fbpx

Utbildning av församlingsteologer

Skrivet av

Niklas Grahn (POSK) skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med biskop Sören Dalevi, Sara Waldenfors (S), Agne Arnesson (C), Margareta Nisser-Larsson (BA) och Torbjörn Arvidsson (KR).

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Årets kyrkomöte har ”Undervisning” som tema. Det finns ett stort behov av att Svenska kyrkan utvecklar ett systematiskt arbete för lärande i alla åldrar. En förutsättning för att detta arbete ska kunna bli framgångsrikt är att det finns välutbildade medarbetare i församlingarna. Idag är det få som utbildar sig till församlingspedagoger. Ett skäl är att det är en mycket lång utbildning;  -Lärarutbildning + ett år studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Man kan idag bli församlingspedagog utan att i stort sett ha läst teologi. Svenska kyrkan behöver därmed förstärka teologisk och didaktisk kunskap hos dem som ska ansvara för kyrkans undervisning. Dessutom är det önskvärt att stärka folkbildningsperspektivet i utvecklandet av undervisningen.

I motionen föreslås att Svenska kyrkan ska starta en tvåårig utbildning som leder till examen som Församlingsteolog. Utbildningen till Församlingsteolog skulle förslagsvis innehålla tre terminer religionsvetenskap samt inledas med en termin av ”Kyrkans grundkurs” på folkhögskola.

En sådan utbildning skulle för den som önskar kunna byggas på i en utbildning till tex. församlingspedagog, präst eller lärare.

Niklas Grahn
Ledamot i kyrkomötet från Karlstads stift

Ur POSKs program 2018-2021: 

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift.

Lärande och undervisning

Skrivet av

Niklas Grahn skriver om en av motionerna till höstens kyrkomöte som han själv, Amanda Carlshamre och Lisa Tegby undertecknat.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Behovet av satsningar och utveckling av Svenska kyrkans lärande och undervisning har de senaste åren ofta lyfts fram. Bakgrunden är ju att allt färre människor i vårt land har kännedom och erfarenhet av kristen tro. Under det senaste decenniet har den nationella nivån tillsammans med stiften genomfört flera olika projekt t.ex. programmet Barn och unga 0- 18 år som pågick mellan åren 2009-2012 och Dela tro – dela liv som pågår under åren 2013 – 2018.

Ärkebiskopen och Kyrkostyrelsen har nu tagit initiativ till att dessa satsningar ska följas av ett Program för lärande och undervisning för alla åldrar. Ärkebiskopen har tydligt uttalat att programmet ska vara långsiktigt – upp till 30 år – och ha samma betydelse som konfirmandverksamheten haft.

Långsiktighet i denna satsning är alldeles nödvändig. Det är dessutom avgörande att fokus i satsningen ligger lika mycket på innehållet i församlingarnas undervisning som på metod och form.

När programmet nu förbereds tycks det finnas olika bilder om struktur och upplägg. I vissa skrivningar från t.ex. kyrkostyrelsen tycks långsiktigheten nu vara devalverad till att programmet ska vara ännu ett treårsprojekt som ska pågå mellan 2018-2020.

Då det tycks finnas olika bilder av vad programmet ska vara och vilket tidsperspektiv det ska ha är det av stor vikt att detta tydliggörs. Det är också viktigt att det skapas arbetsformer som möjliggör långsiktighet. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att kyrkostyrelsen inrättar ett Råd för Svenska kyrkans undervisning.

/ Niklas Grahn
Ledamot i Kyrkomötet för POSK

 

Ur POSKs program 2018-2021: 

Lärande och undervisning

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder.

Konfirmationsläger – en lösning mot minskat intresse?

Skrivet av

Ett antal hoppande, glada barn på en strand i solnedgång.

Med anledning av att Uppsala stift ska lägga ned stiftsgården Undersvik skrev Niklas Grahn, POSKs kyrkomötesledamot för Karlstads stift, en debattartikel i Kyrkans tidning, publicerad 7 maj 2018. Som en fortsättning på gårdagens tema i bloggen kommer debattartikeln i sin helhet här:

Satsa på fler och längre konfirmandläger

Karlstads stift har blivit betydligt fattigare utan sina internatkonfirmandläger. De har haft stor betydelse för rekrytering, konfirmandpedagogik och gudstjänstutveckling. I en tid när Svenska kyrkan vill sätta fokus på undervisning och lärande borde man därför satsa på fler och längre konfirmandläger, inte färre.

Stiftsstyrelsen i Uppsalas beslut att lägga ner internatkonfirmandlägren på stiftsgården Undersvik har väckt känslor. Konsekvenserna för enskilda ungdomar lyfts fram. Det finns skäl för detta. Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan konfirmanders ”nöjdhet” över sin konfirmandtid och antalet lägerdygn. Ju fler lägerdygn – ju nöjdare konfirmander. Samtidigt som allt fler stift avvecklar sina internatläger är det få församlingar som har möjlighet att arrangera egna internatläger.

Karlstads stift arrangerade tidigare fyra internatkonfirmandläger, dels på Kyrkans Gård i Skållerud och dels på Dömle Stiftsgård. Sedan 15 år är båda dessa gårdar sålda och lägren har upphört. I stiftet finns alltså erfarenhet av vilka konsekvenser avsaknad av internatkonfirmandläger kan ge för ett stift. Följderna för de enskilda ungdomarna är uppenbara och har lyfts fram i debatten men en annan konsekvens som inte lika tydligt har nämnts är den som rör rekrytering.

Det är tydligt att internatlägren i Karlstads stift fungerade som rekryteringsplattsform för kyrklig tjänst. Många kyrkoarbetare, både anställda och ideella, kan vittna om att upplevelsen av att vara konfirmand på stiftets internatläger varit avgörande för kallelse. Möjligheten att ha en plats att komma tillbaka till efter sin konfirmandtid, som deltagare vid ungdomsläger eller som konfirmandledare, har gett många unga människor erfarenheter för livet. Gårdarna och lägren har fungerat som växtplatser där ungdomar växt i tro, som människor och som kyrkomedlemmar.

En annan erfarenhet som är tydlig i Karlstads stift är förlusten av lägren som pedagogiska miljöer där konfirmationspedagogik formades som kom hela stiftet till del. Inte minst gällde detta andakts och gudstjänstliv där internatläger ger unika förutsättningar att genom sin längd i tid skapa en rytm av regelbundet andaktsliv, morgon, middag och kväll. Genom lägren fick konfirmandarbetslag öva sig i tilltal till ungdomar. Blivande kyrkoarbetare kunde under praktik förlagd vid lägren få med sig erfarenheter av god konfirmandpedagogik.

Vi är många som delar upplevelsen av att Karlstads stift blivit betydligt fattigare utan sina internatkonfirmandläger. Formen handlar om så mycket mer än bara enskilda konfirmanders upplevelse. Internatläger har som nämnts också stor betydelse för rekrytering, konfirmandpedagogik och gudstjänstutveckling. Detta sammantaget gör att Svenska kyrkan i en tid när hon vill sätta fokus på undervisning och lärande borde satsa på fler och längre konfirmandläger, inte färre.

Niklas Grahn, Karlstad