När tron utmanas lär vi oss nya saker

Krönika av Manilla Bergström publicerad i Göteborgs-Posten 25 oktober. 

Min vardag är full av samtal om tro och en hel del teologiska diskussioner. Det kan samtalas högt och lågt, enskilt eller i grupp, i resonemang som förs med barn eller med akademiskt utbildade teologer. Det hör väl till alla prästers vardag, men mitt i den vardagen kan det öppnas nya världar.

Med jämna mellanrum har jag förmånen att få möta konfirmander och kloka ungdomar i deras frågor om Gud och min bästa teologiska fortbildning kan vara den då jag utmanas av deras frimodiga sätt att resonera. På sistone har jag fått stiga in i värld där dessa resonemang förs på ett nytt språk.

I min nuvarande konfirmandgrupp finns stor variation. Alla konfirmander har olika variationer, funktionsvariationer kan det kallas, men alla är de teologer. Resonemangen förs ivrigt och förtroendefullt, ofta med stor nyfikenhet och ibland med skepsis.

I många fall ses dessa ungdomar som personer med hinder men i samtalet om Gud möter vi snarare möjligheter. Att man talar olika språk skulle också kunna ses som hinder, men samtalet kan berikas av olika uttryckssätt. I vår konfirmationsgrupp används såväl teckenspråk som bliss-karta, det pratas småländska och egna språk och vi använder musikaliska uttryck. Samtalet är språkrikt och gruppen är variationsrik och det är en rikedom att få samtala om Gud spontant och på så vis utan hinder.

Vi pratar om saker vi tycker är underliga och om det som är fascinerande med Gud, vad vi har sett med egna ögon och vad vi inte kan se. Vi vänder och vrider på frågor man burit med sig och vi ställs inför nya frågor i stunden. Vi skrattar mycket och vi lägger ofta pannan i djupa veck. Vi lyssnar och pekar och tecknar, vi utvecklar och vi berättar, diskuterar och resonerar, vi tror och vi tvekar men Guds närvaro är påtaglig.

Och ibland tänker jag på lärjungarna som samlades i Jerusalem och att de som hörde dem tala hörde att de talade om Gud allihop fast på olika språk. Jag tror att vi faktiskt måste tala om Gud på våra olika språk för Gud låter sig inte begränsas av ord eller av våra sätt att utrycka vem Gud är. Och även om jag lärt mig mycket om teologi på ett akademiskt språk så lär jag mig mycket mer om Gud när språket är hjärtats språk och samtalet är variationsrikt.

Evangelierna berättar ofta om troende människor som lärt sig mycket om Gud och om den heliga skriften men som fick höra om det på ett nytt sätt när Jesus visade vem Gud är. De beprövade resonemangen fick ett nytt ljus i mötet med Jesus. Och det händer även i mötet med varandra. När tron utmanas lär vi oss nya saker. Och när vi tar del av andra perspektiv ökar vår förståelse.

Ibland ser vi saker som vi aldrig trodde att vi skulle se och det händer att jag upplever att det som jag aldrig trodde var möjligt faktiskt är möjligt! Att det inte finns några hinder för Gud blir jag ofta påmind om, inte minst i den variationsrika vardagen där samtalet förs med öppenhet och med ett rikt och varierat språk.

Jag lär mig så mycket om tro och tillit, om Gud och om oss och jag tänker förundrat:

Är inte det den ädlaste konsten, att visa på Gud med både händer och fötter, att samtala med både läppar och bilder och att föra en teologi med både hjärna och hjärta?

Manilla Bergström
Präst i Göteborg

De Ungas Kyrkomöte

I helgen träffades ett 60-tal ungdomar från hela landet och Svenska Kyrkans Unga till De Ungas Kyrkomöte i Uppsala. Resultatet blev motionssvar på 17 av de motioner som skickats till kyrkomötet i år. Under måndagen träffade sedan flera av dessa ungdomar ledamöter från kyrkomötet för att samtala och diskutera motionerna och svaren som skrivits. Inbjudna var representanter från nomineringsgrupperna, utskottspresidierna och kyrkostyrelsen. Från POSK fanns 9 personer på plats.

För mig var det första gången jag var med på forumet och det var så upplyftande att få se allt engagemang från ungdomarna och de genomtänkta svar som de lämnat på motionerna. Det ger hopp för framtiden! Att dessutom få möjlighet att sätta sig in i svaren och diskutera dem med ungdomarna direkt på plats gav ytterligare förståelse för tankegången till motionssvaret. Svar som lyfter dimensioner som jag ofta inte själv tänkt på, det är berikande att få en förståelse hur olika det går att tänka kring vissa ords betydelse, och hur det då kan förändra förståelsen för en motion. Tack för en fin dag!

Nu har kyrkomötets ledamöter ett extra stort ansvar för att det inte stannar här. Jag hoppas att dessa svar verkligen lyfts i arbetet i kyrkomötets utskott och senare i plenum. Det kommer att berika kyrkomötets arbete och ge fler perspektiv. De Ungas Kyrkomöte har lämnat riktigt bra motionssvar som är enkla att förstå och ta till sig, en extra eloge för det.

Alla motionssvar från De Ungas Kyrkomöte kan du läsa här.

Victor Ramström

 

Ur POSKs program 2018-2021

POSK menar att det är värdefullt och viktigt med ungas självorganisering och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera. De Ungas Kyrkomöte ska regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att De Ungas Kyrkomöte regleras kyrkorättsligt och får välja representanter till kyrkomötet.

Svenska kyrkans läroplan 0-18 år

Kent Karlsson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKaren Lena Arman.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Vi kan läsa i kyrkostyrelsens skrivelse där de menar att det nu finns ett behov av kraftsamling i Svenska kyrkan kring undervisning och lärande. Det finns redan ett fokus på barns och ungas lärande i Svenska kyrkans församlingar och många gör ett mycket gott arbete men en del känner att det saknas ett gemensamt sammanhållande program för undervisningen i vår kyrka – en läroplan för detta arbete.

Många anställda i vår kyrka har en pedagogisk utbildning och de är vana från sina utbildningar att jobba mot en läroplan. Vi vet att många av våra församlingspedagoger med lärarutbildning och våra församlingars förskollärare efterfrågar en läroplan för undervisningen i Svenska kyrkan. En del som vi mött är förvånade att kyrkan inte har en läroplan och en del ställer sig frågan om vad det är som är mest väsentligt att lära ut?

Via Svenska kyrkans intranät kan vi redan nu hitta skrifter och riktlinjer för arbetet med våra barn och unga i vår kyrka som t ex Svenska kyrkans möte med barnet 0-6 år, Livsmod – om teologi, barn och unga, Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete och Dela liv – Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet.

Vi har olika skrifter och riktlinjer till vårt stöd men behöver hjälp med att se hur de hänger ihop. Vi anser att vi nu behöver ett samlat verk, som en läroplan, för undervisningen med barn och unga 0-18 år.

Kent Karlsson
Ledamot i kyrkomötet från Lunds stift

 

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. Församlingspedagogerna har här en nyckelroll.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Barn- och ungdomshearing

Den 12 februari hölls den första valomgången i biskopsvalet i Stockholms stift. Ingen av kandidaterna fick över 50% av rösterna och därmed gick de två som fick flest röster vidare till en andra valomgång som hålls den 5 mars. Andreas Holmberg fick 416 röster och Marika Markovits 227 röster.

För första gången har nu en barn- och ungdomshearing genomförts i samband med ett biskopsval. Barn och unga har fått komma till tals och ställa frågor till de två biskopskandidaterna. Arrangörerna bakom detta var Stockholms stift, Svenska Kyrkans Unga och Sensus. Här nedan kan du se en film ifrån detta unika tillfället.

Den 5 mars hålls den sista valomgången då någon av de två kvarvarande kandidaterna kommer att väljas till biskop i Stockholms stift och sedan vigas till tjänst den 22 september i Uppsala domkyrka.

Här kan du läsa mer om biskopsvalet i Stockholms stift.

Ur POSKs program 2018-2021

Svenska kyrkan har ett ansvar för uppföljning av dopet och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga.

En fyraårig släktforskares
tankar om döden

Erik Olebark Ringheim, präst och ersättare i kyrkomötet för POSK skriver på Tankar inför helgen:

Min farfar höll på med släktforskning och spårade min familjs historia långt bak i tiden. Tack vare hans nyfikna intresse vet jag att den senaste prästen i släkten var Jacob i början av 1700-talet. 300 år senare prästvigdes nästa, nämligen jag. Min fyraåring har ärvt intresset för släktforskning, och har ett fascinerande stort intresse för sina släktband.

Många är frågorna: vad hette farfars mamma, vad jobbade morfars pappa med, hur lät egentligen farmor, hade hon några syskon? Det är samtalen om farmor som är de mest återkommande. Hon dog för snart tio år sedan, alltså långt innan min unge föddes och ändå säger han ofta ”jag saknar min farmor”, han som aldrig fick träffa henne.

Det är stora frågor det här, om varifrån han kommer, och vart han ska. Det är ofrånkomligt att tala om döden med en fyraåring som bär en nyfikenhet på livet. Vi har valt att inte göra för stora omskrivningar om döden, utan att svara ärligt men mjukt på hans frågor. Han vet att vi kommer dö, och har redan bestämt vad han ska sjunga på vår begravningsgudstjänst: Magnus Ugglas version av Jag och min far.

Det är en balansakt att tala om dödens realitet på ett sätt som gör det närvarande utan att vara skrämmande eller bli för övermäktigt. När vi sedan talar om det kristna hoppet och uppståndelsen får jag ha en sådan där balanspinne som cirkusfolk har. Den som hjälper om den hålls i våg, men stjälper om den lutar för kraftigt åt något håll. Jag vill ju inte att ungen i pur glädje av uppståndelsehoppet springer rakt ut i gatan. Hoppet om evigt liv tar inte bort allvaret med att dö. Hur säger man ”Du död, var är din udd”* på fyraåringska?

Kanske var det enklare förr när vi bodde närmare inpå varandra i små stugor med kökssoffor, när döden var mer en del av livet, och inte något som sköttes en bit bort. Det var nog inte enklare att leva då, men det var nog enklare att förhålla sig till dödens som en realitet snarare än en fiktion som man bara kanske kommer uppleva. Hur många av oss har inte sagt om jag dör snarare än när jag dör, som om döden var ett val för oss.

Visst måste väl det faktum att Lasarus börjat lukta slå an en annan ton hos den som levt nära döden än hos den som mest sett den på TV. Hur mycket större blir inte insikten om Jesu kraft då när man vet hur hopplöst död en luktande kropp är? Kanske gjorde dödens naturliga närvaro det enklare att förstå den egna förgängligheten såväl som den egna uppståndelsen.

Jag läste på nätet att en begravningsbyrå i en undersökning slagit fast att sex av tio personer skulle förändra sitt levnadsmönster om de visste att de skulle dö inom tre år. Om döden så att säga blev närvarande.

Paulus skriver i sitt brev till församlingen i Korinth att han bär döden med sig i sin kropp. Jag tror det är gott att på ett eller annat sätt göra så, för att påminnas om livets livlighet genom dödens verklighet. Jag själv bär döden närvarande genom en fyraårig släktforskares frågor om sin saknade farmors liv och drömmar.

Erik Olebark Ringheim, präst

* Se 1 Kor 15:55

Se möjligheterna!

Orgelpipor

Det är väl känt hos kyrkofolk att det inom kort kommer att bli ett skriande behov av kyrkomusiker. Då kan det vara lätt att fastna i en negativ spiral och tänka att det är ju ändå kört, varför ska jag lägga en massa energi på att lösa problemet.

Eller så kan du försöka hitta alla dessa goda exempel och se att om fler arbetade på liknande sätt så skulle mycket vara vunnet. Om inte annat kanske det är lättare att känna sig hoppfull inför framtiden om du ser allt bra som faktiskt gör framför att fastna i de negativa tankarna.

Kyrkans tidning (26 januari) intervjuar Ingela Sjögren, förbundsordförande i Kyrkomusikernas riksförbund. Ingela tar upp både utmaningarna och lyfter de goda exemplen som finns. Som förtroendevalda bör vi verkligen ta åt oss av artikelns avslutning:

” Ingela Sjögren: – Ibland är det lätt hänt att man tar oss för givet i kyrkans verksamhet. Jag önskar att alla förtroendevalda verkligen lär känna kyrkomusikerna som yrkesroll och inser hur betydelsefulla vi är. Kyrkomusiken kan tillföra något alldeles unikt.”

Även om jag som POSKare tycker att vi är väldigt bra på att se hur betydelsefull kyrkomusiken och -musikerna är för Svenska kyrkan. Ibland kan jag känna det som att vi är den enda nomineringsgrupp som tar kyrkomusiken på allvar.

I Själevads kyrka (en kyrka som i sig själv är väl värd ett besök!) finns Lilla orgelakademin för att skapa ett intresse tidigt. Det är en del av Härnösands stifts orgelprojekt. Läs mer om hur de jobbar kring orgeln i Själevad, Mo och Björna pastorat.

 

Och så en liten bonusfilm med 15 variationer och improvisationer över ”Var bor du lilla råtta?”

 

Här kan du läsa lite om Öckerös satsningar som Ingela Sjögren lyfter som goda exempel på vad som kan göras.

Ett annat exempel på bra satsningar tidigt är suzukimetoden, vilket jag personligen har upplevt hur bra den typen av undervisning kan vara. Jag sommarjobbade i Backens kyrka som vaktmästare där Maria Axell, organist, hade orgelundervisning enligt suzukimetoden och det ger snabbt goda resultat.

Välj att fokusera på goda exempel och ge dem större möjligheter att spridas runt om i landet. Kyrkomusiken är alltför viktig för att enbart hoppas att det löser sig. Det är en svår ekvation att lösa men det betyder inte att det är omöjligt…

Debatt om ensamkommande barn och unga

Såhär på barnkonventionens dag, vad passade då bättre att debattera än Gunvor Torstenssons (POSK) m.fl. motion om Behandling av ensamkommande flyktingbarn. Det var en fråga som engagerade flest antal debattörer under förmiddagens pass och det kom några bifall på motionen i sin helhet.

Gunvor var lite försiktig och valde att yrka bifall på Kyrkolivsutskottets förslag att anta de två första punkterna men att avslå den sista punkten. Hon har tagit till sig av utskottets tankar och utlåtande och håller med kritiken till den tredje punkten och valde därför att följa utskottets förslag till beslut.

Manilla Bergström var aktiv i debatten med inlägg och några replikskiften. Hon yrkade på bifall på motionen i sin helhet med ett tillägg i tredje punkten; ”och unga”, så att den punkten får lydelsen:
” Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmana Sveriges regering och Migrationsverket att stoppa utvisningarna av ensamkommande barn och ungdomar med starka asylskäl.” Hon höll ett engagerat och gripande anförande där hon uppmanade oss att lyssna, trots att hon tyckte att i den bästa av världar skulle hon inte behöva stå i talarstolen just nu!

Dag Sandahl (FK) tyckte att frågan var komplicerad och ville inte yrka på något, men ansåg väl i viss mån att detta inte var en fråga för kyrkomötet. Han berättade att han varit i kontakt med någon i Kabul som hävdade att det varje vecka landar flyg fyllda med turister i Kabul, så han tyckte att situationen i Kabul kan ju inte vara så allvarlig om folk åker dit på semester. Ett uttalande som fick ärkebiskop Antje att gå upp som sista talare och komma med ett faktatillägg med en namngiven och trovärdig källa att situationen är allvarlig i Kabul och Afghanistan. Dag var även uppe vid ett flertal tillfällen i replik där han återkom till frågans svårighet och att det finns en moralisk aspekt i frågan.

Birgitta Lindén (S) yrkade bifall på motionen i sin helhet och Wanja Lundby-Wedin (S) yrkade bifall på punkt ett och tre, men att punkt två skulle anses besvarad. Jag kan tycka att det ytterligare visar på Socialdemokraternas splittring i frågan och samtidigt skönt att höra att det finns viktiga personer inom S som har denna syn i frågan.

Ytterligare bifall till motionen i sin helhet (med Manillas tillägg) kom från Anki Erdmann (ViSK), hon påpekade även att hela gruppen ställer sig bakom detta bifall. Hon ansåg att denna frågan var den viktigaste frågan för årets kyrkomöte.

Evelina Johansson (FK) talade om att kyrkomötet och Svenska kyrkan inte ska öka på polariseringen och vill inte sätta sig i ”fiendeskap” till migrationsverket. Hon kom även med nytt påfund, cirkulärpolitiska partier, vilket fick Wanja Lundby-Wedin att begära replik. Jag tror mig förstå vad Evelina försökte sig på att hävda med detta men i just den här frågan där Wanja så tydligt står för något annat än sina partikamrater i regeringen blev kanske inte utfallet vad jag tänker mig att hon ville hävda. Även Manilla och Gunvor begärde replik på Evelinas anförande där de båda tog upp det eventuella fiendeskapet till migrationsverket vilket de båda hävdade inte alls var fallet. Manilla lyfte att hon är för något, inte emot!

Biskop Fredrik Modeus höll ett anförande där han med emfas hävdade att detta verkligen var en fråga för kyrkomötet och Svenska kyrkan. Vilket vi såhär på barnkonventionens födelsedag märkte då bland annat Katarina kyrka ringde i kyrkklockorna strax efter debatten var avslutad i plenum för att låta de unga ensamkommande stanna i Sverige.

Motionssvar från De Ungas Kyrkomöte

Till årets kyrkomöte har De Ungas Kyrkomöte besvarat 21 motioner varav 4 av dem i ett samlat svar då de rör samma fråga. Frågorna rör allt från idealitet på förtroendeposter till utveckling av kunskapsappar. Då det inkommit flera motioner rörande (eventuellt) byte av valsystem så besvaras fyra av dem med ett gemensamt förslag till beslut.

De Ungas Kyrkomöte verkar finna POSKs motioner intressanta då sju av de besvarade motionerna har minst en POSKare skrivit under. Frimodig kyrka har fått förhållandevis få motioner uppmärksammade med sina fyra besvarade motioner men de har lämnat in flest motioner till kyrkomötet med sina 40. Övriga gruppers motioner som De Ungas Kyrkomöte har tittat på är SD, MPSK, ViSK, BA, grupplösa och C och S som medmotionärer.

När jag nu tar upp motionssvaren så tar jag upp dem utifrån utskotten som haft hand om motionerna och när debatten tas i plenum så att det underlättar att kunna följa frågan under kyrkomötet.

Kyrkolivsutskottet

Debatteras under måndag 20/11 från 10:20

De Ungas Kyrkomöte har tagit upp Niklas Grahns (POSK) motion om Könsfördelningen i Svenska kyrkan. De ställer sig både positiv och negativ till motionen.  De ser positiv på första att satsen och vill gärna se en kartläggning av könsfördelningen i Svenska kyrkan då de ser det som att det ger en kunskap om hur Svenska kyrkan ska uppnå en större mångfald. Den andra att-satsen ser de lite mer problem med och istället för att uppnå en jämn könsfördelning skulle de hellre lägga fokus på att nå fler människor. Trots detta skulle De Ungas Kyrkomöte se att motionen bifölls för de tycker att motionen i sin helhet är bra.

Nästa motion som De Ungas Kyrkomöte behandlat är Gunvor Torstensson (POSK) m.fl. motion om Behandling av ensamkommande barn. Här känner ombuden på De Ungas Kyrkomöte starkt med motionärerna för de utsatta flyktingarna och delar synen på problematiken hur de ensamkommande barnen blir behandlade. Att Svenska kyrkan tar tydlig ställning i frågan tycker De Ungas Kyrkomöte är bra och vill att kyrkomötet ska bifalla de två första att-satserna. Men de finner den andra att-satsen felskriven och vill därför inte önska bifall på den, om den inte skrivs om.

Ytterligare motioner som De Ungas Kyrkomöte tagit upp som faller under Kyrkolivsutskottet är Anders Ahls (SD) motion om Skolavslutningar i kyrkan. De Ungas Kyrkomöte problematiserar motionen med ett långt svar och vill bara se bifall på första att-satsen som handlar om att undersöka hur vanligt det är att skolorna inte har kyrkliga avslutningar.

Julia Kronlids (SD) motion om Söndagsskolematerial tycker De Ungas Kyrkomöte har en bra andemening men vill ändå se ett avslag på motionen då de tycker att det redan finns mycket material till söndagsskola och ser det problematiskt att kyrkomötet ska detaljstyra församlingarnas arbete och verksamhet.

Axel W Karlsson (-) motionerar om Pride-rörelsen och här vill De Ungas Kyrkomöte se ett avslag på motionen i sin helhet då den strider mot vår värdegrund som kyrka.

Sista motionen under Kyrkolivsutskottet (som jag tar upp) från De Ungas Kyrkomöte är Ann-Christine From Utterstedt (SD) motion om Kunskapsapp/spel för barn och unga. De Ungas Kyrkomöte finner motionen besvarad då det redan finns en applikation som motionären efterfrågar och de anser att det är onödigt att lägga ytterligare resurser på något sådant.

Tillsyn- och uppdragsutskottet

Debatteras under måndag 20/11 från 15:20

Även här kommer en motion från Niklas Grahn (POSK) nu gällande ABC för kyrkans undervisning och De Ungas Kyrkomöte finner motionen lite svårtolkad. De har valt att se den utifrån konfirmandundervisning och vill se att motionen avslås i sin helhet. Istället skulle de vilja att att-satserna skulle lyda:
att kyrkostyrelsen ska ta fram en kursplan för Svenska kyrkans konfirmandarbete.
att kursplanen utformas i samråd med erfarna församlingsarbetare, teologer, unga i Svenska kyrkan och biskopsmötet.

Kyrkorättsutskottet

Debatteras under måndag 20/11 från 19:20

Bertil Murray (FK) och Leif Nordlander (FK) har inkommit med en motion om Arvoden för kyrkligt förtroendevalda och här är De Ungas Kyrkomöte främst positiva även om de kommer med ett eget förslag till beslut där de ser att de förtrodendevalda kan välja mellan ersättning av förlorad arbetsinkomst eller arvodering. Personligen gillar jag verkligen den lösningen, för självklart ska en kunna få ersättning för förlorad arbetsinkomst samtidigt som det inte kan begäras av alla och då kan arvodering vara bra för de som till exempel studerar.

Ekonomi- och egendomsutskottet

Debatteras under måndag 20/11 från 20:40

Här finner vi Mats Hagelins (BA) motion om Golv och tak för kyrkoavgiften och här tar De Ungas Kyrkomöte upp att frågan varit uppe i kyrkomötet vid ett flertal tillfällen tidigare utan att någon lösning stått att finna. De vill att kyrkomötet ska avslå motionen i sin helhet. Men samtidigt vill de skicka med tanken till kyrkomötet att borde finnas en möjlighet att reglera kyrkoavgiften nationellt samt att se till att öka kunskapen om hur Svenska kyrkans tillgångar används då de anser att den kunskapen idag är bristfällig. En syn jag delar med De Ungas Kyrkomöte.

Ekumenikutskottet

Debatteras under måndag 20/11 från 21:40

Sofia Särdquist (POSK) m.fl. har skrivit under motionen Implementera de fem ekumeniska imperativen och De Ungas Kyrkomöte ställer sig positiva till motionen och önskar se bifall på motionen i sin helhet. De föreslår att detta arbete har ett församlingsfokus då mötet mellan människor sker i församlingarna. De Ungas Kyrkomöte anser att fokuset bör ligga på ”vi” och poängterar att all ekumenik är viktig, inte bara den mellan katoliker och lutheraner.

Sent måndagkväll kanske även Ylva Wahlström Ödmanns (MPSK) motion om Strategi för kyrkans internationella arbete kommer upp till debatt. Denna motion föreslår De ungas Kyrkomöte att avslå då de inte tycker att kyrkomötet bör värdera projekt eller lyfta ett specifikt ämne över något annat inom Svenska kyrkans internationella arbete.

Bertil Murray (FK) motion om Ekumenisk gest i anslutning till reformationsåret skapar många frågetecken och tankar hos De Ungas Kyrkomöte och tycker att frågan bör utredas ordentligt först innan det går att besluta något i frågan och de hänvisar istället till motionen ovan om de fem ekumeniska imperativen.

Gudstjänstutskottet

Debatteras på tisdag 21/11 från 10:30

De flesta motionerna till årets kyrkomöte rör kyrkohandboken och De Ungas Kyrkomöte  behandlar en av dem; Jerker Schmidt (-) och Niklas Larsson (C) motion Låt David och Jonatan vara med vid vigselgudstjänst. De problematiserar att texten som motionärerna lägger fram som förslag till bibeltext att läsa vid en vigselgudstjänst är tagen ur sitt sammanhang, men då detta är förekommande vid andra sammanhang så önskar de ändå så motionen bifallen.

Organisationsutskottet

Debatteras på onsdag 22/11 från 14:00

Här har De Ungas Kyrkomöte tagit fyra motioner i ett, det gäller Berth Löndahl (FK) och Leif Nordlander (FK) Utredning av indirekta val, Dan Sarkar (FK) Svenska kyrkans demokrati, Hans-Olof Andrén (POSK) m.fl. Utred indirekta val och Nils Gårder (POSK) Utred Svenska kyrkans val. De Ungas Kyrkomöte lyfter att Svenska kyrkans unga arbete med att se över och förändra årsmötesformerna och rekommenderar att även Svenska kyrkan genomgår en liknande process. De påpekar även att om en sådan utredning ska göras så måste barn och ungas perspektiv viktiga. Om ett nytt valsystem införs får detta inte innebära att barn och ungas inflytande minskar. De Ungas Kyrkomöte vill se avslag på alla fyra motionerna och föreslår istället att Kyrkomötet beslutar om följande istället:
att uppdra åt kyrkostyrelsen att utreda hur val i kyrkoordningen kan utformas istället för nuvarande system med remiss till församlingar och stift samt barnkonsekvensanalys av nuvarande valsystem och möjliga alternativ till dagens valsystem.

Som ni nu märkt så har jag inte tagit med alla 21 motioner, utan bara ett urval av dessa vill du läsa alla motionssvaren så hittar du dem här, De Ungas Kyrkomöte 2017

Andlig utveckling – ge och ta ansvar!

Andlig utveckling

Andlig utveckling är ett av begreppen i barnkonventionen. Barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson reflekterar över det i sin bok ”Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan”. Han beskriver fyra aspekter som kan ge andlig utveckling: att få uppleva förundran, att beröras av livsfrågorna, att uppleva gemenskap och att få en kulturell förankring. Varje aspekt är ett kronblad på en blomma. För Gustafsson och kyrkan är blomman rotad i tron. Och i min tolkning gäller det inte bara barnen utan oss alla.

Kyrkan och församlingen är till för oss alla (oavsett ålder), vårt engagemang, vår kunskap, vår förmåga och för vårt kristna liv. Tillsammans skapar vi mötesplatser för kristen växt och mognad.

POSK vill att Svenska kyrkan ska erbjuda närvaro, gemenskap och växt och också förmedla befrielse, hopp och livsmod.
POSK kommet att verka för att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Ge och ta ansvar – Församlingsrådens roll

En demokratisk uppbyggnad tillhör kyrkans identitet och grundas på vår tro att Gud kallar oss till uppdrag och uppgifter i kyrkan.

POSK (i Falun) vill verka för att utveckla församlingsrådens roll. Inte nödvändigtvis så att alla församlingsråd arbetar på exakt samma sätt utan att de ges ansvar på ett sätt som bäst motsvarar lokala förutsättningar och förväntningar

Ge och ta ansvar – Barnets roll

En församling utan barn är en ofullständig församling. Vi som är vuxna behöver lära oss att lyssna och ge utrymme till barnen. Barnen behöver utrymme både i gudstjänsten och i församlingen för barnens egen skull men också för vår oss vuxna. Arbetet med t.ex. bankonsekvensanalys behöver fördjupas så att vi lyssnar till barnens behov, tankar och önskemål.

”Jesus kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig”. Matt 18:4

POSK (i Falun) vill verka för att ge barnen en tydlig roll i församlingarna

Ge och ta ansvar – Församlingsaktivas roll

I församlingarna finns aktiva och ungdomar som vill och kan ta ansvar. ”Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta” skriver Paulus om våra nådegåvor. Det måste församlingarna förstå och klokt förvalta.

POSK (i Falun) vill verka för att ge församlingsaktiva och ungdomar större ansvar

Ge och ta ansvar – Volontärernas roll

Församlingens frivilliga medarbetare ingår i den gemensamma uppgiften – att förkunna och gestalta evangeliet om Jesus Kristus i ord och handling.

Frivilliga, ideella, volontärer. Kärt barn har många namn – jag väljer att använda ordet volontärer nu. Relationen mellan anställda och volontärer behöver utvecklas så att insatser från volontärer främjas. Bl. a. är det viktigt hitta former för hur volontärerna styrs och leds. Volontärerna är gåvor till församlingen, som skall tas till vara.

POSK (i Falun) kommer att verka för att volontärinsatserna främjas

Svenska kyrkans unga håller riksårsmöte

Just nu pågår Svenska kyrkans Ungas riksårsmöte i Örnsköldsvik. Mötet öppnades igår av avgående förbundsordförande Amanda Carlshamre och avslutas på söndag.

Tycker kommentaren från Therese Fernberg, som håller i Svenska kyrkans vandringskonto på Instagram denna vecka, till filmen var så fin. ” Kanske märks hennes separationsångest i tiden det tar att tända ett ljus. 😇” Jag tolkar det nämligen som att ”separationsångesten” finns även hos henne och det är ju ett gott betyg för Amandas år som förbundordförande.

Är du i närheten av Ö-vik kan du följa med på plats då RÅK:en är öppen för alla som vill vara åhörare. Det är bara ombuden till RÅK:en som har yttrande- och rösträtt. För oss andra som inte kan närvara rent fysiskt kan ändå följa årsmötet via livesändningar på Youtube.

Svenska kyrkans ungas webb  finns all information som du behöver, som schema, handlingar eller hur du kan följa RÅM.

Har du inte tid att följa med i livesändningarna kan du nöja dig med att titta på RÅM-TV då de där går igenom det viktigaste som hänt under dagen.

 

 

Ur POSKs program:

Barn och ungdomar

Svenska kyrkan har ett ansvar för uppföljning av dopet och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. Arbetet med barnkonsekvensanalys behöver fördjupas och utvecklas. Körsång är en av Svenska kyrkans största barn- och ungdomsverksamheter. Kyrkan bör också vara en arena som ger plats för ungas musikuttryck.

Den sjunkande andelen ungdomar som konfirmeras gör att arbetet med konfirmander behöver stärkas. De ungas livssituation är i dag ofta så pressad att det kan vara svårt att delta i konfirmandträffar på veckodagar. Nya tider behöver därför prövas och fler konfirmationsprofiler kan behövas. Konfirmandtiden behöver också stärka förmågan att leva i och förstå mångkultur och mångreligiositet. De unga ledarna ska lyftas fram som en viktig resurs och ges möjlighet till utbildning.

POSK menar att det är värdefullt och viktigt med ungas självorganisering och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera. De Ungas Kyrkomöte ska regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

Även för de ungdomar som inte vill organisera sig i föreningsform ska församlingen erbjuda verksamhet. Det är därför angeläget att församlingarna erbjuder de unga miljöer och oaser för vila och inspiration som motvikt till deras kravfyllda liv.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att församlingarna och pastoraten lägger tillräckliga resurser på konfirmandarbetet
att unga konfirmandledare ges möjlighet till fördjupande utbildning
att stiften tar ansvar för att det anordnas konfirmandläger med särskilda profiler som attraherar både flickor och pojkar
att De Ungas Kyrkomöte regleras kyrkorättsligt och får välja representanter till kyrkomötet