fbpx

Framgång för POSK vid årets kyrkomöte

Förra veckan så genomfördes andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Det blev långa dagar med debatt och beslut från morgon och fram till midnatt i något fall. Men kyrkomötet tog sig tillslut igenom de ärenden som var uppe för beslut. Talartiden blev något kortare de två sista dagarna och troligen hade det blivit ett rimligare tidsschema om den partipolitiska debatten bitvis inte hade lyst igenom.

POSKs ledamöter var flitiga i talarstolen och debatterade sakligt för de förslag som fanns i olika motioner eller från utskotten. Och det gav också lite utdelning! Inför kyrkomötets andra session var det två av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in som föreslogs få bifall, det blev fyra!

Kyrkomötet beslutade att bifalla följande motioner som ledamöter från POSK lämnat in:

  • Motion 2023:77 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel
  • Motion 2023:86 om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.
  • Motion 2023:66 om att:
    • uppdra till kyrkostyrelsen att inför kyrkovalet 2025 genomföra en samlad distribution av alla via kyrkostyrelsen tryckta valsedlar direkt från tryckeri till respektive valnämnd för vidare distribution till vallokalerna avseende samtliga val till kyrkomöte, stiftsfullmäktige samt kyrkofullmäktige.
    • uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär att en begränsning införs när det gäller hur stort bidrag för valsedlar som maximalt kan utgå om församlingar/pastorat, stift och kyrkomötet beslutar om ett sådant bidrag.
    • uppdra till kyrkostyrelsen att säkerställa kostnaderna för valsedlar och valsedelsdistribution fördelas på nationell nivå, stiftsnivå samt lokal nivå avseende de tre valen.
  • Motion 2023:97 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda införandet av enhetsvalsedlar i kyrkovalet.

Med anledning av motion  2023:63 från POSK om att stärka församlingsrådens ställning beslutade kyrkomötet att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Roligt med den framgång gällande valsedlar som kyrkomötet nu beslutat om i motionerna 66 och 97 och där utskottet föreslagit avslag på motionerna. Hanteringen har varit omfattande och tagit tid och resurser i anspråk från nomineringsgrupperna. Framöver kommer detta att bli betydligt enklare. Med samlad distribution redan vid kyrkovalet 2025 och steg i rätt riktning för att ytterligare förenkla till kyrkovalet 2029 med enhetsvalsedlar som innebär att det är en gemensam valsedel för grupperna till respektive val.

Kyrkomötet fattade också beslut i en mängd andra ärenden. De flesta motioner fick avslag, så som det brukar vara, och också vad som borde ske med de förslag som lämnas in som inte är något som kyrkomötet bör besluta om.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Dags för session två av kyrkomötet

Nu återsamlas kyrkomötets ledamöter i Uppsala för den andra session av årets kyrkomöte. I veckan ska de 251 ledamöterna i dagarna tre debattera och besluta kring de 83 betänkande som blev resultatet efter den första sessionens arbete i utskotten.

Av de 104 motioner som lämnats in är det 9 stycken som föreslås få bifall av utskotten. Ytterligare några motioner föreslås anses vara besvarade och några förslag har utskotten lagt med anledning av motioner. Hur kyrkomötet väl väljer att besluta återstår att se.

Av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in är det två som föreslås få bifall. Dels handlar det om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel och dels om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Med anledning av en motion från POSK om att stärka församlingsrådens ställning föreslås kyrkomötet besluta att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Under söndagen samlas POSKs kyrkomötesgrupp till samling för att diskutera de olika förslagen till beslut och informera varandra i de fall det finns frågor att reda ut kring utskottens betänkanden. De 47 ledamöterna är redo för att debattera och fatta beslut!

Här kan du se vilka som är ledamöter i kyrkomötet för POSK.

Debatten och besluten går att följa via en livesändning på kyrkomötets webbplats.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Ur POSKs program mandatperioden 2022–2025:
”Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.”

Årets kyrkomöte är öppnat

Nu är årets kyrkomöte igång! Under veckan träffas kyrkomötets 251 ledamöter i Uppsala för att arbeta med de ärenden som är aktuella i kyrkomötets 8 utskott. Det är de skrivelser som kommer från kyrkostyrelsen och de 104 motioner som ledamöter lämnat in tidigare i år. Under veckan arbetar utskotten med att arbeta fram förslag till beslut i de olika ärendena. Detta resulterar så småningom i betänkanden som ligger till grund för besluten som fattas vid nästa session av kyrkomötet i november.

Kyrkomötet öppnades under tisdagen med en högtidlig mässa i Uppsala domkyrka. Förutom alla ledamöter, biskopar och andra deltog även kronprinsessan, talmannen och socialministern. Mässan leddes av Erik Eckerdal, biskop i Visby stift. Från den Evengeliska kyrkan i Tyskland (EKD) deltog dess ordförande för synoden Anna Nicole Heinrich med en hälsning. Under kyrkomötets öppnande spelade två unga orgelelever från Uppsala som fick rungande applåder av de närvarande. Kyrkomötets öppnande går att se i efterhand via kyrkomötets hemsida.

POSK-gruppens 47 ledamöter har på olika sätt förberett sig inför denna session av kyrkomötet, genom motionsskrivande, att läsa massor med handlingar och med digitala möten med kollegor kring de aktuella ärendena. Nu sker arbetet i Universitetshuset med att få så stort gehör som möjligt i utskotten i de frågor som ligger särskilt nära POSK.

Victor Ramström
Ledamot av kyrkomötet

Stärk församlingsrådens ställning

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 16 stycken motioner. I motion 2023:63 skriver flera ledamöter från POSK och andra grupper om att stärka församlingsrådens ställning

Motionens motivering:

Den viktigaste utvecklingsfrågan för Svenska kyrkan i framtiden är att stärka dess församlingar. Svenska kyrkans existens bygger på levande församlingar och möjligheten att erbjuda församlingens medlemmar andlig näring och gemenskap genom att skapa goda förutsättningar för mission och gudstjänstliv, diakoni och undervisning. Här spelar församlingsrådet, den demokratiskt valda styrelsen för pastoratens församlingar, en avgörande viktig roll.

Från 2014, dvs. i snart tio år, har det funnits församlingsråd som utgör styrelser i församlingar som ingår i pastorat, vilka enligt 2 kap. 5 § kyrkoordningen definieras som sådana kyrkliga samfälligheter som får finnas enligt 8 § lagen om Svenska kyrkan. Med denna reform hoppades man att stoppa den ”församlingsdöd” som präglat Svenska kyrkan efter relationsförändringen 2000. Små församlingar skulle då kunna leva vidare i kraft av den trygga ekonomi kring den grundläggande uppgiften som den nya samfälligheten, pastoraten, kunde erbjuda. Idag kan vi konstatera, efter nio år, att denna förhoppning om att kunna bevara församlingar under pastoratets trygga hägn, inte helt förverkligats, utan att ett antal församlingar har slagits ihop inom pastoratet eller uppgått i en enda stor ny församling.

Den bild man får av församlingsrådens ställning och mandat i pastoraten efter dessa år, genom massmedia och rapporter från olika stift, är splittrad. Röster från många församlingar vittnar om att församlingsrådens roll är marginell och att en konstruktiv dialog mellan församlingsråd och kyrkoråd respektive kyrkoherde saknas, medan andra tycker att råden fungerar bra och att det under åren har utvecklats ett meningsfullt samråd mellan kyrkoråd och församlingsråd i de för församlingen väsentliga frågorna oavsett delegationsordningens utformning och var besluten formellt ligger.

Kyrkoordningen är tydlig beträffande församlingen och dess förtroendevalda. I inledningstexten till sjunde avdelningen står:

De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De utövar sitt uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det förtroendevalda organ de ingår i.

Att en församling ingår i ett pastorat innebär inte att församlingsrådet som församlingens styrelse fråntas sitt ansvar. För att detta ansvar ska kunna tas krävs naturligtvis en aktiv roll av de förtroendevalda i församlingen att verka för den grundläggande uppgiften i alla dess aspekter. En av Svenska kyrkans mest grundläggande principer är närheten mellan den gudstjänstfirande gemenskapen och församlingens förtroendevalda.

Under åren 2014 och 2015 lämnades ett antal motioner in som på olika sätt berörde strukturreformen och behovet av utvärdering av den. I kommentaren till kyrkoordningens fjärde kapitel under rubriken Församlingsråd framkommer att kyrkomötet 2015 beslutade, med anledning av motionerna 2015:5 och 2015:60, att uppdra till kyrkostyrelsen att följa upp hur strukturreformen utfallit med särskilt fokus på församlingsråden. År 2017 redovisades resultatet av detta uppdrag i det årets årsredovisning för den nationella nivån (KsSkr 2017:2) och i Nyckeln för Svenska kyrkan, kapitel 3. I årsredovisningen anförs bland annat:

att lämplig metod och form för att följa strukturförändringar, med fokus på församlingsråd, är att årligen följa utvecklingen via befintlig statistik och regelbundet återkommande enkätstudier, förslagsvis vart tredje eller vart femte år.

I Nyckeln till Svenska kyrkan 2017 noteras att:

församlingsrådets handlingsutrymme är starkt begränsat. Uppgifterna handlar i liten utsträckning om att besluta om frågor gällande den grundläggande uppgiften och möjligheten att påverka församlingens verksamhet. Frågan är om man kan förstå den funktionen som styrelse då man knappt befinner sig på beslutsarenan beträffande områdena diakoni, undervisning och mission.

År 2017 kom det ytterligare fyra nya motioner på detta tema. De avslogs samtliga, men kyrkomötet beslutade, med anledning av motionerna, att informera kyrkostyrelsen om behovet av en kontinuerlig uppföljning av strukturförändringarnas konsekvenser.

Vi motionärer kan nu konstatera, sex år senare, att en sådan uppföljning inte skett, och att det nu har gått tillräckligt lång tid för att undersöka hur församlingsråden fungerar i förhållande till de förväntningar som beskrevs i strukturutredningen Närhet och samverkan (SKU 2011:2), där det står att församlingsråd i större församlingar borde kunna få precis samma ställning som kyrkoråden tidigare hade i förhållande till kyrkonämnden i en samfällighet:

Pastoratets kyrkoråd kan delegera olika uppgifter till församlingsrådet. Vad det blir fråga om är inte närmare reglerat i kyrkoordningen och kommer säkert att bero bl.a. på pastoratens och församlingarnas storlek. Det finns nu föreskrivet i kyrkoordningen att kyrkonämnden ska uppdra till kyrkoråden i församlingarna att disponera anslagen för den grundläggande uppgiften. Inget hindrar att man tillämpar den ordningen även fortsättningsvis. Även i övrigt kan man behålla den uppgiftsfördelning mellan kyrkonämnd och kyrkoråd som har fastställts genom delegationsbeslut från kyrkonämndens sida. (Närhet och samverkan, sidan 250)

Så har det knappast blivit. Det förekommer enligt vår uppfattning få delegationer från kyrkoråd till församlingsråd, inte ens i de största enheterna. Pastoraten tycks på många håll ha utvecklats till maktcentra, där kyrkoherde och kyrkoråd visat sig vara ovilliga att släppa ifrån sig något verkligt inflytande till församlingsråden.

Med anledning av dagens diskussion kring församlingsrådens ställning och mandat och mot bakgrund av strukturutredningens ambitioner är det därför angeläget att kyrkostyrelsen på nytt initierar en noggrann uppföljning av hur församlingsråden fungerar efter nio års verksamhet och särskilt granskar i vilken mån beslut har delegerats från kyrkoråd till församlingsråd. En sådan uppföljning ger sedan kyrkostyrelsen underlag för att återkomma till kyrkomötet med förslag på hur församlingsråden, och därmed församlingarnas verksamhet, kan främjas och utvecklas så att församlingsrådet, som styrelse för det lokala pastorala området, får ett tydligare ansvar över församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. (2 kap. 1 § kyrkoordningen). Den teologiskt och kyrkorättsligt principiellt tveksamma sorteringen av den grundläggande uppgiftens fyra dimensioner som utvecklats på många håll, dvs. församlingsrådet med visst ansvar för gudstjänsten och kyrkorådet för främst diakoni, undervisning och mission, skulle då undanröjas. Kyrkomötets beslut 2012 utifrån strukturutredningen Närhet och samverkan kan inte tolkas på annat sätt än att församlingsrådet, såsom församlingens styrelse, skulle ha ansvar för den grundläggande uppgiften i dess helhet. Pastoratets kyrkoråd i sin tur skulle, inom ramen för sitt övergripande pastorala och ekonomiska ansvar, se till att församlingens grundläggande uppgift utövades på ett tillfredsställande sätt, till exempel genom att små församlingar inom pastoratet kunde samverka kring vissa av den grundläggande uppgiftens dimensioner.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att

  1. utreda hur församlingsråden fungerar i förhållande till de förväntningar som beskrevs i strukturutredningen Närhet och samverkan (SKU 2011:2),
  2. i utredningen särskilt beakta i vilken utsträckning formell delegation har getts till församlingsråden som ger dem beslutsmandat utöver vad som föreskrivs i kyrkoordningen,
  3. med beaktande av framkomna utredningsresultat återkomma till kyrkomötet med förslag till ändringar av kyrkoordningen som säkerställer att församlingsråden får ett tydligare ansvar över församlingens grundläggande uppgift.

Sten Janson (POSK),
Marie Wojidkow
(POSK),
Nils Gårder
(POSK),
Kjell Kallenberg
(POSK),
Anders Brunnstedt (POSK),
Lisa Tegby (POSK),
Lena Arman (POSK),
Boel Johansson (POSK),
Tomas Rosenlundh (ÖKA),
Karin Janfalk (ÖKA),
Margareta Karlsson
(ÖKA),
Bengt Kjellgren
(BA)

104 motioner till årets kyrkomöte

Uppstart på hösten betyder också uppladdning inför årets kyrkomöte! Ledamöterna träffas i Uppsala under två sessioner i höst den 3-6 oktober och 20-22 november. Vid den första sessionen sker kyrkomötets arbete i olika utskott och vid den andra genomförs debatt och beslut i plenum med samtliga 251 ledamöter.

I början på augusti var sista dag att lämna in motioner till kyrkomötet. Efter att motionstiden gick ut kunde det konstateras att 104 motioner har skickats in. Här nedan ser du en sammanställning av hur många motioner som har undertecknats av ledamöter från de olika grupperna:

ViSK – 21 motioner
Sverigedemokraterna
 – 18 motioner
POSK – 16 motioner
FiSK – 13 motioner
Alternativ för Sverige – 10 motioner
Borgerligt alternativ
 – 9 motioner
Centerpartiet – 9 motioner
MPSK – 9 motioner
Frimodig kyrka – 7 motioner
Himmel och Jord – 7 motioner
ÖKA – 5 motioner
Socialdemokraterna – 4 motioner
Biskopar – 4 motioner
Kristdemokrater – 3 motioner

En motion kan ha undertecknats av flera ledamöter från olika nomineringsgrupper. Därför blir summan här över högre än 104. En del grupper har fler engagerade motionsskrivare än andra. POSK är den grupp som har flest olika personer som motionärer, 20 ledamöter. Fler än så har också varit delaktiga i arbetet då POSKs ledamöter samlats digitalt vid två tillfällen under sommaren.

Vad handlar då de inlämnade motionerna om? Ja, allt möjligt faktiskt. Om konferenser för landets kristna, om tvångsförvaltning av församlingar, om att värna våtmarker, om församlingsråd, om valsedlar, om krematorieverksamhet, om utbildning av kyrkomusiker och mycket, mycket mer.

Alla motioner finns att läsa i sin helhet på kyrkomötets webbsida. Här nedan listas de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in:

Följande motioner har undertecknats av ledamöter från POSK:
50 – Frikoppla församlings- och kommungränser
63 – Stärk församlingsrådens ställning
66 – Valsedelsdistribution
77 – Nationell finansiering av kantorsutbildningen
79 – Upptagande i Svenska kyrkan
80 – Konfirmation som valbarhetskriterium
86 – Säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker
91 – Domkyrkoorganisten som musiksakkunnig
92 – Tillsyn också över förtroendevalda
93 – Rösträtt för fler ledamöter i utskotten
96 – Lojalitet mot kyrkoordningen
97 – Införande av enhetsvalsedlar
98 – Friår från kyrkoavgift
102 – Vegetariska måltider på kyrkomötet
103 – Intranätet och idealiteten
104 – Klimatnödläge

Motionerna kommer att börja behandlas den 3 oktober då kyrkomötet träffas för sin första session.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Beslut vid kyrkomötet

Förra veckan genomfördes den andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Då diskuterades de motioner och förslag till beslut som kyrkomötets utskott tidigare lämnat i de olika ärendena, slutligen fattades så besluten. Det var långa dagar för ledamöterna på plats med möten som började på morgonen och avslutades först runt midnatt de första dagarna. Trots detta var flera ledamöter från POSK flitiga och tydliga i debatten!

Två frågor har varit särskilt omdebatterade inför kyrkomötet. Om kyrkliga begravningsbyråer ska vara tillåtet inom Svenska kyrkan och om präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst. POSK kan konstatera att kyrkomötets beslut i båda dessa frågor blev enligt gruppens linje.

POSK har länge drivit och varit för att församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet. Vi ser det som en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift, inte minst i dess diakonala dimension. Kyrkliga begravningsbyråer kan även vara ett sätt att värna den kyrkliga begravningsseden där vi ser en stor förändring de senaste åren. Frågan om församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet har varit aktuell i 20 års tid och med det är beslutet som nu är fattat välkommet.

När det gäller frågan om att präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst så beslutade kyrkomötet att avslå de motioner som fanns i ämnet. POSK menar att Svenska kyrkan ska viga alla par, oavsett deras sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. POSK menar samtidigt att en präst ska kunna säga nej till att förrätta en specifik vigsel. Detta är det beslut som Kyrkomötet fattade 2009, och som POSK menar ska fortsätta gälla i sin helhet. En linje som också läronämnden och biskopsmötet framfört under året och flera biskopar var flitiga att försvara denna ordning i debatten. Den detaljreglering av domkapitlens och biskoparnas tillsyn som motionerna innebar bör alltså inte vara något för kyrkomötet att reglera.

Till årets kyrkomöte hade ledamöter från POSK deltagit i 10 stycken motioner. De flesta av dessa avslogs men i några fall nådde motionerna en viss framgång där tre fick bifall och två ledde till beslut med anledning av motionen.

  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:39, punkt 1, i vilken föreslogs att kyrkostyrelsen ska ges i uppdrag att utreda orsakerna till de påtagligt ökade begravningskostnaderna inom Svenska kyrkan.
  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:52 som föreslog ett ekonomiskt garantistöd till Marie Cederschiöld högskola för att möjliggöra antagning av kyrkomusikerstudenter våren 2023.
  • Kyrkomötet beslutade också att bifalla motion 2022:81 som föreslog att kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag till en procentspärr till kyrkomötet samt att utjämningsmandat endast ska fördelas mellan de nomineringsgrupper som först erhållit minst ett fast valkretsmandat.
  • Med anledning av motion 2022:85 gavs uppdraget till kyrkostyrelsen att utreda möjligheter till insatser som kompletterar redan vidtagna och planerade åtgärder av nationell nivå med syfte att stödja Svenska kyrkans enheter i arbetet med att efterleva lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och i näraliggande frågor.
  • Med anledning av motion 2022:31 föreslå kyrkostyrelsen att tillsätta ett råd för lärande och undervisning.

Kyrkomötet fattade utöver detta en mängd beslut kring andra motioner där de flesta fick avslag. Också detta i enlighet med gruppens linje. Samtidigt fanns det givetvis flera frågor där vi hade önskat ett annat utfall, där fortsätter vi kämpa vid kommande kyrkomöten. Alla beslut från årets kyrkomöte finns att läsa här.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Kyrkomötesgruppen har samlats

I helgen samlades POSKs kyrkomötesgrupp i Mjölby. Många punkter fanns på dagordningen med förberedelser inför årets kyrkomöte i Uppsala till hösten.

Det var fint att få samlas fysiskt igen med gruppen och flera är nya ledamöter som blev insatta i kyrkomötets arbete. Det diskuterades vilka ämnen och motioner som ska skrivas och lämnas in. Det pratades också om förslag till fördelning av ledamöter och ersättare i kyrkomötets utskott.

Utöver allt detta valdes också ledningsgruppen om för gruppen och utgörs fortsatt av Marie Wojidkow som gruppledare, Manilla Okomdal Nordanstig, Amanda Carlshamre och Per Lindberg.

Victor Ramström
informatör

 

Uttalande från styrelsen

På kyrkomötet i november 2021 fattades beslutet att ”ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.”

Det är ett beslut som väckt uppmärksamhet, liksom det inom POSK förekommit många frågor och reaktioner. Ärendet behandlades i kyrkomötets ekumenikutskott där POSK drev på för ett avslag i frågan med ståndpunkten att det här inte är Svenska kyrkans fråga att arbeta för eller besluta om. Det förekommer flera reservationer från POSK i ärendet. Styrelsen vill med anledning av detta göra följande uttalande:

”POSKs styrelse beklagar och tar avstånd från det beslut kyrkomötet fattade 2021 om folkrätten i Israel och Palestina. POSK menar att det var olämpligt att kyrkomötet fattade ett beslut av detta slag i en ytterst komplex fråga. Det här är inte en fråga som POSK som nomineringsgrupp har drivit tidigare eller kommer att driva vidare.”

/Styrelsen för POSK vid sammanträde, 21 januari 2022

Information efter kyrkomötets beslut

Gällande beslutet att granska folkrättens tillämpning i Israel-Palestina:

För en vecka sedan avslutades kyrkomötet 2021 sin sista beslutssession. Då fattades med röstsiffrorna 127–103 ett beslut om

Att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Tyvärr sprids på flera håll felaktig eller vilseledande bild av vad kyrkomötet egentligen har beslutat. Det nämns exempelvis att motionen har fått bifall och det har kallats ”apartheidbeslutet”. Kyrkomötet beslutade att avslå motion 2021:27 som låg till grund för beslutet, men beslöt alltså att bifalla att-satsen ovan.

Det finns alltså inte ett beslut om att Svenska kyrkan ska granska i sig själv, utan att lyfta frågan om granskning av folkrätten. Hur beslutet kommer att tolkas och arbetas vidare med är en delikat fråga för kyrkostyrelsen att hantera.

POSK har fått många frågor sedan beslutet fattades kring vad beslutet egentligen syftar till och hur POSK som grupp röstat i frågan. Flera av nomineringsgrupperna var enligt resultatet splittrade, men bland POSK-ledmöterna röstade en klar majoritet emot förslaget. Beslutet togs med 127 mot 103 röster, och med det var det alltså inte ett särskilt enigt kyrkomöte som beslutade i frågan. Från POSK röstade 11 ledamöter ja till förslaget och 28 röstade nej, och från POSK förekommer flera reservationer (som offentliggörs först i februari när protokollet är justerat). Vi är måna om att värna den ordning som finns inom POSK där varje ledamot är fri att rösta efter sin egen övertygelse. Svenska kyrkan ska inte vara en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap. Det kommer att finnas beslut där vi inte tycker lika även framöver, men POSK som nomineringsgrupp driver gemensamt de frågor som organisationen kommit fram till i demokratisk anda och fastställt i vårt program. Detta är alltså, fortsatt, inte en fråga som POSK som grupp kommer att driva framöver.

Amanda Carlshamre
Ordförande, POSK

 

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Med anledning av kyrkomötets beslut om folkrätten i Israel-Palestina

Situationen i Israel-Palestina engagerar många av oss. Vi känner starkt för marken där Jesus gick omkring, för denna plats i världen vars människor burit och bär så mycket vånda och smärta. När vi ber om fred och rättvisa på jorden är denna del av världen en plats som ligger många av oss nära hjärtat.

Att Israel ska fortsätta att vara en fungerande demokrati är en självklarhet. Att palestinierna ska få leva i en fungerande stat bör vara lika självklart. En tvåstatslösning är fortfarande ett mål i arbetet för fred i området. Detta innefattar rätten för både israeler och palestinier att leva i säkerhet inom erkända gränser.

Det internationella samfundets uppfattning är att de israeliska bosättningarna på ockuperad mark strider mot folkrätten, och de blir också ett hinder för att åstadkomma en fungerande tvåstatslösning.

När vi ser på den politiska situationen i Israel-Palestina tänker vi emellertid i vissa hänseenden olika.

Flera människorättsorganisationer bedömer att den behandling som palestinier ofta utsätts för är brott mot folkrätten och kan betecknas med den juridiska termen apartheid (vilket är just en juridisk term och, väl att märka, inte ska förväxlas med Sydafrikas tidigare politiska system). Detta uttrycker också bl.a. Sydafrikas Kristna Råd och amerikanska United Church of Christ.

För min del har detta bidragit till att jag ställt mig bakom det yrkande som Daniel Tisell (c) gjorde i kyrkomötet, där kyrkostyrelsen uppmanas att lyfta frågorna om folkrätt till våra kyrkliga internationella organisationer. Detta blev också kyrkomötets beslut.

Några av oss i POSK röstade för detta yrkande, andra inte. Flera POSKare reserverade sig mot beslutet.

Vi är inget politiskt parti, och ingen monolitisk enhet som fastställer en gemensam linje som alla förväntas följa, oavsett övertygelse. Vi delar kyrkosyn och uppfattningar i många frågor i POSK, men vi är samtidigt tydliga med att kyrkan är en trosgemenskap och inte en åsiktsgemenskap. Politiskt ryms många uppfattningar i vår grupp och så ska det vara. Vi lever med mångfald och det vill vi göra.

Vad gäller frågan om förekomst och karaktär av folkrättsbrott i Israel-Palestina har nu kyrkostyrelsen uppdraget att klokt lyfta den frågan i våra ekumeniska och internationella sammanhang. Min bön och önskan är att detta på sikt ska kunna bidra till en rättvis fred och samexistens mellan de bägge folken i området.

Lisa Tegby
kyrkomötesledamot för POSK

 

Kyrkomötets beslut
Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apertheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Kommentar från POSKs gruppledare i kyrkomötet
”Vi vet att detta är en komplex fråga och POSK är inte en enig nomineringsgrupp i frågan. Vid kyrkomötets omröstning blev utfallet 127 röster för förslaget, 103 röster emot och 6 ledamöter avstod från att rösta. Många av POSKs ledamöter har reserverat sig mot beslutet.”
Marie Wojidkow