fbpx

Självklart ska kyrkan styras av de som är aktiva!

Debatt: S: POSK vision – en kyrka som styrs enbart av de mest aktiva

Socialdemokraterna i Västerås skriver i vlt.se och är upprörda över POSK i Västerås program (se länk för hela inlägget ovan). (S) skriver:

Där skriver POSK att kyrkans beslutsfattare ska ”företräda församlingar”. POSK skriver även att ”valda ledamöter ska ha församlingsförankring och kunskaper om församlingslivet”. Det är alltså bara de kyrkomedlemmar som är aktiva och kunniga på det sätt som POSK godkänner som ska få utöva inflytande.

Ja, jo, men det är faktiskt precis så POSK vill ha det. Vi vill faktiskt att kyrkan ska styras av de som är aktiva och vet något om kyrkan.

Precis som, om jag var med i en fotbollsförening, skulle vilja att de som bestämde där var kunniga och visste något om fotboll. Eller precis som när jag sjunger i en kör, vill att de som bestämmer och sitter i en körstyrelse, faktiskt vet något om musik och körsång. Liknelsen kan göras lång.

Eller ska jag kanske ta liknelsen att (s) skulle välja en partiledare från ett helt annat parti, eller någon som aldrig hade haft med socialdemokraterna att göra. Hade (s) velat ha det så?

Självklart vill jag att de som bestämmer om kyrkans verksamhet, budget och liv ska vara aktiva och veta något om kyrkan. Det säger väl sig själv! Att önska något annat är bara att visa sin okunskap för vad kyrka egentligen är.

Men POSK delar inte upp medlemmarna i ett A-lag och ett B-lag som debattörerna påstår i sin insändare. Den åsikten får (s) stå för helt och hållet själva.  Alla som är medlemmar får vara med och bestämma. Men det ska vara ett val till den lokala nivån – sen ska de övriga nivåerna vara indirekta val. För att säkerställa demokratin och det är också lösningen på det problem som (s) har skapat genom direkta val som givit andra partier en grogrund och legitimitet som hotar demokratin.

Så jo – självklart vill POSK att det är de aktiva som ska bestämma!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkoavlet

Jo, det är en skillnad

Jo, det är en väldig skillnad med att ställa upp som politiskt parti och på en politisk lista i kyrkovalet jämfört med att ställa upp som en partipolitiskt obunden grupp. Till exempel hävdar, Birger Wernersson (S) Jämjö, Lunds stift, att hans grupp vill;

Som nomineringsgrupp i Svenska kyrkan är Socialdemokraterna starkt emot trångsynthet, utestängning och diskriminering i alla dess former.

(Läs hela insändaren från Birger Wernersson i Sydöstran här>>)

Frågorna som Wernersson lyfter är viktiga, men inget som specifikt har med kyrkan att göra. Det är bara sunt förnuft.

Knapp Anna Eriksson (POSK) Härnösands stift skriver i en insändare och hänvisar till biskopskonflikten i Härnösand i vintras och skriver ;

Valet i höst gäller arbetet i Svenska kyrkan. Det har ingenting med vare sig lokal- eller rikspolitik att göra. Därför är det viktigt för mig som väljare att de som kandiderar är personer som själva är engagerade inom kyrkan som aktiva församlingsmedlemmar, personer som vet och förstår hur Svenska kyrkan är organiserad på de olika nivåerna och som respekterar denna ordning. Den som nomineras till en förtroendepost i Svenska kyrkan ska nämligen arbeta för kyrkan, inte för ett politiskt parti.

(Läs hela insändaren från Knapp Anna Eriksson i Allehanda.se här>>)

Vad är då skillnaden och vad spelar det för roll?

Erik Eckerdal
Erik Eckerdal

Jo, som Erik Eckerdal skriver i sin utmärkta småskrift ”Identitet och organisation”

Samtidigt, när jag lyssnar till den kyrkopolitiska diskussionen i Svenska kyrkan, slår det mig att den verkar bedrivas mer eller mindre utan kontakt med den omfattande ekumeniska och internationella diskussion som rör frågor om identitet, kyrkligt beslutsfattande och organisation. I stället verkar det vara andra frågor som tar överhanden, som om kyrkans tro och teologi inte har någon betydelse för kyrkans yttre ordning och organisation. Trots att kyrkoordningen är tydlig med att det är teologin som ska ligga till grund för kyrkorätten och kyrkans organisation (som regleras av rätten). Det är min övertygelse att konflikten i Härnösand – liksom många andra konflkter i Svenska kyrkan – aldrig hade uppstått, eller åtminstone hade kunnat hanterats på ett betydligt effektivare och för de inblandade mindre smärtsamt sätt, om Svenska kyrkans organisation hade varit teologiskt grundad och genomarbetad.

(…)

Att vara med i POSK – det är att vara för kyrkan. Det är utgångspunkten både för hur POSK växte fram historiskt och för POSKs förståelse av sig själv. (..) POSK skiljer sig på så sätt från många av de andra nomineringsgrupperna i Svenska kyrkan. De är grundade på sekulära samhällsideologier – som socialism, liberalism, konservatism eller nationalism – som sedan tillämpas på Svenska kyrkan. Det finns historiska orsaker för varför det blivit så, som bland annat hör ihop med statskyrkosystemet. POSK menar att endast om grunden för kyrkan och hennes organisation är hennes egen identitet och självförståelse (ecklesiologi) kan Svenska kyrkan få en positiv betydelse i samhället. För POSK är det därför avgörande att det finns en överenstämmelse mellan Svenska kyrkans identitet, hennes organisation och vad hon gör. Kyrkans organisation och alla hennes beslut måste vara grundade i kyrkans egen självförståelse. Annars blir både organisation och beslut motsägelsefulla – och identiteten fördunklad.

Är du intresserad varför POSK så envist hävdar att partipolitiken ska bort Svenska kyrkan så läs Erik Eckerdals hela skrift och förstå sambandet historiskt och teologiskt.

Erik Eckerdal säger bland annat:

Att Svenska kyrkans organisation är partipolitiskt organiserad innebär vidare att de politiska partiernas representanter får dubbla lojaliteter. Det är ofrånkomligt att det blir en sammanblandning mellan vad som är kyrkliga frågor och samhälleliga frågor och att partierna driver frågor parallellt i riksdagen och i kyrkomötet, vilket inte gynnar kyrkans oberoende.

För kyrkans skull och för ett äkta folkligt engagemang i kyrkan måste detta förändras.

Och det innebär – låt mig här vara EXTREMT tydlig – inte att POSK vill slänga ut eller utestänga alla människor som har ett politiskt engagemang. Ni är mer än välkomna med era erfarenheter och kunskaper. Men – det ska vara det kyrkliga engagemanget och kunskapen om kyrkan som ska lägga grunden för ert kandidatur, inte ert politiska parti eller dess frågor om jämställdhet och liknande.

För en riktigt fri kyrka – RÖSTA PÅ POSK!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Psalmmaraton

Illustration av en glad kyrka som spelar många olika instrument samtidigt

En av musikerna i Sollentuna församling, Karin Runow, har startat projektet med ”psalmmaraton”. Det är många som gjort det på olika sätt. Men Karin har gjort det i en facebook-grupp. Och uppmanar den som vill vara med att spela in nästa psalm i psalmboken och lägga upp i gruppen.

https://www.facebook.com/groups/807557666771646

Så här skriver Karin Runow om gruppen:

Roligt att du har hittat till gruppen Psalmboksmaraton2021!
Här pågår ett musikaliskt maraton under hela året, där vi sjunger igenom hela Svenska psalmboken med tillägg i nummerordning.
Vill du vara med och sjunga en psalm gör du såhär:
1) Scrolla i flödet för att se vilken psalm som står på tur.
2) Spela in med din mobil och posta den eller sänd live.
Skriv Psalmboksmaraton2021 och vilken psalm du sjunger.
Om du vill vara säker på att ingen annan har för avsikt att spela in den psalm du tänkt sjunga får du gärna kontakta mig 🙂
Projektet startade söndag 10 januari, då jag var i tjänst som kyrkomusiker i Turebergskyrkan, utan att få fira gudstjänst. I brist på det sände jag istället live på Turebergskyrkans FB, där psalm 1-77 finns. Från och med psalm 78 har Psalmboksmaraton blivit en egen grupp, och i och med det är ”psalmbollen” i rullning.
Join the movement!
/Karin Runow, kyrkomusiker i Sollentuna församling
Psalmer är en av våra viktigaste teologiska skatter. De uttrycker tron och tvivel genom ord och toner, som går rätt igenom.
Vilken är din älsklingspsalm? Hittar du texter i psalmboken som hjälper dig att sätta ord på din tro? Själv hittar jag nya psalmer nästa varje söndag när jag är i kyrkan. Och tänker ” oj, den här var bra, den ska jag komma ihåg”. Vilket jag sällan gör. Men det gör inget – för nästa vecka hittar jag en ny.
Men jag har hittat den som jag själv kallar för ”posk-psalmen”. Det är 288 ”Gud från ditt hus”. Den tycker jag så bra beskriver bra precis det som är POSK och det som POSK vill åstadkomma.

Vilka psalmer är ”odödliga”? och vilka psalmer saknas idag? Vad tycker du?

Kyrkomusikens kraft

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med församlingssång där alla kan delta och uttrycka sin kristna tro, både som sångare och instrumentalister. Körsången har stor betydelse i Svenska kyrkan som folkrörelse, som manifestation av tro och som uttryck för ideellt engagemang. POSK menar att körsång och kyrkomusik också bör vara en arena som tydligare ger plats för ungas musikuttryck. Svenska kyrkan är och bär i sina olika verksamheter en väsentlig del av det svenska kulturlivet. Därför måste respekten och förtroendet mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner behållas och fördjupas så att det också i framtiden är möjligt att söka kulturmedel för kyrkans musik.

En revision av psalmboken har lyfts på flera kyrkomöten och frågan har aktualiserats i och med den nya kyrkohandboken som antogs 2017. Diskussionerna har varit många kring processen och framtagandet av den nya kyrkohandboken och POSK menar att en revision av psalmboken, när en sådan sker, ska ske med transparens, med god kompetens och förankring. Beslutet behöver övervägas och inte hastas fram. Det är också önskvärt att arbetet sker ekumeniskt.

Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska omfattas av licenser som gör det fritt att använda och sprida dem genom kopiering, storbildsvisning och på internet.

Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att
föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.
att
en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.
att
 kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
att
fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Helt packade

I dag var jag med när stiftsPOSKföreningen i Göteborgs stift samlade ett glatt gäng som packade och fördelade alla valsedlar som ska ut till stiftets alla valnämnder.

Det är en ganska stor logistik med valsedlar för olika distrikt i stiftsfullmäktige och olika antal. Men med gemensamma krafter lyckades vi på under tre timmar få ihop hela logistiken, fördela och bära in i de bilar som skulle lämna vidare till valnämnderna. Kostnaden för att skicka via posten är ju otroligt dyr, så det är tacksamt när alla kan hjälpa till och köra ut valsedlarna.

Det är inte bara vår förening eller vår nomineringsgrupp som gör det här. Överallt i hela landet, har ideella jobbat med valet på många olika sätt. För att det ska fungera och för att väljarna ska ha valsedlar och veta vad de kan rösta på.

Och jag tycker givetvis att alla ska rösta på POSK. Eftersom POSK har idéerna för Svenska kyrkan, POSK har visionerna. Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar för Svenska kyrkan!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkovalsarbete 2021. Foto Carina Etander Rimborg

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst, skriver Åke Norell, Mariefred.

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Mariefred 11 augusti 2021
”Om du har problem med arvodet – lägg det i kollekthåven!” Det var rådet jag fick när jag som förtroendevald i Mariefreds församling för tiotalet år sedan föreslog att kyrkopolitikerna skulle avstå från sammanträdesarvodet. Frågan ansågs inte värd att ens diskutera.
När jag år 2018 återkom i kyrkopolitiken aktualiserade jag ånyo frågan. I en motion föreslog jag att sammanträdesarvoden – och fasta arvoden – skulle avskaffas samt att motsvarande medel i stället skulle användas i det diakonala arbetet. Motionen avslogs.
Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst. Varför inte? Statskyrkan är avskaffad sedan drygt tjugo år. De förtroendevalda måste inse att de nu verkar inom den frivilliga sektorn. Många församlingar (t ex Strängnäs domkyrkoförsamling) har avskaffat sammanträdesarvodet.
Under de närmaste åren kommer församlingens ekonomi att försämras. År 2013 var 73 procent av Mariefredsborna kyrkotillhöriga. År 2020 hade andelen kyrkotillhöriga sjunkit till 63 procent. Den nedåtgående trenden består
För att klara kyrkans ekonomi måste antalet anställda ses över. Det kommer att behövas fler ideella insatser i framtiden. Mycket av arbetet i församlingen görs redan idag utan ersättning. Varför ska kyrkopolitikerna arvoderas? Det är inte rimligt att vissa uppgifter arvoderas men inte andra.
POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) är den största nomineringsgruppen i Mariefred. De förespråkar i sitt handlingsprogram återhållsamhet med arvoden.  Inför årets kyrkoval har de uttalat att de på lokal nivå vill minska eller slopa arvodering av förtroendevalda. I kyrkofullmäktige är de fler än de arvodesberoende socialdemokraterna. Därför – upp till bevis!
ÅKE NORELL Mariefred
———
POSK har under många år kämpat för att få bort orimliga arvoden till förtroendevalda. I programmet så står det:
POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

Fick du fikon, Sakarias?

Eller jag kanske skulle skriva ”Fick du fikon, Roger?”

Roger Persson Österman (S), skriver i tidningen Dagen och påstår att det är att köpa grisen i säcken att rösta på POSK. För det går inte att veta vad de olika ledamöterna vill. Han skriver att han har varit runt och tittat på flera olika POSK-sidor påstår han.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/09/s-kyrkopolitiker-den-som-rostar-pa-posk-far-grisen-i-sacken/

Var finns Rogers uppfattningar?

Så jag googlar runt lite för att hitta var jag kan hitta vad Roger och hans socialdemokratiska kompisar tycker. Alltså hans enskilda uppfattningar, för det är tydligen det som är viktigt. Och det gav inte mycket för handen.

Men att han är socialdemokrat det vet jag, det framgår tydligt i debattartikel i tidningen Dagen och den som publicerades i Kyrkans Tidning i maj 2021 (https://www.kyrkanstidning.se/debatt/saknar-kunskap-om-de-fortroendevalda)

Fikonspråk

Roger har läst Amanda Carlshamres debattartikel i tidningen Dagen 27/7. Och han skriver:

Det riktigt stora problemet är dock att Posk döljer sig bakom en osynlighetsslöja. Vad betyder “svenskkyrklig teologi”? Ett fikonord som kan gömma synnerligen divergerande uppfattningar.

Nu har jag förstått att Roger är en akademiker som är beläst eftersom han är professor i finansrätt vid Stockholms universitet. Då borde Roger kunna ha hittat POSKs småskrifter där vi , i Erik Eckerdals utmärkta lilla småskrift, faktiskt förklarar vad Svenskkyrklig teologi är.

Småskrifter

Roligt med engagerade förtroendevalda

Det är härligt att läsa om Roger och hans (S)-kompisar i Maria Magdalenas församling i Stockholm, som är engagerade och aktiva i församlingen. Precis som det ska vara och något som välkomnas.

Men att ganska ofint ge sig på en annan grupp och påstå att det är att köpa grisen i säcken – jämfört med det program som (S) presenterar på sin sida och som beslutats av socialdemokraternas partistyrelse (!).

En riktigt Fri kyrka

Nej, jag är ledsen Roger. Det engagemanget som du och dina kompisar har i och för kyrkan och dess verksamhet är superbra och jätteviktigt. Men att ni har valt att stå på en lista för ett politiskt parti, där nuvarande statsministern är med och bestämmer inriktningen för Svenska kyrkan gör mig orolig.

Om ni verkligen menar allvar med att det ska vara en fri kyrka – så ska ni rösta på POSK och ställa upp på en POSK-lista. Då blir kyrkan och staten skilda på – på riktigt. Och ert engagemang kan oberoende av vad ni röstar på i de allmänna valen, komma kyrkan till del.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Läs också Amanda Carlshamre och Lotta Jonssons svar till Roger Persson Österman debattartikel.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/10/vart-partiprogram-berattar-tydligt-vad-posk-vill-verka-for/

40 dagar

En av de märkliga sakerna som står i bibeln är berättelsen om när Jesus frestas i öknen. Hos evangelisten Lukas  (4:1-13) står det till exempel:

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Ok – han fastade 40 dagar och åt ingenting. Sen (!) blev han hungrig. Det tycker jag är konstigt.

Ska vi fasta?

I dag är det 40 dagar kvar till kyrkovalet 19 september. Jag är  inte beredd att gå in i fasta under hela den tiden. Men jag kommer att järnet för att det ändå ska gå bra i kyrkovalet för POSK. Och det vet jag att många POSKare också gör. För det behövs.

Var finns det information?

Inte sällan påstås det att det inte går att hitta information om vad grupperna tycker och tänker och vill i kyrkovalet. Inget kunde vara mer fel – åtminstone när det gäller POSK. Och där behöver vi alla hjälpas åt att sprida informationen!

Dela POSKs program, både i dina sociala medier och fysiskt med foldrar. Prata med grannar, vänner, församling och andra intresserade.

Vad är dina hjärtefrågor

Vi har alla olika hjärtefrågor som är viktiga för oss. Och eftersom POSKs program är så omfattande och spänner över det mesta som rör Svenska kyrkan så kan du säkert hitta något om det som är just dina viktigaste frågor i vårt program. (Du hittar länken längst ner).

Dessutom har POSK lösningar och längre skrivelser om kyrkosyn, hur ett demokratiskt system kan se ut när Svenska kyrkan återgår till indirekta val. Allt detta hittar du i våra småskrifter https://www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar

Så – med 40 dagar kvar så går vi in i en ökenvandring där vi har det första målet framför ögonen. Nu ska vi vinna valet, vi ska lyfta de viktiga frågorna för Svenska kyrkan och vi ska visa att vi vill vara med och ta ansvar!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

Indirekta val är demokrati

Återigen skriver (S) en debattartikel och hävdar att direkta val i kyrkovalet är det enda rätta. (Kristianstadsbladet 8 augusti 2021)

* att de direkta valen till Kyrkan ska bevaras för att säkerställa ett demokratiskt medlemsinflytande.

Det finns olika typer av demokrati. Och indirekta val är lika demokratiskt som direkta val. Det är bara en annan typ av demokrati. En som skulle vara mycket mer säker och och ge Svenska kyrkan mer stadga som hon behöver.

Socialdemokraterna fortsätter:

Kyrkan ska finnas till för och vara öppen för alla – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrkan. Mot detta mobiliserar de krafter som vill sluta kyrkan inåt och ställa grupp mot grupp – det kan vi aldrig acceptera!

Och jag hävdar med emfas att det är därför Svenska kyrkan ska ha indirekta val. Så att vi inte får in de krafterna som socialdemokraterna är så rädda för ställer till det för kyrkan. För det är (S) och de övriga politiska partierna som har ställt grupp mot grupp.

Ur POSKs program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

(…)

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

 

Vad vill politikerna med Svenska kyrkan?

Vad vill politikerna med Svenska kyrkan? Frågan ställs av Transports representant Mikael Ladman i Fagersta-Posten den 24 juli.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/debatt-infor-kyrkovalet-vad-vill-de-svenska-politikerna-med-kyrkan

Det saknas information?

Ladman vill veta vad politikerna tänker med Svenska kyrkan, hur de vill utveckla verksamheten och framförallt hur de vill ta hand om kyrkogårdarna. Han påstår att det inte finns sådan information någonstans och han saknar debatten.

Svar från Centerpartiet

Svaret kommer i samma tidning (3 augusti) från centerpartisten Magnus Nystedt som hävdar att kyrkovalet rör alla – inte bara kyrkans medlemmar. Och sen försöker han berätta allt som Centerpartiet vill göra.

Och Nystedt radar upp en massa vackra ord om hur kyrkan ska vara välkomnande, demokratisk, ha ett värdigt bemötande ja, en massa saker som vilken kommun eller vanlig organisation som helst kan skriva under på. Och hur det ska satsats på förnybar el och laddstolpar.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/insandare-kyrkovalet-beror-alla-medlem-eller-inte

Var är klon?

Hur kan kyrkovalet gälla alla – inte bara medlemmar? Hur tänkte Nystedt där? Ok, jag ska inte raljera för mycket. För Nystedt lyfter också viktiga frågor, till exempel om hur församlingen är basen, hur besluten ska ligga nära verksamheten.

Men jag saknar ändå den där klon. Vad det är för skillnad på kyrkan och en vanlig organisation? För kyrkan är något helt annat än en kommun, en fotbollklubb eller ett företag.

POSK har visionerna

POSK har en tydlig vision för Svenska kyrkan och vi uttrycker den i flera punkter så här:

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan

    • ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro
    • förmedlar befrielse, hopp och livsmod
    • ser och tar vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
    • respekterar individen och gläds åt mångfalden
    • är en tydlig röst i samhället och visar på ett liv i rättvisa och frihet
    • förenklar sin organisation och struktur så att den främjar kyrkans uppdrag
    • är en brobyggare mellan olika kyrkliga traditioner och mellan kristna kyrkor
    • strävar efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Kyrkogårdarna

Svaret till Mikael Ladman när det gäller kyrkogårdarna är att Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet – förutom i Stockholm och Tranås.

Det innebär att det är den lokala församlingen som har det yttersta ansvaret för hur begravningsverksamheten sköts. Även om det är en separat ekonomi för den verksamheten.

POSK skriver i sitt program

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK vill arbeta för att värna. (…)

I dag finns det en begravningssamfällighet i Göteborg där ett antal pastorat och självständiga församlingar samverkar kring att sköta begravningsverksamheten. POSK menar att en samverkan inom ett större område än vad ett enskilt pastorat eller en församling utgör är en bra modell för begravningsverksamheten som ska kunna tillämpas på fler ställen i landet.

Begravningsverksamhet innefattar myndighetsutövning gentemot hela befolkningen. För närvarande ingår den i det kyrkliga huvudmannaskapet och har alltsedan medeltiden utgjort en väsentlig del av församlingens uppgift. Förutsättningarna för huvudmannaskapet har ändrats genom att staten har infört en enhetlig begravningsavgift för hela landet med undantag av Stockholm och Tranås som har kommunalt huvudmannaskap. Detta medför en ojämlikhet för människor beroende på var man bor. Huvudmannaskapet ifrågasätts framför allt i kommuner som fått en väsentlig höjning av begravningsavgiften. Kyrkogårdar kan även fortsättningsvis skötas av Svenska kyrkan såväl med som utan ett huvudmannaskap.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

I Kyrkans Tidning 24 juli 2021 finns en av artiklarna där nomineringsgrupperna får svara på frågor. Artikeln tar upp hur Kyrkan ska agera i samhällsdebatten. Frågorna som nomineringsgrupperna den här gången har svarat på är:

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Svaren redovisas längre ner i bloggen.

Vår uppgift som kristna

För POSK är det klart och tydligt och fullständigt självklart att kyrkans ska ta del av samhällsdebatten och också ta ställning i olika frågor – utifrån ett kyrkligt och teologiskt perspektiv. Det är vår uppgift som kristna. Det vi inte vill är att en partipolitisk agenda ska styra över den teologiska. Och partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

Ur programmet:

POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.

Läs artikeln från Kyrkans Tidning om vad de olika nomineringsgrupperna säger nedan

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

————————-

Majoritet vill peka på problemen i samhället

Kyrkans röst i samhällsdebatten är omdiskuterad. Men Kyrkans Tidnings valenkät visar på ett starkt stöd för att tron måste leda till politiska ställningstaganden. Andra svarar att kyrkan ska tala om tron, inte om partipolitiserade ämnen.

– Vi står inte bakom Svenska kyrkans hållning och ser ingen anledning till att kyrkan går ut med en ståndpunkt i frågan över huvud taget, den är alltför politiserad.

Det sa Olle Reichenberg, kyrkomötesledamot för Borgerligt alternativ, BA, i debatten efter det att Svenska kyrkans kyrkostyrelse avgett ett spontant remissyttrande om språkkrav för medborgarskap. Kyrkostyrelsen skrev att kunskapskrav kan öka risken för segregation och försvåra för människor med låg utbildningsnivå.

Många av riksdagens partier vill se hårdare regler om invandring och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni reagerade på remissvaret. I en debattartikel skrev hon att hon inte förstod eller höll med om kyrkans resonemang.

På Kyrkans Tidnings debattsida

På Kyrkans Tidnings debattsida diskuterades frågan ivrigt av företrädare för flera nomineringsgrupper. Kyrkostyrelseledamöter från Socialdemokraterna, S, och Centerpartiet, C, försvarade remissvaret. Det bygger på kyrkans kunskap och erfarenheter, bland annat från flyktingkrisen, sa de.

En företrädare för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, som inte tycker att riksdagens partier ska styra i kyrkan, skrev att det var ironiskt att en moderat politiker – Reichenberg – vill tysta Svenska kyrkans uttalanden i politiska sakfrågor genom att påstå att de politiserar kyrkan.

Kyrkans Tidnings valenkät visar dock att de flesta nomineringsgrupperna svarar att de vill att Svenska kyrkan tar ställning och uttalar sig i samhällsfrågor. Undantaget är BA och Sverigedemokraterna, SD, som säger nej.

Men tittar man närmare på motiveringarna ser man att de olika ja-svaren inte betyder riktigt samma sak.

De flesta nomineringsgrupperna

De flesta nomineringsgrupperna förklarar att Svenska kyrkan som samhällsaktör, i enlighet med sin tro, måste vara en profetisk röst och ta ställning och reagera mot orättfärdighet.

Posk anser att om kyrkan kan visa på en teologisk grund för sina uttalanden kan kyrkan ta ställning, även i frågor som är partipolitiserade.

Men några nomineringsgrupper säger att kyrkan bara ska ta ställning i frågor som inte har med partipolitik att göra.

Frimodig kyrka, FK, säger nej till kyrkliga ställningstaganden om de sker utifrån partipolitikers behov av kyrkan som plattform för en egen agenda. Men ja till uttalanden som görs utifrån ett kristet perspektiv, om de har stöd av en kvalificerad majoritet i kyrkomötet.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan,

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, tycker också att kyrkan bör ägna sig åt kyrkliga och andliga frågor. Kyrkan kan förstås vara remissinstans, om den blir tillfrågad, men utan att ta ställning i politiska frågor.

SD svarar att kyrkan ska vara en tidlös och tydlig kristen kyrka, inte en ambassadör för samtida politiska majoriteter.

BA ger ett långt svar på frågan. Gruppen skriver bland annat att Svenska kyrkan inte är en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap och att det visar på en bristande självkänsla och självförståelse för kyrkans viktiga samlande roll i samhället när kyrkan gör politiserade ställningstaganden.

Men med dagens mandatfördelning i kyrkomötet har de grupper som vill att kyrkan ska ta ställning i samhällsfrågor tre fjärdedelar av ledamöterna i kyrkomötet bakom sig.

En annan debatt, som just nu förs mer i sociala medier än på KT:s debattsidor, handlar om vilka grupper Svenska kyrkan ska samverka och föra dialog med.

En åsikt som framförts i debatten är att kyrkan, liksom svenska politiska partier, borde välja att inte ge legitimitet – genom dialog och samverkan – åt krafter som ställer sig utanför demokratiska principer.

Kritikerna vänder sig

Kritikerna vänder sig framför allt emot kyrkans samverkan med muslimska organisationer som studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief, som anklagats för att ha band till muslimska brödraskapet. Andra kritiker anser att kyrkans samverkan präglas av att kyrkan är färgad av vänsterideal.

Men nomineringsgruppernas gruppledare säger i huvudsak att de är positiva till att fortsätta med samverkan och dialog med olika aktörer i samhället. Att prata är inte ett problem, anser företrädarna för en stor majoritet i kyrkomötet.

BA betonar dock att grupper som kyrkan samverkar med bör ha liknande grundvärderingar. FK säger att dialog är okej om inte den organisation som kyrkan samverkar med har kontakter med terrororganisationer. SD anser inte att det får förekomma att Svenska kyrkan samverkar med vänsterextrema och islamistiska miljöer, på någon nivå.

Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna

Gruppledarna för de elva nomineringsgrupperna som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Socialdemokraterna, S

● 1. Ja, Svenska kyrkan har en viktig profetisk röst i samhällsdebatten. Att vara kyrka är att ta ställning mot orättfärdighet i enlighet med kyrkans tro, bekännelse och lära.
● 2. Nej. Vi tror på samverkan och dialog.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk

● 1. Ja. Självklart ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor. Kyrkan gör den svages röst hörd och talar i frågor av medmänsklighet och omsorg. Samhällsfrågor är inte detsamma som politik. Vi står upp för änkan, invandraren och den faderlöse, precis som Jesus uppmanade oss att göra. För Posk är det viktigt att Svenska kyrkan, vid uttalanden, pålyser den teologiska grunden och inte räds partipolitiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Vi ska tala med så många grupper som möjligt, för att bygga broar. Men det är svårt att föra dialog med dem som stänger dörrar och bygger murar. Vi vill se en öppen dialog med människor och grupper för att bygga broar och främja enhet – inte polarisering.

Centerpartiet, C

1. Ja. Det är angeläget att kyrkan gör sin röst hörd för alla människors lika rätt och värde. Kyrkan ska stå upp för evangeliet i ord och handling.
● 2. Nej. Dialog är alltid viktigt för att skapa förståelse och upprätthålla demokratiska värderingar.

Sverigedemokraterna, SD

● 1. Nej. I regel ska man respektera tvåregementsläran och fokusera på att vara en tidlös och tydlig kristen kyrka som inte är ambassadör för samtida politiska majoriteter, utan trygg i sig själv.
● 2. Ja. Det har funnits flerfaldiga exempel genom åren då kyrkan på olika nivåer samverkat med både vänsterextrema och islamistiska miljöer och inget av detta ska förekomma.

Borgerligt alternativ, BA

● 1. Nej. Svenska kyrkan är ett evangeliskt lutherskt samfund och en bred folkkyrka. Svenska kyrkan är inte en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap. Att som kyrka ta ställning i partipolitiska och komplexa samhällsfrågor är både oklokt och oberättigat, och vittnar om att kyrkan saknar självkänsla och självförståelse för den viktiga samlande roll som kyrkan har i samhället. Däremot är kyrkans medlemmar kallade att, tillsammans med övriga medborgare oavsett tro, ta sitt politiska ansvar i samhället.
Att härleda politiska ställningstaganden utifrån en specifik teologi är grannlaga, om det inte handlar om mycket grundläggande frågor som exempelvis de mänskliga rättigheterna. Att Svenska kyrkan tagit ställning i flera politiserade och kontroversiella frågor bidrar även till att många medlemmar väljer att lämna Svenska kyrkan.
● 2. Nej. Kyrkan ska vara öppen för dialog med alla. Men Svenska kyrkan måste dock säkerställa att våra samverkanspartners inte har avvikande grundvärderingar.

Öppen kyrka – en kyrka för alla, Öka

● 1. Ja.  Svenska kyrkan är en del av samhället och kan inte ställa sig vid sidan utan att ta ställning i vissa frågor.
● 2. Gruppen har inte tagit ställning.

Frimodig kyrka, FK

● 1. Ja. Vi ska ta ställning utifrån ett kyrkligt, kristet perspektiv men inte utifrån behov av partipolitiker att använda Svenska kyrkan som plattform för en egen agenda. Om uttalanden ska göras bör det vara kvalificerad majoritet, i till exempel i kyrkomötet, för att sådana skall göras.
● 2. Ja. När organisationer samverkar med av Förenta nationerna och världssamfundet utpekade terrororganisationer skall inte samarbete ske.

Vänstern i Svenska kyrkan, Visk

● 1. Ja. Kyrkan är en del av samhället och en av vårt lands största aktörer i civilsamhället.
● 2. Nej. Svenska kyrkan har ansvar för sina medlemmar och yttrandefrihet gäller. Dialog bör främjas och kyrkan förmår att urskilja sådant som stämmer med kyrkans värdegrund i dialog. Det är utvecklande för kyrkans identitet i arbetet för det goda samhället.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR

● 1. Nej. Vi har politiska partier som kan ta ställning i sådana frågor. I kyrkan bör vi ägna oss åt andliga frågor och de formella och praktiska frågor som berör vår svenska kyrka. Om regeringen önskar remissvar på olika frågor kan vi självklart ge svar på det, men inte ta ställning i politiska frågor. Våra medlemmar tillhör ju också olika politiska partier med olika ställningstaganden. Som kyrka ska vi undvika att ta politiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Som kyrka bör vi alltid föra dialog med alla. Dialog innebär ju inte att man tar ställning utan för samtal. Vi kan inte se att det skulle finnas någon vi inte skulle kunna föra dialog med eller samtal med.

Fria liberaler i svenska kyrkan, Fisk

● 1. Ja. Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik.
● 2. Nej. Så länge samtalstonen är anständig är det möjligt att föra dialog med alla.

Miljöpartister i svenska kyrkan de gröna, MPSK

● 1. Ja, Kyrkan ska vara en aktiv part i dialogen i omvärlden och tydligt markera de mänskliga rättigheterna och ta starkt avstånd från förtryck, våld och orättvisor i världen.
● 2. Nej. Kyrkan ska prata och diskutera med alla grupper och inte värja sig mot svåra frågor. Det är viktigt att kyrkan är tydlig och står för sitt budskap i alla väder.

Fakta: Fler frågor ur enkäten

Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK.
Mandat: 201 (80,1%)

NEJ: SD, BA

Mandat: 46 (18,3%)

När grupperna motiverar sina svar på frågan, blir svaren lite annorlunda:

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK, C

Mandat: 184 (73,3%)

”I frågor som rör tron och kyrkan, inte partipolitiserade frågor”: FK, KR, SD, BA

Mandat: 63 (25,1%)

Finns det grupper som kyrkan inte bör föra dialog med?

JA: FK, KD

Mandat: 34 (13,5%)

NEJ: S, Posk, C, BA, Visk, KR,FiSK, KR, MPSK

Mandat: 202 (80,5%)

Inte tagit ställning: ÖKA
(11 mandat, 4,4%)

————————————-
I kyrkomötet finns 251 ledamöter. Två representerar utlandsförsamlingarna, två saknar grupp.

Kristoffer Morén

kristoffer.moren@kyrkanstidning.se