fbpx

Psst! Det är dags nu.

Skrivet av

Dags att rösta i kyrkovalet. Dags att rösta för en kyrka fri från partipolitik! Valdagen är här, och om du inte redan röstat är det nu hög tid att bege dig till vallokalen. Du kan rösta på POSK till kyrkomötet och stiftsfullmäktige i hela landet, och lokalt till kyrkofullmäktige i hela 192 församlingar/pastorat. Tipsa din granne eller vän att också rösta! 

POSK har samlat över 3 500 kandidater som är redo att vara med och ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan. Vilken välsignelse! Under hela valrörelsen har våra grupper gjort ett fantastiskt arbete lokalt, med att dela ut information och att vara ute på gator och torg för att möta väljare. Ett helt ideellt arbete som inte står i proportion till de resurser som de politiska partierna har att sätta in i en valrörelse i Svenska kyrkan. Jag vågar inte föreställa mig vad POSK, eller den obundna rörelsen vore utan alla dessa krafter som är beredda att göra så mycket för sin kyrka! POSK har bara en anställd i hela landet, jag själv som sitter vid ett skrivbord i mitt hem. Medan den största gruppen, Socialdemokraterna, har partikanslier som står till förfogande i hela landet när detta “prov-val” ska genomföras inför de allmänna valen nästa år. Ja, så uttrycker de sig själva vid sin valupptakt. En retorik som förminskar Svenska kyrkan.

Det blir därför också extra tröttsamt att se de vilseledande budskap som skickas ut och felaktiga premisser som sprids. ​​Grupper ställs mot grupper där många anammar den modell som nu nästan helt tagit över den allmänna politiken; att ljuga och medvetet försöka sprida lögner och feltolkningar om vad motståndarna vill. Detta är inte värdigt en kyrka. Vi har fått använda våra kanaler till att sakupplysa en del. Vi upplyser gärna, men tänk er en valrörelse där de verkligt viktiga frågorna för Svenska kyrkan hade fått stå i fokus. Det visar varför vi på riktigt behöver en kyrka fri från partipolitik. En kyrka där vi tillåts tycka och tänka lite olika, men tillsammans arbetar för kyrkans bästa i varje enskild fråga. En kyrka där vi söker enhet och inte splittring.

Så hur går tongångarna kring partipolitik i Svenska kyrkan just nu? Tidningen Dagen har i år gjort en valkompass och har redan släppt en liten del av resultaten som de kan se med kommentaren “Många gör valkompassen de sista dagarna så siffrorna kan ändras men fram tills idag har en överväldigande majoritet svarat att partier inte ska styra Svenska kyrkan: 40 319. Endast elva procent – 6 465 – håller med S, C och SD.”

Vad det betyder för valresultatet återstår att se, men visst är det statistik som väcker tankar. 

Snart har vi ett valresultat. Därefter fortsätter arbetet framåt! Arbetet för Svenska kyrkans bästa i alla lägen. En kyrka där vi är många som får plats, tar hand om varandra, där musiken fyller kyrkorummen, där vi sätter fokus på att värna klimatet och där vi på riktigt gör plats för och satsar på de unga. Tänk att vi får vara med och ta ansvar!

Det är dags för kyrkan att få vara kyrka. Att få sätta Kristus i centrum och att på riktigt arbeta för levande församlingar. 

Victor Ramström
informatör för POSK

Vad betyder det att POSK är partipolitiskt obundna?

Skrivet av

Bild: Från Expressens debatt mellan Sverigedemokraterna, POSK och Socialdemokraterna inför kyrkovalet 2021

Under valrörelsen 2025 har en ny fråga dykt upp vid flera tillfällen. Den har haft några olika skepnader, men innebörden har varit: ”Hur kan POSK vara en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp om politiker kan stå på era valsedlar?” 

Man undrar varför centerpartister, vänsterpartister och alla-möjliga-partister är välkomna i POSK, om vi nu hävdar att vi är partipolitiskt obundna. Om vi vill se en kyrka som står fri från partiernas inflytande, hur kan vi då tillåta socialdemokrater eller kristdemokrater på våra listor?

Svaret är att inom POSK är det andra saker som förenar oss än vilka sekulära partier vi röstar på, engagerar oss i eller representerar i kommun, region och riksdag. Vi menar att människor är långt mer mångfacetterade än att bara tillhöra en politisk inriktning på höger-vänsterskalan. Människor har fler dimensioner, fler djup, fler bevekelsegrunder än så. 

Därför är det inte konstigare för oss att våra kandidater har partipolitiska uppdrag än att de är engagerade i sina barns fotbollsklubb, i den lokala vägföreningen eller spelar fagott i en amatörorkester. Och framför allt är det inget problem, utan tvärtom en tillgång. Mångfald är en rikedom, även när det gäller partipolitiska åsikter. Svenska kyrkan är inte ett forum för partipolitiska maktkamper.

Ungefär 4,5 % av Sveriges befolkning var under 2024 medlem i ett politiskt parti, resterande 95,5% var det inte. För den stora massan finns POSK, för den som vill engagera sig utan att ta partipolitisk ställning. Men även den som har kommunpolitiska uppdrag för ett parti kan tycka att Svenska kyrkan ska vara fri från partipolitik och sympatisera med de frågor som POSK driver, varför de givetvis är välkomna att kandidera för POSK.

Att POSK är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp innebär alltså inte att kandidaterna är helt ointresserade av partipolitik, och inte heller att de inte kan ha partipolitiska uppdrag. Istället betyder det att POSKs medlemmar förmår göra skillnad mellan partipolitiken och våra kyrkliga engagemang – helt enkelt för att det är olika saker. 

POSKs ordförande Amanda Carlshamre jämför ibland dagens partipolitiska polariserade debatter med gamla tiders vapen som skulle lämnas i vapenhuset innan man gick in i kyrkorummet. Inne i kyrkan är partipolitiska skiljelinjer irrelevanta. De både bör och kan lämnas utanför tröskeln. Vi vet att det går, för vi gör det hela tiden.

Helena Taubner
Hjo

Nu driver vi på den nya unga kyrkorörelsen!

Skrivet av

Den nya kyrkliga rörelsen är här, och den drivs av och för unga. Vi ska välkomna den med att möta deras längtan, och driva för enhet – inte minst i kyrkovalstider.

Konfirmandtalen och antalet inträden i vuxen ålder ljuger inte –  intresset och nyfikenheten på kristen tro är starkare än någonsin. Många, både ideella och anställda, ställer sig frågan: Hur gör vi för att ta emot dem? Det har skrivits mycket om frågan att kyrkan inte kan bli passiv i denna uppåtpekande trend. Men mycket gott arbete görs redan.

Man kan tänka sig att det är en rolig tid att vara ung i kyrkan idag. Glädjen att vara tillsammans i mötet med andra människor finns fortfarande kvar för de som hade sina viktigaste utvecklingsår under pandemin. Nu kommer kyrkor samman under ekumeniska året för att stå samlade för kristen tro och också även fred i världen. Ny sång färgar ungdomsgrupperna med en psalmbok under revision och en remissutgåva i farten. Biskoparna satsar med kristen tro i nästa generation, och gör det omöjliga – samlar drygt 1300 unga i Stockholm för att stärka dem i deras trosresa. Stiften satsar också med praktiktjänster som Ung resurs.

Men på lokal nivå landar det på samma frågor – vilka äger verksamheten? Frågan om att uppvärdera ideellt arbete har brett stöd från många, men det följer också med frihet och förtroende i uppdraget. Tidigare artiklar i Kyrkans tidning tar upp problemen längs vägen när man vill uppnå delaktighet och där hittar vi hinder som exempelvis för hårda strukturer, hög personalomsättning, inga öppna mötesplatser för unga vuxna och ingen egen nyckel till församlingsgården. Gör vi inget åt dessa hinder riskerar löftena om ökad delaktighet bli tomma ord. Unga behövs mötas i sin längtan, och det kan ibland vara utanför vår egen box.

När också antalet unga ökar kommer också nästa uppgift: Att sprida kunskapen om kyrkans demokratiska uppbyggnad för nästa generation. Fortfarande är engagemanget i de lokala beslutande organen bräckligt – unga engagerar sig sällan och sitter inte ut hela mandatperioden. Och kunskapen är lägre nu än förra generationen – vad händer på stifts- och kyrkomötesnivå och vad vill alla nomineringsgrupper? Detta är ett verkligt problem, inte minst i kyrkovalstider.

I kyrkovalstider träder kampanjerna fram – och inte alltid är de särskilt uppbyggande. Många av de nomineringsgrupper som är i någon mån kopplade till respektive riksdagspartier kampanjar just nu med stor budget – och sätter folk mot folk. I inlägg på sociala medier får vi höra påståenden som exempelvis att nomineringsgrupper som oss vill sätta stopp för alla som vill engagera sig men som inte kan alla bibelverser! En annan grupp påstår att nomineringsgrupper som oss vill sekularisera kyrkan inifrån och plocka bort kors och andra symboler från våra kyrkor…

De flesta kan identifiera dessa påståenden som lite skämtsamma och inte på riktigt en del av kampanjen, men det påverkar och polariserar de ännu oinvigda i kyrkovalet, i detta fallet många unga. Ingen ung ska behöva känna att kyrkovalet på något sätt handlar om folk mot folk, inte när vi som kyrka pratat hela året om enhet. Enda vettiga lösningen på denna stora polarisering är om de sakpolitiska intressena försvinner. Förtroendevalda ska inte tjäna sitt partis inre agenda i kyrkan. Vi anser att partipolitiken borde försvinna från kyrkan – för gott.

Nu är en härlig tid att vara kyrka, och då bör alla vittna om en gemenskap i tro. Vi kan alla samarbeta för att göra kyrkan till en bättre plats – inte bara för unga!

Noa Edwardsson, plats #4 i Växjö stift till kyrkomötet
Fredrik Hinton, plats #14 i Lunds stift till kyrkomötet
Felicia Karlsson, plats #5 i Växjö stift till stiftsfullmäktige
Molly Fagergren, plats #6 i Växjö stift till stiftsfullmäktige
Elmer Larsson, plats #7 i Uppsala stift till kyrkomötet
Albin Vidmark, plats #4 i Luleå stift till kyrkomötet
Axel Göthberg, plats #29 i Stockholms stift till stiftsfullmäktige
Alma Wallin Bustad, plats #3 i Skara stift till stiftsfullmäktige

Öppet brev till Anders Lindberg

Skrivet av

Öppet brev till Anders Lindberg med anledning av ledaren i Aftonbladet 19 september.

Anders Lindberg, ta inte i så att du spricker. Du smutskastar och far med osanning på nytt. Nu reder vi ut det här.

Svenska kyrkans nuvarande system med partipolitiska grupper som ställer upp i kyrkovalet splittrar kyrkan. Din ledare är ett praktexempel på att vi inte kan ha det såhär, i en valrörelse som fördömer och fördummar.

POSK vill inte frånta någon enda sin rösträtt. POSK graderar inte religiositet. POSK har ett förslag på ett annat sätt för Svenska kyrkan att organisera sig i de interna valen. Kyrkovalet är inte ett allmänt val.

Du skriver, liksom Jesper Eneroth (gruppledare för S i kyrkomötet) har anfört i sin kampanj, att kyrkovalet inte handlar om religiösa frågor – det är direkta felaktigheter. Vi är nödgade att sakupplysa dig och dina partikamrater om att Svenska kyrkan har en ordning med det som kallas den gemensamma ansvarslinjen. Den är ett kännetecken för vår kyrka, och står i överensstämmelse med en evangelisk-luthersk förståelse av det allmänna prästadömet och alla döptas gemensamma ansvar för förkunnelsen av evangeliet.

När Socialdemokraterna och Anders Lindberg just nu tydligt, gång efter annan, försöker dela upp denna och menar att Svenska kyrkans förtroendevalda har ansvar för exempelvis fastigheter och ekonomi och att Svenska kyrkans präster och biskopar har ansvar för ”det religiösa innehållet” så missar man helt målet. Kyrkoordningen är tydlig:

”Den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst har gemensamt ansvar för att bedriva en verksamhet i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära… […] Det är inte två helt skilda former av ansvar. De förtroendevalda och andra som tillhör kyrkan har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet.”

Kyrkoordningen fastslår att Svenska kyrkan är en öppen och demokratisk folkkyrka – det är inte föremål för förhandling. POSK menar att det finns fler sätt att vara demokratiska och att vi inte ska ha direkta val i Svenska kyrkan till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Därmed håller vi inte med S, men det gör inte POSK odemokratiska. Att du förärats en ledarplats i en av Sveriges största dagstidningar kommer med ett ansvar, gör din research.

Och vet du vad, Anders? Du påstår att vi vill begränsa människor sin rösträtt. Jag vill påstå att POSK verkar mot sin egen existens. Idag räcker det inte med att vara engagerad i sin församling för att ha möjlighet att ta ansvar, du måste också ha ett engagemang i en nomineringsgrupp för att komma in på listan. Du måste vara ”politiskt valbar” och den stora majoriteten inom POSK är inte medlemmar i ett politiskt parti, liksom 94% av Sveriges befolkning. Inom POSK finns kandidater från alla tänkbara partipolitiska inriktningar. Vi är stolta över det, eftersom vi menar att mångfald – även i fråga om partipolitiska åsikter – är en rikedom. Det som förenar oss inom POSK är inte hur vi röstar i de allmänpolitiska valen, utan vår relation till kyrkan. Vi sätter Jesus och församlingen i centrum. Vi står upp för människors lika värde. Vi delar visioner om kyrkans framtid och har ett handlingskraftigt program för att ta oss dit. POSK vill intensifiera arbetet med processmodellen Regnbågsnyckeln i Svenska kyrkans församlingar, ett koncept med syftet att visa förtroendevalda och medarbetare i en församling har viljan att arbeta aktivt för mångfald och öppenhet för en mer inkluderande kyrka. Vi tror inte på tvång, vi tror på samtal – där skiljer vi oss från S. Det är kopplingen till partier vi vill bli av med. Det är varken trumpianskt eller odemokratiskt. Svenska kyrkan är en luthersk kyrka. Lutheraner är protestanter.

Svenska kyrkan är unik i världen med sitt sätt att organisera sig med partipolitiska grupperingar som ställer upp i ett internt kyrkoval. Senast i veckan fick vi besked om en av våra POSK-kandidater som blev utesluten ur Socialdemokraterna, och fråntogs sina kommunpolitiska uppdrag, för att hon vill se en kyrka som är fri från partipolitik. Den här policyn kommer ur tanken att man inte samtidigt kan vara medlem i Socialdemokraterna och ett annat parti. Men POSK är inget parti, utan en nomineringsgrupp inom ett kristet trossamfund.

Du skriver för en oberoende socialdemokratisk tidning och även jag vet att S gärna sitter med i beslutande församlingar men Svenska kyrkan är inte en institution att behålla makt över – hon är en kyrka. Och ditt språkbruk om den interna demokratin i Svenska kyrkan vittnar om att du inte läst vårt program eller förstår vad vi går till val på. Indirekta val är precis lika demokratiskt som direkta val. Skillnaden är att idag kan partipolitiska grupper få stolar i Svenska kyrkans högst beslutande organ utan någon som helst församlingsförankring. Kyrkomötet beslutar om bl.a. kyrkans bekännelseskrifter och det vill göras utan att ha kunskap om eller erfarenhet av församlingslivet och den kristna tron. Det är vad vi motsätter oss, faktiskt å det heligaste.

Du ser ingen skillnad på val till lagstiftande församling i en stat och hur ett religiöst samfund styrs? POSK tar inte din rösträtt ifrån dig. Du är fri att rösta som du vill, liksom jag som röstar för en kyrka som är fri från partipolitik så vi slipper se de här ovärdiga offentliga debatterna i nästa valrörelse. Kyrkovalet tar fram den absolut fulaste sidan av Svenska kyrkan och lyfter fram den i offentligheten, i ljuset för alla att ha åsikter om. Kyrkan förtjänar bättre än dessa polemiska stridigheter. Det finns ett rike som är större och evigare än det politiska – det rike som kyrkan ska vara en fristående röst för. Uppdraget som förtroendevald i Svenska kyrkan är att förverkliga kyrkans uppdrag – det oföränderliga uppdraget. Frågan är alltså vilka vi bäst tror kan förverkliga Kyrkans uppdrag med församlingen, gemenskapen och Kristus i centrum i vår kyrka som del av den världsvida gemenskapen – Svenska kyrkan.

För Guds, för kyrkans och din egen skull tycker jag du ska gå och rösta på söndag. Och vi har ju valhemlighet! Så psst, du kan rösta på POSK i smyg.

Amanda Carlshamre
Ordförande, POSK

 

Foto: kicia_papuga/iStock

Vi längtar efter en kyrka på egna ben

Skrivet av

En text att skicka vidare till din granne, din vän eller släkting när du påminner om att rösta i kyrkovalet.

Var fjärde år framträder en valrörelse som handlar om att förändra Svenska kyrkan åt det ena eller andra hållet. Det förvånar en del. Enligt kyrkoåret har valdagen, söndagen den 21 september, rubriken ”Enheten i Kristus”. På en valdag. Hur tar vi hand om det?

För 25 år sedan skildes Svenska kyrkan från staten, med syftet att kyrkan inte längre skulle vara en del av staten i Sverige utan istället ha en självständig roll i likhet med övriga trossamfund och andra aktörer i samhället men tre maktbärande politiska partier kvarstår i kyrkovalet; Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Trots att många av de förtroendevalda jag känner från dessa partier är aktiva i kyrkan blir det magstarkt när det största av dessa partier dessutom tydligt vid sin valupptakt deklarerar att kyrkovalet är ett ”utmärkt tillfälle att testa kreativa metoder”, det är ett ”genrep”, det är ett ”prov-val” inför nästa års allmänna val. Det är en retorik som förminskar Svenska kyrkan.  

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan, hon är en öppen och demokratisk folkkyrka – en kyrka som har ett rikstäckande ansvar med församlingen som den primära enheten. I Svenska kyrkans valrörelse förväntas nomineringsgrupperna skriva fram sina konfliktlinjer tydligt och Svenska kyrkan är inte hjälpt av ett system som kräver en retorik där en vänsterröst eller en högerröst anser sig behövas utan en kyrka står bortom de skalorna. Hon behöver människor som ställer upp för val utan att vara kopplade till en partipolitisk ideologi, som samlas kring kyrkans egen kyrkosyn och  teologi. Det står de sekulära partierna fritt att kandidera som parti i Svenska kyrkans val. Men att det är tillåtet gör det inte lämpligt. Vi efterlyser en saklig diskussion om lämpligheten i att sekulära partier ställer upp till val inom ett trossamfund, ett av många trossamfund i Sverige.  

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan anser att det är församlingen som ska vara basen för de som beslutar i kyrkan. POSK längtar efter en kyrka på egna ben, styrd efter en logik som är kyrkans egen, styrd av de som vill och längtar. Det som förenar människorna som utgör kyrkan är viljan att ha en relation med Gud och Jesus, och inte vilka åsikter vi har om skattesatser eller bygglovsregler. Inom POSKs prioriterade frågor ryms diakoni, samhällsengagemang, dialog, mångfaldsarbete och att värna skapelsen – frågor som börjar i kyrkans lära och får spridas i samhället. Kyrkan behöver varenda förtroendevald individ, men POSK vill förändra valsystemet och sättet förtroendevalda väljs på. POSK vill på intet sätt stänga ute människor från kyrkan eller från beslutande organ. Jag vet hur jag röstar i de allmänna valen, men hur jag röstar i kyrkan är annorlunda. För kyrkan är annorlunda och har en grund jag varken kan eller vill påverka, en grund som inte påverkas av att det är kyrkoval.

Förtidsröstningen pågår och vi vet anledningarna att rösta är många; någon anser att Svenska kyrkans arbete med människor i socioekonomisk utsatthet och marginalen är det primära, någon anser att dopundervisningen och arbetet med konfirmander är det viktigaste, någon anser att Svenska kyrkan som saltet i samhället är det viktigaste inom ramen för kyrkans uppdrag – att stå upp för det goda och vara en röst åt dem som ingen röst har, någon anser att gudstjänstlivet och den lokala församlingens gemenskap är det viktigaste. Oavsett vår erfarenhet har vi många skäl som drar oss till att rösta, tack och lov för det! 

I församlingen där du bor finns kyrkomusiker som spelar vid livets stora och små händelser, körer som sjunger om söndagarna som kan ge dig en textrad eller melodi att meditera över länge, där finns församlingspedagoger som tar emot ditt barn eller barnbarn inför konfirmandläsning eller en ung ledare som hjälper dem att växa, där finns diakoner och präster som lyssnar och följer med och leder sorgegrupper och gudstjänster, där finns husmor som bjuder på kaffe, och där finns kyrkogårdsarbetaren du möter vid en grav. Det är med församlingen i centrum, där livet finns, där möten sker. Rösta för din församlings skull. Kyrkan har ett eget uppdrag och en enhet i Kristus – oavsett de konfliktlinjer som vi nomineringsgrupper förväntas dra upp inför ett kyrkoval. Minns det.

Amanda Carlshamre
Ordförande POSK



Unga behövs i kyrkan – POSK gör det möjligt

Skrivet av

Axel Göthberg ville göra skillnad i kyrkan och engagera sig för att stärka gemenskapen och ungdomars deltagande. För honom är POSK den naturliga vägen för alla som vill engagera sig i kyrkan. – Lämna de politiska åsikterna på kyrktrappan, säger han.

När Axel Göthberg var 21 år bestämde han sig för att ställa upp i kyrkovalet och kandidera till kyrkofullmäktige. Han surfade runt på olika nomineringsgruppers hemsidor och valde POSK. – Det var utan tvekan den bästa nomineringsgruppen. Det som inspirerade mig var POSKs valprogram, trosgemenskapen och möjligheten att lämna de politiska åsikterna på kyrktrappan. Kyrkan ska ha sina egna prioriteringar och inte dras in i det sekulära maktspelet, säger Axel.

Axel har nu suttit en mandatperiod i kyrkorådet i Lidingö församling. Han kandiderar även till kyrkofullmäktige i detta kyrkoval. – När vi startade POSK-gruppen var vi bara fem på listan. Idag är vi 14 och då är det mestadels ungdomsledare från församlingen, berättar Axel.

Varför ställer du upp i kyrkovalet? – Jag kandiderar för POSK eftersom jag tycker att det rent ideologiskt känns märkligt att blanda ihop partipolitik med församlingens arbete.

POSK är en rörelse med låg tröskel för engagemang, där det inte handlar om ett politiskt ställningstagande, utan om att värna kyrkans bästa. – Jag tog med andra ungdomsledare in i arbetet, och det blev tydligt att det finns en bred blandning av människor, både unga och äldre, som känner att POSK är en plattform där man kan bidra utan att behöva ställa upp på en partipolitisk linje. Vi delar alla en stark vilja att värna församlingens liv, säger Axel.

Som 25-åring är Axel ofta bland de yngsta i sammanhangen. Han menar att det är en styrka att unga och äldre möts. – Vi som är yngre kommer in med andra perspektiv och mer energi. Vi ger idéer och faktiskt ett livskraftigt kyrkoråd som kan arbeta för hela församlingen. Om kyrkan ska värna barn- och ungdomsarbetet så måste fler i den gruppen företrädas i den demokratiska processen.

Han tar ett exempel på att han tack vare sin utbildning som civilingenjör inom samhällsbyggnad har kunnat lösa flera av församlingens fastighetsfrågor. – Jag är ämneskunnig inom fastigheter som är en stor del av kyrkans dagordning idag. Det finns en stor kunskap hos unga idag inom olika områden som vi i kyrkan ska ta tillvara på, säger Axel.

Han betonar vikten av att kyrkan inte fastnar i administration och byråkrati. – Det är så lätt att gudstjänstlivet och dopet glöms bort. Vi i kyrkan måste se till att fler döps och konfirmeras. Konfirmandlägren är avgörande och måste bli fler. Idag är det fullt på många och då missar vi ett flertal ungdomar. Vi måste arbeta vidare med att erbjuda ännu fler läger, säger Axel.

För Axel värnar verkligen om kyrkans lägerverksamhet. Han har arbetat på ett 20-tal läger sedan hans egna konfirmandtid. – Personligen har jag alltid trivts bäst på kyrkans läger. Det är en fin gemenskap, och den andliga resan som ungdomarna gör är otroligt fin att se. Finner man en gemenskap så stannar man ofta kvar i kyrkan, säger han.

Vad utmärker POSK? – POSKare sätter alltid kyrkans väl och ve främst. Vi som är med vill alltid kyrkans bästa. Det är därför jag ställde upp och det är därför jag tror att fler borde rösta på POSK. För kyrkan ska vara en plats där alla kan bidra, oavsett ålder, bakgrund eller erfarenhet, avslutar Axel.

Axel Göthberg

Har i många år varit aktiv som ungdomsledare och startade inför kyrkovalet 2021 en POSK-grupp i Lidingö församling, där en majoritet av kandidaterna idag är under 30 år. Han kombinerar tjänstgöring som soldat i infanteribrigaden med studier till civilingenjör i samhällsbyggnad på KTH.

POSK verkar för

– att fler personer under 30 år tydligt har plats i beslutsfattande organ i Svenska kyrkan.

 

Partipolitik hör inte hemma i kyrkan

Skrivet av

Margreth Johansson har ett långt förflutet som KD-politiker i Kalmar, men är emot all partipolitisk inblandning i kyrkan. – Jag är bekymrad för att kyrkan förlorar både sin trovärdighet och sin roll som självständig aktör i samhället om partipolitiken får större utrymme.

”Min önskan är att kyrkan ska vara fri från partipolitiken.” Det menar Margreth Johansson, KD-politiker i Kalmar kommun, som nu kandiderar för POSK i kyrkovalet. Margreth Johanssons intresse för kyrkan började redan som sexåring hemma i Sporsjö utanför Kalmar. Mammans engagemang i den kyrkliga syföreningen och de positiva upplevelserna i söndagsskolan gav mersmak. – Svenska kyrkan hade många aktiviteter på landet, och vi hade en präst som verkligen såg alla barnen, berättar hon.

Som äldst i syskonskaran fick Margreth tidigt ta ansvar. – När mina föräldrar var borta och jag tyckte det blev sent, grät jag och bad till Gud att de skulle komma hem. Och så kom de plötsligt. Det sitter djupt i mitt hjärta, säger hon.

Tron har följt henne genom livet, och hon har varit engagerad både som lokalvårdare i församlingen och som ideell barnledare. – Kyrkan är som ett andra hem för mig. Det partipolitiska engagemanget, både kommunalt i Kalmar och regionalt, sträcker sig 25 år tillbaka – alltid inom Kristdemokraterna. – Deras partiprogram stämmer med min värdegrund, säger hon.

Men hon ser en tydlig skillnad mellan kyrka och partipolitik. Kyrkan har ett kärnuppdrag som bygger på teologi och andlighet, med gudstjänst, undervisning och diakoni i centrum. Partipolitiken bygger på sina politiska ideologier vilket kan innebära att besluten inom kyrkan baseras på ideologi snarare än evangelium. – Jag tror att kyrkans fokus riskerar att förflyttas från det grundläggande uppdraget när partipolitiska agendor mer och mer blandas in, säger hon.

Att POSK samlar kandidater från olika politiska bakgrunder ser hon som en tillgång. – Det är en styrka med olika bakgrund och att vi delar engagemanget och intresset för kyrkan. POSK har ingen partipolitisk agenda, säger hon. Hon tror att många vill se en kyrka fri från partipolitiska förtecken – en kyrka som bygger på den kristna tron, utan politisk färg.

Margreth är bekymrad över att kyrkan förlorar både sin trovärdighet och sin roll som självständig aktör i samhället om partipolitiken får större utrymme.

Kyrkovalet närmar sig. Margreth vet att det ofta kallas det ”glömda valet”, men hon anser att det är allas ansvar att väcka intresset. – Vi behöver synas mer, finnas där människor är.

Vad säger du till den som vill engagera sig i POSK men tvekar på grund av partipolitikens närvaro?
– Att avstå av den anledningen får motsatt effekt. Ju fler som ställer upp för POSK, desto starkare blir vi – och desto mer inflytande får vi, säger Margreth Johansson.

Text: Eva Klang Staxäng Foto: Victor Ramström

Margreth Johansson

Är född i Kalmar och uppvuxen på landet. Hon är förtroendevald för KD i regionpolitiken och kandiderar för POSK i kyrkovalet. Hon har läst företagsekonomi på högskolan i Kalmar, och arbetat med ekonomi och administration hela livet. Hon har också arbetat ideellt som barnledare i sin hemförsamling.

POSK verkar för

– att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologisk förståelse och inte partipolitiska ställningstaganden.
– att Svenska kyrkan behåller direkta val till kyrkofullmäktige och återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

Axel Nydén

Tibro församling

Vilken är den socialdemokratiska synen på nattvarden? Sekulär ideologi är svår att applicera på inomkyrkliga frågor. Därför ställer jag upp för POSK i kyrkovalet, även om jag också är medlem i Vänsterpartiet. 

 

Dags för partierna att lämna kyrkan

Skrivet av

Anders Brännström, ordförande för POSK i Uppsala stift och Martin Nilsson, ordförande för POSK i Uppsala pastorat skriver i en debattartikel om att lojaliteten för dem som verkar inom kyrkan ska vara kyrkans tro, bekännelse och lära, inte politiska ideologier eller politiska partier.

Svenska kyrkan skildes från staten för 25 år sedan. Tanken var att kyrkan inte längre skulle vara en del av det politiska systemet i Sverige utan ha en självständig roll i likhet med övriga trossamfund och andra aktörer i samhället. Kyrkans medlemmar skulle genom sina egna personliga engagemang och intressen styra kyrkan och dess utveckling.

Många har accepterat beslutet och anpassat sig till de nya förutsättningarna. Tre politiska partier – Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – har dessvärre inte accepterat konsekvenserna av beslutet. De försöker fortfarande behålla sitt partipolitiska grepp om kyrkan. Det har i grunden att göra med makt som partipolitik i grunden handlar om. Följden har blivit att delar av det partipolitiska systemets negativa sidor har blivit kvar inom kyrkan.

Därigenom blir det naturligt att ta med det politiska sättet att arbeta till kyrkan. Det innebär att ställa olika politiska ideologier mot varandra, försöka skapa majoriteter och manövrera för att den egna politiska ideologin skall kunna få genomslag också inom Svenska kyrkan. Valrörelsen inför kyrkovalen får för de politiska partierna extra styrka genom att den kan drivas med ekonomiskt och praktiskt understöd från partiorganisationen. Andra grupper som vill engagera sig som förtroendevalda kan inte räkna med något sådant understöd, och ges därför sämre förutsättningar att få fram sina budskap.

Anna-Karin Hatt, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson och deras politiska kollegor har en utomordentligt viktig uppgift i samhället, att representera sina väljare i de politiska organisationer – riksdag, regioner och kommuner – till vilka de är valda. De är hjärtligt välkomna att också personligen engagera sig i Svenska kyrkan, men de ska hålla sina politiska partier borta från kyrkan. Lojaliteten för dem som verkar inom kyrkan ska vara kyrkans tro, bekännelse och lära, inte politiska ideologier, politiska partier och partiledare. Vi bejakar till fullo vårt svenska demokratiska system. Vi ser det som en rätt och en skyldighet för alla att själva utnyttja sin rösträtt till riksdag, region och kommun. Men var sak ska vara på sin plats!

21 september är det kyrkoval. Vi hoppas att väjarna vill ge uttryck för en positiv utveckling av Svenska kyrkan genom att lägga sina röster på de nomineringsgrupper som inte bygger sin grund på partipolitisk tillhörighet. Inför förra kyrkovalet 2021 uttryckte flera av Svenska kyrkans tidigare ärkebiskopar att utvecklingen inte har varit optimal sedan år 2000. Ärkebiskop emeritus KG Hammar menade att ”Partipolitiken är destruktiv för kyrkan” (Dagen 2021-07-29).

Vår nomineringsgrupp – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) – vill att det ska vara kyrkan och dess medlemmar som sätter målen och ambitionerna i stället för politiska ideologier och politiska partier. Vi uppskattar och har ett bra samarbete med förtroendevalda ur de partipolitiska nomineringsgrupperna, men deras politiska partier har inget positivt att tillföra till det samarbetet. Vi menar att det är människor som är intresserade och villiga att aktivt engagera sig i Svenska kyrkan, utan partipolitisk påverkan, som säkrast leder till målet.

Vi verkar för en kyrka där partipolitiken hålls utanför och att Svenska kyrkan i stället präglas av mångfald och respekt där alla tillsammans strävar efter att uppnå kyrkans syften och målsättningar.

Anders Brännström
Ordförande POSK i Uppsala stift

Martin Nilsson
Ordförande POSK i Uppsala pastorat

POSK och S debatterar valsystem

Skrivet av

Valtemperaturen stiger. Inför kyrkovalet satsar Kyrkans Tidnings ledarskribent Fanny Willman på att bjuda in kyrkomöteskandidater för att debattera i sin podcast Makten och härligheten. En valspecial i sex avsnitt där POSKs ordförande Amanda Carlshamre i första avsnittet möter Jesper Eneroth som är gruppledare för Socialdemokraterna i kyrkomötet.

I 59 minuter samtalas det under frågan: En hållbar demokrati – ska Svenska kyrkan byta valsystem till indirekta val? För POSK är det ett självklart JA på frågan, medan Socialdemokraterna vill behålla det system med direkta val som är en kopia över hur det fungerar i de allmänna valen.

Enligt Eneroth leder det nuvarande systemet till stor delaktighet och kännedom och hävdar att systemet är så pass intressant att både den Norska och Isländska kyrkan tittar med inspirerande ögon och tar steg i samma riktning.

Carlshamre lyfter att andra kyrkor snarare blir förundrade över att Svenska kyrkan har det system hon har och delar inte bilden av att andra kollar på det med avund.

Jesper Eneroth återkommer gång på gång med inlägg som antyder att ett indirekt valsystem inte är demokratiskt. Vilket redan är utrett av kyrkostyrelsen där utredningen visade på att både ett indirekt valsystem som ett direkt valsystem är lika demokratiska. Eneroth verkar också dra slutsatsen att ett indirekt valsystem kommer leda till att kyrkans medlemmar inte går och röstar eftersom det är det direktvalda systemet som håller delaktigheten uppe.

För POSK är det en fråga om kyrkosyn att återgå till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet men behålla direkta val till kyrkofullmäktige. Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser och gör att deras beslut lättare uppfattas som legitima.

POSK vill därför införa ett billigare och enklare valsystem som bättre speglar Svenska kyrkans kyrkosyn och där ledamöterna representerar sin respektive församlingar och stift, inte sekulära politiska partier.

I podcasten på Spotify kan du lyssna på hela debatten mellan Amanda Carlshamre och Jesper Eneroth.

Victor Ramström
Informatör

Tid för årsmöten

Skrivet av

Såhär i början av året är det som vanligt tid för årsmöten i POSK-föreningarna runtom i landet. Tidigare verksamhetsår ska sammanfattas och det ska siktas mot kommande år, inte minst mot det kommande kyrkovalet den 21 september 2025. De senaste veckorna har de flesta av POSKs stiftsföreningar haft sina årsmöten och det är roligt att se hur POSKare från norr till söder samlas för att fatta beslut, inspireras och få dela tankar tillsammans. Ett gott recept på en lyckad uppstart inför det år som ligger framför oss!

På bilden syns deltagarna vid POSK i Lunds stifts årsmöte och valupptakt den 23 mars på stiftsgården Åkersberg. De rapporterar om en inspirerande dag med härlig gemenskap. Och vet du, det finns plats för dig som ännu inte är aktiv i POSK att vara med vid sammanhang som detta framöver! POSK finns på över 180 ställen i landet och fler är på gång. Ta kontakt med din lokala POSK-grupp om du vill engagera dig, eller med stiftsföreningen om det ännu inte finns en lokal grupp där du bor. Kanske är du intresserad av att starta en POSK-grupp i din församling? Skicka ett mail till info@posk.se så hjälper jag dig vidare.

Victor Ramström
informatör

Arkiv
Kategorier