fbpx

Engelska kyrkan går före

Engelska kyrkan går före och gör det som POSK förslog i en av sina motioner till årets kyrkomötet. De startar en bank.

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Church of England startar "etisk bank" >>

Church of England är med och startar en ny "etisk bank" i Storbritannien. Men satsningen väntas också ge avkastning. -Det är först och främst en  affärsmässig investering, säger Jessica Hodgson, Church of Englands
pressekreterare i ekonomiska frågor. Den nya bankenvska skapas ur 314 kontor som i dag drivs av Royal Bank of Scotland. De gjorde ett sammanlagt rörelseresultat på motsvarande 1,7 miljarder svenska kronor under det första halvåret 2013.

Bakom satsningen står ett konsortium där kyrkans investeringsorgan, The Church Commissioners, går in med tio procent av affären som är värd motsvarande drygt sex miljarder svenska kronor. Affären kommer i kölvattnet av den brittiska debatten om bankernas roll och ansvar i samband med finanskrisen, där Church of England och ärkebiskopen Justin Welby har varit bland de mest högljudda kritikerna.Innan kyrkan gav sig in i affären fick de övriga konsortiemedlemmar godkänna Church Commissions etiska riktlinjer och skriva under ett dokument om hur en banken bör drivas: långsiktigt och med särskilt ansvar för medarbetare, kunder och allmänheten i stort.Dessutom har kyrkan rätt att nominera en oberoende styrelsemedlem i konsortiet som har till uppgift att se till att de etiska riktlinjerna följs.- Just nu pågår arbetet med att hitta en sådan kandidat som också ska vara en respekterad person i
affärsvärlden, säger Jessica Hodgson.

Den nya banken ska sjösättas 2015. I och med lanseringen kommer den anrika bankvarumärket Williams & Glyns återuppväckas, ett namn som inte har använts sedan 1985.- Det kommer att bli en bankrörelse så som de brukade vara, säger Tom Joy som är investeringschef vid Church Commissioners, till tidningen Civil Society.

Politiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) har tidigare motionerat i kyrkomötet om att Svenska kyrkan borde starta en bank.

Motion 2013:027 Utveckling av finansiella tjänster>>

Respekt och omsorg

Med anledning av den insändare som fanns i dt.se med anledning av POSK i Faluns samverkan med (S) svarar här POSKs ordförande Anders Brunnstedt på kritiken.

Genmäle till C-L C i insändare på dt.se 28 oktober 2013.

Respekt och omsorg
Respekt för valresultatet är utgångspunkt för oss i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Falun för samarbetet med S. POSK och S gick fram i kyrkovalet. Av 35 mandat i kyrkofullmäktige fick vi gemensamt 25 mandat. Vi i POSK ser majoritetssamarbetet som en god möjlighet att driva på i de frågor vi gick till val på.

Utan att vara del i en stadig majoritet skulle våra möjligheter till det vara mycket begränsade. Omsorg om den demokratiska processen är utgångspunkten när vi i POSK insisterar på att även den tredje och minsta gruppen i kyrkofullmäktige, Samling för kyrkan (Sfk), ska vara representerad i alla beredande organ under den kommande mandatperioden.

Därför erbjuds Sfk vice ordförande platser i så väl kyrkofullmäktige, kyrkoråd som i kyrkorådets arbetsutskott. Det kommer att bidra till att förslag till beslut diskuteras mer ingående och därmed bereds bättre.

Inför den nya mandatperioden vill vi i POSK medverka till att bryta med en del av de traditioner som varit förhärskande inom organisationen för förtroendevalda i Svenska kyrkan i Falun. Att öka respekten för valresultatet och att stärka omsorgen om den demokratiska processen i Svenska kyrkan i Falun är i det sammanhanget viktiga frågor.

Anders Brunnstedt
Ordförande POSK i Falun

Vem får leka med vem?

Efter valet kommer det fram en tråkig sida av oss. Nu ska vi fördela mandaten och platserna i nämnder och styrelser. Och då är ju frågan hur man ska göra detta – så att man på ett bra sätt följer väljarnas intention – men samtidigt inte "ger bort" platser där man kan få möjlighet att påverka.

Hur ska och bör POSK-grupper göra? Det finns inget officiellt påbud om vad som ska göras eller inte. Kan en POSK-grupp valsamverka med ett politiskt parti? Eller är det helt omöjligt som partipolitiskt obunden?

Nej, ingenting är omöjligt. Men det måste lösas lokalt. Det beror ju helt på hur det lokala valresultatet ser ut. När man går i valteknisk samverkan efter valet så handlar det ju om hur man ska fördela platser i råd, nämnder och styrelse.

Inte sällan handlar sådan valteknisk samverkan om att utesluta någon  – och ofta har POSK hamnat utanför. Har POSK möjlighet att göra en valteknisk samverkan och därmed få möjlighet att få fler platser för att vara med och påverka så tycker jag att gruppen givetvis ska göra det. Men det gäller att göra det klokt och behandla andra som man själv skulle vilja bli behandlad – oavsett vad som skett förut.

En valteknisk samverkan innebär INTE att man tycker lika i alla frågor. Det innebär INTE att man har gemensamma gruppmöte eller röstar lika i alla frågor. En valteknisk samverkan innebär enbart att man samverkar när platserna ska fördelas – så att alla får så mycket som möjligt.

Sen kan de vara så att man tycker lika i någon fråga eller vill driva något projekt tillsammans. Då kan man göra det.

Det handlar också om personkemi – det ska funka rent praktiskt.

Och så ska vi inte glömma vad som är det viktigaste –

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Så länge vi har det målet framför oss så har vi riktningen klar. Och vi släpper aldrig vårt mål som står i vårt program

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

(…)

Relationsförändringen mellan kyrkan och staten den 1 januari 2000 innebar att flera viktiga saker hände. Svenska kyrkan övergick från att vara en statlig myndighet till ett fritt trossamfund. På lokal nivå blev församlingarna självständiga organisatoriska delar av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. I stället för kyrkolagen, som fastställdes av riksdagen, antogs en kyrkoordning som kyrkan själv förfogar över. Samtidigt fanns det en tydlig ambition att så mycket som möjligt skulle förbli som förut. Det stiftades en särskild lag om Svenska kyrkan som garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det finns skäl att på sikt se över denna särlagstiftning.Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas. POSK anser därför att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.

Kyrkans Tidning bantar

Kyrkans Tidning gör sig av med 33 procent av sina skrivande journalister på redaktionen skriver både Kyrkans Tidning, Dagens Media och Medievärlden.

Anledningen är att att Berling Press och Verbum Förlag slås samman vid årsskiftet och därför ser man över hela företaget. Det ska, enligt Henriette Zeuchener (vd för Berling media), bli mer kundfokuserat och modernt. Enligt henne ska det också bli större digital kompetens bland medarbetarna.

Svenska kyrkan är en av huvudägarna i Berling media.

Vad händer med vår veckotidning Kyrkans Tidning när det blir färre journalister? Vad händer med bevakningen? Vad händer med det kritiska tänkandet? Eller är det dags att lägga ner hela Kyrkans Tidning och köpa in sig i dagstidningen Dagen?

Eller ska vi bli helt beroende av vår kyrkliga rapportering enbart genom Swensk kyrkobulletin>>

 

Kyrkans Tidning: Nedskärningar väntar på Kyrkans Tidning>>

Dagens Media: Kyrkans Tidning måste banta: "Ganska kännbart">>

Medievärlden: Sparpaket på Kyrkans Tidning>>

Dagen: Kyrkans Tidning skär ner på personal>>

Oiko-theology – att vara profetisk och konkret

Kyrkornas Världsråd träffas i Busan, Sydkorea den 30 oktober -8 november. En delegation från Svenska kyrkan med olika grupper kommer att vara där. Flera av grupperna har också åkt på olika förmöten. Ett av dessa skriver Kerstin Pihl om på ekumenikbloggen.

Ekumenikbloggen: GETI-Sydkorea>>

Vi blir utmanade av koreanska teologer bl a i Oiko-theology. Detta är en rörelse som vill reformera teologin och bli mycket mer profetisk och konkret. Jordklotet kan inte klara vår livsstil och vi måste förändra den radikalt. Om vi tror på den treenige guden, måste vi se helheten.
Skapelse, frälsning och ande är en helhet. Det handlar om att vi är beroende av varandra och av jorden. Vi är beroende av varandra för att leva. Rättvisa och fred är nödvändigt och en stor utmaning. Vi är ofta överens om att vi måste ändra livsstil, men gör det inte utan fortsätteratt vara  med i marknadsekonomin. Våga bryta detta! Slow food och gemenskap. Kroppen som andens tempel och som behöver vila och hälsa.
Jämställdhet där vi alla har samma värde. Mänskliga rättigheter för alla. Det går att förändra, men vi måste vara profetiska och konkretisera i vårt vardagliga liv. Det är också ett sätt att vittna om den treenige gud vi tror på.
Det är fascinerande och inspirerande att lyssna till de unga teologernas frågor och engagemang. Efter 5 dagar här ska vi delta i Kyrkornas Världsråds generalförsamling i Busan både för att lära och för att bidra till den teologiska reflektionen.

Ur POSKs Vision och program>>

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Nya biskopar

Nu är det dags att börja leta efter flera nya biskopar. Lunds stift, Växjö stift och Härnösands stift har börjat sina rekryteringar.

Härnösands stift har lagt följande tidsplan skriver biskop Tuulikki på sin blogg>>

Stiftsstyrelsen har precis tagit beslutat om tidsplanen för biskopsvalet hos oss. Nomineringsvalet blir den 2 juni 2014, hearing i augusti och valet den 4 september. Ett eventuellt andra val blir den 18 samma månad. Jag kommer lägga ner staven den 6 december 2014. Den nya biskopen vigs av vår nya ärkebiskop i Uppsala domkyrka tredje advent, alltså den 14 december, och tas emot i vår egen domkyrka veckan efter.

Växjö stift kommer letar också ny biskop meddelar Kyrkans Tidning. Biskop Jan-Olof kommer att lägga ner staven till påsk 2015
Kyrkans Tidning: Tidsplan fastställd för Växjö-biskops stavnedläggning>>

Lunds stift blir ju av med sin biskop i juni nästa år – min gissning är att rekryteringen av en ny biskop kommer igång så snart som möjligt.

Det är ytterligare biskopar som inom de närmaste åren närmar sig pensionsåldern, så nu gäller det att hålla utkik efter goda, nya biskopar.

Med jämna mellanrum får vi dessa förändringar, det känns nästan som hela havet stormar. För alla ska upp och byta stolar med varandra.

Nomineringsmöte och församlingsråd

Här följer ett ett längre inlägg om församlingråd och nomineringsmöten från Anna Lundblad Mårtensson från Linköpings stift. Vi kommer också publicera texten på vår webbsida om församling.

Församlingsråd och nomineringsmöten i pastoraten från år 2014

Kyrkomötets beslut 2012-11-21 om ändrad lokal struktur i Svenska kyrkan

Kyrkostyrelsens förslag till ny lokal struktur för Svenska kyrkan syftar till att skapa hållbara strukturer i vår kyrka, vars uppdrag är oförändrat att vara ett redskap för evangelium. Förslaget vill stimulera en levande teologisk reflektion över hur vår identitet kan uttryckas, bevaras och utvecklas.

En princip i förslaget är att allt inte behöver detaljregleras utan den lokala nivån har förmågan att finna lämpliga lösningar i sin egen situation. En utmaning och möjlighet är att vilja och våga och pröva nya former att organisera arbetet. Att pröva och ompröva det vi gör behöver vi fortsätta med också i framtiden.

Beslutade förändringar
Den lokala nivån består av församlingar och pastorat. Det är inom pastoraten det finns församlingar där det ska finnas församlingsråd som styrelse. Beslutande organ i pastorat såväl som i en församling som inte ingår i något pastorat är kyrkofullmäktige.

Kyrkofullmäktige utses i direkta val av dem som tillhör pastoratets församlingar respektive församlingen. Pastoratets kyrkofullmäktige väljer ett församlingsråd som styrelse för församlingen.

Innan valet ska det hållas nomineringsmöte(n) där församlingens medlemmar kan nominera kandidater till församlingsrådet. Det nyvalda kyrkofullmäktige ska besluta för vilken tid ledamöter och ersättare i församlingsrådet ska väljas. – högst fyra år – nyval till församlingsrådet ska alltid ske i samband med att en ny mandatperiod börjar för kyrkofullmäktige.

Här är viktigt att uppmärksamma att det nu finns en möjlighet att utse församlingsråd för en kortare tidsperiod än en mandatperiod. Rätt använd kan detta skapa ett större intresse hos fler och yngre kandidater. Det är väl känt att många ungdomar inte vill binda sig för ett så långt engagemang som en mandatperiod innebär. Det finns här en möjlighet att utse personer till församlingsrådet utifrån ett visst kunskapsområde under ett par år då församlingen arbetar med en viss verksamhetsinriktning.

För att vara valbar till ett församlingsråd gäller samma valbarhetskriterier som nu, man ska vara döpt och vara 18 år.

4 kap 22 § Kyrkofullmäktige väljer ledamöter, förutom kyrkoherden, och ersättare i församlingsrådet. Antalet bestämmer kyrkofullmäktige. Antalet valda ledamöter får inte vara mindre än fyra. Antalet ersättare ska vara minst hälften av antalet valda ledamöter.

4 kap 23 § (Det nyvalda) kyrkofullmäktige ska inför val av församlingsråd genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte som säkerställer församlingens inflytande. Vid ett sådant möte nominerar församlingens röstberättigade medlemmar kandidater till församlingsrådet.

4 kap 24§ Kyrkoherden är ledamot i församlingsrådet. Bestämmelser om kyrkoherdens rätt att i sitt ställe utse annan präst som ledamot finns i 5 kap. Kyrkoherden kan därmed utse en annan i församlingen tjänstgörande präst att i sitt ställe vara ledamot.

Kyrkofullmäktige ska bland de valda ledamöterna välja en ordförande och församlingsrådet en vice ordförande. Kyrkofullmäktige får uppdra åt församlingsrådet att välja även ordförande.

Inför val av församlingsråd (KO kap 4)
Öppet nomineringsmöte
Inför valet ska nyvalda fullmäktige genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte med församlingens röstberättigade medlemmar, för att säkerställa församlingens inflytande. Vid detta möte är det möjligt för församlingens medlemmar att nominera kandidater som inte tillhör den egna församlingen utan tillhör någon av de övriga församlingarna inom pastoratet.

När församlingsråd ska väljas av kyrkofullmäktige för första gången efter 2013 års kyrkoval ska kyrkonämnden i de samfälligheter som blir pastorat kalla till församlingsmöte enligt 4 kap. 23 §. Om det sker en indelningsändring som innebär att ett helt nytt pastorat bildas, ska i stället indelningsdelegerades arbetsutskott kalla till församlingsmöte.

Kyrkofullmäktige kan välja personer som inte nominerats på församlingsmöte. I förarbetena betonas dock vikten av att nomineringarna vid det öppna nomineringsmötet inte ska förbises utan ha betydelse i de överväganden som kyrkofullmäktiges valberedning har att göra inför beslutet i fullmäktige.  

Det är viktigt att företrädare för de nomineringsgrupper som har mandat i fullmäktige tillsammans och i respekt för varandra kommer överens om hur de öppna församlingsmötena bör genomföras och hur resultatet senare ska behandlas av fullmäktiges valberedning.

Regler för indirekt val gäller även detta val.

Roller;
Nuvarande kyrkonämnd/ indelningsdelegerades AU kallar
Vem som genomför mötena är inte reglerat, men nyvalda fullmäktiges presidium bär ansvaret och nyvalda fullmäktiges valberedning bereder
Kyrkofullmäktige väljer före årsskiftet

Det är en klar fördel om det nyvalda kyrkofullmäktige samlas två gånger innan årsskiftet. Vid det första mötet väljs presidium och en valberedning. Om detta val är genomfört innan de öppna församlingsmötena äger rum kan såväl valberedning som presidium närvara vid dessa möten. Att de närvarar vid nomineringsmötena är betydelsefullt eftersom de senare har att ta ansvar för de kommande valen av församlingsråden.  

Vid dessa möten sker inget val, inte heller någon omröstning eller värdering av nominerade kandidater ska förekomma vid det öppna nomineringsmötet.

Kom ihåg att endast medlemmar i församlingen inbjuds och att endast medlemmar i församlingen nominerar. Att så sker ska säkerställas. Om personerna inte är välkända bör man notera personnummer på de som nominerar kandidater. De som nomineras ska vara tillfrågade och uppfylla de krav som finns för att vara förtroendevald. Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet är alltså valbar till ett församlingsråd inom pastoratet.

Det finns inget minimiantal för hur många som ska vara närvarande. Det är inte heller reglerat hur nomineringsmöte ska genomföras men det är lämpligt att följa regler motsvarande ett fullmäktigemöte.

En hjälp i en senare beredning kan vara att utarbeta någon form av ”intresseanmälan” där intresserade kan ange något av sina specifika intressen, erfarenheter kompetens och engagemang. Genom att använda sig av möjligheten att utse församlingsråd för en kortare tidsperiod, t.ex. två år ökar förhoppningsvis möjligheten att ungdomar vill vara med och bidra i församlingsrådens arbete.

Det är lätt att konstatera att ungdomare röst och perspektiv tyvärr lyser med sin frånvaro i alltför hög grad idag och att det är viktigt att alla nu tillsammans verkar för att ändra på detta.

Församlingsrådens uppgift
Församlingsrådet ska fullgöra de uppgifter
•    som anges i kyrkoordningen
•    som anges i församlingsinstruktionen
•    som kyrkorådet i övrigt beslutar

Hur ansvaret för den grundläggande uppgiften och den verksamhet som bedrivs är bara delvis reglerat. Frågan om hur man skapar en lokal närhet och ett lokalt engagemang och samtidigt samverkar inom pastoratet så att så optimala förutsättningar som möjligt skapas behöver beredas och bearbetas noga.

Svaret på hur det bäst bör realiseras ser olika ut och här är utmaningen att se de lokala möjligheterna och samtidigt se att pastoratet kan underlätta det gemensamma arbetet genom att avlasta församlingsråden uppgifter som blir bättre om de sköts gemensamt.

Här är det viktigt att tänka på att arbetsorganisationen, de anställda inte är och behöver vara knuten till en viss församling samtidigt som det är viktigt att skapa kontinuitet och bygga förtroendefulla relationer lokalt i varje församling.

Gemensam församlingsinstruktion
För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam församlingsinstruktion.

Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet.

Instruktionen ska innehålla
1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning,
2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

I det pastorala programmet ska även behandlas dels församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift dels barnets perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys. Utöver vad som sägs i första stycket ska i en gemensam församlingsinstruktion för församlingarna i ett pastorat även redovisas hur ansvaret för församlingens grundläggande uppgift är fördelat mellan församlingarna och pastoratet. Där ska också redovisas hur de befattningar som präst som ska finnas inrättade enligt 37 kap. 18 § i huvudsak disponeras.

Församlingsinstruktionen är gemensam i ett pastorat och beskriver där hur ansvaret för den grundläggande uppgiften fördelas mellan församlingarna och pastoraten. Det är viktigt att uppmärksamma att 57 kap. 5 § innehåller en uttrycklig bestämmelse att kyrkorådet ska samråda med församlingsråden inom pastoratet när förslag till gemensam församlingsinstruktion arbetas fram.

Detta ger möjligheter till bred reflektion, engagemang och lokal anpassning. Att implementera en ny organisation kräver stor lyhördhet så att ett förtroendefullt samarbetsklimat byggs upp.

Kyrkorådet har ansvaret för helheten i ett pastorat och har att både se och bejaka det som fungerar bäst då en viss verksamhet bedrivs direkt av kyrkorådet eller av ett par av församlingarna tillsammans. Varje församling ska verka efter de egna förutsättningarna och de ser olika ut. Det är viktigt att kyrkorådens ledamöter inte ser sig som främst representanter för den egna församlingen och ser som sin uppgift att företräda och tillgodose den egna församlingens särskilda intressen.

Kyrkorådet bör skriva in i sin arbetsordning hur och kring vilka frågor kyrkorådet kommer att samråda med församlingsråden. I en organisation är det viktigt att så många som möjligt vet så mycket som möjligt om varje del, församlings liv och förutsättningar då man har att ta ansvar både för varje enskild församling såväl som för helheten i pastoratet.

Genom att med en regelbundenhet inbjuda församlingsrådens ledamöter till gemensamma överläggningar kan samarbetet och samsynen kring det gemensamma uppdraget stärkas.

Att våga pröva och att våga ompröva är och kommer att vara viktigt. Det är inte troligt att man från start hittar det optimala sättet att organisera och bedriva verksamheten inom församlingarna och i pastoraten.

Anna Lundblad Mårtensson Linköpings stift Anna.lundblad.martensson@svenskakyrkan.se

Uppdrag förtroendevald

På Svenska kyrkans intranät hittar jag följande information:
Uppdrag förtroendevald>>

I kyrkovalet har 16779 ordinarie ledamöter valts till församlingar, stift och kyrkomöte. Ytterligare ca 10 000 förtroendevalda väljs i år till de nya
församlingsråden. Både färska och erfarna förtroendevalda kan behöva rustas i sina roller bland annat för att Svenska kyrkan får en ny struktur till årsskiftet.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och har 251 ledamöter. Av dessa är ungefär hälften nyvalda, uppskattar Nils Warmland, handläggare för kyrkomötet på kyrkokansliet.

– För nya ledamöter har vi en kort introduktion i samband med ett  valsammanträde 20-21 november då det nyvalda kyrkomötet smygstartar. En
del nyvalda har erfarenhet av både kyrkopolitiken som kommunalpolitiken.
Så vissa är rävar, andra är litet osäkra och behöver informeras om kyrkomötets arbetsformer, hur ärenden bereds. Första året som ny kan man
känna sig litet skakis, säger Nils Warmland.
 
Ledamöterna kan behöva läsa in mycket material och lära sig en hel del mötesformalia. Det varierar från år till år. I samband med starten får de nyvalda en skriftlig vägledning från kyrkokansliet. Den ger grunderna om Svenska kyrkan; regelverk, organisation och ger svar på praktiska frågor om kyrkomötets arbetsgång och rutiner.
   
– Ledamöterna får även en genomgång i utskotten om hur arbetet där fungerar. Jag förväntar mig också att nomineringsgrupperna ger en allmän
orientering om arbetet i kyrkomötet. Det som det kan vara svårt med – utöver det rent organisatoriska – är alla nya begrepp som det dräller av. Det kan nog vara litet förvirrande även för erfarna deltagare, säger kyrkomötets huvudsekreterare Anders Lindberg.
 
Allmänt är bådas intryck att kyrkomötet har fått goda effektiva rutiner och fungerar smidigare än tidigare. Det har av sparbeting blivit mindre tid för arbetet och färre sena kvällar.
 
– Men engagemanget är stort! I kyrkomötet ser man aldrig en tom plenisal, som man kan se i riksdagen, säger Anders Lindberg.

”Uppdrag förtroendevald”
De förtroendevalda i församlingarna är en av de viktigaste målgrupperna för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Många gånger hör förtroendevalda av sig med frågor. Arbetsgivarorganisationen ger stöd i form av rådgivning, verktyg och utbildning. Ett exempel på utbildning är Arbetsgivarfrågor för förtroendevalda. 

– Det är de förtroendevalda som ytterst är kyrkans arbetsgivare. Arbetsgivarfrågor för förtroendevalda t ex är en riktad utbildning för att de ska förstå sitt ansvar som arbetsgivare. Den ger stöd i uppgiften att vara styrelse och arbetsgivare, säger Anna von Malmborg, samordnare för arbetsmiljöfrågor på arbetsgivarorganisationen.    
 
Arbetsgivarorganisationen erbjuder också stöd och utbildning i uppgiften att vara styrelse. De förtroendevalda får reflektera över vad det är att vara styrelse och vad det innebär för det egna kyrkorådet och att vara ledamot. Om man som styrelse är otydlig i sin roll eller i ansvarsfördelningen finns det risk att det blir det problem.
 
Arbetsgivarorganisationen samarbetar med stiften på olika sätt med utbildning, bl a genom de regionalt placerade medarbetarna.
 
Inför den nya mandatperioden 1 januari 2014 har arbetsgivarorganisationen, tillsammans med Verbum, Sensus och Kyrkans unga, tagit fram ett nytt utbildningsmaterial för förtroendevalda i form av en bok och en webbplats – ”Uppdrag förtroendevald”.

http://blogg.svenskakyrkan.se/fortroendevald/

Kyrkoordningen och församlingsinstruktion
Vilka verktyg behöver en förtroendevald för att kunna göra ett gott jobb?
  
– Lagstiftningen måste behärskas och utbildning om kyrkoordningen är i högsta grad relevant. Dels för att förstå sin uppgift att vara styrelse och arbetsgivare, dels det teologiska uppdraget att vara kyrka.  Inledningstexterna i kyrkoordningen sätter in lagstiftningen i det teologiska sammanhanget och är viktiga. Församlingsinstruktionen är förstås ett annat centralt verktyg som ska tas fram i samråd mellan kyrkoherde, kyrkoråd och församlingsråd om sådana finns.
    
Ett kyrkoråd ska som styrelse ha sin egen arbetsordning där det bland annat ska framgå hur styrelsen organiserar, fördelar och lägger upp sitt arbete. Arbetsgivarorganisationen har tagit fram en mall som stöd för kyrkoråden att själva skapa en arbetsordning för sitt styrelsearbete.

Roland Asplund 

Martin Garlövs presentation av materialet Uppdrag Förtroendevald>>

Jag är för växthuseffekten

"Jag är för växthuseffekten" sa en av deltagarna på dagens POSK-möte i Linköping. Med det menade personen växthuseffekten i form av att få växa i tron, att få växa i sin församling, att få en effekt som smittar av sig.

Jag tycker det är en bra bild. Att församlingen är det växthus där vi får näring, värme och kraft. Och sen har vi med oss den kraften för att leva utanför församlingen. I vår vardag. I vår familj. I samhället.

POSK-mötet i Linköping talade om de kommande valen av kyrkoråd och församlingsråd. Det finns stor oro för hur det ska gå till. Hur ska det bli? Hur ska man göra? Vem ska bestämma?

Grejen är ju att det är väldigt mycket upp till det lokala förhållandet hur det blir. Kyrkofullmäktige tar beslutet om kyrkoråd och församlingsråd. Men innan församlingsråden utses måste det genomföras ett nomineringsmöte i församlingen.

Linköpings stift gör på lite olika sätt i sina olika pastorat. I andra stift går det till på andra sätt. Prata med din stifts-POSK-styrelse för att få råd och hjälp hur ni kan tänka lokalt.

Vi ska vara positiva så Anna, från POSK riks-styrelse. Nej, sa en av deltagarna, vi ska vara POSK-itiva! Det handlar om att tänka och prata POSK hela tiden. Att faktiskt visa på hur vi, som förtroendevalda och ideella finns med och tar ansvar på olika nivåer. Så att vi gör oss kända. Och att det blir ännu mer tydligt vad i vill.

Jag är glad att jag har mitt fantastiska jobb och får träffa alla dessa härliga människor Sverige runt som vill och kan jobba för Svenska kyrkan. Och låt oss inte glömma POSKs vision:

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Så kan du räkna…

Det förs många samtal ute i församlingarna. Nu ska kyrkofullmäktige välja kyrkoråd och församlingsråd.

Det finns olika sätt att hantera tillsättningen av kyrkoråd och församlingsråd.

En hjälp för att göra olika uträkningar har tagits fram av kyrkokansliet. Där kan man göra olika uträkningar för att se hur resultatet blir.

Verktyg för beräkning inför indirekta val>>

Tyvärr har vi inte fått ordning på vårt e-postutskick. I så fall hade du som finns in vårt intranät fått ett brev där jag berättar att det nu går att anmäla sig till POSKs kyrkodagar i Uppsala den 11-12 januari 2014.

POSKs kyrkodagar med tema Nyvald – Omvald med särskild inriktning på de frågor som rör stiftsfullmäktige. Men givetvis kan alla komma POSKare anmäla sig och är hjärtligt välkomna på våra kyrkodagar.

Du hittar mer information och hur man anmäler sig här.

www.posk.se/kyrkodagar2014>>