Lisa Tegby

Lisa Tegby är ledamot i kyrkomötet för POSK och kommer från Umeå i Luleå stift. I kyrkomötet är hon ledamot i gudstjänstutskottet. Dessutom är hon ledamot i kyrkostyrelsens internationella råd. I helgen firade Lisa 50 år som präst, grattis säger POSK!

Varför är du engagerad i POSK?

”Kristen tro och tradition ska tolkas i varje ny tid. Den ska, utifrån Jesus Kristus, företräda barmhärtighet och rättvisa. Det får ibland politiska konsekvenser men det är inte partipolitik. I POSK möts en mångfald av människor som tillsammans vill bygga en kyrka som ger tro och mening och är en god kraft i samhället.”

Jag är också trygg

Jesper Eneroth, gruppledare för (S) i kyrkomötet har i i en replik i tidningen Dagen (5 maj) svarat på den kritik som riktas mot att politiska partier ställer upp i kyrkovalet. (se artikeln nedan)

Rubriken skriker ut att politiska partier i kyrkovalet erbjuder tydlig varudeklaration. Men problemet är ju att vi inte röstar i ett allmänt val i kyrkan. Jesper försöker vifta med sitt röda skynke och varna för att indirekta val skulle innebära att medlemmarna inte får ett inflytande.

Men Jesper – den största anledningen till att (s) är så engagerade och jobbat så energiskt i kyrkovalet de senaste mandatperioderna är för att SD inte skulle få inflytande. Ni hade SD som er huvudmotståndare. Och se hur det har gått. SD hade ALDRIG – jag upprepar ALDRIG fått det stora inflytande de har om kyrkan hade haft indirekta val! Det är de direkta valen i kyrkovalet som möjliggjort den motståndare som ni så hett vill bli av med!

Ett indirekt val innebär att ALLA medlemmar i en församling har möjlighet att rösta på vem man vill ska bestämma i församlingen. Som känner det lokala och kan ta ansvar där. Dessa valda i sin tur utser vem som ska representera i stiftet och i kyrkomötet. På det viset är förankringen församlingen. Och jag inser att det är jobbigare att faktiskt ta ansvar lokalt och på det viset få förtroendet på andra nivåer – än att bli direkt vald, utan att behöva vara lokalt förankrad.

En av de nya grupperna som ställer upp i kyrkovalet i år ”Alternativ för Sverige” gör det med en tydlig avsikt att få en arena, en plattform där de kommer in i ”finrummet” inför de allmänna valen nästa år. De ställer inte upp lokalt i någon församling någonstans i hela Sverige! De ställer bara upp på stifts- och riksnivå. DET Jesper visar varför det är så viktigt med indirekta val! AFS hade ALDRIG haft en chans att ta sig någonstans om de hade behövt engagera sig lokalt för att kunna bli invalda i kyrkomötet.

Men alla de medlemmar i kyrkan – oavsett vilka politiska partier de röstar på i allmänna valet – som är engagerade i församlingen och vill vara med och ta ansvar, både lokalt och på andra nivåer – kan få det förtroendet lokalt och därmed driva de frågor som gynnar Svenska kyrkan och var med och ta beslut om tro, bekännelse och lära.

Medlemmar i kyrkan, som med sina yrkeserfarenheter och livserfarenheter kan bidra med kunskap om organisation, fastigheter, miljöarbete osv – men för att det gynnar kyrkan. Där kan alla de engagerade socialdemokrater, miljöpartister, kristdemokrater, liberaler, moderater och alla de andra driva sina frågor, utifrån ett församlingsperspektiv.

Så Jesper – jag är lika trygg i min övertygelse att de partipolitiskt obundna i kyrkovalet är det rätta och håller med ärkebiskop Antje som säger att de politiska partierna är obsolet.

Du ställer tre frågor och undrar om vi som är kritiska till systemet vill:

1. Förbjuda vissa grupper att kandidera?

Mitt svar: Nej, men eftersom det ska vara församlingen som är basen, så blir troligen grupperingarna och samarbetet i olika frågor annorlunda än att man är med i ett parti. Ett personval på lokal nivå skapar helt andra förutsättningar.

2. Övertyga mig och mina vänner att kandidera någon annanstans?

Mitt svar: Nej, jag hoppas och önskar att både du och dina kamrater, både de som står på socialdemokratiska och andra politiska listor, skulle vilja engagera sig lokalt i församlingarna men utan att behöva sätta den politiska stämpeln på er.

3. Förmå socialdemokratin att besluta om att upphöra vara nomineringsgrupp i Svenska kyrkan?

Mitt svar: Ja, tack – det vore faktiskt det allra bästa. För om (s) som politiskt parti lämnar Svenska kyrkan så skulle hela systemet rämna och vi kunde bygga upp något nytt. Med de engagerade medlemmarna som vill vara med och göra skillnad i Svenska kyrkan.

Så därför är POSK i kyrkovalet ett gott val!

Ur POSKs valprogram:

POSK är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Detta program innehåller vad POSK särskilt vill arbeta med och förändra. POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.

Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. POSK uppmuntrar alla medlemmar att arbeta för en stärkt demokrati genom att ta fram kandidatlistor till kyrkovalen på lokal nivå överallt där det är möjligt.

05 maj 2021 06:15

Politiska partier i kyrkovalet erbjuder tydlig varudeklaration

Replik. Indirekta val till kyrkomötet skulle innebära att Svenska kyrkans medlemmar fråntas möjligheten att utse sina representanter, skriver Jesper Eneroth (S).

Varje kyrkopolitiker har sitt skäl för att vara engagerad. Några brinner för att sprida evangeliet. Andra vill utveckla gudstjänstlivet eller ser att kyrkobyggnaderna bär på ett kulturarv värt att bevara. Eller vill att den skog och mark som ägs av Svenska kyrkan ska förvaltas på bästa sätt. Åter andra engagerar sig för att de ser att Svenska kyrkan gör en viktig insats för människor som lever i utsatthet. Eller för att verksamheten för barn och unga betyder mycket. Eller musiken, kulturen, det internationella arbetet …

Anledningarna är oändliga. Den enskildes inre drivkraft är unik och ingen kan ta den ifrån henne.

Att vara förtroendevald i Svenska kyrkan innebär i hög utsträckning att hantera de yttre förutsättningarna. Det handlar om personal­frågor, byggnader, ekonomi och andra uppgifter som kan vara både utvecklande och förvaltande. Även dessa frågor har med kyrkans uppdrag att göra.

Gunnar Hyltén-Cavallius, som i en debattartikel 19/4 argumenterar för att politikens band till kyrkan borde kapas, utgår från en felaktig förståelse för hur kyrkopolitik i praktiken fungerar. Socialdemokraternas riksdagsgrupp beslutar inte om vad de tusentals socialdemokrater som engagerar sig i Svenska kyrkan ska tycka. Sant är att vi utgår från samma ideologiska värdegrund när vi formar våra respektive idéprogram, men riksdagsledamöterna från Socialdemokraterna har på inget vis något påverkansmandat på de beslut vi socialdemokrater i Svenska kyrkan fattar, om de inte själva, utanför sitt uppdrag, ställer upp som förtroendevalda vill säga.

Amanda Carlshamre och Hans-Olof Andrén, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, kritiserar i Dagen 26/4 bland annat socialdemokratiska förtroendevalda i Svenska kyrkan för att de ställer upp som just socialdemokrater. Jag är stolt över att ställa upp för den socialdemokratiska nomineringsgruppen som tydligt redogör för hur vi vill förvalta och utveckla vår gemensamma kyrka.

Debatten lämnar efter sig en besk eftersmak. Detta då alternativet till nuvarande ordning, enligt dem som kritiserar vår nomineringsgrupps organisering, är att ta bort de direkta valen. Detta skulle innebära att de kyrkotillhöriga fråntas möjligheten att utse sina representanter.

Också en medlem som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan ska vara trygg med vad kyrkans förtroendevalda står för.

—  Jesper Eneroth

Denna demokratiska tillbakagång riskerar att dela in kyrkans medlemmar i A- och B-lag. Det är långt ifrån den öppna evangeliska folkkyrkan. Det är också en rest från den överhetskyrka som i så många år har fått styra och ställa, och ibland förtrycka, de egna medlemmarna.

Jag frågar mig vad kritikerna, vid sidan av att ta bort möjligheten för de kyrkotillhöriga att rösta till kyrkomötet, vill?

  • Förbjuda vissa grupper att kandidera? Men vilka förutom de partipolitiska skulle i så fall passera det renläriga nålsögat?
  • Övertyga mig och mina vänner att kandidera någon annanstans? Men varför skulle jag göra det? Jag är ju fullständigt trygg med att Socialdemokraternas kyrkopolitiska program står för precis det jag själv står för.
  • Förmå socialdemokratin att besluta om att upphöra vara nomineringsgrupp i Svenska kyrkan? Visst, det är upp till varje partimedlem att i demokratisk anda försöka påverka sitt parti. Men senast frågan ställdes inom socialdemokratin var det en massiv majoritet av våra medlemmar som uppskattar Svenska kyrkan så mycket att vi vill fortsätta verka som nomineringsgrupp med våra grundläggande värderingar i botten. Varför skulle vi överge den tydliga varudeklarationen mot något mer otydligt?

För oss socialdemokrater är det ytterst en fråga om ärlighet. Det handlar också om att värna de många medlemmar i Svenska kyrkan som vill stå kvar som medlemmar även om den dagliga relationen är svag. Och även om inte alla partipolitiska ställningstaganden är tillämpbara på kyrkan så kan en människa med hjärtat till vänster veta att en röst på Socialdemokraterna till exempel är en garant för att inte neka barn att delta i verksamheten för att de inte kan betala för sig.

Också en medlem som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan ska vara trygg med vad kyrkans förtroendevalda står för. Här är de ideologiska drivkrafterna som kommer till uttryck hos de allmänpolitiska partierna tydliga, i såväl det som förenar som det som skiljer oss åt.

Det kan vara tydligt också hos så kallade “obundna” nomineringsgrupper, och därför har de för oss en självklart berättigad plats i kyrkopolitiken – vi nedlåter oss inte till att ifrågasätta deras engagemang, vi tar hellre en diskussion i frågor som har med värderingar och sakfrågor att göra.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan räknas i miljoner. Som kyrkopolitiker företräder vi alla medlemmar, som var och en av olika skäl vill ha en relation till Svenska kyrkan – nära och innerlig eller mer distanserad. I det företrädarskapet har vi med oss våra socialdemokratiska värderingar.

Vi är av tradition bra på att stå upp också för de medlemmar som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan. Det är en uppgift som vi tar på oss, med stolthet och med glädje, och med stark övertygelse om att det är en hållning i linje med det evangelium som befriar varje enskild människa.

Linda Isberg

Linda Isberg är ledamot i kyrkomötet för POSK och engagerad både i det lokala arbetet som förtroendevald i Malmö och som ledamot i stiftsstyrelsen i Lunds stift. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Grunden för mitt engagemang är kärleken till kyrkan, och den betydelse den har i mitt eget liv. Jag vill arbeta för en kyrka där vi får dela gemenskap och tro, i ett välkomnande och inkluderande sammanhang. Med Jesus som normkritisk förebild måste vi våga vara kyrka och vår drivkraft ska alltid vara kärleken till vår nästa.”

Per Lindberg

Per Lindberg är ordförande för POSK i Skara stift och ledamot i POSKs styrelse. Han har flera uppdrag som förtroendevald lokalt hemma i Skövde men också som ledamot i kyrkomötet och vice ordförande i dess organisationsutskott.

Varför är du engagerad i POSK?

”Min vilja att ta ansvar som förtroendevald kommer ur församlingsgemenskapen, det är där jag fått uppgifter och möjlighet att växa. POSK ger mig ett sammanhang där engagemanget för kyrkan och församlingen är utgångspunkt för ansvarstagande. I POSK finns också stor erfarenhet och kompetens, som vi delar med varandra i respekt för våra olikheter.”

Marie Rydén Davoust

Marie Rydén Davoust är vice ordförande för POSK, har flera uppdrag som förtroendevald lokalt i Eskilstuna och som ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen.

Varför är du engagerad i POSK?
”För jag är engagerad i Svenska kyrkan. Att som körsångare och gudstjänstdeltagare få vara med att påverka både lokalt och nationellt tillsammans med flera kollegor är både viktigt och roligt. Som blivande diakon kan jag också bidra med att göra diakonala perspektiv mer synliga inom POSK och där vi verkar.”

Celina Falk

Celina Falk från Luleå stift är ledamot i kyrkomötet för POSK. Utöver detta är hon bland annat också engagerad i kyrkostyrelsens internationella råd och som delegat i Kyrkornas Världsråds centralkommitté.

Varför är du engagerad i POSK?
”För mig är POSK det självklara valet eftersom jag vill att kyrkan ska vara en god kraft i samhället och aktiv i samhällsdebatten men inte vara partipolitisk. Jag vill att församlingen ska vara en plats där tro kan bli handling och gemenskapen i den världsvida kyrkan stärkas.”

Gjorde överklagandenämnden rätt?

Paraplyer

Förra veckan i Kyrkans Tidning(v8) kan vi läsa om hur överklagandenämnden har upphävt beslutet i Nylöse pastorat (Göteborg) som ville göra om hela pastoratet till en församling.

Bakgrunden är att kyrkofullmäktige i Nylöse i december fattat ett beslut att lägga samman alla församlingarna i Nylöse pastorat. Dessa är Angereds, Bergsjön, Kortedala och Nylöse församlingar och dessa församlingar har sedan 1 januari 2018 varit Nylöse pastorat. (Läs om församlingarna här)

Men har överklagandenämnden verkligen gjort rätt – är det inte precis så vi vill att det skulle fungera? Att pastoraten själva bestämmer hur många församlingar det ska finnas inom ett pastorat? Att det skulle vara flexibelt.

Jo, men tanken var inte att det skulle bli stora gigantiska enheter. Tanken var att pastoraten skulle vara paraplyet som gjorde att församlingarna blev skyddade och kunde leva vidare, frodas som enhet runt den lokala kyrkan och fira gudstjänst.

Att som Nylöse nu gör, lägga samman alla församlingarna till en enda stor enhet motverkar det lokala.

Det finns många aspekter på Nylöse pastorat. Det är ett pastorat med extremt låg kyrkotillhörighet. Det är ett pastorat med stor diakonal verksamhet, många olika kulturer och många olika religioner i området. Men oavsett det så kan det inte vara rätt väg att gå att lägga samman fyra församlingar till en enda stor församling.

Och det är bra att överklagandenämnden har rivet upp beslutet. Det är bra att det kommer till en rejäl diskussion om vad en församling är, vad som är det viktigaste och hur vi ska kunna vara levande församlingar i vårt samhälle.

POSK vill värna församlingar och den omorganisation som ägde rum efter strukturutredning gav just förutsättningar för det. Levande församlingar – som kunde bära sig, för att man samarbetar i ett pastorat som gör det möjligt att bära gemensamma uppgifter.

Ur POSKs program

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. (…)
POSK vill att pastoratets fördelar när det gäller samverkan mellan församlingar tas till vara. Där det finns förutsättningar måste mindre församlingar kunna överleva och nya församlingar bildas inom pastoraten.

 

 

En gemenskap av troende

Den teologiska mångfalden och respekten för den andre är en stark identitetsfråga för POSK.
– I grunden måste vi få tolka vår tro och Bibeln olika vilket innebär att vi inte alltid tycker likadant, säger kyrkomötesledamoten Emma Hedlundh.

– Hej, så roligt att du är här idag, säger cafévärdinnan glatt när prästen Emma Hedlundh stiger in på Uppsala domkyrkas café.
–Ja, det är alltid kul att komma in till domkyrkan, svarar Emma.

Ytterligare en person hälsar på Emma och de växlar några ord. Hon är ett välkänt ansikte i Uppsala, vilket inte är konstigt med tanke på hennes kyrkliga bakgrund och engagemang. Idag sjunger hon i kören Uppsala katedralsångare och debuten som förtroendevald i Uppsala stift gjorde hon redan som 20-åring. Sedan 2006 representerar hon POSK i kyrkomötet.

En av Emmas hjärtefrågor är kyrkans teologiska mångfald och respekten för den andre. Den teologiska debatten om samkönade äktenskap liksom prästvigda kvinnor ligger därmed i hennes fokus. Även om hon personligen bejakar bägge besluten kan hon förstå att andra har en annan tolkning.
– Inom POSK ställer man sig bakom Svenska kyrkans beslut kring att ingen kan tvinga någon att viga samkönade par. Det är upp till varje församling och i slutändan kyrkoherde att samkönade par ska kunna vigas. Men den enskilde prästen ska kunna neka med hänvisning till sin tro. Det beslutet tog kyrkomötet 2009 och vi i POSK står fast bakom det, säger Emma.

Inom POSK är hållningen att båda tolkningarna ska få rymmas inom Svenska kyrkan.
– För det får POSK kritiken att vi inte står för något i frågan. Trots att vi egentligen bara ställer oss bakom det gemensamma beslutet. Det handlar om respekten för den andre. I grunden måste vi få tycka olika och tolka vår tro och Bibeln individuellt. Samtidigt finns det naturligtvis en gemensam kärna, nämligen evangeliet och dess centrala budskap om alla människors lika värde, säger Emma.

Svenska kyrkan har idag en stor bredd och en mångfald av olika kyrkliga inriktningar och traditioner.
– Jag tycker att mångfalden innebär en rikedom, som är en tillgång och inte ett problem. POSK bejakar mångfalden och menar att olika uppfattningar och fromhetstraditioner kan leva sida vid sida, med respekt för dem som tänker annorlunda. Kyrkan är en gemenskap av troende och inte en åsiktsgemenskap, säger Emma.

Grundinställningen för POSK är att alla ska kunna känna att de kan rymmas, men ändå ha en egen uppfattning i olika frågor.
– Vi har en ständigt pågående dialog om att alla andra inte alltid tycker som en själv. Man behöver inte stå bakom hela programmet som helhet, men vissa punkter bör man ändå känna krokar tag i det som man själv vill driva och stå för, säger Emma.

Inom POSK ska alla kunna känna att de kan rymmas men ha en egen uppfattning.
– Det är vår tro på Kristus som är grunden för vår gemenskap och vårt både enskilda och gemensamma engagemang. Det håller oss samman, avslutar Emma.

EMMA HEDLUNDH

ÅLDER: 42 år
BOR: Uppsala
FAMILJ: Frun Malin och dottern Klara
POSK: Tillsyns- och uppdragsutskottet sedan 2006
Ledamot i kyrkomötet sedan 2006
VIKTIGASTE FRÅGAN FÖR KYRKAN: Att möta människor och berätta om evangeliet och inte låta de viktiga frågorna om organisation ta för mycket plats
BIBELCITAT INOM TEOLOGISK MÅNGFALD OCH RESPEKT: ”Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp.” Efesierbrevet 4:3-4

Ett annorlunda och digitalt kyrkomöte

Nu har klubban fallit, besluten är tagna och mötet är avslutat!

Detta möte har värkts fram under en viss vånda! När jag nu tittar i backspegeln kan jag konstatera att det fungerade över förväntan! Trots detta finns det mycket som POSK inte känner sig bekväma med.
Överenskommelsen mellan de olika nomineringsgrupperna reglerade hur vi skulle arbeta under kyrkomötet. POSKs ingång var att vi skulle skjuta upp kyrkomötet till nästa år men detta fick vi inte gehör för! Då gällde det att göra det bästa av situationen – vilket jag tycker att vi har gjort genom att hålla vår linje. Årets kyrkomöte skulle fatta så få beslut som möjligt, endast nödvändiga beslut för vår kyrka i denna annorlunda tid!

Kyrkomötet 2020 var ett annorlunda möte – med få aktiva i utskott och i plenum!

POSK-gruppen i kyrkomötet består av 42 aktiva människor från olika församlingar och pastorat runt om i Sverige. Men under årets kyrkomöte var det endast sju personer från POSK som hade rösträtt i plenum och 22 personer som var aktiva i utskottsarbetet. Antalet tjänstgörande reglerades i överenskommelsen. Därför har våra gruppmöten varit mycket viktiga för att hålla POSK-andan vid liv och föra spännande och utvecklande samtal.

Utskottsarbetet uppfattades tidvis som lite avvaktande troligtvis beroende på formen av digitalt möte. Det fria samtalet saknades och ersättarna saknades. Det var bara ordinarie ledamöter i respektive utskott som deltog i utskottsarbetet!

Spänstigheten i debatten i plenum uteblev också då de 44 ledamöterna framförde sina synpunkter från sitt kök, sitt matrum eller arbetsrum! Men beslut kunde vi fatta till slut!

Kyrkostyrelsen skrivelse – Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2021-2023 med anledning av coronapandemin var huvudärendet under årets kyrkomöte. Vilken verksamhetsinriktning och vilken ekonomisk ram ska nationell nivå ha under åren framöver? Sedan skrivelsen blev känd har diskussionen gått höga i både Kyrkans Tidning och via brev till kyrkomötets ledamöter! Många församlingar och pastorat har reagerat kring kyrkostyrelsens förslag om hur Svenska kyrkan ska arbeta med digitalisering och samverkan.

POSK har lyssnat och kyrkomötesgruppen har lagt många timmar på att försöka förstå och tänka långsiktigt kring vilken kyrka vi vill ha i framtiden. Vår kyrka har ju redan nu under pandemin påverkats och frågorna om digitalisering och samverkan har hamnat högt på åtgärdslistan.

Kyrkomötets ekonomiutskott hade uppdraget att diskutera och ge förslag på beslut kring just verksamhet och ekonomi. Jag deltog i detta utskottsarbete, ett gott samtal med goda ambitioner! Tidigt i arbetet var vi överens om att lyfta ut avsnittet kring just digitalisering och samverkan ur skrivelsen och komma med egna förslag till beslut. Detta var helt i linje med POSK tankar.

Det var inte läge att under detta annorlunda kyrkomöte med begränsade möjligheter för samtal och debatt fatta beslut i för kyrkan avgörande frågor kring digitalisering och samverkan. De heta frågorna handlade om huruvida en del av Svenska kyrkans administrativa lösningar ska vara obligatoriska och hur de i så fall ska finansieras?

Nu blev beslutet så att ett omtag ska göras för att församlingarna ska få komma till tals i frågan då ett genomförande på sikt innebär personalförändringar på lokal nivå inom Svenska kyrkan. Vidare menar utskottet att det behöver göras en systematisk kartläggning av situationen i församlingar och pastorat om nuvarande lösningar avseende IT-plattform och administrativa system.

Nu då klubban har fallit och kyrkomötet är avslutat påbörjas ett viktigt arbete runt om i Svenska kyrkan. Låt oss lyssna på varandra och beskriva vilken kyrkan vi vill vara 2030!

Marie Wojidkow
Gruppledare för POSK i kyrkomötet, Lunds stift

 

Foto: Magnus Aronsson/Ikon

Årets kyrkomöte inte värt kallas kyrkomöte

I en insändare som varit publicerad på Hela Gotland och införd i Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar skriver Inger Harlevi som är ledamot i kyrkomötet från Visby stift om årets kyrkomöte.

Årets Kyrkomöte förtjänar inte att benämnas Kyrkomöte. 251 ledamöter reduceras till 44; 44 ledamöter som kommer att mötas digitalt. Därmed så försvinner möjligheterna till överläggningar i fikapauser och under måltider. Det är en råsop mot den öppna demokratin att göra på det här sättet. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan) ville att årets Kyrkomöte på grund av Coronapandemin skulle ställas in. Tyvärr fick vi inte tillräckligt stöd för det; inte minst de politiska partierna var motståndare.

Det är än mer häpnadsväckande att kyrkostyrelsen till ett så rumphugget kyrkomöte inte begränsar sina förslag. Flera större utredningar föreslås. Hos POSK-ledamöterna har förslaget om en ny stiftsutredning väckt stor irritation och har resulterat i en motion.

POSK-gruppen i kyrkomötet har arbetat intensivt under sommaren. Det har resulterat i fyra motioner. Jag är med på två av dem. Först och främst den om att påbörja en ny stor stiftsutredning. Det förefaller att det här är en hastigt påkommen idé: när kyrkostyrelsens arbetsutskott mötte stiftspresidierna fanns inte frågan med. Och det är väl inte en kvalificerad gissning att Visby stift i så fall än en gång skulle leva farligt. POSK-ledamöter från samtliga stift finns med som undertecknare. Stiften utgör en gemenskap för församlingarna och en brygga till nationell nivå. Stiften spelar en stor roll för det kyrkliga kulturarvet. Stiftens uppgift i relation till såväl församlingar som nationell nivå kan däremot behöva belysas och förtydligas.

Den andra motionen som jag är med på handlar om kyrkans kapitalavkastning. Den är ansenlig. Vi POSK:are anser att det kapitalet ska användas för att stärka kyrkans roll i samhället efter pandemin, när vi vet att behoven är stora. Vi anser också att det ska finnas en långsiktig strategi för användandet av kapitalavkastningen.

Kyrkostyrelsen vill också centralisera ett antal funktioner. För mig tyder det på en strävan mot att försöka etablera ”kyrkans huvudkontor”, vilket är helt befängt. Svenska Kyrkans grund vilar på församlingen som självstyrande enhet. Dess verksamhet bygger på församlingens nära relation till medlemmarna. Det är på den nivån vi är kyrka i dagens samhälle i vår tid. Ingenting annat.

Jag kommer att med stort engagemang delta på POSKs gruppmöten under kyrkomötet för att i alla fall på det sättet kunna vara med och påverka. Det är så lång mitt mandat som ledamot av Svenska kyrkans högsta beslutande organ sträcker sig nu.

Inger Harlevi
Ledamot i kyrkomötet för POSK