fbpx

Två nya biskopar vigda

Söndagen den 15 januari 2023 hölls högmässa med biskopsvigning i Uppsala domkyrka. Då vigdes Marika Markovits till biskop i Linköpings stift samt Erik Eckerdal till biskop i Visby stift.

Vigningen förrättades av ärkebiskop Martin Modéus i närvaro av kungen och drottningen, statsminister Ulf Kristersson, utländska gäster och Svenska kyrkans biskopar.

Erik Eckerdal valdes den 10 oktober till biskop i Visby stift och efterträder Thomas Petersson. Erik har varit direktor för Samariterhemmet diakoni i Uppsala sedan 2018. Han prästvigdes i Visby stift år 2000. Hans prioriteringar för Visby stifts församlingar på Gotland och inom SKUT grundas på de utmaningar som kyrkan står inför. Utifrån dessa finns det framför allt fem aspekter av kyrkans liv som Erik Eckerdal vill prioritera som biskop i Visby stift. Dessa är teologi och undervisning, andligt liv, ekumenik, diakoni och ekonomi.

Marika Markovits valdes den 7 november till biskop i Linköpings stift och efterträder Martin Modéus. Marika prästvigdes år 1994 för Stockholms stift och har de senaste två åren varit domprost i Stockholm. 2003-2020 arbetade hon på Stockholms Stadsmission, varav större delen av tiden som direktor. Hennes hjärta klappar för de sociala frågorna, för diakonin i stiftet och hon lyfter även att barn och ungas plats i kyrkan är ett särskilt viktigt område.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Erik Eckerdal vald till biskop i Visby stift

Idag har Erik Eckerdal valts till biskop i Visby stift! Det var vid den andra valomgången som valet stod mellan Erik Eckerdal och Jakob Tronêt, där Erik fick 76% av rösterna. Erik kommer att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 15 januari och blir då Visby stifts 20:e biskop.

Erik är idag direktor för Samariterhemmet i Uppsala. Utöver det har han också varit engagerad i POSK och sitter i POSKs styrelse sedan 2016!

Stort grattis Erik, och Guds välsignelse i det kommande uppdraget!

Foto: Linda May Dahlström

Framtiden i våra händer

Jag har under fyra dagar varit med på Svenska kyrkans i utlandets konferens ”Framtiden i våra händer”. En bra konferens med gediget innehåll men också en hel del frustration över de förändringar som ligger framför.

Jag delar oron och frustrationerna men också det framtidshopp och den glädje som finns. Förändringar måste komma. De har alltid funnits och kommer att fortsätta finnas. Hur orienterar vi oss i det nya landskapet? Hur arbetar vi vidare i vår uppgift som Svenska kyrkan med uppgiften att ”fira gudstjänst, undervisa och bedriva diakoni och mission” i en värld som förändras så snabbt. Hur gör vi det med krympande resurser både ekonomiskt och personellt?

Det var fantastiskt att lyssna till och dela den framtidstro som finns i utlandsförsamlingarna! Ett sammanfattande budskap är: FRAMTIDEN BOR HOS OSS! I Guds händer.

Alla förändringar kräver nya resurser initialt även när det förändrade arbetssättet och ny organisation i en förlängning förväntas bli mindre kostsamt. Man kan aldrig starta en förändring genom nedskurna resurser.

Jämförelser med församlingar i Sverige är ofrånkomliga. Även om där förändringar måste komma är jämförelserna orättvisa. I Sverige finns resurser, medan utlandsförsamlingarna är styrda av kyrkomötets och kyrkostyrelsens ramar och tilldelningsprinciper. Det finns en orättvisa.

Det tycks mig som om – trots allt – optimismen och framtidstron är större i utlandsförsamlingarna än vad den är i den klagande kyrkan i Sverige.

Frivilligarbetet är större. Arvoderingar av förtroendevalda finns i stort sett inte. Många avsätter mer tid för församlingen än vad som förväntas av någon i Sverige. Beror detta på engagemang och/eller tro?

POSK har genom åren, tillsammans med Svenska kyrkan i utlandet, arbetat för att utlandskyrkan och dess församlingar ska ha den plats och betydelse den måste ha i Svenska kyrkan. Församlingarna i utlandet är viktiga byggstenar i Kristi kyrka varav Svenska kyrkan är en del.

/Anders Roos, kyrkomötesledamot och SKUT-präst

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan i utlandet firar gudstjänst, bedriver undervisning samt utövar diakoni och mission på svenska och finns till för alla svensktalande som vistas eller bor utomlands under kortare eller längre perioder. De diakonala behoven är stora och arbetet bedrivs ofta i nära samarbete med ambassader och konsulat. En utmaning för Svenska kyrkan i utlandet är att ständigt anpassa sin organisation och verksamhet: i vår tid är det allt fler som reser och som bosätter sig utomlands i perioder eller under en kortare eller längre tid. Svenska kyrkans arbete i utlandet hör samman med Svenska kyrkans arbete i Sverige, och därför är det viktigt att utse ombud på flera nivåer. Medlemmarnas kunskaper om och engagemang för Svenska kyrkan i utlandet behöver stärkas.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att
utveckla arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd och utvecklingssamarbete.
att
 församlingar, pastorat och stift skapar engagemang för Act Svenska kyrkan och anslår medel till internationell diakoni och mission.
att Svenska kyrkan i utlandet tilldelas resurser så att verksamheten ständigt kan anpassas efter aktuella förutsättningar och behov.
att 
församlingar, pastorat och stift utser ombud för Svenska kyrkan i utlandet, stärker församlingsengagemanget samt anslår medel till Svenska kyrkan i utlandet.

100 motioner till årets kyrkomöte

Årets kyrkomöte hålls den 5-8 oktober och 22-24 november. Den första sessionen där kyrkomötets arbete sker i olika utskott kommer att genomföras digitalt på distans och den andra sessionen planeras att genomföras på plats i Uppsala. Till skillnad från förra året då det var begränsad närvaro i utskottsarbete och i plenum kommer alla kyrkomötets 251 ledamöter att tjänstgöra i höst.

Idag gick motionstiden ut för kyrkomötets ledamöter att lämna in motioner. När klockan slog 16.00 kunde det konstateras att 100 motioner hade skickats in. Långt många fler än förra året då det var begränsad motionsrätt. Motionerna kommer nu att bearbetas redaktionellt och först i slutet av augusti kommer de fullständiga publiceras då också alla motionärernas namn finns med på respektive motion. Men redan nu finns alla att läsa på kyrkomötets hemsida.

Av den information som idag finns tillgänglig så har POSKs ledamöter i kyrkomötet varit flitiga. Åtminstone 20 ledamöter finns med som motionärer på de 12 motioner som har skrivits under av en ledamot från POSK. Det ser ut att vara den grupp som involverat flest personer i motionsskrivandet. De motionerna som POSKare har skrivit handlar om: Begravningssamfälligheter, förenkling och lägre kostnader för kyrkoval, förändring av kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering, mindre sårbara regler för kvalificerat beslutsfattande, direktiv för psalmboksrevisionen, digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval, nivån på kyrkoantikvarisk ersättning, hållbart skogsbruk, indelningsförändringar inom pastorat och av församlingar som inte ingår i pastorat, reformerade indirekta val, att ge utlandsverksamheten det stöd den behöver och om att vara förtroendevald hela mandatperioden. Motionerna stämmer väl överens med punkter ur POSKs program och kommer att presenteras i sin helhet här på bloggen framöver.

Flera av motionsämnena från de olika grupperna är liknande. Flera relaterar på olika sätt till pandemin och hur den påverkat Svenska kyrkans verksamhet. Klimat och hållbarhet är också ämnen som återkommer. Flera motioner anknyter också till årets skrivelser från kyrkostyrelsen till kyrkomötet, som revideringen av psalmboken och förslagen om ökad administrativ samverkan inom ett antal områden för att möta framtida ekonomiska utmaningar för Svenska kyrkan. Andra handlar om omsorg om djuren, att avskaffa pastorsadjunktåret, krisplaner eller kärleken till fosterlandet. I praktiken är det väldigt få av de inlämnade motionerna som får bifall. POSK kommer att arbeta för att få så stort genomslag som möjligt för de inlämnade motionerna och att väl avvägda och kloka beslut fattas vid kyrkomötet i höst.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Församlingen i centrum – Kyrkodag 6 februari

POSKs kyrkodag, detta viktiga valår 2021, kommer att ske digitalt. Ett sätt som vi under året har blivit mer vana vid – även om vi är många som längtar till att faktiskt få träffas fysiskt. Att få fika, småprata, se och höra varandra på annat än skärm.

Men tills vi kan göra det så kommer vi att få träffas via skärmen, digitalt.

Och den 6 februari är det dags för POSKs kyrkodag! Då med temat Församlingen i Centrum. Och biskop Thomas Petersson, från Visby stift, kommer och träffar alla POSKare framför sin skärm. Biskop Thomas har erfarenhet av att vara församling utomlands, där han bland annat var kyrkoherde i storstaden Berlin. Och han har erfarenhet av Visby stift med landsortförsamlingar, och församlingar som mer än fördubblas ett par korta månader på sommaren.

Men om det är detta han kommer att prata – det vet inte jag. Men om du är med på dagen, så får du se och höra!

Glöm inte att anmäla dig senast den 1 februari!

/Carina Etander Rimborg

https://www.posk.se/2018-2021/kyrkodagar/kyrkodag-2021/

 

 

Beslut vid årets kyrkomöte

I veckan avslutades årets kyrkomöte. Efter några dagar fyllda av seminarier, debatt och beslutsfattande var den andra av årets två sessioner över. Just årets kyrkomöte har varit tematiskt och haft temat undervisning. Under första sessionen pågick en mängd seminarium, dialogforum och föreläsningar varvat med traditionellt utskottsarbete. Även under andra sessionen blev det tid för seminarium, denna gång i stiftsgrupper med varje biskop som ledare för samtalet med ledamöterna i respektive stift.

Just temat undervisning har givetvis genomsyrat båda årets sessioner, men när det kom till diskussionen i plenum så fick frågan om bibehållna anslag till Svenska kyrkan i utlandet, SKUT, stort utrymme tillsammans med en bitvis absurd debatt mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna i olika frågor som istället borde förts i riksdagen. Återigen är det tydligt att Svenska kyrkan inte ska styras av allmänpolitiska partier utan av företrädare sprungna direkt ur församlingslivet med endast kyrkans agenda för ögonen.

Frågan om SKUT och resultatet av omröstningen blev mycket glädjande för POSK-gruppen. Under veckan hade flera företrädare för POSK argumenterat för bibehållna anslag de kommande två åren för att beslut ska kunna fattas i rätt ordning, utred först verksamheten och besluta därefter om nedskärningar. Kyrkostyrelsens och ekonomiutskottets förslag till beslut hade inneburit att neddragningar först var tvungna att göras innan möjlighet att utreda vart de skulle göras. Efter votering och röstning i plenum under onsdagen stod det klart att en majoritet hade lyckats bildas för bibehållna anslag de kommande två åren! En spontan applåd av glädje bröt ut i salen när det hela hade gått igenom, men det var med en mycket knapp majoritet med röstetalet 116 mot 114 och 3 ledamöter som avstod att rösta.

Precis innan kyrkomötet avslutades fick varje biskop ta emot budkavlen från kyrkomötet att föra vidare ut till varje stift. En uppmaning till hela Svenska kyrkan om en långsiktig och systematisk satsning på undervisning och lärande. Hela uttalandet finns att läsa på kyrkomötets hemsida.

Som vanligt är det inte särskilt många motioner som får bifall. Av de 45 inlämnade motionerna som rymdes inom temat har kyrkomötet beslutat att bifalla följande motioner.
De motioner som är markerade i fet stil i texten nedan har POSKare varit medmotionärer till.

Motion 2019:31 punkt 1
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att i samband med hågkomsten av det ekumeniska mötet i Stockholm 1925 även högtidlighålla att det 2025 är 1700 år sedan kyrkomötet i Nicaea.

Motion 2019:43
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att genomföra en översyn av och ta fram förslag på hur institutionssjälavården, där verksamhet och ansvar vilar på pastorat/församlingar, ska finansieras, med hänsyn till stiftens respektive nationell nivås roll och uppgift och i förhållande till utjämnings-/bidragssystem.

 Motion 2019:3
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning som undersöker dels vilka faktorer som är viktiga för människors gudstjänstupplevelse, dels vilka metoder och förhållningssätt som ger framgång i gudstjänstarbetet.

 Motion 2019:22
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka och analysera samt ta fram förslag om hur man tillsammans med stiften kan stödja församlingar och pastorat i att ge lekmän en större del av ansvaret för att leda undervisning för olika målgrupper.

Motion 2019:9
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda hur ett inspirations- och kunskapsstöd på nationell nivå i frågor gällande tillgängligt lärande skulle kunna se ut.
Samt att uppdra till kyrkostyrelsen att verkställa den typ av nationellt inspirations- och kunskapsstöd för tillgängligt lärande, som de efter utredning finner lämpligast.

Motion 2019:5
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att i programmet för lärande och undervisning lägga särskild vikt vid att studera klimatfrågor och naturens rättigheter med utgångspunkt i bl.a. urfolkens deklaration om moder jords och naturens rättigheter, påven Franciskus encyklika om jorden som vårt gemensamma hem och biskoparnas klimatbrev.

Dessutom ansågs ett antal motioner vara besvarade:
Motion 2019:23 om ett utbildningsmaterial i missiologi.
Motion 2019:29 om relationen mellan tro och vetenskap.
Motion 2019:32 om en grundkurs i kristen tro för journalister.
Motion 2019:37 om ett lektionarium för Svenska kyrkan.
Motion 2019:15 om ett utbildningsmaterial för kurser i ekoteologi.

Under utskottens arbete under första sessionen föreslog utskotten ett antal beslut med anledning av några motioner. Dessa förslag från utskotten bifölls av kyrkomötet:

Motion 2019:36
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att arbeta särskilt med en nyproduktion av psalmer och sånger med svenskkyrklig teologi, som tilltalar ungdomar, och kan vara ett bidrag till arbetet med en kommande psalmboksrevision.

 Motion 2019:1 och 2019:16
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att utarbeta förslag till innehåll som stöd för församlingarnas undervisning för alla åldrar

 Motion 2019:11
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att förmedla ett exempel med en kristen värdegrund i nutiden format utifrån Agenda 2030 till stift och församlingar som en del av den gemensamma satsningen på undervisning och lärande.

 Motion 2019:38 och 2019:44
Kyrkomötet beslutade att utöver kostnadsram bevilja 6 miljoner kronor att stå till kyrkostyrelsens förfogande för arbetet med verksamhet och verksamhetsplanering inom utlandskyrkans att användas 2020.

Motion 2019:38 och 2019:44
Kyrkomötet beslutade att utöver kostnadsram bevilja 6 miljoner kronor att stå till kyrkostyrelsens förfogande för arbetet med verksamhet och verksamhetsplanering inom utlandskyrkans att användas 2021.

Utöver detta beslutade kyrkomötet att gå emot ekonomiutskottet till förmån för en reservation i detsamma som menade att ekonomiutskottet borde ha föreslagit att kostnadsramen för 2020 och planeringsramen för 2021 höjs i enlighet med förslaget i motion 2019:44.

Kyrkomötet beslutade också att bifalla en del av kyrkostyrelsen förslag till ändringar i kyrkoordningen och andra framlagda skrivelser, bland annat om att översättningar av bibeln, psalmboken och kyrkohandboken på nationella minoritetsspråk nu får användas. Här kan du läsa om kyrkomötets alla beslut 2019.

Nästa år genomförs kyrkomötet som vanligt utan något tema, då kommer också att beslutas om det återigen ska bli ett tematiskt kyrkomöte 2021. Blir det så kommer det att ha temat Kyrkan i det offentliga rummet det beslutade också årets kyrkomöte.

Victor Ramström
ledamot av kyrkomötet och informatör för POSK

Svenska kyrkan i utlandet

I två motioner till kyrkomötet lyfts behovet av ökade resurser till Svenska kyrkan i utlandet. Motionerna är undertecknade av utlandskyrkans ledamöter, 6 ledamöter från POSK, biskop Thomas Petersson samt flera andra ledamöter från olika nomineringsgrupper.

Motion 38 i sin helhet kan du läsa här.
Motion 44 i sin helhet kan du läsa här.

De två motioner som lämnats till kyrkomötet gällande Svenska kyrkan i utlandet har båda samma intention och belyser behovet av mer resurser istället för den besparing och neddragning av verksamheten som kyrkostyrelsen förslag till budget innebär. De senaste 10 åren har kostnadsramen för Svenska kyrkan i utlandet reducerats så att finansieringen av utsänd personal har minskat med drygt 30 procent.

Svenska kyrkan finns idag på 40 platser i ca 25 länder runt om i världen, på ytterligare 100 platser firas gudstjänster. Fler och fler svenskar bosätter sig utomlands, idag ungefär 7 procent av befolkningen, och många åker också årligen utomlands. Behoven av diakonal omsorg och stöd är mycket stora och växande. Många drabbas av såväl psykisk som kroppslig ohälsa och tyvärr inträffar också andra kriser. Svenska kyrkan i utlandets församlingar bedriver vid dessa platser och tillfällen en mycket viktig verksamhet för svenskar runt om i världen.

För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete med såväl en juridisk som en pastoral översyn av verksamheten. Vilka konsekvenser detta kommer att få går inte att överblicka ännu. Budgetförslaget innebär att verksamhet och församlingar måste prioriteras bort mitt under detta intensiva utredningsarbete. För att möjliggöra en långsiktigt hållbar utlandskyrka dar väl underbyggda strategiska beslut om verksamheten kan fattas behöver personalkostnaderna för Svenska kyrkan i utlandet återställas till de kostnadsramar som beslutades 2018. Att först utreda verksamheterna så att de beslut som fattas därefter är väl balanserade och stabila över tid är en god och normal ordning.

Ur POSKs program 2018-2021

Svenska kyrkans församlingar i utlandet är viktiga och naturliga delar av Svenska kyrkan. De är mötesplatser för svenskar som av olika anledningar vistas utomlands under längre eller kortare tid. Kyrkans närvaro är också viktig i kris- och katastrofsituationer.

Resandeströmmar förändras och allt fler svenskar bor och arbetar i andra länder. Det är viktigt att Svenska kyrkan i utlandet följer denna utveckling och tillförs tillräckliga resurser för att kunna möta svenskar där de är. Det är också viktigt att Svenska kyrkan i utlandet anpassar sin organisation, struktur och verksamhet för att möta de nya behov som uppstår.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan i utlandet får resurser för att verksamheten ska kunna anpassas till nya behov.

Motioner till årets kyrkomöte

En hand som skriver anteckningar på ett papper

Höstens kyrkomöte blir det första som genomförs som ett tematiskt kyrkomöte, med temat undervisning. Det innebär att fokus kommer att läggas på just olika aspekter av Svenska kyrkans undervisning. Motionsrätten har varit begränsad till att handla om undervisning, eller vara kopplad till de skrivelser som kommer från kyrkostyrelsen. Den 1 augusti var sista dagen att skicka in motioner.
56 motioner lämnades in, men 9 av dessa avvisades och kvar att behandla i höst finns alltså 47 motioner.
Återigen toppar POSK listan i antalet inskickade motioner där en POSKare är motionär. I år med 10 motioner, lika många som Frimodig kyrka.

POSK 10 motioner
Frimodig kyrka 10 motioner
Centerpartiet 9 motioner
Socialdemokraterna 7 motioner
Borgerligt alternativ 7 motioner
FiSK 6 motioner
Biskopar 4 motioner
Kristdemokraterna 3 motioner
ViSK 2 motioner
ÖKA 2 motioner
MPSK 2 motioner
Utlandskyrkan 1 motion
Sverigedemokraterna 1 motion

Några av motionerna är skrivna av personer från flera grupper, därför blir summan här över mer än 47.
En del grupper har fler engagerade motionsskrivare än andra. POSK är den grupp som har flest olika personer som motionärer, 16 personer, vilket motsvarar 38% av våra ledamöter. Det kan jämföras med att endast 10,5% av Socialdemokraternas eller 4,2% av Sverigedemokraternas ledamöter finns med som motionärer. Några av de mindre grupperna har lämnat in få motioner men lyckats få samtliga av deras ledamöter att vara motionärer. Flitigast i antal motioner är två av Frimodig kyrkas ledamöter med sina 8 motioner.

Följande motioner har en POSKare som motionär:
14 Utbildning av församlingsteologer
16 Svenska kyrkans läroplan 0-18 år
22 Stöd för undervisning ledd av lekmän
28 Den särskilda undervisningen
29 Undervisning om tro och vetenskap
30 Digitalt stöd till troslivet
37 Lektionarium för Svenska kyrkan
38 Ökade resurser till Svenska kyrkan i utlandet
40 Utredning om Svenska teologiska institutet
44 Svenska kyrkan i utlandet

Här hittar du motionerna i sin helhet.

Motionerna kommer att börja behandlas den 1-4 oktober då kyrkomötet träffas för session 1 i Uppsala.

/Victor Ramström

 

(Med reservation för eventuell felräkning på enskilda motioner.)

Utredningen av Svenska kyrkan i utlandet är nödvändig

Jag arbetade några år på Svenska Teologiska institutet i Jerusalem. Under en period hade jag som en av mina uppgifter att se till att de lokalt anställda fick sin lön. För att klara allt det där med skatter, sjukförsäkringsavgifter mm hade vi hjälp av en lokal bokföringsfirma. Naturligtvis var jag helt i händerna på dem och fick lita på att de visste och gjorde rätt. Med mina bristfälliga språkkunskaper fanns det ingen möjlighet att klara av det på egen hand. Den juridiska snårskogen var total och språken hebreiska eller arabiska.

I andra länder gäller andra lagar och bestämmelser för tillstånd för lokalers användning och personalens löner och skatter osv. Hur kan vi som svensk kyrka bedriva en verksamhet som är intensiv, innehållsrik och samtidigt i enlighet med ett lands gällande lagar och bestämmelser? Redan i Sverige är det knepigt, än värre  många andra länder. Samtidigt gäller det att inte falla offer för korrupta system och mutor. Sådana är vanliga.

Ägandeförhållandena för fastigheter som någon del av Svenska kyrkan har i utlandet varierar kraftigt. Ibland äger den lokala församlingen, ibland Trossamfundet Svenska kyrkan, ibland Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet, ibland en utländsk stiftelse, ibland EFS som överlåtit till Svenska kyrkan som äger. Till detta kommer lokaler som vi hyr – och vem som är hyresgäst varierar också.  Dokumenten är inte alltid så klara.

Det är lätt att säga att vi skulle haft en tydlig bild av allt detta redan tidigare, men erfarenheten säger att det inte alltid är lätt. Därför har vi genom åren försökt bringa allt detta ordning. Det har gått åt mycken möda och arbetstid, men ständigt dyker nya saker upp som vi får ta tag i och ibland blir det brandkårsutryckningar. Det är inte bra!

Många får säkert uppfattningen att det är oreda inom Svenska kyrkan i utlandet. Det är inte sant, men nu försöker vi få en fullständig bild av hur det är, hur det ska skötas rätt, hur vi ska trygga en framtida verksamhet. Det är ett mödosamt och säkerligen kostsamt arbete. Men det är nödvändigt för att också internationellt och ekumeniskt bevara legitimitet och trovärdighet. På en del orter har det säkert slarvats och man har fortsatt som man ”alltid har gjort” och så blev det fel när bestämmelser och lagar ändrades. På andra orter fungerar myndighetskontakter mycket bra, man har registrerat, betalt avgifter och skatter på ett föredömligt sätt. Nu vill vi ha en helhetsbild och göra rätt. Bara så slipper vi framtida brandkårsutryckningar. Bara så tryggar vi verksamheterna och kan vara kyrka bland svenskar runt om i världen.

Så långt är det ett försvar för den genomlysning som Kyrkostyrelsen beslutat om. Många har reagerat på den beräknade kostnaden för arbetet. Det gör också jag. Ingen har kunnat ge ett dokumenterat underlag för hur man gjort beräkningen. Är det på löpande räkning eller fasta arvoden. Jag önskar att vi får dessa uppgifter belysta, liksom en redogörelse för hur upphandlingen av arbetet har gjorts. Jag kommer inom ramen för mitt uppdrag i kyrkomötet och i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet att följa arbetet och begära mera specificerade uppgifter.

Jag förutsätter också att kyrkokansliet i sin helhet gör genomlysningen i ett nära och förtroendefullt samarbete med de lokala svenska församlingarna och med de kontakter dessa har med jurister, myndigheter och andra. Om inte detta sker blir reaktionen att Uppsala styr ”von oben”. Detta kan inte vara meningen eftersom slutfasen för arbetet ska vara att vi på ett tydligt sätt vill markera den lokala församlingens ansvar och befogenheter. Ett viktigt arbete är igång. Vi ska följa det med kärlek och respekt för varandra och inte slita sönder Svenska kyrkan. Men kostnaderna ska bevakas.

/Anders Roos,
Kyrkomötesledamot och ledamot i rådet för Svenska kyrkan i utlandet

 

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan i utlandet

Svenska kyrkans församlingar i utlandet är viktiga och naturliga delar av Svenska kyrkan. De är mötesplatser för svenskar som av olika anledningar vistas utomlands under längre eller kortare tid. Kyrkans närvaro är också viktig i kris- och katastrofsituationer.

Resandeströmmar förändras och allt fler svenskar bor och arbetar i andra länder. Det är viktigt att Svenska kyrkan i utlandet följer denna utveckling och tillförs tillräckliga resurser för att kunna möta svenskar där de är. Det är också viktigt att Svenska kyrkan i utlandet anpassar sin organisation, struktur och verksamhet för att möta de nya behov som uppstår.

Svenska kyrkan i utlandet har sin tillsyn från Visby stift och främjandefunktionen på kyrkokansliet i Uppsala. I såväl kyrkomötet som i Visby domkapitel och i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet har utlandsförsamlingarna vald representation. POSK har under flera är varit pådrivande för att detta skulle bli verklighet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan i utlandet får resurser för att verksamheten ska kunna anpassas till nya behov

 

Läs även vad Kyrkans tidning skrivit i frågan:

http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/genomgang-av-skut-40-miljoner-kronor

http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/granskningen-av-skut-redan-paborjad

 

 

Precis som hemma, fast utomlands

I senaste nyhetsbrevet om kyrkovalet som kom igår var det med en fin hälsning från Maria Scharffenberg som är kyrkoherde Svenska kyrkan i Wien.

Då det inte är alla som får detta nyhetsbrev delar jag hela hennes brev för bloggens alla läsare att ta del av:

Har just haft en krisövning på en av ambassaderna i församlingen där vi diskuterat och övat framförallt kriskommunikation. Vem gör vad i en händelse av kris? Hemma i kyrkan pågår samtidigt småbarnsgruppen. Föräldrar kommer med sina barn för att träffas, fika och sjunga tillsammans. I morgon står det bland annat gudstjänstplanering på programmet och i nästa vecka kommer seniorgruppen att ha sin träff.

I mångt och mycket är det precis som hemma. Fast ändå inte. Det är som hemma, fast utomlands.

För väldigt många är Svenska kyrkan en fast punkt och en tydlig koppling tillbaka till Sverige. Mitt i det stora äventyret kan det vara skönt att få slappna av med en kopp kaffe och en kanelbulle. Ibland är vi länken tillbaka till far- eller morföräldrar. Ibland den trygga hamnen när livet inte blev som det var tänkt. Berättelserna om hur Svenska kyrkan i Utlandet har hjälpt till och stöttat är tusentals. Oavsett om det är i det lilla eller stora, så finns vi där. Bra dagar när livet leker och dåliga dagar när allt går fel. Precis som hemma, fast utomlands.

Samtidigt är Svenska kyrkan i utlandet helt annorlunda. Personalstyrkan är liten, ja näst intill ett minimum. Själv är jag just nu ansvarig för Österrike, Tjeckien, Slovakien och Ungern. Ett område som omfattar ca 304 620 km2 Vi är totalt två (2) anställda. En inte alls unik situation i utlandskyrkan. De ekonomiska medlen är knappa, men behoven och efterfrågan är stor. Tyvärr är ofta bilden av utlandssvensken den av rikedom och lyx. Sanningen är betydligt oftare ensamhet och om inte fattigdom, klart begränsade resurser. Det diakonala behovet växlar från församling till församling, men är alltid större än vad som först kan anas på ytan.

Svenska kyrkan i utlandet gör stor skillnad i människors liv. Vi försöker skapa trygghet och lugn när livet blir kaos, oavsett om det är nära eller långt hemifrån. I vardag som helg. För att kunna göra detta behövs ert stöd där hemma. Vi är helt beroende av er hjälp för att kunna utföra vårt arbete och hjälpa och stötta dem som söker sig till oss.

Nu närmar sig höstens kyrkoval. För personer som är kyrkotillhöriga, men vistas utomlands finns möjlighet att delta i valet genom brevröstning. Mer information om kyrkovalet i utlandskyrkan finns på Valwebben!

Låt mig avsluta med några korta fakta:

Svenska kyrkan finns på drygt 40 platser i cirka 25 länder runt om i världen. På ytterligare 100 platser firar man regelbundet gudstjänst.

Vi är ca 150 anställda. Vi tar emot ungefär 800 000 besök om året.

Med din hjälp är detta möjligt. Med ert stöd kan vi göra mer.

Maria Scharffenberg
Kyrkoherde Svenska kyrkan i Wien

 

Från POSKs program:

Svenska kyrkans församlingar i utlandet är viktiga och naturliga delar av Svenska kyrkan. De är mötesplatser för svenskar som av olika anledningar vistas utomlands under längre eller kortare tid. Kyrkans närvaro är också viktig i kris- och katastrofsituationer.

Resandeströmmar förändras och allt fler svenskar bor och arbetar i andra länder. Det är viktigt att Svenska kyrkan i utlandet följer denna utveckling och tillförs tillräckliga resurser för att kunna möta svenskar där de är. Det är också viktigt att Svenska kyrkan i utlandet anpassar sin organisation, struktur och verksamhet för att möta de nya behov som uppstår.

Svenska kyrkan i utlandet har sin tillsyn från Visby stift och främjandefunktionen på kyrkokansliet i Uppsala. I såväl kyrkomötet som i Visby domkapitel och i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet har utlandsförsamlingarna vald representation. POSK har under flera är varit pådrivande för att detta skulle bli verklighet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan i utlandet får resurser för att verksamheten ska kunna anpassas till nya behov.