fbpx

Bra eller dåligt?

I pastoratet där jag arbetar har vi nu förtidsröstning i församlingshemmet. Varje dag är vi fyra till fem personal som tar emot rösterna. Vi har förberett med affischer, tänkt ut flöden, tejpat på golvet, sett till att valsedlarna ligger skyddade – ja, allt som valhandboken föreskriver och lite till. Personal och övriga valarbetare har gått på utbildning och lagt många timmar på att lära sig hantera valprocessen rätt.

Och den demokratiska processen är viktig. Och det är bra – men allvarligt talat. Fattar ni vad det kostar att vi under två veckor låter personalen arbeta med det här?

Glädjande nog så har vi på mitt arbete haft ett jämt flöde med förtidsröstande. Men skrämmande nog är det också många som har väldigt lite koll på hur valet går till, eller vad de vill rösta på.  Så vi har mycket att göra med att berätta om det rent praktiska. Och då har vi ändå haft utskick till alla hushåll med lokaltidningen och rejäl information på webbsidan och stora informationstavlor.

Nej, det är helt enkelt dags att Svenska kyrkan inför ett nytt valsystem. Ett valsystem som innebär direktval till endast lokal nivå och där de övriga nivåerna genomförs med indirekta val.

Det måste helt enkelt finnas andra sätt att nå ut till alla medlemmar, än att skicka ut röstkort vart fjärde år. Och det måste också finnas många andra sätt att låta medlemmarna få sin röst hörd. Låt oss tänka ”outside the box”!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att Svenska kyrkan reformerar och omformar sin organisation så att den gestaltar den kyrkosyn och struktur som kommer till uttryck i de dokument som antagits av Svenska kyrkan.
att Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologisk grund och inte partipolitiska ställningstaganden.
att en återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas.

En öppen kyrka, mitt i världen.

En öppen kyrka, mitt i världen.

I kyrkovalstider talar många om en öppen kyrka. Det gör vi också. Vi är glada åt att vara del av Svenska kyrkan, som är en öppen folkkyrka. Det betyder att hon har plats för alla och är till för alla. Svenska kyrkan kräver ingen bekännelse av den som är med. Sommarkaféer och konfirmandläger, gudstjänster och samtalsgrupper vänder sig till alla som vill vara med. Dörrarna är vidöppna och det är högt i tak.

Man kan ha olika åsikter om mycket i kyrkan. En viktig del av kyrkans identitet är att hon är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Kyrkan kan aldrig identifieras med en politisk åskådning, en nation eller en speciell grupp. Kyrkan är världsvid och mångkulturell. Kyrkans centrum är Jesus Kristus. I rummet med de vidöppna dörrarna och det höga taket finns ett altare i mitten. Där har kyrkan sitt centrum. Utifrån det, med samma generositet och respekt för människor som Jesus hade, hämtar kyrkan kraft och inspiration. Tro kan uttryckas på olika sätt och måste tolkas på nytt i varje tid och varje sammanhang. Men den tolkas alltid utifrån vad Jesus sagt och visat om Gud och människor.

Kyrkan ska förmedla tro och hopp till den enskilde. Det sker både i stora gudstjänster och i små samtalsrum. Men tro och hopp förmedlas också i handling. Att värna varje människas lika värde är en grundbult i kristen tro. Att stå upp för den som förnedras och föraktas, att ge stöd till den som är utsatt och illa medfaren. Sådant arbetar kyrkans diakoni med varje dag.

Det är också kyrkans uppgift att vara profetisk och ibland besvärlig. Hon ska ropa högt när kvinnor och barn våldtas, när naturen missbrukas, när människor kränks eller utesluts p.g.a. kön, etnicitet, sexuell läggning, när människovärdet bedöms utifrån köpkraft eller produktivitet. Vi gläds åt att kyrkan självklart värnar och viger hbtq-personer. Vi vill att kyrkans skogsbruk i snabb takt ska fortsätta att förändras så att biologisk mångfald och hållbarhet värnas. Vi vill ha en kyrka och ett samhälle som tar klimathotet på allvar och är beredd till omställning som gör skillnad.

När kyrkan tar ställning i sådana politiska frågor ska hon göra det utifrån sin tro och sin tolkning av evangeliet, inte utifrån partipolitiska lojaliteter. De partipolitiska gränsdragningarna är bra i den sekulära politiken, men irrelevanta när kyrkan ska besluta om psalmer, prästutbildning eller kyrklig organisation. Och när kyrkan tar ställning i sådant som berör samhälle och politik ska hon vara obunden och fri. Hon ska inte vara rädd för att stöta sig med något parti.

Gudstjänstdeltagandet minskar, tempot i samhället ökar, klimatutmaningarna är allvarliga och demokratin och freden hotas på många håll i världen. Mitt i allt detta tror vi på kyrkan som en kraft och möjlighet. Vi vill arbeta för en kyrka som ger mening och hopp, vi vill hitta nytt språk för tro och gudstjänst och vi vill förmedla kunskap om tro. Vi vill samverka med alla goda krafter för att bidra till förändring, rättvisa och fred. Vi tror på en vidöppen kyrka som hämtar sin kraft och identitet från altaret i mitten.

Därför företräder vi POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, i kyrkovalet. Där möts människor som på olika sätt är engagerade i och kan kyrkan, som tror och som tvivlar, som har olika bakgrund och olika uppfattningar i många samhällsfrågor, men som tillsammans vill arbeta för en öppen, kraftfull, modig kyrka som har Jesus Kristus i centrum och drivs av hans patos för den enskilda människans frid och frihet och för fred och försoning i världen.

Detta är mer än partipolitik. Det är kyrka.

Lisa Tegby, Katarina Glas

Kyrkomöteskandidater för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Lisa Tegby

Katarina Glas

Debattartikeln har publiceras i Västerbotten-Kuriren 3 september 2021

https://www.vk.se/2021-09-03/debatt-en-oppen-kyrka-mitt-i-varlden

Framtiden i våra händer

Jag har under fyra dagar varit med på Svenska kyrkans i utlandets konferens ”Framtiden i våra händer”. En bra konferens med gediget innehåll men också en hel del frustration över de förändringar som ligger framför.

Jag delar oron och frustrationerna men också det framtidshopp och den glädje som finns. Förändringar måste komma. De har alltid funnits och kommer att fortsätta finnas. Hur orienterar vi oss i det nya landskapet? Hur arbetar vi vidare i vår uppgift som Svenska kyrkan med uppgiften att ”fira gudstjänst, undervisa och bedriva diakoni och mission” i en värld som förändras så snabbt. Hur gör vi det med krympande resurser både ekonomiskt och personellt?

Det var fantastiskt att lyssna till och dela den framtidstro som finns i utlandsförsamlingarna! Ett sammanfattande budskap är: FRAMTIDEN BOR HOS OSS! I Guds händer.

Alla förändringar kräver nya resurser initialt även när det förändrade arbetssättet och ny organisation i en förlängning förväntas bli mindre kostsamt. Man kan aldrig starta en förändring genom nedskurna resurser.

Jämförelser med församlingar i Sverige är ofrånkomliga. Även om där förändringar måste komma är jämförelserna orättvisa. I Sverige finns resurser, medan utlandsförsamlingarna är styrda av kyrkomötets och kyrkostyrelsens ramar och tilldelningsprinciper. Det finns en orättvisa.

Det tycks mig som om – trots allt – optimismen och framtidstron är större i utlandsförsamlingarna än vad den är i den klagande kyrkan i Sverige.

Frivilligarbetet är större. Arvoderingar av förtroendevalda finns i stort sett inte. Många avsätter mer tid för församlingen än vad som förväntas av någon i Sverige. Beror detta på engagemang och/eller tro?

POSK har genom åren, tillsammans med Svenska kyrkan i utlandet, arbetat för att utlandskyrkan och dess församlingar ska ha den plats och betydelse den måste ha i Svenska kyrkan. Församlingarna i utlandet är viktiga byggstenar i Kristi kyrka varav Svenska kyrkan är en del.

/Anders Roos, kyrkomötesledamot och SKUT-präst

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan i utlandet firar gudstjänst, bedriver undervisning samt utövar diakoni och mission på svenska och finns till för alla svensktalande som vistas eller bor utomlands under kortare eller längre perioder. De diakonala behoven är stora och arbetet bedrivs ofta i nära samarbete med ambassader och konsulat. En utmaning för Svenska kyrkan i utlandet är att ständigt anpassa sin organisation och verksamhet: i vår tid är det allt fler som reser och som bosätter sig utomlands i perioder eller under en kortare eller längre tid. Svenska kyrkans arbete i utlandet hör samman med Svenska kyrkans arbete i Sverige, och därför är det viktigt att utse ombud på flera nivåer. Medlemmarnas kunskaper om och engagemang för Svenska kyrkan i utlandet behöver stärkas.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att
utveckla arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd och utvecklingssamarbete.
att
 församlingar, pastorat och stift skapar engagemang för Act Svenska kyrkan och anslår medel till internationell diakoni och mission.
att Svenska kyrkan i utlandet tilldelas resurser så att verksamheten ständigt kan anpassas efter aktuella förutsättningar och behov.
att 
församlingar, pastorat och stift utser ombud för Svenska kyrkan i utlandet, stärker församlingsengagemanget samt anslår medel till Svenska kyrkan i utlandet.

Var du där?

Manilla Okomdal Nordanstig skriver på i sin krönika i Göteborgs-Posten 28 augusti.

Var du där?

” Människan behöver en medmänniska och mänskligheten är beroende av medmänsklighet. Omsorg och kärleken till vår nästa finns i människans natur. Och den som blivit visad kärlek, och inte av rädsla har tvingats stänga in den, kan visa kärlek, kan vara kärleksfull och omtänksam i mötet med andra. Ofta räcker det med att bara vara där. Inte vända ryggen till, titta bort eller gå därifrån. Ibland är det viktigaste att stanna upp, vara kvar och att våga dela utsattheten. Då blir människan stark. Det finns en fantastisk psalm som sällan sjungs numera på grund av utdaterade ordval i den svenska psalmboken. Men melodin är vacker och orden så starka och viktiga att den förtjänar en reviderad översättning. Originalets titel är When I needed a Neighbour.

Jag behövde en nästa, var du där, var du där? Jag behövde en nästa, var du där?

Läs hela krönikan här i GP>>

POSK skriver i sitt program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärleksfull och praktisk diakonal omsorg. Diakoni innebär att se, ge röst åt och respektfullt möta människor som befinner sig i en utsatt livssituation. Nöden är skiftande och behoven är stora, och nya utmaningar ställer fler krav på församlingens diakoni. I varje församling behöver det erbjudas utbildning och möjlighet till stöd för alla som är frivilligt engagerade och som vill bidra i församlingens diakonala arbete.

Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling. Detta innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

Det växande antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. Vi måste i allt högre grad vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar hopp. POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen för att visa på ett liv i rättvisa och frihet. Människor som kommer och kommit till Sverige måste stödjas genom integration. Vi behöver se och ta tillvara på alla som söker sig till våra församlingar.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att
reflektion och kompetensutveckling sker kring nya diakonala utmaningar.
att
 det införs en bestämmelse i kyrkoordningen om att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling.
att
 Svenska kyrkans församlingar rustas att hjälpa och se till de behov som uppstår för människor som är på flykt.

Var du där?

Att kunna få bli rustad i gudstjänst och församling är viktigt. Så att jag också kan få de ögon som ser, som vågar vara närvarande och se människan bakom en framsträckt hand eller ett tyst rop på hjälp – oavsett om det är nära mig eller långt bort.

Därför är en röst på POSK viktig i kyrkovalet. För POSK vill värna diakoni och undervisningen och vill att församlingarna ska vara ett stöd i växande och ansvarstagande.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Manilla är kandidat till kyrkomötet och står på POSKs lista för Göteborgs stift.

Indirekta val är demokrati

Återigen skriver (S) en debattartikel och hävdar att direkta val i kyrkovalet är det enda rätta. (Kristianstadsbladet 8 augusti 2021)

* att de direkta valen till Kyrkan ska bevaras för att säkerställa ett demokratiskt medlemsinflytande.

Det finns olika typer av demokrati. Och indirekta val är lika demokratiskt som direkta val. Det är bara en annan typ av demokrati. En som skulle vara mycket mer säker och och ge Svenska kyrkan mer stadga som hon behöver.

Socialdemokraterna fortsätter:

Kyrkan ska finnas till för och vara öppen för alla – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrkan. Mot detta mobiliserar de krafter som vill sluta kyrkan inåt och ställa grupp mot grupp – det kan vi aldrig acceptera!

Och jag hävdar med emfas att det är därför Svenska kyrkan ska ha indirekta val. Så att vi inte får in de krafterna som socialdemokraterna är så rädda för ställer till det för kyrkan. För det är (S) och de övriga politiska partierna som har ställt grupp mot grupp.

Ur POSKs program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

(…)

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

 

Nej till nytt villkor för att få prästvigas

I senaste numret av Kyrkans tidning presenteras den fjärde artikeln om vilka frågor de olika nomineringsgrupperna tycker är viktigast inför kyrkovalet den 19/9. I artikeln ställs följande fråga till de olika grupperna: ”Är det dags att ta bort samvetsklausulen för präster, så att alla som prästvigs måste säga ja till att viga par av samma kön?”

Frågan ställs förstås utifrån att kyrkomötet 2009 fattade beslutet att samkönade par får vigas i Svenska kyrkan. I detta beslut framgår det tydligt att en präst i vår kyrka även fortsatt har möjlighet att se på äktenskapet som något endast en man och en kvinna kan ingå, samtidigt som det är fullt möjligt för en annan att med glädje viga samkönade par, men detta gillas inte av alla.

Sedan 2009 har det i kyrkomötet behandlats motioner med innebörden att beslutet ska ändras på så sätt att det ska tillföras ett ytterligare krav för prästvigning, vilket då skulle innebära att man måste säga ja till att viga samkönade par för att kunna prästvigas. Dessa motioner har avslagits, och detta kanske allra tydligast år 2016 (motion 2016:29) då inte bara kyrkomötets majoritet röstade för ett avslag utan även biskopsmötet och läronämnden klart och tydligt markerade att detta inte är en möjlig väg att gå, då det bl.a. skulle inskränka biskoparnas självständiga ansvar för prövning av prästkandidater.

Villkoren för att få prästvigas som idag gäller är tre – 1. man ska vara döpt och konfirmerad, 2. man ska tillhöra Svenska kyrkan och 3. man ska förklara sig beredd att tjänstgöra med andra som vigts till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett kön – och de är alla konstitutiva för Svenska kyrkans karaktär. En del har menat att det föreslagna fjärde villkoret är av samma art som det tredje och att det därför vore möjligt att införa det, men inför beslutet 2016 klargjorde läronämnden att en avgörande skillnad är att villkor nummer tre måste uppfyllas för att inte riskera sakramentens giltighet. Så var inte fallet med det föreslagna villkoret som då föreslogs och möttes med avslag.

Inför kyrkovalet väljer nu Kyrkans Tidning att ta upp den här frågan igen, och jag vill lyfta var POSK står när det gäller det här. För oss är det centralt att beslutet som fattades 2009 bör fortsätta att gälla i sin helhet. Ansvaret för att kyrkliga handlingar kan utföras ligger aldrig på den enskilda prästen utan på församlingen och i förlängningen hela kyrkan, vilket innebär att de som vill vigas i vår kyrka har möjlighet att bli vigda.

Ur POSK:s program:
”POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

I ett större perspektiv kan de olika ståndpunkterna i den här frågan sägas vara ett exempel på den bredd av kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms i Svenska kyrkan, och för POSK är det viktigt att lyfta fram att olikheterna måste få finnas och att det är av största vikt att vi respekterar varandras olika tolkningar. Svenska kyrkan tål att det finns olika uppfattningar – kanske är det till och med en av vår kyrkas stora tillgångar? – eftersom vi inte är en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap som hålls samman av tron på Jesus Kristus som vår frälsare.

Ur POSK:s program:
”De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. POSK vill vara ett forum för informationsutbyte och samverkan i kyrkliga frågor. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.”

Emma Hedlundh
Ledamot i kyrkomötet från Uppsala

Förändra och förenkla valsystemet

Anders Brunnstedt skriver i en debattartikel på dt.se om att valsystemet till Svenska kyrkan behöver förändras och förenklas. 

Den 19 september är det kyrkoval. Kyrkovalet 2017 kostade 175 miljoner kronor enligt Kyrkans tidning. Beräknat per röstande 2017 blir det 178 kronor per röst. Enligt Valmyndigheten kostade de allmänna valen 2014 till kommun, landsting och riksdag totalt 258 miljoner kronor. Beräknat per röstande 36 kronor per röst. Kyrkovalet är alltså fem gånger dyrare per röst.

Sedan länge har företrädare för POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan) motionerat i kyrkomötet om olika förslag för ett förenklat och förändrat valsystem i Svenska kyrkan. Så kommer också att ske till årets kyrkomöte.

Många av förslagen har gällt en återgång till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Kyrkans struktur är inte att jämföra med en nationalstat. Kyrkans primära enhet är församlingen där den grundläggande uppgiften hanteras: gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas. Kyrkan är en medlemsorganisation. En vanlig ordning i andra medlemsorganisationer är att man i direkta val bland medlemmarna utser de som styr den lokala verksamheten. Företrädare till regionala och nationella organ utses av de direktvalda i det lokala sammanhanget. En god demokratisk ordning som också skulle passa i Svenska kyrkan.

Principen i tidigare kyrkoval har varit att de olika grupperna får bidrag till valsedlar uppgående till antalet röstberättigade i varje valkrets. I Västerås stift innebär det i år att ca 6.700.000 valsedlar till valen av stiftsfullmäktige och kyrkomöte har tryckts. (Med reservation för om någon grupp inte valt att utnyttja hela sitt bidrag). Det motsvarar i vikt mer än åtta ton, ett mindre lastbilslass.

Om vi hade indirekta val till kyrkomötet så skulle vi också reducera risken för att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som en språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har SD gjort det, och i år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

POSK är för en partipolitisk fri och demokratisk folkkyrka. Tycker du också att 175 miljoner är alldeles för mycket för ett kyrkoval: Gör ett gott val – lägg din röst på POSK.

Anders Brunnstedt
Falun, kandidat till kyrkomötet

100 motioner till årets kyrkomöte

Årets kyrkomöte hålls den 5-8 oktober och 22-24 november. Den första sessionen där kyrkomötets arbete sker i olika utskott kommer att genomföras digitalt på distans och den andra sessionen planeras att genomföras på plats i Uppsala. Till skillnad från förra året då det var begränsad närvaro i utskottsarbete och i plenum kommer alla kyrkomötets 251 ledamöter att tjänstgöra i höst.

Idag gick motionstiden ut för kyrkomötets ledamöter att lämna in motioner. När klockan slog 16.00 kunde det konstateras att 100 motioner hade skickats in. Långt många fler än förra året då det var begränsad motionsrätt. Motionerna kommer nu att bearbetas redaktionellt och först i slutet av augusti kommer de fullständiga publiceras då också alla motionärernas namn finns med på respektive motion. Men redan nu finns alla att läsa på kyrkomötets hemsida.

Av den information som idag finns tillgänglig så har POSKs ledamöter i kyrkomötet varit flitiga. Åtminstone 20 ledamöter finns med som motionärer på de 12 motioner som har skrivits under av en ledamot från POSK. Det ser ut att vara den grupp som involverat flest personer i motionsskrivandet. De motionerna som POSKare har skrivit handlar om: Begravningssamfälligheter, förenkling och lägre kostnader för kyrkoval, förändring av kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering, mindre sårbara regler för kvalificerat beslutsfattande, direktiv för psalmboksrevisionen, digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval, nivån på kyrkoantikvarisk ersättning, hållbart skogsbruk, indelningsförändringar inom pastorat och av församlingar som inte ingår i pastorat, reformerade indirekta val, att ge utlandsverksamheten det stöd den behöver och om att vara förtroendevald hela mandatperioden. Motionerna stämmer väl överens med punkter ur POSKs program och kommer att presenteras i sin helhet här på bloggen framöver.

Flera av motionsämnena från de olika grupperna är liknande. Flera relaterar på olika sätt till pandemin och hur den påverkat Svenska kyrkans verksamhet. Klimat och hållbarhet är också ämnen som återkommer. Flera motioner anknyter också till årets skrivelser från kyrkostyrelsen till kyrkomötet, som revideringen av psalmboken och förslagen om ökad administrativ samverkan inom ett antal områden för att möta framtida ekonomiska utmaningar för Svenska kyrkan. Andra handlar om omsorg om djuren, att avskaffa pastorsadjunktåret, krisplaner eller kärleken till fosterlandet. I praktiken är det väldigt få av de inlämnade motionerna som får bifall. POSK kommer att arbeta för att få så stort genomslag som möjligt för de inlämnade motionerna och att väl avvägda och kloka beslut fattas vid kyrkomötet i höst.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Kyrkan ska frigöra sig från partipolitiken

Ett debattinlägg i VLT.se från två av POSKs kyrkomötesledamöter>>

Den 19 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan. Inför valet driver POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) frågan ”För en fri kyrka” och att kyrkan därmed frigör sig från partipolitiken, förtydligar sin organisation och reformerar sitt valsystem. Allt för att kyrkan helt ska lämna rollen att vara en statskyrka.

POSK menar att kyrkan ska styras av människor med intresse och engagemang för kyrkans församlingar utan att vara beroende av agendor formulerade av allmänpolitiska partier. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka som förmedlar evangeliets budskap om befrielse, hopp och livsmod behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Debattörer, ledarskribenter och många medlemmar argumenterar nu för att Svenska kyrkan ska bli fri från partipolitiskt styrda agendor. Ärkebiskop Antje Jackelén uttryckte nyligen i en intervju sin uppfattning i frågan: ”Hade kyrkans politiska system formats i dag hade de politiska partierna inte funnits med…”.

POSK vill att kyrkans organisation förtydligas. Den primära enheten i Svenska kyrkan är församlingen. Det är i det sammanhanget som gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas. Att den inomkyrkliga organisationen med församlingar, stift och nationell nivå allt oftare tenderar att förklaras som en koncernorganisation eller som analog med de ordningar som gäller i allmänpolitiken är oroande. I utredningen “Närhet och samverkan” från 2011, som gjordes på uppdrag av kyrkostyrelsen, var församlingarna i fokus. Utredningens förslag var grunden för beslut som etablerade en ny lokal organisation i Svenska kyrkan. Någon översyn av den nationella nivån och stiften har däremot inte gjorts. Den teologiska grunden, organisationen, uppdragen och finansieringen behöver genomlysas för så väl nationell nivå som för stiften. Dessutom måste den inbördes relationen mellan nationell nivå och stiften klarläggas men också relationen till dessa för församlingarna..

POSK anser att valsystemet i kyrkan måste reformeras. De förtroendevalda i församlingarnas kyrkofullmäktige bör väljas i direkta demokratiska personval av medlemmarna. Alla förtroendevalda till stiftsfullmäktige och kyrkomötet bör väljas som representanter för sin lokala församling i indirekta val. Det är en god demokratisk ordning liknande den som många medlemsorganisationer har. Förutom att förstärka kopplingen till församlingarna skulle det reducera risken att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har SD gjort det, och i år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

För POSK är frågan om “För en fri kyrka” central. Tvärtemot vad andra ibland hävdar så är vi dock inte en enfråge-grupp. POSK har en tydlig vision och ett program för den kommande mandatperioden. Det är väl genomarbetat och fastställt av våra medlemmar i demokratisk ordning. Programmet finns publicerat på posk.se. Där kan man se de frågor som vi vill driva. För att ta några exempel: värna församlingarnas existens, stärka de ideellas plats i vår kyrka, se till att Svenska kyrkans unga representeras i kyrkomötet och ge stöd för att skapa fördjupande mötesplatser för barn och unga vuxna.

Victor Månsson Foto IKON Magnus Aronson

Victor Månsson

Västerås, kandidat till kyrkomötet för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Anders Brunnstedt. Foto IKON Magnus Aronson

Anders Brunnstedt

Falun, kandidat till kyrkomötet och ordförande för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Motionerna till kyrkomötet…

Svenska kyrkans kyrkomötet 1963. Personerna står uppställda på trappan.

Med knappt 1,5 vecka kvar på motionstiden (motionerna måste vara inne senast 5 augusti kl 16:00) så konstaterar jag att när detta blogginlägg skrivs så har trettiotre (33) motioner  inkommit till kyrkomötet i höst. (Läs alla motioner här https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden )

Ämnena rör allt från religionsdialog, församlingsbygge, medlemsvård, begravningssamfälligheter och omsorg om djuren.

På kyrkomötets webbplats finns information om vem som kan motionera och om vad som kan motioneras. https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/skriva-motion


Vem kan motionera?

Enligt kyrkoordningen får ledamöter av kyrkomötet, inkallade ersättare och biskopar genom en motion väcka ett ärende till kyrkomötets första sammanträde varje år.

Kyrkostyrelsen och kyrkomötets presidium kan väcka ett ärende genom en skrivelse (11 kap. 10 § i kyrkoordningen).

Vad kan man motionera om?

Motionerna ska handla om sådana frågor som ligger inom ramen för kyrkomötets beslutskompetens. Kyrkomötet beslutar om budget för den nationella nivån och ska utfärda bestämmelser om

  1. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
  2. Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,
  3. tillhörigheten till Svenska kyrkan,
  4. kyrkans vigningstjänst,
  5. den kyrkliga organisationen, och
  6. de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organen på den nationella nivån ska fullgöra sina uppgifter.

Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen).


När motionerna fördelas till de olika utskotten finns också en plan för vilka ämnen som hör till vilket utskott och dess kompetensområde. Ibland behöver dock justeringar göras för att fördelningen av motioner ska vara någorlunda jämn.

Jag skulle gissa att vi hamnar på en en slutlig motionsflod på ungefär runt hundra (100) motioner, så som det brukar vara de år som vi har haft fri motionsrätt. Jag tänker att det finns ett uppdämt behov och det är den sista möjligheten den här mandatperioden att lyfta olika frågor.

Meningen Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen) är en viktig information. Det händer inte allt för sällan att motioner till kyrkomötet är frågor som kan och ska lösas lokalt eller regionalt via kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige.

Dock, ibland finns det en poäng att en fråga ändå har diskuteras på kyrkomötet – även om motionen avslås.

Det verkar vara en balansgång med att vilja ha den lokala bestämmanderätten och samtidigt önska att ”kyrkan” ska ha en gemensam linje och bestämma hur det ska vara. Ofta beroende på vad som har hänt i den lokala församlingen.

POSK säger tydligt i sitt program att det är församlingen som är den grundläggande enheten och där besluten ska fattas.

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

POSK anser att beslut som rör församlingen ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastorat, som består av flera församlingar, har i sin tur ett kyrkoråd vilket har det övergripande ansvaret för att varje församling utvecklas efter sina förutsättningar, uppfyller de behov som finns lokalt och utför den grundläggande uppgiften. POSK menar att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd behöver klargöras och framgå i kyrkorådets arbetsordning.

Det ska finnas goda möjligheter för förtroendevalda att erhålla kompetensutveckling såväl kring de regelverk som styr uppdragen de är valda till, som kring Svenska kyrkans tro och liv.

Vad tycker du? Borde kyrkomötet ha mer bestämmanderätt och kunna besluta om fler saker, så att fler motioner kunde bejakas?

Vad är dina tankar om de motioner som kommer till kyrkomötet och finns det andra sätt att hantera kyrkliga frågor?

(Bilden är från wikipedia och visar kyrkomötet 1963)

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet