Statistik, statistik, statistik
Vår kamrat i kyrkomötet Sofija Pederson Videke (s) gör en lysande analys av Kyrkans Tidnings statistik av nya ledamöter i Kyrkomötet. (Läs Kyrkans Tidning här>>)
Sofija kompletterar statistiken med sådant som hon tycker att Kyrkans Tidning borde tänkt på och som faktiskt är väldigt intressant.
Så här skriver Sofija: (läs hela hennes blogginlägg här>>)
” Två sidor längre bort står om nyvalda ledamöter, en trevlig artikel som inkluderar två nyvalda (politiska) kändisar. Men statistiken lämnas okommenterad och ofullständig.
Därför kommer här en komplettering. När vi utredde kyrkomötets arbetsformer konstaterades att de senaste valen hade det varit ovanligt stor rotation på ledamöter. Det är givetvis bra att få in ”nytt blod” men det är också en fördel att ha några rutinerade ledamöter, som med sin erfarenhet reder ut betänkanden, voteringar och formalia i just kyrkomötet.
Därför är det inte bara relevant att veta antal nya ledamöter, utan också att veta andelen i respektive nomineringsgrupp.
Då ser vi t ex att Frimodig kyrka inte har några (!) nya alls – ett faktum som KT överhuvudtaget inte nämner- samt att AfS och Himmel och jord bara har nya, vilket såklart beror på att de är nya nomineringsgrupper i kyrkomötet.
Däremellan kan vi konstatera att posk har nästlägst andel nya (vilket torde borga för stabilitet i gruppen) samt att mpsk har nästhögst andel, trots att de inte ökat så mycket. För den höga andelen nya i visk beror på att deras grupp mer än fördubblades till antalet ledamöter, medan den nästan lika höga andelen nya i sd inte kan förklaras med samma skäl, eftersom de backat flera mandat. Dessa grupper kommer få lägga avsevärd tid på att utbilda sin grupp om hur arbetet i kyrkomötet fungerar. Det tar tid från sakfrågorna, åtminstone initialt.
Jag anser att stabilitet är viktigt för kyrkomötets arbete, med en blandning av nya och gamla ledamöter, som tillsammans kan leda framåt, med både erfarenheter i ryggsäcken och blicken fäst mot framtiden. Det hade jag skrivit om, ifall jag hade jobbat på Kyrkans tidning.
Jag håller helt med Sofija och tänker att den typen av statistik som hon har räknat fram är väldigt intressant.
Sofija var ordförande i den parlamentariska utredningsgrupp som jobbade med nya arbetsformer för kyrkomötet, det är den utredningen som hon hänvisar till.
I november ska det nuvarande kyrkomötet träffas för sista gången. Den här mandatperioden har varit annorlunda på många sätt. Första året var ett ”vanligt” år. Andra året var det ett temaår, med begränsad motionsrätt. Tredje året blev det ett pandemi-år som mynnade ut i ett reducerat kyrkomöte under digitala former. Och nu, fjärde och sista året så har vi haft ett hybridmöte – på det viset att vi har haft digitalt första sessionen. Men kommer att träffas fysiskt i november.
Vid den avslutande gudstjänsten i Uppsala domkyrka kommer de nyvalda ledamöterna att ansluta och det blir ingången till det valsammanträde som kommer att äga rum i Uppsala. Men det får vi återkomma till.
Och det känns tryggt och roligt att vi har så många kvar av POSKarna i kyrkomötet samtidigt som vi kunnat ”fylla på” med så många nya kollegor i gruppen.
/Carina Etander Rimborg