Bara kristna bör rösta…

Rubriken på ledarsidan i Svenska Dagbladet 10 juni fick nog många att hajja till. Det är ledarskribent Cecilia Svärd som skriver. ”Bara kristna bör rösta i kyrkovalet”>>

Vaddå bara kristna bör rösta i kyrkovalet? Vem har koll på vem som är kristen? Men läser du hela artikeln så ser du vad Svärd menar. Hon jämför kyrkovalet med om någon helt okänd kom hem till dig och bestämde hur du skulle organisera din familjs fredagsmys.

”Föreställ dig att någon som aldrig har träffat dig och din familj kom hem till er och styrde över fredagsmyset. Bestämde film, soffa och tilltugg efter sina egna preferenser. Det blev visst en flisig träbänk och torra kex, och fredagsmyset kanske rent utav blev skrotat och ersatt med tvångströja och husförhör om det socialdemokratiska valprogrammet från 1968.

Ungefär så känns det för många kristna i Svenska kyrkan när politiker och icke-troende i en ohelig allians värd namnet går samman för att göra kyrkan så politisk som möjligt. I debatten om partipolitik i kyrkomötet inför höstens kyrkoval råder det språkförbistring mellan det andliga och det sekulära – och det är de kyrktrogna kristna som blir förlorarna.”

Ja, så kan det kanske kännas för aktiva församlingsmedlemmar, som har politiker i verkställande organ, som sällan eller aldrig besöker gudstjänsten eller vet vad det är för verksamhet som bedrivs. Men som ändå vill vara med och bestämma över tro, bekännelse och lära och vilka frågor som är viktiga att driva och genomföra i kyrkans verksamhet.

Cecilia Svärd förklarar det hela så här:

”Hur ska dessa två sidor någonsin kunna mötas? Debatten har gjort det uppenbart att de inte kan det. Det har varit som att följa bollen i en tennismatch med blicken. Den ena sidan säger ”Kyrkan måste sopsortera”. Den andra säger ”Kyrkan är Kristi kropp”. Och så verkar bollen studsa mellan två motpoler likt en datorgenererad evighetsmatch i Pong.

Och det är den Jesus-hejande grupp nummer två som förlorar. För denna grupp har inga problem med att förstå de sekulära argumenten från grupp ett. De lever i samhället, som alla andra, och förstår politiken och nutidsfrågorna.

Men att förklara andlighet för den i grupp ett som vill köra in i kyrkan med en sekulär gaffeltruck, utan att ha ägnat särskilt många tankar åt, eller öppet inte bryr sig om, varken ett liv i tro eller kyrkans grundbultar, är nästintill omöjligt.”

Kyrkan finns för att världen ska leva.

Kyrkan finns för att världen ska leva. Kyrkan finns för att hjälpa oss människor få gemenskap med Gud, med varandra, tillsammans mötas i lovsång, bön, gudstjänst, tjänande mot varandra och samhället. Ja, vi behöver organisera oss för att det ska fungera praktiskt. Ja, Svenska kyrkan en evangeliskt luthersk kyrka som med en demokratisk organisation driver rikstäckande verksamhet. Detta regleras i Lagen om Svenska kyrkan (Lag 1998:1591)

Svenska kyrkan som trossamfund

1 §   Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.

2 §   Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

Men, bara för att vi har en demokratisk organisation så behöver vi inte ha partipolitisk styrning. Och därför har Cecilia Svärd en poäng när hon säger att bara kristna bör rösta i kyrkovalet. Det vill säga – det är att jag är kristen och vill ta ansvar i kyrkan, via min röst, eller som förtroendevald som ska vara det primära – inte den partipolitiska etiketten eller allmännpolitiska käcka synpunkter på kyrkan som organisation.

Sluta vara kränkt!

Och därför kan också alla kamrater, som nu står på en partipolitisk lista och som är djupt engagerade i församlingslivet, kristna syskon, sluta vara upprörda och kränkta.

För nu ska jag (återigen) vara supertydlig! Det handlar inte om dig som person! Och det har aldrig handlat om dig som person. Det handlar om att ett allmänpolitiskt parti kapar din röst, och din möjlighet att driva kyrkopolitiska frågor utifrån din kristna tro och utifrån värden som ligger utanför den allmänpolitiska agendan.

Och det valsystem som Svenska kyrkan har hamnat i sedan relationsförändringen, det måste ändras.

Det är därför en röst på POSK i höstens kyrkoval är en röst för en Fri kyrka!

 

Foto: Magnus Aronson/IKON

Vargen kommer igen?

Kyrkans Tidning skriver om kyrkovalet, som inträffar om 100 dagar. Statsvetare Henrik Ekengren Oscarsson tror på att kyrkovalet kommer att bli fortsatt partipolitiserat.

”– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Men ni hör ju själva – det här är ju så orimligt att det inte är klokt. Visst – vi är en folkkyrka. Men det innebär inte att de politiska partierna kan ha kyrkan som en slagarena. Kyrkan ska däremot spegla samhället tillbaka med Jesus ögon, öron och händer, sätta tummen i ögat på orättvisor, stötta sjuka, svaga och vara en profetisk röst. Kyrkan, med alla sina medarbetare i Guds rike, ska ta plats och visa på andra värden i samhället. Kyrkans ska vara en andlig växtplats där jag kan få möta Gud, växa i min tro och i min gemenskap med mina kristna syskon.

Och då är det inte rimligt, inte på något sätt, att de politiska partierna ska ta över kyrkan, släta ut kyrkan och sätta sin stämpel över kyrkans budskap, försöka slipa av kanterna på kyrkan och anpassa budskapet i en politisk agenda.

Jan Strid, universitetslektor, har forskat mycket på bland annat kyrkovalet och tror inte det går att skrika ”vargen kommer” igen. Han tror inte på ökat valdeltagande. Och han ser också det orimliga i att de politiska partierna ofta har ett stor politisk valorganisation som stöttar med anställda och pengar. Till skillnad från nomineringsgrupperna.

POSK vill förändra valsystemet

POSK vill förändra valsystemet från grunden. Kyrkovalet måste återgå till att bli ett indirekt val. Och POSK skriver i sin senaste ”småskrift” hur ett sådant system kan se ut. I ett sådant system skulle de politiska partierna inte ha något som helst nöje eller nytta av att engagera sig. Däremot kan de personer som vill engagera sig i kyrkan och dess demokrati göra det på andra premisser än att de står på en partipolitisk lista.

Du kan läsa den småskriften här ”Indirekta val – varför och hur”>>

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift. (ur POSKs program)

Läs hela artikeln från Kyrkans Tidning här:

”Kanske kan en mobilisering mot Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige skapa ett stort valdeltagande även i årets kyrkoval.”

Det säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning vid Göteborgs universitet.

– I dag finns ett stort politiskt intresse kring frågor som tradition, religion och svenskhet, en del av det så kallade kulturkriget, säger han.

Det intresset tror han kommer att leda till att trenden med växande valdeltagande kommer att hålla i sig.

– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde.

Hans bild är också att många röster i kyrkovalet läggs just för att hindra nomineringsgrupper man ogillar från att få inflytande över kyrkan, snarare än att man är för någon särskild grupps politik.

Även Lennart Weibull, professor emeritus vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg och verksam vid SOM-institutet, tror att valdeltagandet kan fortsätta växa.

– Sverigedemokraterna använde kyrkovalet som en plattform på vägen mot riksdagen. Nu försöker Alternativ för Sverige att göra det också, säger han.

Lennart Weibull är själv lokal kandidat i kyrkovalet för Posk, som vill ha bort partipolitiken i kyrkan. Men han ser även positiva följder för kyrkan av att partierna deltar i kyrkovalen.

– Det leder till att det finns kända kandidater, att nya människor kommer in i kyrkans sammanhang och till en bredd. Jag tycker knappast att partipolitiska gruppers deltagande i kyrkopolitiken kan kallas för en anakronism, utan snarast för en svensk demokratisk tradition.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, kallade – vid tiden för skilsmässan mellan staten och kyrkan – partiernas deltagande i styret av kyrkan för kolonisering.

Sedan dess tycker han att kyrkan har lyckats få en större demokratisk vitalitet genom partilivets utveckling och riksdagspartiernas deltagande.

Även Erik Amnå anser att kulturkampen tränger sig in i Svenska kyrkan, när svenska, kristna och traditionella värden anses skapa trygghet, och nationell, religiös och sexuell identitet ifrågasätts.

– Jag ser Svenska kyrkan som väldigt viktig för vår värderingsgemenskap – som den uttrycks i regeringsformen. Kyrkans uppslutning bakom jämställdhet, religionsfrihet och barnens rättigheter till exempel är oerhört viktig.

– Och kyrkans magnifika utbredning och närvaro i landet har ett viktigt arv och funktion. I landsbygden har många känslan av att vara bortglömda, det motverkas av kyrkan. Konfirmationen inlemmar landsbygdens ungdomar i en stor demokratisk organisation, som skapar identitet och lojalitet. Det är de inte bortskämda med.

Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet, är den som forskat mest om kyrkovalen. Han väntar sig ett lägre valdeltagande i höst.

Förra årets valkampanj beskriver han som extrem: Valkampanjerna var stora, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna stod emot varandra, Posk kampanjade intensivt mot de politiska partierna och frågorna diskuterades i medierna.

– Många blev medvetna om kyrkovalet och det upplevdes som ett ödesval. Men ”Vargen kommer” kan man bara skrika en gång, säger Jan Strid.

Inför årets val ser de breda frågorna ut att vara få: Alternativ för Sverige är för okända. SD vill ta in Fädernas kyrka i psalmboken, ha en gammaldags kyrka i opposition mot andra religioner och särskilt islam.

– Kulturkampsfrågorna tror jag blir för vaga. Kyrkans samverkan med muslimska organisationer och partipolitisering kan väcka känslor, men inte så mycket att folk går och röstar.

Jan Strid invänder inte mot riksdagspartiernas deltagande i kyrkovalet, men han ser ett jämlikhetsproblem.

– Riksdagspartierna kan använda sitt partistöd i valkampanjerna, Socialdemokraterna har 50 miljoner kronor, andra grupper har inte samma resurser. Kampanjer är dyra, små nomineringsgrupper kan inte avlöna valarbetare. Det är inte rättvist.

Därför hör politiska partier inte hemma i kyrkopolitiken

För en tid sedan läste jag Joel Halldorfs krönika om påve Franciskus resa till Irak. Några rader ur krönikan etsade sig fast vid mitt medvetande och jag har funderat över dessa sedan dess.

”Men för den som lever i kyrkan kan tron inte reduceras till ideologi. Tron är längtan: att sträcka sig mot den Gud som är tillvarons centrum. Därför är det naturligt att känna släktskap med människor från andra religioner som gör samma sak. Faktum är att detta blir särskilt tydligt när man lever i ett sekulariserat land. Jag känner själv ofta större gemenskap med fromma muslimer än med så kallat etniska men sekulariserade svenskar.”

Som kristen och aktiv i POSK gav dessa rader ytterligare en dimension som är så talande för varför jag anser att politiska partier inte hör hemma i kyrkopolitiken. Nu ska det väl tilläggas att just denna passagen i krönikan främst vänder sig mot SD, men jag upplever att även många socialdemokrater har en tendens att, om inte reducera tron till ideologi men åtminstone, låta ideologin komma i första hand. Även när jag pratar tro med dem.

Som exempel kan nämnas en i min närhet troende muslim och socialdemokrat som svarade på min fråga om hon kunde uppleva en gemenskap med kristna på samma sätt som jag kan känna med muslimer. För mig var den frågan bara ställd utifrån min kristna tro, men trots det så blev svaret att hon känner större gemenskap med sin partikamrat som är ateist än en muslimsk moderat. Jag blev jätteförvirrad av svaret för jag hade inte frågat efter någon annan politiskt ideologisk ståndpunkt.

Just detta att sätta sin politiska ideologi i främsta rummet är nyckeln, men samtidigt låset, till hur vi i POSK ska få alla dessa ”politiker” att förstå skillnaden mellan vår vilja att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra och att vi i och med detta absolut inte tycker att de enskilda individernas engagemang ska sluta.

En annan del som ställer till det är att många ”politiker” är hårt skolade i sitt parti, de umgås i väldigt hög utsträckning med sina partikamrater eller andra ”politiker”. Det skapar väldigt lätt en bild om att alla är ju engagerade i partier, fast i realiteten är det en väldigt liten andel av Svenska kyrkans medlemmar som är medlem i ett parti. Dessa ”politiker” sitter liksom fast i tanken om att det är bara ”politiker” som kan bestämma över Svenska kyrkan. Så när POSK då kritiserar det här systemet så tar de det nästan som en personlig anklagelse.

Tilläggas bör att även dessa nomineringsgrupper som visserligen inte direkt är kopplade till ett politiskt parti, men ändå har nära kopplingar till ett parti kan uppvisa samma tendenser. Att den politiska ideologin kommer före den kristna tron.

Min förhoppning nu när vi börjar närma oss valrörelsen är att alla ”politiker” slutar tolka POSK’s argument som en personlig förolämpning. För de allra flesta ”politiker” gör ett gott arbete för Svenska kyrkans bästa. Vi önskar bara att det inte fanns en så tydlig allmänpolitisk agenda som styrde detta arbete.

Linda Cigéhn
POSK
Stockholms stift

Ska Svenska kyrkan verkligen skapa trovärdighet?

Ja, det är ju en fråga som går att ställa sig. Ska Svenska kyrkan skapa trovärdighet? Absolut, vill jag väl svara på den frågan, det är klart vi ska vara och skapa trovärdighet.

Men vill vi verkligen skapa trovärdighet åt främlingsfientliga och extrema partier som försöker skapa sig en arena för att bli legitima och ”normala”. Nej, säger, eller rättare sagt, skriker, jag då.

Men det är just det som händer och som har hänt. Först var det Sverigedemokraterna som genom sitt deltagande i kyrkovalet sakta men säkert tog plats i  de det demokratiska finrummet. Nu är det en avknoppning av SD – nämligen Alternativ för Sverige som vill ta plats i kyrkomötet.

Jonas Eek skriver på Opinionssidan i Kyrkans Tidning (4/2 nr 5)och lyfter just den här frågan. ”Ett dåligt alternativ för Svenska kyrkan”. Slutklämmen skrämmer mig mest, där Eek i ett P.S skriver:

Enligt AfS:s hemsida har partiet 2204 medlemmar. Det är ungefär lika många medlemmar som SD hade 2006, fyra år innan man kom in i riksdagen”.

Och hur tog sig SD in? Jo, genom att ställa upp i kyrkovalet. De skaffade sig en plattform och en arena där de kom in i finrummen. Och på den vägen är det.

Svenska kyrkan, genom det valsystem som vi har med direktval till alla nivåer, skapade förutsättningarna för ett politiskt parti, som inte ställer upp på Svenska kyrkans människosyn och värderingar, att få en demokratisk plattform.

Låt inte detta hända igen!

POSK har allt sedan relationsförändringen 2000, gång på gång, motionerat och drivit frågan om indirekta val, oförtröttligt! Därför det är de i församlingen som ska vara basen för dem som bestämmer i kyrkan. Det är den lokala förankringen och kännedomen som ska utgöra grogrund för de som ska ta ansvar även på andra nivåer (stifts och kyrkomöte).

Hade Svenska kyrkan haft indirekta val så hade inte Sverigedemokraterna fått de fäste de har i dag i Svenska kyrkan och i förlängningen tror jag också de hade haft svårare att komma in i riksdagen.

Låt oss göra om och göra rätt! Inför återigen indirekta val. Och låt inte politiska partier ställa upp i kyrkovalet!

Ur POSKs program

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun. Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval.

I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas. POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Läs gärna också POSKs småskrift om indirekta val>>

 

Besök i stiftsföreningarna

POSK i skara stift

POSK satsar på att stärka våra stiftsföreningar i deras viktiga arbete. Nu har en mötesserie inletts, det närmaste halvåret ska alla styrelser för stiftsföreningarna besökas.

I helgen var vi informatörer, Victor och Lars-Gunnar, på två besök i våra stiftsföreningar. Vi började i Sundsvall i lördags för att träffa styrelsen för POSK i Härnösands stift. Därefter gick resan söderut till Skövde på söndagen och POSK i Skara stift.

Det är roligt att komma ut och träffa alla aktiva POSKare runt om i landet. I mitt fall är det dessutom en viktig del av introduktion, att träffa så många som möjligt av alla de jag på olika sätt kommer att ha kontakt med under tiden fram till nästa val.
Våra besök handlar om att stärka våra stiftsföreningar ännu mer. Att ge dem verktyg och tips på hur de kan arbeta. Men det handlar minst lika mycket på att lyssna in vad de behöver och hur de har arbetet tidigare. Finns det metoder de använt som kan användas i fler stift? Det gäller att dra lärdom av varandra för att underlätta vårt arbete.

Efter två besök kan vi konstatera att ett stort arbete har bedrivits i de stiften. Flera lokala grupper har haft framgång i senaste kyrkovalet. Det är glädjande att höra de tänka och reflektera kring sitt eget arbete, vad de kunde gjort bättre, vad som var för ambitiöst, eller vad som var en vinnande strategi.

Nu ser vi fram emot alla de andra besöken, näst på tur är Göteborgs stift på lördag.

/ Victor Ramström
Informatör för POSK

All over the place!

En blomsteräng fylld med blommor i olika färger

Kyrkomöteskamraten Olle Burell (S) skriver på sin egen facebooksida och utgjuter sig i ett långt inlägg över de olika nomineringsgrupperna. Givetvis får POSK sig en släng av sleven. Vi beskrivs som ”all over the place” och att vi inte vågar tala innehållsfrågor.

Burell räknar upp de olika grupperna och det är bara (S) och (C) som får godkänt, eftersom de är grundade i folkrörelsen. ÖKA beskrivs som rakryggade. Tror jag det – ÖKA röstar ju som (S) i princip i alla frågor. Såklart att Burell anser dem rakryggade.

Men låt oss då tala innehållsfrågor – något som vi i POSK gör hela tiden i frågor där vi är verksamma.

En av de frågor som POSK drivit hårt och länge de senaste åren är frågan om kyrkohandboken och hantering av dem. Vi har verkligen försökt att lyfta den frågan i alla forum. Vi har reserverat oss i kyrkostyrelsen. Vi har skrivit debattartiklar. Vi har skrivit motioner till kyrkomötet. Vi försöker verkligen lyfta innehållsfrågan om kyrkohandboken och kyrkomusikens kraft.

Men vi sitter inte i majoritet, vare sig i kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. Vi försöker lyfta frågorna – majoriteten driver en annan linje. Vi har försökt att lyfta hanteringen och beslutsprocessen när det gäller kyrkohandboken – utan att få gehör. Vi skriver tydligt hur vi vill jobba med detta under kommande mandatperiod och i vårt program har vi följande att-satser:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser

Många grupper (inklusive (S)) talar om öppna kyrkor i kyrkovalskampanjerna. Men det är ju fullständigt självklart! POSK har i sitt program och som en av sina innehållsfrågor ”Mångfald och respekt”. ”För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram.”

Mångfald – att möta människor som kommer från olika miljöer och med olika erfarenheter. Både i livet och kyrkligt. Att vara öppen och välkomnande! Självklart!

Och vi skriver i programmet

”En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.”

Styrkan är att vi är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Jag och Olle Burell kan fira gudstjänst ihop och ta emot nattvarden vid samma altarbord, även om vi inte delar gemensamma politiska värderingar. Jag är kristen, Olle är kristen och vi vill båda gå till gudstjänst för att hämta kraft där.

Ett annat exempel på innehållsfråga som vi i POSK försöker driva men som också tystas ner av majoriteten är frågan om kyrkan som välfärdsaktör. Men där har (S) en tydligt politisk linje och dessa innehållsfrågorna är svåra att få gehör för. Men i POSKs program så har vi följande attsatser

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att Svenska kyrkan ska vara en aktiv välfärdsaktör och bland annat driva förskola, skola, fritidsgårdar, hemtjänst, sjukvård och boenden av olika slag, där det finns förutsättningar.
att utveckla arbetet genom diakoniinstitutionerna och stadsmissionerna både som sätt för kyrkan att driva verksamhet och som naturliga samverkansparter och kompetensbärare.
att Svenska kyrkan ska kunna öppna egna begravningsbyråer

Är POSK lite “all over the place”? Ja, och det är väl en himla tur! För hade vi inte haft den här mångfalden av människor med olika ingångar och olika erfarenheter så hade vi varit en sekt. En sekt där alla ska tycka och tänka exakt likadant – annars blir du utkastad. Och det är inte den kyrka jag vill vara med i. Så tack för epitetet ”all over the place”!

Olle – läs vårt program och låt oss få tala innehållsfrågor även efter valet

Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Orsak och verkan

Massor med ballonger som svävar iväg mot en blå himmel

Förbundssekreteraren för Socialdemokrater för tro och solidaritet, Hans Josefsson, (fd handläggare på kyrkokansliet i Uppsala samt EFS) skriver följande på sin facebooksida 30 juli:

När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Vä…

Publicerat av Hans Josefsson den 30 juli 2017

”När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Växjö gör detsamma om Annie Lööf hörs inte ett knyst.

När Kyrkans Tidning intervjuar Stefan Löfven inför kyrkovalet fylls insändarsidor och sociala medier med indignerade kommentarer. När de gör detsamma med Annie Lööf och Jimmie Åkesson är det i stort sett tyst.

När en före detta LO-ordförande blir vice ordförande i den nationella kyrkostyrelsen (ned)värderas hon utifrån sin fackliga/politiska bakgrund och inte för sin tro och sitt kyrkliga engagemang. När en moderat pressekreterare och tidigare förment ”partipolitiskt obunden” kyrkopolitiker gång på gång kritiserar kyrkoledningens påstådda vänstervridning ifrågasätts inte hennes bakomliggande partipolitiska motiv.

När nomineringsgrupper som kallar sig ”obundna” kritiserar ”partipolitiseringen” av Svenska kyrkan är det så gott som uteslutande Socialdemokraternas nomineringsgrupp som får klä skott. Det synes som att det är så mycket viktigare för dem att kritisera engagemangsformen än innehållet att det inte blir någon energi över för att bekymra sig över att Sverigedemokraternas partiledare talar i termer av att ”ta över” Svenska kyrkan.

Det är tydligt att stora delar av den inomkyrkliga debatten orkestreras av konservativa och/eller högerorienterade krafter. Hos ”allmänfromma” kristna som faller in i kritiken mot S saknar jag en insikt om att den ingår i ett övergripande mönster som rör samhället i sin helhet. Det behöver inte betyda att de måste rösta på S i kyrkovalet, men att extremhögern mobiliserar hårt borde vara en väckarklocka också för dem.”

Den kritik som Hans Josefsson efterlyser finns – men visst kan Josefsson ha rätt i att det är socialdemokraterna som kommer i skottgluggen. Men det är inte konstigt när det är de som är störst. Det är alltid enklast att träffa den som har störst måltavla.

Men låt oss ändå bena upp vad det är Hans Josefsson upprör sig över. Låt oss till exempel börja med intervjuerna i Kyrkans Tidning. Det är statsministern som intervjuas. Statsminister Löfven som säger att ingen präst ska kunna vägra att viga homosexuella. Då är det väl inte konstigt att det väcker debatt? En statsminister som lägger sig i ett trossamfunds angelägenheter? Och detta utan att verka vara särskilt insatt i själva sakfrågan eller ärendet?

Vice ordföranden i kyrkostyrelsen kom med i kyrkostyrelsen utan någon som helst tidigare erfarenhet inom Svenska kyrkan. Hon har mig veterligen inte suttit i kyrkoråd, inte suttit i kyrkofullmäktige, inte varit med i kyrkomötet. Det är inte helt vanligt att någon med så lite kyrklig förankring hamnar på den posten (har det ens hänt förut?) – det är väl inte konstigt att det blir kritik och frågetecken. Det har också förekommit utspel som bygger på en okunskap om organisationen, och visst, det kan vara sunt och bra med nytt blod. Men förvänta dig inte att det sker utan kritik.

Moderaternas pressekreterare i Stockholm, en fd partipolitisk obunden kandidat i kyrkomötet, som har lämnat båda de grupper som hon varit aktiv i, kan absolut ifrågasättas på ett konstruktivt sätt om du tycker det känns oklart att hon inte kan skilja på den kyrkliga och det politiska världen. Men gör det då – konstruktivt.

Som jag har förstått det så påstår (S) att de är en motkraft mot ”mörkerkrafter” som finns och som de tror vill ta över i Svenska kyrkan. Jag skulle vilja säga att anledningen till att vi har dessa ”mörkerkrafter” är bland annat er ståndaktiga vilja att ställa upp som parti i kyrkovalet och också propsa på direkta val till alla nivåer, vilket har möjliggjort Sverigedemokraternas inflytande i kyrkomötet och därmed också givit dem en plattform att glida in i samhällspolitiken. Det är faktiskt ni socialdemokrater som parti som gjort detta möjligt.

Vi i POSK vill ha indirekta val till alla nivåer utom till den lokala. Det är något som vi har kämpat för sedan 2000 när Svenska kyrkan införde en relationsförändring till Svenska staten men ni socialdemokrater drev igenom direkta val till alla nivåer. Om vi hade haft indirekta val skulle de lokalt förankrade människorna med lokalt förtroende i församlingarna få ta ansvar för stifts och riksnivå. Då skulle ingen kunna komma inrutschandes från en helt annan arena och ta ”över”. Faktiskt. Inga ”mörkermakter” med grumliga skäl, utan lokalt förankrade personer som vill Svenska kyrkan väl.

Jag är ledsen, Hans Josefsson, du får ta av dig offerkoftan och istället rannsaka orsak och verkan.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

 

Ur POSKs program:

POSK – ett gott val

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Svenska kyrkans ställning håller på att förändras, från självklar och särbehandlad till ifrågasatt och likställd, från en organisation som i huvudsak förlitat sig på sina anställda till en kyrka där de ideella har en betydande plats. Hur detta hanteras är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. De unga har en särskild betydelse. Kompetens, engagemang och ansvarstagande är avgörande egenskaper, liksom en gemensam ideologi.

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Underligt av Frimodig kyrka

Läser på Frimodig kyrkas facebook-sida och blir beklämd över vad de delar och hur, för det kan tolkas som att de uppmanar till något som jag  inte tycker är okej.

Först delar de en länk till att bli medlem i Svenska kyrkan, med en uppmaning att bli medlem så att du kan rösta i kyrkovalet.

Gå med i Svenska kyrkan och rösta i kyrkovalet!Röstlängden tas ut 30 dagar före valdagen. Du måste alltså ha…

Publicerat av Frimodig kyrka den 18 juli 2017

Det är väl helt okej att göra det, men jag tror att de flesta som följer Frimodig kyrka på Facebook redan är medlemmar i Svenska kyrkan så på sätt och vis är det att undervisa de redan lärda!

Strax därefter lägger de upp det som får mig att fundera på vad de håller på med?!? En länk till hur det går till att säga upp sitt medlemskap i Svenska kyrkan.

Den som är medlem i Svenska kyrkan den 1 november betalar kyrkoavgift hela det kommande kalenderåret. (JEA)

Publicerat av Frimodig kyrka den 18 juli 2017

Visserligen ingen uppmaning att gå ur, men ändå underligt av en nomineringsgrupp att dela dessa två länkar så nära efter varandra och såhär i kyrkovalstider!

Vi har tidigare i bloggen tagit upp detta och jag hoppas att Frimodig kyrka bara hade otur när de la upp dessa länkar så nära inpå varandra. För de kan väl ändå inte tycka att ett sådant beteende är okej och till och med uppmanar till att bli medlem för att sedan gå ur för att slippa betala kyrkoavgiften!

Att en och annan som röstar på en nomineringsgrupp gör så här (alltså blir medlem och sedan går ur SvK) det kan ju vi som nomineringsgrupp inte göra något åt. Men att uppmana till ett sådant beteende, det är inte okej tycker jag! Även om uppmaningen är väldigt subtil …

 

Edit 20 juli 2017:

Det märktes snart att detta var en känslig fråga då det fick många kommentarer på framförallt Facebook. På aftonen kommer Jan-Erik (JEA) med en förklaring till varför han delade dessa länkar på det sättet som redovisas ovan. Det fanns ingen uppmaning med syftet att gå med i Svenska kyrkan för att rösta och sedan lämna i tid för att slippa medlemsavgiften. Det var som jag hoppades på, en oturlig ordningsföljd och otydliga kommentarer till delningarna som gjorde att det kunde tolkas till detta.

 

Ur POSKs program:

En fri kyrka – på riktigt

Relationsförändringen mellan kyrkan och staten år 2000 gjorde Svenska kyrkan till ett fritt trossamfund. Lagen om Svenska kyrkan garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det är angeläget att fortsätta reformarbetet och på sikt se över denna lagstiftning.

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

God teologi – inte partipolitik – är garanten för kloka beslut i kyrkan

En blomsteräng fylld med blommor i olika färger

Tidningen Dagen har en artikel i tidningen den 13 juli där de intervjuar statsvetare Jan Strid, verksam på Göteborgs universitet. Jan Strid tror inte att de politiska partierna kommer att släppa makten till kyrkan inom överskådlig tid.

” Enligt Jan Strid är C och S rädda att Svenska kyrkan, om de lämnade henne helt fristående, skulle kunna gå åt ”vilket håll som helst”.

– Om det var de kyrkligt aktiva som var i majoritet hade homosexuella inte fått gifta sig, till exempel. Partierna ser till så att kyrkan fattar politiskt korrekta beslut. Den makten vågar man inte släppa ifrån sig ännu.

– Men i takt med att valdeltagandet och antalet medlemmar minskar kommer även partiernas intresse att minska, säger han.”

Jag tror Jan Strid har fel.

Jag tror att (S) kommer att få svårare och svårare att försvara att de ställer upp i kyrkovalet och som parti tar ansvar i en frikyrka – när man som parti inte ställer upp någon annanstans. Deras statsminister kan gå ut och försvara detta hur mycket som helst – men om det blir en ny statsminister som inte är kyrklig eller tycker detta är rätt – då kommer (S) att lämna. Det är min fasta övertygelse.

Och då är alla socialdemokrater som vill fortsätta engagera sig varmt välkomna i de andra nomineringsgrupperna som finns. POSK är en av dessa. För det är inte som socialdemokrat som deras 6000 kandidater är där i första hand hoppas jag, utan för att de är kristna och vill ta ansvar i sin församling. Det engagemanget förutsätter jag inte försvinner om (S) inte står bakom deras nominering.

Jan Strid lyfter frågan om vigsel av homosexuella.

För det första – det var samhället och riksdagen som ändrade äktenskapsbalken, det vill säga lagen. Det har inget med kyrkan att göra. Vad Svenska kyrkan sedan beslutade om var om vi skulle ändra i våra kyrkohandböcker och säga att äktenskapet inte bara är mellan man och kvinna. (och därmed också behålla vigselrätten som myndighetsutövning).

Långt innan riksdagen beslutade om vigsel så hade kyrkan en ordning för välsignelse av ingånget partnerskap. Så kyrkan var före – långt före.

Kanske hade debatten blivit lite annorlunda om det inte partipiskan hade svingats så hög 2009 – men jag tror faktiskt inte att resultatet hade blivit annorlunda.

Vi vill inte ha en kyrka som är en sekt som styrs av ett partiprogram. Vi vill ha en levande folkkyrka med mångfald i gudstjänster och uttryck som styrs av vår tro och bibeln.

 

Rösta på POSK i kyrkovalet!

 

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

/Carina Etander Rimborg

Dubbelmoral av Socialdemokratisk ledning

I söndags läste jag ett inlägg på Facebook från biskop Mogren. Han delade med sig av fina bilder från kyrkodagarna i Magdeburg, Tyskland. Han hade bland annat deltagit i en mässa tillsammans med 100-tusentals andra på Elbes-strand.

Hundrafemtiotusen firade mässa som höjdpunkt på de tyska kyrkodagarna. Hos oss i Magdeburg blev det en stor fest för små…

Publicerat av Mikael Mogren den 28 maj 2017

Under kyrkodagarna i Tyskland deltog även, självklart!, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Barack Obama.

Men i Sverige där är det inte alls lika självklart för landets ledare att medverka i kyrkliga sammanhang. Vilket är tråkigt, men faktiskt inte så oväntat, i det väldigt sekulära Sverige. Jag har kristna, homosexuella vänner som säger att det är lättare att komma ut som bög än som kristen i Sverige.

Det som gör mig lite upprörd med detta dock, är att landets statsminister inte prioriterar Världens fest och andra kyrkliga sammanhang högre, samtidigt som han är ordförande för ett parti som så ogärna släpper taget om Svenska kyrkan. Något som får även mig undrar över när kommer Socialdemokraternas ideologiska klarsyn egentligen? För det här visar ju på att de inte riktigt har tänkt klart, tycker jag.

Att vara med och bestämma, det ska S. Men att medverka vid större kyrkliga aktiviteter, nej det går inte. Snacka om dubbelmoral!

Sedan kan jag tycka att landets ledare, oavsett parti, borde vara mer öppen för att medverka vid större arrangemang av Svenska kyrkan. SvK är ändå landets största medlemsorganisation, vilket bara det i sig gör det till en viktig organisation att visa intresse för.