I år är det kyrkoval. Som ett resultat av överläggningarna mellan kyrkan och staten innan relationerna förändrades år 2000 och kyrkan blev fri har vi ett valsystem som förutsätter att kandidaterna organiserar sig i partier, fast de kallas nomineringsgrupper.

Det finns i stort sett tre slags nomineringsgrupper:
• Allmänpolitiska partier som ställer upp under eget namn. Det finns tre sådana och det är Arbetarepartiet — Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

• Grupper som härstammar från ett allmänpolitiskt parti. Några har behållit moderpartiets namn; Kristdemokrater har bildat Kristdemokrater för En levande kyrka, Miljöpartister har bildat Miljöpartister i Svenska kyrkan, Vänsterpartister har bildat Vänstern i Svenska kyrkan, och några har släppt sitt gamla namn; Folkpartister har bildat Fria liberaler i Svenska kyrkan och Moderater har bildat Borgerligt alternativ.

• Grupper som har bildats inom Svenska kyrkan. POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan är det största och äldsta, och vid de senaste valen har grupperna Öppen kyrka – en kyrka för alla och Frimodig kyrka tillkommit.

Dessutom finns det många lokala nomineringsgrupper som bara ställer upp på enstaka platser, och dessutom ett stort antal samlingslistor med kandidater från flera grupper.

De allmänpolitiska partierna hävdar att det är bara när man röstar på dem som man kan veta vad man får, eftersom de har en känd ideologi.

De kyrkliga partierna tycker å andra sidan att det är fel att låta politiska partiorganisationer bestämma i en fri kyrka. Alla är överens om att människor med samhällspolitiskt engagemang också behövs som förtroendevalda i kyrkan, frågan gäller vad som då ska vara grunden för deras kyrkopolitiska uppdrag.

POSK skriver i sin Vision och program:
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK. De allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.

Frågar man folk som inte är så involverade vad de tycker så blir det spontana svaret oftast att partipolitik inte hör hemma i kyrkan, man vill varken att kyrkan ska ägna sig åt det eller låta sig styras av det. Därför är det orimligt i att rösta på en grupp som inte har med kyrkan att göra i ett kyrkoval.

Här är några argument mot de allmänpolitiska partiernas deltagande i kyrkovalet:
• Fler än de som är med i ett allmänpolitiskt parti ska kunna ta ansvar i kyrkan och alla är välkomna i POSK, naturligtvis även de som är samhällspolitiskt engagerade
• Politiska ideologier ger inte svar på kyrkliga frågor, det gör däremot POSKs program
• Partipolitik hör inte hemma i kyrkan, lika lite som i en idrottsförening, medan POSK kommer inifrån våra gudstjänst- och församlingsgemenskaper

Däremot går det knappast att hitta några hållbara argument för det nuvarande systemet. Utvecklingen går åt rätt håll, allt fler röstar på de rent kyrkliga nomineringsgrupperna i varje val, och även inom de politiska partierna själva ifrågasätts alltmer varför man ska ställa upp i kyrkovalet.

Mats Rimborg
ordförande POSK i Göteborgs stift

 I dag är det precis två månader kvar till alla kandidatlistor ska vara inne på stiftskansliet. Har ni haft era nomineringsmöten? Vill ni starta en ny POSK-grupp?

Hör av er till någon av våra informatörer>> så hjälper vi er!

Foto: Lars Ekblad textobild.se