.

Svenska kyrkan är en demokratisk folkrörelse liksom vi, och i praktiken sedan 20 år tillbaka en frikyrka bland andra, om än med en särskild ställning. Som demokratisk folkrörelse ska den givetvis styras av förtroendevalda medlemmar. Vårt partis struktur för kyrkopolitiken, där makten inte är förbehållen medlemmar i kyrkan, undergräver en grundläggande föreningsdemokratisk princip.”

Det här är ju oerhört intressant, vilket också Sidenvall kommenterar i artikeln.

Och det är ju precis det här som vi i POSK kritiserar. Vi kritiserar det valsystem som Svenska kyrkan har och konsekvenserna av det valsystemet – inte de enskilda personerna.

Och nu kommer också nyheten om att Centerns partistämma bestämt att de ska utreda fristående organisation inför kyrkovalet.

https://www.svd.se/c-utreder-fristaende-organisation-for-kyrkovalet

Så vänner – det rör på sig. Och kanske, kanske så är det så att droppen urholkar stenen. Och POSK program står sig. Att medlemmar i Svenska kyrkan ska kunna ställa upp i kyrkovalet utan att behöva binda sig till ett partipolitiskt parti. (Och att vi bara borde ha direkta val till lokal nivå och indirekta till övriga nivåer).

POSK är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

År 2000 förändrades relationen mellan Svenska kyrkan och den svenska staten. Helt fri gentemot staten är ändå inte Svenska kyrkan eftersom Lagen om Svenska kyrkan fortfarande utgör en koppling mellan stat och kyrka. POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun. Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas. POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

/Carina Etander Rimborg

Vara långsint eller inte…?

Så är valsöndagen över och vi vaknar upp till en ny dag i eftervalsveckan. Ännu är det ett preliminärt valresultat för när alla förtidsröster och brevröster räknats in kan ett eller annat mandat flytta runt. Och sedan ska personrösterna räknas.

Men i det stora hela har vi resultatet klart och för oss i POSK är det glädjande att det gått så bra på de allra flesta ställen.

Ikväll hoppas jag att så många som möjligt delar i den valanalys och utbildning i vad som händer nu. Har du inte anmält dig så gör det nu till info@posk.se

Utbildning – Vad gör vi nu?
Det är dags att se till att få bästa möjliga utdelning av de röster vi har fått. Som tidigare informerats om håller POSK en digital utbildning den 21 september klockan 19-21 om det arbete som behöver ske och frågor som kan finnas. Anmäl dig till utbildningen, länk skickas ut.

Det är inte bara POSK som håller utbildning och valanalyskvällar, jag har sett att så även sker hos till exempel socialdemokraterna.

I mitt sociala medieflöde ser jag många olika typer av valanalyser. Och det är givetvis så att alla väljer att se valresultatet ur sitt eget perspektiv och siffror går att vända och vrida till ens egen fördel.

Men oaktat detta så hoppas jag, att vi i POSK kan lämna det som hände och sades under valdebatterna bakom oss. Det betyder inte att vi måste tycka lika som våra kamrater i de övriga nomineringsgrupperna. Vi har fortfarande våra hjärtefrågor som vi driver.

Men en sak är viktig att komma ihåg.

POSK kritiserar valsystemet och inte personerna! Jag säger det igen. POSK kritiserar valsystemet och inte personerna. Och det är viktigt att komma ihåg och påminna eventuella förorättade valda ledamöter i andra nomineringsgrupper.

En företrädare för den största nomineringsgruppen i kyrkomötet skrev i ett fb-inlägg. Nu har vi emellertid fått in ytterligare en högerextrem grupp…”. Läs meningen igen… Nu har vi emellertid fått in ytterligare en högerextrem grupp…” och jag tänkte då – att ja, just det, det är faktiskt ni som har fått in ytterligare en nomineringsgrupp i kyrkomötet pga av det valsystem som den största gruppen drev igenom.

Jag tycker det är konstigt att kritisera de nomineringsgrupper som väljs in, via ett valsystem, som den gruppen håller så hårt om ryggen. (Men jag delar oron över vad detta kommer att få för konsekvenser).

Men med det valsystem som POSK vill återgå till, nämligen direktval på lokal nivå och sedan indirekta val till stift och riksnivå, så skulle ingen av de två grupper som den största gruppen skyr som elden, tagit sig in. Betänk detta!

Låt oss nu glädjas över att POSKs agenda har fått sådant genomslag i mediebruset. Låt oss glädjas över våra framgångar. Låt oss förvalta detta förtroende och dessa mandat på allra bästa sätt.

Anmäl dig till informationsträffen tisdag 21 september! Och låt oss inte vara långsinta utan lyfta oss över det och göra det allra bästa och mesta av det resultat som väljarna har röstat fram. Och tvätta av er alla stämplar som andra försöker sätta på er och på POSK.

Och kom ihåg POSK kritiserar valsystemet och inte personerna!

/Carina Etander Rimborg, vald ledamot i kyrkomötet och Örgryte pastorat

Nu KÖÖÖÖÖÖÖÖR vi!

Det är inte över förrän det är över, som det brukar heta.

I dag är det 19 september och valdag för alla medlemmar i Svenska kyrkan, som kan gå till valurnorna och välja vem som ska bestämma och ta ansvar lokalt i församling där medlemmen bor. Och bestämma vem som ska bestämma i det stift där medlemmen bor. Och vem som ska sitta i kyrkomötet och bestämma och Svenska kyrkans tro bekännelse och lära.

Jag vet att massor av frivilliga, engagerade och duktiga POSKare kommer att stå utanför vallokalerna idag för att berätta om POSK, svara på frågor och finns tillgängliga.

För det är inte över förrän det är över när vallokalerna stänger kl 20:00 ikväll – om 12 timmar (i skrivandes stund).

Så många människor som jag träffat denna vecka som kommit till förtidsröstningen som inte har haft en aning om vad de ska rösta på – bara att de ska rösta. Så visst är det viktigt att stå utanför vallokalen och ge människor svar på frågor.

Heja er! Det här kommer att bli en spännande dag!

Att frågan om partipolitik i kyrkan verkligen är på agendan är klart och (S) är helt klart mycket störda över att POSK faktiskt har lyckats lyfta den frågan. Och det som är viktigt att komma ihåg, särskilt om ni blir adresserade i den frågan.

  • POSK vill ha en kyrka fri från partipolitik (det är inte samma som opolitisk!).(läs mer här om du vill>>)
  • POSK kritiserar valsystemet – inte personerna!
  • POSK vill ha direktval – men endast till lokala nivån. Inte till stift och riksnivån.
  • Det var (S) som drev frågan och genomförde direktval till alla nivåer, utan någon spärr och därmed bäddade för tex Sverigedemokraterna och nu Alternativ för Sverige att ta sig in.

Lycka till idag och jag hoppas vi ses vid valvakan ikväll!

/Carina Etander Rimborg
kandidat i kyrkvoalet

Ingen kan tjäna två Herrar

Den 14 september klagar en rad socialdemokratiska kyrkopolitiker på helahälsingland.se över att deras engagemang i kyrkan kritiseras för att de är socialdemokrater. De menar att det går alldeles utmärkt att kombinera ett kristet engagemang med ett politiskt engagemang och undrar varför de misstänkliggörs när de engagerar sig i kyrkan. Verkligen märkligt, om deras beskrivning skulle stämma. Problemet är dock, att de fullständigt har fått kritiken om bakfoten. Alternativt, vill de inte förstå kritiken.

Tårdrypande framställer sig skribenterna som offer för taskig kritik, som vill hindra dem från att finnas i kyrkan. Det är helt enkelt inte sant, vilket naturligtvis samtliga dessa socialdemokratiska politiker är medvetna om.

Posk – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – välkomnar varje person som vill engagera sig i kyrkan. Det går alldeles utmärkt att engagera sig i kyrkan och vara politiskt aktiv. Många personer i Posk är just det. Samtidigt tar Posk avstånd från att (S) som politiskt parti engagerar sig i kyrkan. Det är en avgrundsdjup skillnad mellan att en enskild kristen, med en viss politisk preferens, engagerar sig för sin kyrka och att ett yttre stående sekulärt parti, med beslut i partistyrelsen, agerar för att ta makten över Svenska kyrkan och använda henne för sina egna samhällspolitiska syften.

I alla andra sammanhang betonar (S) att religion och partipolitik ska hållas isär. Varför lever de inte upp till detta i kyrkan? Där driver de en total sammanblandning.

Det är troligt att de flesta socialdemokrater skulle reagera kraftfullt om till exempel Moderaterna eller Muslimska brödraskapet skulle agera för att ta makten över (S) partikongress. Ändå är det så (S) agerar som sekulärt parti i kyrkan.

Posk vill verka för en öppen och demokratisk folkkyrka, fri från partipolitisk splittring och maktutövning. En kyrka som har en reformerad och förenklad organisation, med mindre byråkrati och minskad centralisering, som undviker sammanslagningar av församlingar och som gläds över engagemang och frivillighet och avskaffar höga arvoden till politiker. En kyrka som är öppen och finns till för alla människor i en kärleksfull varm diakoni, där varje människa möts som en Guds skapelse och vän. Som är kreativ, firar gudstjänst med musik och körer i glädjefullt allvar och delar med sig till familj, grannar, vänner och ovänner.

Fram till den 19 september är det kyrkoval. Rösta på Posk – för en öppen, fri och demokratisk kyrka, utan partipolitik.

Anna-Lena Arousell Berglund, kandidat för Posk, Erik Eckerdal, kandidat för Posk

Det är skillnad på opolitiskt och partipolitiskt obunden!

I kyrkovalets sista skälvande dygn så är debattklimatet ibland högt. I radio och TV och tidningar så är det många som vill ha ett ord med i laget. Som vill vara tydliga och som vill få fram sin åsikt.

En sak som jag vill förtydliga – återigen – är vikten av att använda rätt retorik och rätt ord.

Det är nämligen en väldig skillnad på ”opolitisk” och ”partipolitisk obunden”.

POSK är inte opolitiska. Varje demokratiskt beslut som fattas i ett församlingsråd, ett kyrkoråd, ett kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige eller i kyrkomötet är ju ett beslut som får konsekvenser, ett beslut som diskuterats fram och leder till en viss riktning. Det är alltså ett politiskt beslut. MEN för POSK är det är INTE ett beslut som baseras på partipolitik.

POSKs beslut står bortom skalan av höger och vänster – vi fattar beslut med vår kristna tro och vår vilja att sätta kyrkan i första rummet, som riktmärke och har vårt program, framtaget av organisationen som underlag.

Ett partipolitiskt beslut bygger däremot på att personen har satt på sig sin partikappa, personen har sitt partipolitiska program, fastställt av en partistyrelse, byggt på en partipolitisk ideologi som riktmärke. Och det är detta som POSK vänder sig emot.

POSK välkomnar alla medlemmar i Svenska kyrkan att vara med och ta ansvar, oavsett politisk tillhörighet i allmänna val. Men då lämnar du dina politiska ideologier i vapenhuset. Kom tillsammans i församlingen, i gemenskap och i gudstjänst och som systrar och bröder som delar bön och bröd och vin vid nattvardsbordet.

Låt oss med kyrkans bästa för ögonen, uppdraget att sprida Guds rike på jorden för ögonen, helt enkelt tillsammans bära ut det glada budskapet och evangeliet tillsammans.

Staten är till för alla invånare i landet. Staten har ett ansvar för alla invånare och ska därför vara religiöst neutral. Staten och de allmänna partierna ska därför inte lägga sig i styrningen av ett särskilt trossamfund.

Kyrkan däremot är till för alla sina medlemmar och ska därför vara partipolitiskt neutral. För kyrkan ska vara en profet, ett salt och ett ljus.

POSK är partipolitiskt obunden och inget annat!

/Carina Etander Rimborg
kandidat i kyrkovalet