fbpx

Utan musiken tystnar kyrkan

Skrivet av

Kyrkomusikern Karin Runow vill se en bredd av musikgenrer i kyrkan där speciellt barn och unga tillåts ha sina uttryck.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på, säger hon.

I början av året kände kyrkomusikern Karin Runow att det var dags att uppmuntra till psalmsång. Hon startade därför ett psalmsångsmaraton på Facebook där hon lägger ut nya psalmer flera gånger per vecka och vem som helst kan boka upp sig på en psalm.
– Vi ska sjunga igenom hela psalmboken, från början till slut. Helt fantastiskt att så många har anslutit sig från olika miljöer! För mig var det här en riktig ögonöppnare över psalmernas betydelse för människor idag och att man verkligen vill vara delaktig i psalmsången, säger Karin Runow och skrattar.

HON VISAR några av inläggen i facebookgruppen på sin mobil.
– Titta, här är en kvinna som sjunger psalmen a capella, här kommer en som kompas av gitarr och den här är från en kyrka med orgel och solist. Det bästa med den här idén är att alla kan vara med och sjunga sin psalm utifrån sina egna förutsättningar. Som kyrka ska vi möta människor som de lever nu och visa att kyrkan är allas, fortsätter hon.

KARIN HAR arbetat i Sollentuna församling i snart 40 år. Hon leder kyrkokör, barnkör och Sollentuna gospel, och är känd för att skriva barnmusikaler, bland annat Luthers ungar som blev landets mest spelade musikal under reformationsåret.
– Jag har alltid brunnit för barnkörerna. Körsång engagerar alla åldrar och kyrkan måste satsa ännu mer på barn och ungdomar.

JUST NU är Karin aktuell med musikalen Jakten på den försvunna psalmskatten.
– När man sjunger psalmer tillsammans fungerar psalmsången som en brygga mellan generationer. Musiken i kyrkan måste få låta på många olika sätt, men den musikaliska ryggraden är psalmerna. Sången vi har tillsammans. Ungefär som vi ber bönen Vår Fader ska vi även sjunga evangeliet. Då lyfter musiken och berör på riktigt, säger Karin.

KARIN MENAR att många körsångare hittat in till kyrkan och sin tro via körsången.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på. Vi människor är olika och därför är det viktigt att det finns många olika slags körer att sjunga i.
I både gospelkören och kyrkokören har människor från olika miljöer hittat till kyrkan och musiken.
– I gospelkören sjunger man på gehör och det är ett grymt sväng, andra tilltalas mer av kyrkokörens lite mer klassiska repertoar. I båda fallen bidrar du med rösten och dig själv. Körerna är oerhört viktiga för kyrkan, men glöms ofta när man pratar om ideella medarbetare, trots att många av dem har sjungit i kyrkans kör hela livet, säger Karin.

KARIN MENAR att en kyrkomusiker ska kunna oerhört många olika saker. Det kan vara allt från att leda kyrkokören, barnkören, spela orgel på vigsel, dop och begravning, leda all musik i gudstjänsten, ha babysång, konfirmander, anordna och spela på konserter, för att bara nämna några exempel.
– Som alla musikyrken börjar man sin utbildning redan när man är barn, så för att vi skall kunna fortsätta att hålla en hög nivå på kyrkans musik även i framtiden borde alla kyrkomusiker ha instrumentalundervisning i sin tjänst. En stor utmaning är att vi förväntas kunna spela allt från Avicii, Laleh och Ted Gärdestad till Mendelsohn och Bach. Vi är duktiga på den klassiska musiken men vi måste lära oss andra genrer också. Vi skulle behöva bredda musikutbildningarna, inte ta bort utan lägga till. Vi måste bevara vår tradition men också förnya. Det är då vi kan bygga broar mellan generationer på ett levande sätt.

Karin fortsätter:
– Jag tänker på kyrkan, hur den följer människan från vaggan till graven, som finns där i sorg och glädje, tro och tvivel. Det är unikt. Utan musiken hade jag inte hittat till kyrkan och jag är så tacksam över alla musikaliska platser som fört mig dit. Solna kyrkokör, ungdomskörerna i Sollentuna församling, ledare som gav oss unga utrymme och lät våra röster höras. Så vill jag att kyrkan skall fortsätta vara. En plats där alla har rätt att få sjunga och uttrycka sin tro och sitt tvivel, en kyrka som vi bygger tillsammans. Prioriteras inte musiken riskerar kyrkan att tystna.

Text och foto: Emelie Simmons

Karin Runow

Medlem i POSK sedan 20 år tillbaka

ÅLDER: 58 år.
BOR: Sollentuna.
GÖR: Kyrkomusiker och kompositör.
Aulénpriset 2011
Ceciliapriset 2017

UR POSKS PROGRAM

POSK verkar för

  • att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.
  • att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.
  • att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
  • att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Psalmboksmaraton på Facebook.

Psalmmaraton

Skrivet av

Illustration av en glad kyrka som spelar många olika instrument samtidigt

En av musikerna i Sollentuna församling, Karin Runow, har startat projektet med ”psalmmaraton”. Det är många som gjort det på olika sätt. Men Karin har gjort det i en facebook-grupp. Och uppmanar den som vill vara med att spela in nästa psalm i psalmboken och lägga upp i gruppen.

https://www.facebook.com/groups/807557666771646

Så här skriver Karin Runow om gruppen:

Roligt att du har hittat till gruppen Psalmboksmaraton2021!
Här pågår ett musikaliskt maraton under hela året, där vi sjunger igenom hela Svenska psalmboken med tillägg i nummerordning.
Vill du vara med och sjunga en psalm gör du såhär:
1) Scrolla i flödet för att se vilken psalm som står på tur.
2) Spela in med din mobil och posta den eller sänd live.
Skriv Psalmboksmaraton2021 och vilken psalm du sjunger.
Om du vill vara säker på att ingen annan har för avsikt att spela in den psalm du tänkt sjunga får du gärna kontakta mig 🙂
Projektet startade söndag 10 januari, då jag var i tjänst som kyrkomusiker i Turebergskyrkan, utan att få fira gudstjänst. I brist på det sände jag istället live på Turebergskyrkans FB, där psalm 1-77 finns. Från och med psalm 78 har Psalmboksmaraton blivit en egen grupp, och i och med det är ”psalmbollen” i rullning.
Join the movement!
/Karin Runow, kyrkomusiker i Sollentuna församling
Psalmer är en av våra viktigaste teologiska skatter. De uttrycker tron och tvivel genom ord och toner, som går rätt igenom.
Vilken är din älsklingspsalm? Hittar du texter i psalmboken som hjälper dig att sätta ord på din tro? Själv hittar jag nya psalmer nästa varje söndag när jag är i kyrkan. Och tänker ” oj, den här var bra, den ska jag komma ihåg”. Vilket jag sällan gör. Men det gör inget – för nästa vecka hittar jag en ny.
Men jag har hittat den som jag själv kallar för ”posk-psalmen”. Det är 288 ”Gud från ditt hus”. Den tycker jag så bra beskriver bra precis det som är POSK och det som POSK vill åstadkomma.

Vilka psalmer är ”odödliga”? och vilka psalmer saknas idag? Vad tycker du?

Kyrkomusikens kraft

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med församlingssång där alla kan delta och uttrycka sin kristna tro, både som sångare och instrumentalister. Körsången har stor betydelse i Svenska kyrkan som folkrörelse, som manifestation av tro och som uttryck för ideellt engagemang. POSK menar att körsång och kyrkomusik också bör vara en arena som tydligare ger plats för ungas musikuttryck. Svenska kyrkan är och bär i sina olika verksamheter en väsentlig del av det svenska kulturlivet. Därför måste respekten och förtroendet mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner behållas och fördjupas så att det också i framtiden är möjligt att söka kulturmedel för kyrkans musik.

En revision av psalmboken har lyfts på flera kyrkomöten och frågan har aktualiserats i och med den nya kyrkohandboken som antogs 2017. Diskussionerna har varit många kring processen och framtagandet av den nya kyrkohandboken och POSK menar att en revision av psalmboken, när en sådan sker, ska ske med transparens, med god kompetens och förankring. Beslutet behöver övervägas och inte hastas fram. Det är också önskvärt att arbetet sker ekumeniskt.

Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska omfattas av licenser som gör det fritt att använda och sprida dem genom kopiering, storbildsvisning och på internet.

Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.
att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Det behövs fler platser för att utbilda församlingsmusiker!

Skrivet av

Gästbloggare Karin Långström:

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara ett sammanhang som ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Kyrkan ska i allt hon gör förmedla befrielse, hopp och livsmod. I Svenska kyrkan ska varje människa bli sedd och tas vara på som en gåva i församlingens liv.

Det är i musikverksamheten det sker

Många människor vittnar om att det är just i musikverksamheten som detta sker. Kyrkomusik innebär så mycket: gemenskap, vänskap och tro växer under såväl körövningarna i församlingshemmet som i gudstjänstgemenskapen där psalmer och annan musik fördjupar och förstärker evangeliet.

Musikgudstjänster och konserter är omistliga delar i kyrkans liv och i kulturlivet i stort. Att redan som barn eller ungdom vara med och spela och sjunga är självklart, och undervisning i främst orgelspel bör erbjudas i fler församlingar än idag.

Organister i framkant

Men kyrkan behöver kvalificerad personal för uppgiften, och behovet av rekrytering av kyrkomusiker är mycket stort. Projektet Organister i framkant (organisteriframkant.se) räknar med att Svenska kyrkan behöver rekrytera 700 kyrkomusiker fram till år 2030 för att säkra personalförsörjningen. Det är ingen liten uppgift och flera insatser behöver göras från nationell nivå i nära samverkan med utbildningsinstitutionerna.

Fler utbildningsplatser behöver finnas. När jag i egenskap av skolpräst på folkhögskola var med i antagningsgruppen för kyrkomusikerlinjen har jag de senaste åren frustrerat sett att ett antal sökande behövt få ett negativt antagningsbesked. Inte för att de inte var tillräckligt musikaliskt begåvade eller kyrkligt förankrade – en del av dessa är redan anställda som kyrkomusiker i församling – utan för att det inte finns plats.

Utöka antalet platser!

Liknande situation finns vid (minst) en av de övriga folkhögskolorna. Jag hoppas att viljan finns hos folkhögskolorna att utöka antalet platser. De svenskakyrkliga folkhögskolorna borde med glädje satsa mer på sina kantorsutbildningar, men i brist på det kunde nationell nivå bidra med att ta ett större ekonomiskt ansvar för utbildningen än vad de gör idag. Vidare behöver de förberedande kantorsutbildningarna stärkas. Här börjar inte så få musikstuderande sin bana, eftersom det tar lång tid att lära sig orgel som nytt instrument.

Gynna församlingslivet

När det gäller kyrkomusikerutbildningen på högskola kunde nationell nivå definiera vad en organist ska ha med i sin examen. Idag kan en organist examineras utan t ex liturgiskt orgelspel eller barnkörmetodik, och det är inte särskilt gynnsamt i församlingslivet!

Mycket finns dock att göra på församlings- och pastoratsnivå. Det är önskvärt att vi uppvärderar våra egna utbildningssystem och låter behöriga kyrkomusiker komma ifråga vid tillsvidareanställning. Det är heller inte så lyckat att i annonser ange “kyrkomusikerutbildning eller motsvarande” som utbildningskrav.

Våra kyrkomusikerutbildningar på de olika nivåerna är unika, specialdesignade för Svenska kyrkans församlingsliv där musikerhantverk och pastoral blick tränas tillsammans med studiekamrater, lärare, skolpräster och praktikförsamlingar.

Den som blir anställd utan examen kan ändå uppmuntras: det är oerhört gynnsamt att kombinera församlingstjänst och kantorsstudier – men då måste det finnas fler tillräckligt antal studieplatser.

Karin Långström (POSK) Präst i Skara stift
Kandiderar till kyrkomötet

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.

att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.

att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.

att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Kyrkomusiken – ett språk för tro

Skrivet av

Torvald Johansson är domkyrkoorganist i Strängnäs. Han valdes in i kyrkomötet för 11 år sedan då frågan om en ny kyrkohandbok var på agendan. Idag menar han att fokus bör ligga på rekrytering av framtida kyrkomusiker. 

För många människor är kyrkomusiken ett språk för tro. Men ordet och musiken måste tala samma språk. Det menar kyrkomötesledamoten Torvald Johansson.
– Musiken ska inte hindra lyssnaren att ta till sig ett budskap eller svära emot platsen där den framförs. Det ska inte kännas som en dagslända. Kyrkomusiken förkunnar, lovsjunger och tjänar församlingen när den är som bäst. Det är då den kan bli ett trons språk. 

För POSK är rekryteringen av nya kyrkomusiker en av de viktigaste valfrågorna. Svenska kyrkan står inför mycket stora pensionsavgångar bland kyrkomusiker inom några år.
– Att bli kyrkomusiker tar lång tid, oftast måste den intresserade börja tidigt med grundläggande utbildning och därefter studera vid folkhögskola/högskola under två till kanske fem år. Vi talar i många fall om nästan ett decennium från den dag man ”tar sin första ton”, säger Torvald. 

Vidare menar han att det redan idag är en stor brist på behöriga musiker till de tjänster som finns och det lockar ibland församlingar att tillsätta personer som inte har rätt utbildning.
– Resultatet blir ofta en sänkt kvalitet. Lek med tanken att det inte finns någon musiker, en kyrka där ingen sjunger i gudstjänsterna, där inga instrument används och såväl bröllop som begravning sker utan musikaliska inslag. Tanken känns närmast orimlig, säger Torvald. 

I POSKs valprogram är det tydligt vilka behov som finns. Bland annat måste rekryteringen av kyrkomusiker stärkas och antalet utbildningsplatser ökas.
– Det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Det avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs. Tyvärr är inte alla församlingar och arbetsgivare medvetna om detta, menar Torvald. 

Varje dag lämnar någon medlem Svenska kyrkan. Torvald menar att Svenska kyrkan ska vara ett salt i världen och våga säga emot när det behövs.
– Det är då människor får respekt för kyrkan. Men hur vi ska bromsa medlemsminskningen är inte någon enkel sak. Jag tror i varje fall inte att man gör det genom att förenkla och popularisera kyrklig verksamhet. Kyrkomusiken kan i många fall vara en ingång för människor och håller den en hög kvalitet kan det vara en orsak till att stanna kvar i kyrkan. Det är därför viktigt för kyrkan att behålla och framföra de stora kyrkomusikaliska verken med tonsättare som Bach, Mozart, Brahms till exempel. 

Många som vanligtvis inte besöker kyrkan möter kyrkomusiken i samband med en kyrklig handling. Men likväl kan det vara i ett konserthus.
– I kulturlivet är ofta kyrkomusiken osynliggjord, men här kan kyrkan genom musikens kulturella och konstnärliga avtryck bli en ännu starkare röst i det allmänna kulturklimatet. Där kan musiken på ett särskilt sätt bli en dörröppnare och kan sänka en upplevd tröskel. Oavsett om det handlar om glädje eller sorg i kyrka eller i konserthus når oss musiken bortom orden. 

Kyrkomusikernas kompetens behöver tas på allvar menar Torvald:
– Generellt bör kyrkomusiken tas på allvar och ges en plattform där utvecklandet av kyrkans musikaliska kulturarv och nyskapande musik får ta plats. Stift och nationell nivå måste stödja genom inspiration, fortbildning och nära dialog med dem som utbildar. Vi kan inte tillåta att kyrkomusiken byts ut till enbart musik på CD. 

TORVALD JOHANSSON

ÅLDER: 65 år
BOR: Strängnäs
FAMILJ: Fru och barn
POSK: Gudstjänstutskottet, ledamot i kyrkomötet sedan 2010, ersättare i kyrkostyrelsen
FAVORITPSALM: ”Min Frälsare lever…” Sv ps 313
VIKTIGASTE FRÅGAN JUST NU: Att fira gudstjänst är det viktigaste nu och alltid och kanske särskilt idag, när så mycket händer, som vi inte rår över

FOTO: CATHARINA FRÖJD

Musik till handbokens texter

Skrivet av

Kyrkohandbok för Svenska kyrkan

Torvald Johansson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Till årets kyrkomöte har Hans-Olof Andrén och jag tillsammans med Sofija Pedersen Videke och Sara Waldenfors från S-gruppen lämnat in en motion som enligt oss handlar om ett förbiseende vad gäller ny musik till handbokens texter.

I det särskilda yrkandet i höstas och som antogs av kyrkomötet står det att uppdraget bl. a. omfattar komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C.

Vid kyrkomötet i höstas beslöts också en ändring av kyrkoordningen 18 kap. 6a§ där det nu står: ”I huvudgudstjänsten får till kyrkohandbokens texter användas annan musik än den som ingår i kyrkohandboken.”

Denna paragraf medger därmed underförstått att ny musik får göras till alla kyrkohandbokens texter. Det innebär då även texterna till Gudstjänstmusik D och E. Vi anser att det är olämpligt att tillåta nya tonsättningar till t. ex. Per Harlings ”Du är helig, du är hel” (sv ps 709) eller Karin Runows texter i Gudstjänstmusik D. Det väcker dessutom frågor beträffande upphovsrätten och användningen av Runows och Harlings texter.

Ett annat exempel är ”Måne och sol” (sv ps 21), som knappast är betjänt av ny melodi och där text och melodi är så intimt förknippade med varandra.

Motionen eftersträvar alltså en komplettering och precisering kyrkoordningens paragraf ovan så att det särskilda yrkandet och kyrkoordningen ”talar samma språk”.

/Torvald Johansson
Domkyrkoorganist, Strängnäs
ledamot i kyrkomötet för POSK

 

Ur POSKs program 2018-2021: 

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan. 

Börja arbetet med en ny psalmbok!

Skrivet av

Psalmbok

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Lars Beckman, Lisa Tegby, Jörgen Åkesson, Stig Axelsson och Torvald Johansson

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Vår nuvarande psalmbok togs i bruk på första advent år 1986. Arbetet med den tog många år. Den kommitté som fick uppdraget att förnya den gamla psalmboken (1937 års psalmbok) tillsattes redan 1969, så arbetet tog alltså totalt 17 år. Även om en förnyelse av vår nuvarande psalmbok skulle kunna gå lite snabbare än förra gången, tycker POSK att det nu är dags att starta det arbetet. Språket och samhället förändras, många psalmer i psalmboken sjungs nästan aldrig längre medan det finns en mängd nya psalmer i de olika tillägg som getts ut som blivit älskade och mycket använda. Tillsammans med flera POSKare har jag därför motionerat till årets kyrkomöte om en ny psalmbok.

Den psalmkommitté som tillsattes 1969 bestod av kända teologer, musiker och författare, exempelvis Olof Hartman, Anders Frostensson, Harald Göransson, Torsten Sörenson och Per Olof Nisser. De lite äldre av oss kommer kanske ihåg de psalmbokstillägg som kommittén gav ut, Psalmer och visor 76 och Psalmer och visor 82. Under arbetet uppstod tanken på en del i psalmboken som skulle vara gemensam för alla kyrkosamfund i Sverige. Denna gemensamma del utformades av den ekumeniska arbetsgruppen Sampsalm och omfattar de 325 första psalmerna i vår nuvarande psalmbok.

Att utarbeta en ny psalmbok är en komplicerad uppgift. Det gäller ju en helhet av både text och musik, och föråldrade uttryck måste förnyas samtidigt som man måste kunna känna igen sig i innehållet. ”Relevans och identitet” brukar dessa två aspekter kallas. I motionen föreslås att arbetet med revisionen av psalmboken även denna gång ska göras av en självständigt arbetande sakkunnigkommitté, naturligtvis med biträde från kyrkokansliet i Uppsala.

I motionen föreslås att det första steget i en revision ska vara att ta reda på om de 14 kyrkor, samfund och kristna organisationer som medverkade i den ekumeniska delen är intresserade av att delta i en revision av denna. Ekumeniken är kanske ännu viktigare nu än tidigare med tanke på att kristen enhet kan betyda väldigt mycket i en polariserad tid.

Psalmboken är ju mycket viktig för relationen mellan Svenska kyrkan och alla dem som hon kommer i kontakt med. Det är därför ett misslyckande att psalmboken ännu inte är tillgänglig på nätet, trots många års förhandlingar med de författare och musiker som har upphovsrätten. Inte minst för att brudpar ska kunna välja psalmer vid vigsel, och anhöriga vid begravning, är det viktigt att psalmboken är lättillgänglig. POSK menar därför att upphovsrättsfrågorna denna gång måste lösas redan under arbetet med en ny psalmbok.

/Hans-Olof Andrén
Ordförande för POSK och ledamot i kyrkomötet

 

Ur POSKs program 2018-2021: 

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Önskekonsert

Skrivet av

Orgelpipor

Om en vecka har Minna Heimo en önskekonsert där alla får komma med önskemål om vad de vill höra spelas på orgel. Jag blev då i alla fall väldigt nyfiken och inspirerad när jag såg denna tweet i flödet tidigare i vintras.

 

Så nu vill jag uppmana alla som inte ska på POSKs årsmöte och som kan ta sig till Stora Kopparbergs kyrka i Falun på lördag den 5 maj 18.00 att önska sina favoritlåtar och sedan åka dit för att lyssna!

Superrolig idé, som Minna säkerligen inte är ensam om, men det gör det ju inte mindre värt att uppmärksamma bara för det. Tipsa gärna i kommentarsfältet om liknade arrangemang på andra ställen. Både sådant som redan varit men kanske allra helst sådant som kommer.

Kyrkohandboken –
dramatik inför beslutet

Skrivet av

Hans-Olof Andrén och Lisa Tegby berättar om handboksbeslutet i vår video efter beslutet. (Se länk nederst)

Nu är den andra sessionen av 2017 års kyrkomöte över, och beslut har fattats i en stor mängd ärenden. Det största ärendet var förstås antagandet av den nya kyrkohandboken.

Gudstjänstutskottet hade föreslagit en hel del mindre förändringar i kyrkostyrelsens förslag, som ju var identiskt med slutförslagskommitténs bearbetning av Handboksförslag 2016.

Justeringar i förslaget
De flesta av utskottets förändringar gick igenom i kyrkomötet, exempelvis mindre justeringar av Inledningsord 6, 7 och 15, Kristusrop 3, Lovsången, Nattvardsbön 3, 6 och 11, och formuleringar i Dop och Konfirmation. Två tillägg beslöts: en ny Nattvardsbön 14 och en alternativ textläsning i Vigsel. Dessutom justerades vissa uppställningar och anvisningstexter. På musiksidan gjordes två justeringar. Dels ändrades notationen av den sjungna Dagens bön och Inledande och avslutande bön så att tonen före slutfallet är längre än kantillationstonerna. Och dels ändrades textunderläggningen i Kristusrop 3 A6 tillbaks till den gamla i Psalm 696:5.

Men det största intresset var förstås musiken i sin helhet. POSK hade ju föreslagit att enbart texten skulle fastställas, och att ett uppdrag skulle ges till kyrkostyrelsen att snarast återkomma med ett bearbetat förslag till liturgisk musik till de av kyrkomötet fastställda texterna. I mellantiden skulle musiken i 2017 års förslag få användas. Vi hade krävt detta i en reservation i kyrkostyrelsen, och följde upp med en motion till kyrkomötet och en reservation i gudstjänstutskottet.

Läget inför beslutet
När POSK-gruppen i kyrkomötet träffades i söndags stod det klart att vår reservation skulle bli nedröstad. Konsekvensen av detta skulle bli att inget uppdrag skulle ges att arbeta vidare med musiken, och arbetet med kyrkohandboken skulle därmed vara avslutat. Dessutom skulle handbokens musik komma att antas mot en stor minoritets vilja.

Ställd inför dessa dystra fakta uppstod en idé i POSK-gruppen att försöka få med de andra grupperna på ett fortsatt arbete med musiken, i utbyte mot att vi gick med på att rösta för musiken i utskottets förslag. Vad vi vill är ju framförallt att få ett fördjupat arbete med Gudstjänstmusik A, den klassiska gregorianska musiken, och en breddning av den övriga gudstjänstmusiken till fler musikgenrer. När det gäller den nya musiken ville vi efterlikna processen i Norska kyrkan, som ju varit mycket framgångsrik. Tekniskt måste alla uppdrag från kyrkomötet gå genom kyrkostyrelsen. Vi utformade därför under måndagen detta förslag:

Kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Uppdraget omfattar Gudstjänstmusik A, den gudstjänstmusik som har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv och som brukas brett bland församlingarna.

Vidare omfattar uppdraget komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik (A-C) med musik från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton, och från våra systerkyrkor utanför Europa. Arbetet ska ske genom att en kommitté av sakkunniga musiker och teologer tillsätts med uppdraget att självständigt efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta musiken.

Om vi kunde få beslut om ett sådant uppdrag var vi alltså beredda att lämna vår konsekventa, men inte alls framgångsrika, linje att säga nej till förslagets musik, även om vi fortfarande tycker att den inte är färdig. Det är trots allt bättre att om några år få tillgång till både reviderad gregorianik och komplettering av de övriga serierna, än att handboken fastställs nu och inget mer händer.

Stöd från fler grupper
Det blev min uppgift som gruppledare att försöka få med ledarna för de andra stora grupperna i kyrkomötet på detta uppdrag. Och det gick förvånansvärt lätt. Jag tror att de kände en stor lättnad både över att handboken skulle kunna antas med brett stöd, och att det blev ett fortsatt arbete med musiken. Ingen är ju opåverkad av den kritik som framförts mot handboksarbetet. Så gruppledarna tog upp frågan i sina gruppmöten på tisdag morgon och fick grönt ljus, och efter en sista överläggning med finjustering av uppdraget kunde vi lämna in förslaget till kyrkomötets kansli vid lunchtid på tisdagen.

Jag upplevde att stämningen i kyrkomötet svängde då. Många var glada för överenskommelsen, och när Torvald Johansson på tisdag kväll för POSKs räkning lade det nya ”särskilda yrkandet” gick omedelbart gruppledarna för S och BA och en välkänd företrädare för C upp i talarstolen och yrkade bifall. Senare kom bifall från företrädare för flera andra grupper. Biskop Per Eckerdal, som ju i egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen varit inblandad i processen sedan kyrkostyrelsens AU blev styrgrupp 2014, stödde också yrkandet. Och när beslutet väl fattades på torsdag förmiddag togs det i stor enighet. Beslutet skedde med acklamation, och i alla fall jag hörde ingen som röstade för avslag. Och ingen begärde votering.

Kyrkostyrelsens uppgift
Bollen ligger alltså nu hos kyrkostyrelsen att genomföra detta uppdrag från kyrkomötet. I kyrkostyrelsen är det särskilt Anna Lundblad som för POSKs räkning drivit musikfrågorna. Anna lämnar nu kyrkostyrelsen efter många år av träget arbete. POSK-gruppen har utsett domkyrkoorganisten Torvald Johansson till ny ersättare i kyrkostyrelsen, och vår förhoppning är att Torvalds kyrkomusikaliska kompetens ska utnyttjas av kyrkostyrelsen, både för det aktuella uppdraget och för andra ärenden av kyrkomusikalisk art som kommer under nästa mandatperiod.

Hans-Olof Andrén
POSKs ordförande och POSKs gruppledare i kyrkomötet

Hans-Olof Andrén, Anna Lundblad, Torvald Johansson och Lisa Tegby berättar om bakgrunden till beslutet om kyrkohandboken; hur POSK jobbat med frågan genom åren, beslut och reservation i kyrkostyrelsen, samt vårt agerande som bidrog till att en kompromiss i slutändan blev möjlig.

 

Musikkommitté väntas få brett stöd

Skrivet av

Behandlingen av kyrkohandboken i kyrkomötet tog en oväntad vändning under tisdagens debatt. Då fick ett förslag från Torvald Johansson, POSK, om att tillsätta en kommitté av sakkunniga musiker och teologer stöd av gruppledarna för S, C och BA. 

Kommitténs uppdrag är att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Dels handlar det om Gudstjänstmusik A, som ju har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv. Dels omfattar uppdraget även att självständigt och efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta kompletterande musik till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C. Musik önskas från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton och från våra systerkyrkor utanför Europa.

– Jag är mycket glad över att vi fått ett så brett stöd för ett fortsatt arbete med musiken till handboken, säger Hans-Olof Andrén, gruppledare för POSK i kyrkomötet. Genom den nya regleringen, när ny musik får användas utan att den fastställs i kyrkomötet, kan resultaten från kommitténs arbete fortlöpande tas i bruk i gudstjänsten.

– Detta stöd gör också att vi i POSK på torsdag kommer att rösta för att både text och musik i handboken antas av kyrkomötet, förstås med de förbättringar som tillkommit under utskottsbehandlingen bl a till följd av våra och andras motioner. Vi tror att det är viktigt att en ny handbok antas med brett stöd.

POSK-psalm?

Skrivet av

För några veckor sedan skrev jag om psalmen ”Blott i det öppna” och strax efter jag hade publicerat inlägget fick jag ett meddelande från Carina som delade med sig av vad hon skrivit om en annan psalm i den svenska Psalmboken.

Hon utsåg självrådigt psalm 288 till POSK-psalmen efter en gudstjänst 2009 fast det är fortfarande lite oklart om det verkligen är POSK-psalmen.

(Jag blev lite full i skratt när jag en vecka senare gick på mässan för att inse att en av psalmerna var just 288!)

Jag kan tycka att båda psalmerna fungerar för POSK. Men att de kanske passar bäst i lite olika tillfällen. 288 är en bra inledningspsalm inför ett möte. Medan 90 mer berättar hur vi ser på kyrkan i världen och där vi verkar genom och i POSK.

Vad tycker ni kära POSKare? Ska vi överhuvudtaget ha en POSKpsalm? Eller ska vi ha flera? Vi har ju faktiskt en hel psalmbok att hitta passande psalmer ur så varför begränsa oss – det kanske är bäst att låta hela psalmboken vara vår källa till sång till samlingar.

 

https://www.facebook.com/svenskakyrkan/videos/10159087203585416/

På tal om psalmer, ps 21 Måne och sol,  tror jag var den första som jag lärde mig utantill. Jag blir alltid lika förvånad när bänkgrannen nogsamt läser texten till den när den sjungs i kyrkan. Men alltid lika glad när min dotter, utan psalmbok, klämmer i så det ekar i hela kyrkan!

Arkiv
Kategorier