fbpx

Självklart ska kyrkan styras av de som är aktiva!

Skrivet av

Debatt: S: POSK vision – en kyrka som styrs enbart av de mest aktiva

Socialdemokraterna i Västerås skriver i vlt.se och är upprörda över POSK i Västerås program (se länk för hela inlägget ovan). (S) skriver:

Där skriver POSK att kyrkans beslutsfattare ska ”företräda församlingar”. POSK skriver även att ”valda ledamöter ska ha församlingsförankring och kunskaper om församlingslivet”. Det är alltså bara de kyrkomedlemmar som är aktiva och kunniga på det sätt som POSK godkänner som ska få utöva inflytande.

Ja, jo, men det är faktiskt precis så POSK vill ha det. Vi vill faktiskt att kyrkan ska styras av de som är aktiva och vet något om kyrkan.

Precis som, om jag var med i en fotbollsförening, skulle vilja att de som bestämde där var kunniga och visste något om fotboll. Eller precis som när jag sjunger i en kör, vill att de som bestämmer och sitter i en körstyrelse, faktiskt vet något om musik och körsång. Liknelsen kan göras lång.

Eller ska jag kanske ta liknelsen att (s) skulle välja en partiledare från ett helt annat parti, eller någon som aldrig hade haft med socialdemokraterna att göra. Hade (s) velat ha det så?

Självklart vill jag att de som bestämmer om kyrkans verksamhet, budget och liv ska vara aktiva och veta något om kyrkan. Det säger väl sig själv! Att önska något annat är bara att visa sin okunskap för vad kyrka egentligen är.

Men POSK delar inte upp medlemmarna i ett A-lag och ett B-lag som debattörerna påstår i sin insändare. Den åsikten får (s) stå för helt och hållet själva.  Alla som är medlemmar får vara med och bestämma. Men det ska vara ett val till den lokala nivån – sen ska de övriga nivåerna vara indirekta val. För att säkerställa demokratin och det är också lösningen på det problem som (s) har skapat genom direkta val som givit andra partier en grogrund och legitimitet som hotar demokratin.

Så jo – självklart vill POSK att det är de aktiva som ska bestämma!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkoavlet

Det är bara i diktaturer som politikerna dikterar våra villkor

Skrivet av

En gemensam debattartikel i Aftonbladet 30 augusti 2021

Släpp kyrkan fri från partipolitik

Debattörerna: Det är bara i diktaturer som politikerna dikterar våra villkor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Det är unikt att politiska partier har inflytande och kan diktera villkor för en kyrkas teologi och tro. Det sker endast hos diktaturer i andra länder, skriver tre obundna grupper i kyrkovalet gemensamt.

DEBATT. Den 19 september går medlemmar i Svenska kyrkan till val av förtroendevalda. Tyvärr slits kyrkan som arena för maktpolitik av Sveriges sekulära partier.

Det är unikt att politiska partier har inflytande och kan diktera villkor för en kyrkas teologi och tro. Det sker endast hos diktaturer i andra länder. Det här är en fullständig anomali sett till kyrkans frågor som rör gudstjänst, diakoni, mission, teologisk och liturgisk undervisning.

Partistyrelser fastställer kyrkopolitiska program men bär inte en konfessionell grund, utan står på sekulära ideologier.

I politiken gäller det att bekämpa de oliktänkande. Kyrkans förtroendeuppdrag är att hålla samman kyrkan så att alla traditioner kan känna sig hemma; folkkyrkliga, lågkyrkliga, högkyrkliga och gammalkyrkliga.

Det finns bättre alternativ. Obundna nomineringsgrupper som vill att kyrkans liv ska formas utifrån teologi och kyrkosyn, som vill ha kyrkan fri från partipolitiskt styre och i stället med trons gemenskap ta ansvar i Svenska kyrkan.

Vi som skriver detta representerar tre obundna grupper, POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan), Frimodig kyrka och Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA).

Dessa obundna grupper har olika teologiska inriktningar och olika sätt att möta utmaningar som Svenska kyrkan står inför. Men vi har gemensamt fokus på kyrkans grundläggande uppgift; gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

Vi vill ta ansvar för ett hållbart förvaltarskap av kyrkans resurser för att ge bra förutsättningar för kyrkans uppdrag.

Våra tre grupper rymmer en spännvidd av uppfattningar som alla ryms inom Svenska kyrkan och därmed behövs inte sekulära partier för att behålla bredd och plats för oliktänkande. Våra obundna grupper bidrar själva till full mångfald i Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är inte en intresseorganisation för politiska fraktioner. Hon är del av något större, för människor i hela världen, hon hör samman med den världsvida Kyrkan oavsett vad vi tycker.

Hade vi varit en intresseförening hade vi kunnat skriva om både syftesparagrafer och stadgar utifrån majoritetens önskemål – det är vi inte.

Kyrkan har ett uppdrag givet av Gud att gå ut med evangeliet i varje tid, att stå på de utsatta och förtrycktas sida och ge vidare den kärlek och omsorg vi fått genom att Jesus Kristus tog på sig vår skuld och skam och gav oss liv.

I årtionden har vi sett en valrörelse färgad av politiska slagord och kamp mellan partier som nyttjar kyrkovalet som generalrepetition inför den allmänna valrörelsen. Grupper ställer sig mot varandra och stänger varandra ute.

Det är inte värdigt en kyrka. Därför vädjar vi till er som engagerar er och till er som går och röstar i kyrkovalet. Släpp kyrkan fri från partipolitiken! 

Amanda Carlshamre, ordförande Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)
Margareta Karlsson, ordförande Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA)
Maria Andersson, ordförande Frimodig kyrka

Framtiden i våra händer

Skrivet av

Jag har under fyra dagar varit med på Svenska kyrkans i utlandets konferens ”Framtiden i våra händer”. En bra konferens med gediget innehåll men också en hel del frustration över de förändringar som ligger framför.

Jag delar oron och frustrationerna men också det framtidshopp och den glädje som finns. Förändringar måste komma. De har alltid funnits och kommer att fortsätta finnas. Hur orienterar vi oss i det nya landskapet? Hur arbetar vi vidare i vår uppgift som Svenska kyrkan med uppgiften att ”fira gudstjänst, undervisa och bedriva diakoni och mission” i en värld som förändras så snabbt. Hur gör vi det med krympande resurser både ekonomiskt och personellt?

Det var fantastiskt att lyssna till och dela den framtidstro som finns i utlandsförsamlingarna! Ett sammanfattande budskap är: FRAMTIDEN BOR HOS OSS! I Guds händer.

Alla förändringar kräver nya resurser initialt även när det förändrade arbetssättet och ny organisation i en förlängning förväntas bli mindre kostsamt. Man kan aldrig starta en förändring genom nedskurna resurser.

Jämförelser med församlingar i Sverige är ofrånkomliga. Även om där förändringar måste komma är jämförelserna orättvisa. I Sverige finns resurser, medan utlandsförsamlingarna är styrda av kyrkomötets och kyrkostyrelsens ramar och tilldelningsprinciper. Det finns en orättvisa.

Det tycks mig som om – trots allt – optimismen och framtidstron är större i utlandsförsamlingarna än vad den är i den klagande kyrkan i Sverige.

Frivilligarbetet är större. Arvoderingar av förtroendevalda finns i stort sett inte. Många avsätter mer tid för församlingen än vad som förväntas av någon i Sverige. Beror detta på engagemang och/eller tro?

POSK har genom åren, tillsammans med Svenska kyrkan i utlandet, arbetat för att utlandskyrkan och dess församlingar ska ha den plats och betydelse den måste ha i Svenska kyrkan. Församlingarna i utlandet är viktiga byggstenar i Kristi kyrka varav Svenska kyrkan är en del.

/Anders Roos, kyrkomötesledamot och SKUT-präst

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan i utlandet firar gudstjänst, bedriver undervisning samt utövar diakoni och mission på svenska och finns till för alla svensktalande som vistas eller bor utomlands under kortare eller längre perioder. De diakonala behoven är stora och arbetet bedrivs ofta i nära samarbete med ambassader och konsulat. En utmaning för Svenska kyrkan i utlandet är att ständigt anpassa sin organisation och verksamhet: i vår tid är det allt fler som reser och som bosätter sig utomlands i perioder eller under en kortare eller längre tid. Svenska kyrkans arbete i utlandet hör samman med Svenska kyrkans arbete i Sverige, och därför är det viktigt att utse ombud på flera nivåer. Medlemmarnas kunskaper om och engagemang för Svenska kyrkan i utlandet behöver stärkas.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att utveckla arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd och utvecklingssamarbete.
att församlingar, pastorat och stift skapar engagemang för Act Svenska kyrkan och anslår medel till internationell diakoni och mission.
att Svenska kyrkan i utlandet tilldelas resurser så att verksamheten ständigt kan anpassas efter aktuella förutsättningar och behov.
att församlingar, pastorat och stift utser ombud för Svenska kyrkan i utlandet, stärker församlingsengagemanget samt anslår medel till Svenska kyrkan i utlandet.

Jo, det är en skillnad

Skrivet av

Jo, det är en väldig skillnad med att ställa upp som politiskt parti och på en politisk lista i kyrkovalet jämfört med att ställa upp som en partipolitiskt obunden grupp. Till exempel hävdar, Birger Wernersson (S) Jämjö, Lunds stift, att hans grupp vill;

Som nomineringsgrupp i Svenska kyrkan är Socialdemokraterna starkt emot trångsynthet, utestängning och diskriminering i alla dess former.

(Läs hela insändaren från Birger Wernersson i Sydöstran här>>)

Frågorna som Wernersson lyfter är viktiga, men inget som specifikt har med kyrkan att göra. Det är bara sunt förnuft.

Knapp Anna Eriksson (POSK) Härnösands stift skriver i en insändare och hänvisar till biskopskonflikten i Härnösand i vintras och skriver ;

Valet i höst gäller arbetet i Svenska kyrkan. Det har ingenting med vare sig lokal- eller rikspolitik att göra. Därför är det viktigt för mig som väljare att de som kandiderar är personer som själva är engagerade inom kyrkan som aktiva församlingsmedlemmar, personer som vet och förstår hur Svenska kyrkan är organiserad på de olika nivåerna och som respekterar denna ordning. Den som nomineras till en förtroendepost i Svenska kyrkan ska nämligen arbeta för kyrkan, inte för ett politiskt parti.

(Läs hela insändaren från Knapp Anna Eriksson i Allehanda.se här>>)

Vad är då skillnaden och vad spelar det för roll?

Erik Eckerdal
Erik Eckerdal

Jo, som Erik Eckerdal skriver i sin utmärkta småskrift ”Identitet och organisation”

Samtidigt, när jag lyssnar till den kyrkopolitiska diskussionen i Svenska kyrkan, slår det mig att den verkar bedrivas mer eller mindre utan kontakt med den omfattande ekumeniska och internationella diskussion som rör frågor om identitet, kyrkligt beslutsfattande och organisation. I stället verkar det vara andra frågor som tar överhanden, som om kyrkans tro och teologi inte har någon betydelse för kyrkans yttre ordning och organisation. Trots att kyrkoordningen är tydlig med att det är teologin som ska ligga till grund för kyrkorätten och kyrkans organisation (som regleras av rätten). Det är min övertygelse att konflikten i Härnösand – liksom många andra konflkter i Svenska kyrkan – aldrig hade uppstått, eller åtminstone hade kunnat hanterats på ett betydligt effektivare och för de inblandade mindre smärtsamt sätt, om Svenska kyrkans organisation hade varit teologiskt grundad och genomarbetad.

(…)

Att vara med i POSK – det är att vara för kyrkan. Det är utgångspunkten både för hur POSK växte fram historiskt och för POSKs förståelse av sig själv. (..) POSK skiljer sig på så sätt från många av de andra nomineringsgrupperna i Svenska kyrkan. De är grundade på sekulära samhällsideologier – som socialism, liberalism, konservatism eller nationalism – som sedan tillämpas på Svenska kyrkan. Det finns historiska orsaker för varför det blivit så, som bland annat hör ihop med statskyrkosystemet. POSK menar att endast om grunden för kyrkan och hennes organisation är hennes egen identitet och självförståelse (ecklesiologi) kan Svenska kyrkan få en positiv betydelse i samhället. För POSK är det därför avgörande att det finns en överenstämmelse mellan Svenska kyrkans identitet, hennes organisation och vad hon gör. Kyrkans organisation och alla hennes beslut måste vara grundade i kyrkans egen självförståelse. Annars blir både organisation och beslut motsägelsefulla – och identiteten fördunklad.

Är du intresserad varför POSK så envist hävdar att partipolitiken ska bort Svenska kyrkan så läs Erik Eckerdals hela skrift och förstå sambandet historiskt och teologiskt.

Erik Eckerdal säger bland annat:

Att Svenska kyrkans organisation är partipolitiskt organiserad innebär vidare att de politiska partiernas representanter får dubbla lojaliteter. Det är ofrånkomligt att det blir en sammanblandning mellan vad som är kyrkliga frågor och samhälleliga frågor och att partierna driver frågor parallellt i riksdagen och i kyrkomötet, vilket inte gynnar kyrkans oberoende.

För kyrkans skull och för ett äkta folkligt engagemang i kyrkan måste detta förändras.

Och det innebär – låt mig här vara EXTREMT tydlig – inte att POSK vill slänga ut eller utestänga alla människor som har ett politiskt engagemang. Ni är mer än välkomna med era erfarenheter och kunskaper. Men – det ska vara det kyrkliga engagemanget och kunskapen om kyrkan som ska lägga grunden för ert kandidatur, inte ert politiska parti eller dess frågor om jämställdhet och liknande.

För en riktigt fri kyrka – RÖSTA PÅ POSK!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Var du där?

Skrivet av

Manilla Okomdal Nordanstig skriver på i sin krönika i Göteborgs-Posten 28 augusti.

Var du där?

” Människan behöver en medmänniska och mänskligheten är beroende av medmänsklighet. Omsorg och kärleken till vår nästa finns i människans natur. Och den som blivit visad kärlek, och inte av rädsla har tvingats stänga in den, kan visa kärlek, kan vara kärleksfull och omtänksam i mötet med andra. Ofta räcker det med att bara vara där. Inte vända ryggen till, titta bort eller gå därifrån. Ibland är det viktigaste att stanna upp, vara kvar och att våga dela utsattheten. Då blir människan stark. Det finns en fantastisk psalm som sällan sjungs numera på grund av utdaterade ordval i den svenska psalmboken. Men melodin är vacker och orden så starka och viktiga att den förtjänar en reviderad översättning. Originalets titel är When I needed a Neighbour.

Jag behövde en nästa, var du där, var du där? Jag behövde en nästa, var du där?

Läs hela krönikan här i GP>>

POSK skriver i sitt program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärleksfull och praktisk diakonal omsorg. Diakoni innebär att se, ge röst åt och respektfullt möta människor som befinner sig i en utsatt livssituation. Nöden är skiftande och behoven är stora, och nya utmaningar ställer fler krav på församlingens diakoni. I varje församling behöver det erbjudas utbildning och möjlighet till stöd för alla som är frivilligt engagerade och som vill bidra i församlingens diakonala arbete.

Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling. Detta innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

Det växande antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. Vi måste i allt högre grad vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar hopp. POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen för att visa på ett liv i rättvisa och frihet. Människor som kommer och kommit till Sverige måste stödjas genom integration. Vi behöver se och ta tillvara på alla som söker sig till våra församlingar.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att reflektion och kompetensutveckling sker kring nya diakonala utmaningar.
att det införs en bestämmelse i kyrkoordningen om att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling.
att Svenska kyrkans församlingar rustas att hjälpa och se till de behov som uppstår för människor som är på flykt.

Var du där?

Att kunna få bli rustad i gudstjänst och församling är viktigt. Så att jag också kan få de ögon som ser, som vågar vara närvarande och se människan bakom en framsträckt hand eller ett tyst rop på hjälp – oavsett om det är nära mig eller långt bort.

Därför är en röst på POSK viktig i kyrkovalet. För POSK vill värna diakoni och undervisningen och vill att församlingarna ska vara ett stöd i växande och ansvarstagande.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Manilla är kandidat till kyrkomötet och står på POSKs lista för Göteborgs stift.

Vigselrätt? Ja. Vigselplikt? Nej.

Skrivet av

Ja, POSK menar att Svenska kyrkan ska viga alla par, oavsett deras sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Ja, POSK menar också att en präst ska kunna säga nej till att förrätta en specifik vigsel.

Hur hänger detta ihop?

Först och främst: Det är en självklarhet för POSK att stå upp emot all form av diskriminering, rasism, homofobi, sexism och allt annat som splittrar och skadar. Att människor av olika anledningar behandlas och bemöts illa inom kyrkan är aldrig okej. Genom historien har kyrkan orsakat mycket lidande för personer utan för hetero- och cis-normen. Och tyvärr förekommer en del sådant fortfarande. Svenska kyrkan har tagit många steg i rätt riktning för att motverka diskriminering och kränkningar, inte minst genom att bejaka samkönade vigslar. Runt om i landet pågår certifiering genom Regnbågsnyckeln.

Dessa steg är oerhört viktiga och POSK har haft en betydande roll i den positiva utvecklingen. I POSKs program står det: ”För POSK är det viktigt att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan”. Låt det därför inte råda några som helst tvivel: POSK står för alla människors lika värde och rättigheter!

Så varför menar då POSK att en präst ska kunna säga nej till att viga samkönade par? I korthet handlar svaret om att vigselplikt

  • riskerar att skada vigselparen
  • inskränker prästernas självbestämmande
  • inte är förenligt med Svenska kyrkans lära
  • inte är förenligt med religionsfriheten

Det handlar dels om relationen mellan prästen och paret, och dels om Svenska kyrkans tro och lära.

Relationen mellan prästen och paret

Som vigselrätten ser ut idag (vilket beslutades av Kyrkomötet 2009, se https://www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap) har alla par rätt att vigas inom Svenska kyrkan (så länge de uppfyller lagkraven för vigsel), oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Varje församling eller pastorat ansvarar för att paret – oavsett om det består av en man och en kvinna, två män, två kvinnor eller om en eller båda personerna identifierar sig på något annat sätt – kan vigas.

Den enskilda prästen kan neka att genomföra vigseln om hen inte anser sig lämpad. Det finns en rad olika anledningar till ett sådant ställningstagande. Prästen kan ha någon relation till eller kännedom om paret som gör det svårt att genomföra vigseln. Kanske finns det vetskap om destruktiva mönster hos paret? Kanske har prästen en komplicerad relation till parets familjer? Kanske har prästen helt enkelt semester den planerade dagen? Prästen är helt enkelt aldrig tvungen att förrätta en specifik vigsel, lika lite som paret är tvungna att vigas av en specifik präst. Samma sak gäller för övrigt vid borgerliga vigslar.

Att kräva att en viss präst måste viga ett visst par är alltså en mycket större fråga än den om parets sexuella läggning, identitet eller uttryck. Ska en präst vara skyldig att viga ett samkönat par även om hen har andra argument mot att göra det? Ska möjligheten för en präst att neka ett vigselpar att genomföra deras vigsel tas bort i sin helhet, eller ska det bara gälla just den här frågan? Vem drar i så fall gränserna och avgör vilka argument som väger tyngst?

Relationen mellan paren och prästen bygger på en ömsesidighet och ett förtroende. Med den nuvarande ordningen kan varje vigselpar vara säkra på att prästen som viger dem gör det av egen fri vilja och för att hen uppriktigt menar att Gud välsignar deras äktenskap. I en situation där prästen tvingas att genomföra vigseln kan paret inte vara säkra på det. Vigselplikt skapar därför en osäkerhet kring prästens inställning till deras kärlek och kommande äktenskap. I förlängningen skulle en sådan situation kunna göra stor skada för paret.

Ja, alla par har rätt att mötas med respekt och vigas i kyrkan. Men nej, vigselplikt är inte lösningen.

Svenska kyrkans tro och lära

Svenska kyrkans tro och lära definieras av kyrkans biskopar och av Läronämnden (https://www.svenskakyrkan.se/laronamnden). Inom båda dessa grupper är man överens om att Svenska kyrkans lära innehåller båda tolkningarna när det gäller äktenskap – dvs att ett äktenskap kan anses gälla en man och en kvinna, och att ett äktenskap kan anses gälla även för par av samma kön. Detta innebär också att präster i Svenska kyrkan kan göra den ena eller den andra tolkningen.

Vi ser i den pågående debatten om vigselrätten att flera präster inom Svenska kyrkan nu säger emot Läronämnden och argumenterar för vigselplikt. Vi är rädda att det skapar splittring och polarisering, och att det riskerar att underminera förtroendet för Läronämnden och biskoparna. Vad gör en sådan utveckling med Svenska kyrkan?

Så länge biskoparna och Läronämnden menar att båda tolkningarna ryms inom Svenska kyrkans lära, finns det inget underlag att införa en vigselplikt för kyrkans präster. Och framför allt är det inte en fråga för nomineringsgrupperna inför kyrkovalet, utan just för biskoparna och Läronämnden. Det är – tack och lov! – inte vi förtroendevalda som definierar hur Bibeln ska tolkas.

Det finns också ett riksdagsbeslut från år 2008/09 (https://lagen.nu/prop/2008/09:80) där riksdagen slår fast att vigselplikt skulle vara oförenligt med respekten för den fria trosutövningen. Svenska kyrkan kan alltså inte införa vigselplikt utan att bryta mot religionsfriheten. Och om inte religionsfriheten värnas inom just kyrkan – var ska den då värnas?

Ja, två tolkningar av Bibelns syn på äktenskapet finns inom Svenska kyrkan och vigselplikt skulle bryta mot religionsfriheten. Så nej, vigselplikt är inte ett alternativ.

Läs mer

Emma Hedlundhs blogginlägg och debattartikel:

https://www.posk.se/2021/08/nej-till-nytt-villkor-for-att-fa-prastvigas/

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/16/bada-satten-att-se-pa-vigslar-maste-fortsatt-fa-finnas-i-svenska-kyrkan/

Ledare i Dagen som reder ut begreppen:

https://www.dagen.se/ledare/2021/08/25/pinsamt-av-aftonbladet-om-vigselratten/

Riksdagsbeslutet (se 6.2 och sid 22):

https://lagen.nu/prop/2008/09:80

Mer om Svenska kyrkan och samkönade äktenskap:

https://www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap

/Helena Taubner, kandidat i kyrkovalet

Psalmmaraton

Skrivet av

Illustration av en glad kyrka som spelar många olika instrument samtidigt

En av musikerna i Sollentuna församling, Karin Runow, har startat projektet med ”psalmmaraton”. Det är många som gjort det på olika sätt. Men Karin har gjort det i en facebook-grupp. Och uppmanar den som vill vara med att spela in nästa psalm i psalmboken och lägga upp i gruppen.

https://www.facebook.com/groups/807557666771646

Så här skriver Karin Runow om gruppen:

Roligt att du har hittat till gruppen Psalmboksmaraton2021!
Här pågår ett musikaliskt maraton under hela året, där vi sjunger igenom hela Svenska psalmboken med tillägg i nummerordning.
Vill du vara med och sjunga en psalm gör du såhär:
1) Scrolla i flödet för att se vilken psalm som står på tur.
2) Spela in med din mobil och posta den eller sänd live.
Skriv Psalmboksmaraton2021 och vilken psalm du sjunger.
Om du vill vara säker på att ingen annan har för avsikt att spela in den psalm du tänkt sjunga får du gärna kontakta mig 🙂
Projektet startade söndag 10 januari, då jag var i tjänst som kyrkomusiker i Turebergskyrkan, utan att få fira gudstjänst. I brist på det sände jag istället live på Turebergskyrkans FB, där psalm 1-77 finns. Från och med psalm 78 har Psalmboksmaraton blivit en egen grupp, och i och med det är ”psalmbollen” i rullning.
Join the movement!
/Karin Runow, kyrkomusiker i Sollentuna församling
Psalmer är en av våra viktigaste teologiska skatter. De uttrycker tron och tvivel genom ord och toner, som går rätt igenom.
Vilken är din älsklingspsalm? Hittar du texter i psalmboken som hjälper dig att sätta ord på din tro? Själv hittar jag nya psalmer nästa varje söndag när jag är i kyrkan. Och tänker ” oj, den här var bra, den ska jag komma ihåg”. Vilket jag sällan gör. Men det gör inget – för nästa vecka hittar jag en ny.
Men jag har hittat den som jag själv kallar för ”posk-psalmen”. Det är 288 ”Gud från ditt hus”. Den tycker jag så bra beskriver bra precis det som är POSK och det som POSK vill åstadkomma.

Vilka psalmer är ”odödliga”? och vilka psalmer saknas idag? Vad tycker du?

Kyrkomusikens kraft

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med församlingssång där alla kan delta och uttrycka sin kristna tro, både som sångare och instrumentalister. Körsången har stor betydelse i Svenska kyrkan som folkrörelse, som manifestation av tro och som uttryck för ideellt engagemang. POSK menar att körsång och kyrkomusik också bör vara en arena som tydligare ger plats för ungas musikuttryck. Svenska kyrkan är och bär i sina olika verksamheter en väsentlig del av det svenska kulturlivet. Därför måste respekten och förtroendet mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner behållas och fördjupas så att det också i framtiden är möjligt att söka kulturmedel för kyrkans musik.

En revision av psalmboken har lyfts på flera kyrkomöten och frågan har aktualiserats i och med den nya kyrkohandboken som antogs 2017. Diskussionerna har varit många kring processen och framtagandet av den nya kyrkohandboken och POSK menar att en revision av psalmboken, när en sådan sker, ska ske med transparens, med god kompetens och förankring. Beslutet behöver övervägas och inte hastas fram. Det är också önskvärt att arbetet sker ekumeniskt.

Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska omfattas av licenser som gör det fritt att använda och sprida dem genom kopiering, storbildsvisning och på internet.

Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.
att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

”och lär dem …”

Skrivet av

Undervisning hör till Svenska kyrkans grundläggande uppgift. Kunskapsnivån om kristen tro har sjunkit samtidigt som de existentiella och andliga behoven är stora i alla åldrar. 2019 uppmanade därför Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, hela kyrkan till en långsiktig och systematisk satsning på undervisning och lärande. Det grunddokument som biskoparna nu publicerar hör ihop med denna satsning.

Nytt biskopsbrev

Det nya biskopsbrevet ger teologiska, historiska och pastorala perspektiv på lärande och undervisning. Det innehåller även konkreta förslag på bibeltexter, psalmer och böner som kan ingå i den grundläggande undervisningen om kristen tro.

– Lärande och undervisning har minst fyra dimensioner: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. I kyrkans undervisning ska dessa dimensioner samverka så att nyfikenhet väcks, nya insikter får praktiska konsekvenser i vardagslivet och förmågan att själv ge kunskapen vidare stärks, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

”…och lär dem”

Biskopsbrevets titel är ”… och lär dem”. Det är citat ur den så kallade dop- och missionsbefallningen där Jesus ger sina lärjungar uppdraget att både döpa och undervisa.

– Kyrkans undervisning och lärande handlar om att knyta samman våra djupt mänskliga livsfrågor med bibelns berättelser och erfarenheter av kristen tro och kristet liv, säger ärkebiskop Antje Jackelén. Så skapas mening och livsmod och vi kan dessutom ge goda skäl för vårt hopp.

Biskoparna i Svenska kyrkan har sedan flera decennier återkommande skrivit så kallade biskopsbrev om aktuella ämnen. Detta är det elfte biskopsbrevet under 2000-talet och det senaste utkom i januari 2020 och handlade om nattvarden. Även dopet, diakonin och klimatet har varit teman för biskopsbrev.

Biskopsbrevet ”… och lär dem” ges ut i tryckt form och finns även tillgängligt som PDF på Svenska kyrkans webbplats: https://www.svenskakyrkan.se/biskopsbrev-om-larande-och-undervisning”’

https://www.svenskakyrkan.se/pressmeddelande/nytt-biskopsbrev-om-larande-och-undervisning

Kommer 25 augusti

Biskopsbrevet ”och lär dem …” lanseras 25 augusti 2021. Biskopsmötet har sedan flera decennier skrivit brev till Svenska kyrkans församlingar om olika ämnen som är aktuella. Det här biskopsbrevet finns nu som ett grunddokument för vad kyrkans undervisning och lärande innebär.

Undervisning utgör, tillsammans med gudstjänst, mission och diakoni, kyrkans grundläggande uppdrag.

Biskopsbrevet för lärande och undervisning lanseras den 25 augusti 2021 och syftar till att:

  • samla ihop teologiska, historiska och pastorala perspektiv på lärande och undervisning
  • vara ett grunddokument för Svenska kyrkans undervisning
  • ge teologiska och pedagogiska redskap för att nå målen i visionen som kyrkostyrelsen har
  • förmedla vad det är att kunna något, att lära sig något, och vad kyrkan har i uppdrag att ge vidare.

https://www.svenskakyrkan.se/biskopsbrev-om-larande-och-undervisning

Undervisning hör till Svenska kyrkans grundläggande uppgift. Kunskapsnivån om kristen tro har sjunkit bland allmänheten, samtidigt som de existentiella och andliga behoven är stora i alla åldrar. 2019 uppmanade därför Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, hela kyrkan till en långsiktig och systematisk satsning på undervisning och lärande. Brevet som biskoparna publicerar i augusti 2021 hör ihop med denna satsning.

Biskopsbrevet förmedlar vad undervisningens roll är, vad det är att kunna något och vad det är att lära sig något. Det innehåller ett antal pedagogiska utgångspunkter för lärande. Dessutom tar det upp konkreta förslag på bibeltexter, psalmer och böner som kan ingå i den grundläggande undervisningen om kristen tro.

Vad säger POSK om lärande och undervisning?

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land. Det betyder att många människor saknar ett språk för andlig längtan och inte har erfarenhet av kristen tro. En dopundervisning med Kristus i centrum ska vara en hörnsten i människors liv till glädje och trygghet. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. Det är viktigt med platser där människor kan mötas med respekt och erbjudas stöd att växa i kyrkans gemenskap, på så sätt rustas de att leva med sin tro i vardagen.

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang. Ett gott exempel är de samverkansläger mellan församlingar som anordnas i flera stift. Stiften behöver ta ansvar för att det finns fördjupande mötesplatser för ungdomar och unga vuxna som vill gå vidare i sin tro tillsammans med andra.

Kyrkan är en trosgemenskap – ingen åsiktsgemenskap

Skrivet av

Detta är en debattartikel införd i VLT 21 augusti>>

Rösta på POSK – partipolitiskt obundna i svenska kyrkan – den 19 september i kyrkovalet!

POSK vill arbeta för en kyrka fri från partipolitik. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som måste reformeras. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka borde vara en självklarhet 21 år efter att kyrkan skiljdes från staten.

Kyrkan i dag behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap. Kyrkan är en trosgemenskap som förmedlar budskap om tro, hopp och livsmod.

POSK vill arbeta för en nära, öppen kyrka som är synlig och välkomnande. Församlingen har ett mäktigt och enastående uppdrag; att sprida evangeliet, att fira gudstjänst, att döpa barn och vuxna och att utöva diakoni och mission. Församlingen behöver finnas nära där du bor och verkar. Både på landsbygden och i centrum. Med öppna och välkomnande kyrkor.

Vara närvarande i glädje och sorg. I vardag och helg. I aktiva församlingar, som på allvar tar tillvara människors önskan och längtan att engagera sig ideellt, växer gemenskapen. POSK vill stärka församlingarna och öka de många människornas engagemang så att fler döps, konfirmeras och får möjlighet att växa i tro och känna hopp.

POSK vill arbeta för en kyrka som gör skillnad. Kyrkan ska stå på de utsattas sida. I ord och i handling. Kyrkan har lång och rik erfarenhet av själavård och diakonalt arbete; att möta människor i ensamhet, äldre och människor som söker stöd och hjälp inklusive nyanlända.

Behoven ökar ständigt. POSK vill att kyrkan än mer ska prioritera det diakonala arbetet.

POSK är den största obundna gruppen i Svenska kyrkan i Västerås. POSK finns för oss som vill ta ansvar i Svenska kyrkan utan att binda oss till något allmänpolitiskt parti. Våra kandidater kommer från den lokala församlingsgemenskapen. Vi är fria! Vi är engagerade! Vi tar ansvar!

Rösta på POSK!

Karin Tilly

2:e vice ordförande i kyrkorådet i Västerås pastorat

Karin Andersson

Norrbo församling

Victor Månsson

Badelunda församling

Maria Thorgren

Viksängs församling

Ingemar Egelstedt

Domkyrkoförsamlingen

Kandidater för POSK i kyrkovalet

Kommer det att hända?

Skrivet av

I Kyrkans Tidning intervjuas de tre partiledarna för de tre partierna (S, C, Sd)  som ställer upp i kyrkovalet. Först ut är Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/jinnie-akesson-vi-ska-utreda-vart-deltagande-i-kyrkopolitiken

I intervjun säger han att partiet ska utreda sin medverkan i kyrkovalet.

– Vi har precis fattat beslut om att vi efter valet i höst ska utreda frågan. Men det är en förutsättningslös diskussion som vi tar efter kyrkovalet. Jag vet inte vad det landar.

– Men jag tänker också att vi inte kan lämna styret av Svenska kyrkan helt fritt åt Socialdemokraterna. Det förtroendet har jag inte för S.

Jag funderar på vad som händer när (S) till hösten byter partiledare, som nyheterna berättade om i dag. Kanske kan det innebära att även (S) funderar över sitt deltagande i kyrkovalet?

Kan det äntligen vara slutet på politiska partier i kyrkovalet? Låt oss hoppas det.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet