Motionerna till kyrkomötet…

Svenska kyrkans kyrkomötet 1963. Personerna står uppställda på trappan.

Med knappt 1,5 vecka kvar på motionstiden (motionerna måste vara inne senast 5 augusti kl 16:00) så konstaterar jag att när detta blogginlägg skrivs så har trettiotre (33) motioner  inkommit till kyrkomötet i höst. (Läs alla motioner här https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden )

Ämnena rör allt från religionsdialog, församlingsbygge, medlemsvård, begravningssamfälligheter och omsorg om djuren.

På kyrkomötets webbplats finns information om vem som kan motionera och om vad som kan motioneras. https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/skriva-motion


Vem kan motionera?

Enligt kyrkoordningen får ledamöter av kyrkomötet, inkallade ersättare och biskopar genom en motion väcka ett ärende till kyrkomötets första sammanträde varje år.

Kyrkostyrelsen och kyrkomötets presidium kan väcka ett ärende genom en skrivelse (11 kap. 10 § i kyrkoordningen).

Vad kan man motionera om?

Motionerna ska handla om sådana frågor som ligger inom ramen för kyrkomötets beslutskompetens. Kyrkomötet beslutar om budget för den nationella nivån och ska utfärda bestämmelser om

  1. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
  2. Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,
  3. tillhörigheten till Svenska kyrkan,
  4. kyrkans vigningstjänst,
  5. den kyrkliga organisationen, och
  6. de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organen på den nationella nivån ska fullgöra sina uppgifter.

Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen).


När motionerna fördelas till de olika utskotten finns också en plan för vilka ämnen som hör till vilket utskott och dess kompetensområde. Ibland behöver dock justeringar göras för att fördelningen av motioner ska vara någorlunda jämn.

Jag skulle gissa att vi hamnar på en en slutlig motionsflod på ungefär runt hundra (100) motioner, så som det brukar vara de år som vi har haft fri motionsrätt. Jag tänker att det finns ett uppdämt behov och det är den sista möjligheten den här mandatperioden att lyfta olika frågor.

Meningen Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen) är en viktig information. Det händer inte allt för sällan att motioner till kyrkomötet är frågor som kan och ska lösas lokalt eller regionalt via kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige.

Dock, ibland finns det en poäng att en fråga ändå har diskuteras på kyrkomötet – även om motionen avslås.

Det verkar vara en balansgång med att vilja ha den lokala bestämmanderätten och samtidigt önska att ”kyrkan” ska ha en gemensam linje och bestämma hur det ska vara. Ofta beroende på vad som har hänt i den lokala församlingen.

POSK säger tydligt i sitt program att det är församlingen som är den grundläggande enheten och där besluten ska fattas.

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

POSK anser att beslut som rör församlingen ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastorat, som består av flera församlingar, har i sin tur ett kyrkoråd vilket har det övergripande ansvaret för att varje församling utvecklas efter sina förutsättningar, uppfyller de behov som finns lokalt och utför den grundläggande uppgiften. POSK menar att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd behöver klargöras och framgå i kyrkorådets arbetsordning.

Det ska finnas goda möjligheter för förtroendevalda att erhålla kompetensutveckling såväl kring de regelverk som styr uppdragen de är valda till, som kring Svenska kyrkans tro och liv.

Vad tycker du? Borde kyrkomötet ha mer bestämmanderätt och kunna besluta om fler saker, så att fler motioner kunde bejakas?

Vad är dina tankar om de motioner som kommer till kyrkomötet och finns det andra sätt att hantera kyrkliga frågor?

(Bilden är från wikipedia och visar kyrkomötet 1963)

Vi är för en fri kyrka

Per Ingvarsson, POSK i Linköping, skriver den 24 juli en insändare i Corren.

Vi är för en fri kyrka utan partipolitisk inblandning

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val, skriver Per Ingvarsson, ordförande i POSK.

Till hösten är det kyrkoval. Ett val som kostar närmare 200 miljoner kronor. Det är så mycket att jag nästan skäms för att säga det (utslaget per röstande 2013, så är kyrkovalet 7 gånger så dyrt som riksdagsvalet).

Redan 2002 hade jag en motion till kyrkomötet om att man måste förenkla och göra kyrkovalen mycket billigare. Bara valsedlarna som då trycktes upp skulle räcka 15 km upp i höjden om man la dem i en hög ovanpå varandra. Naturligtvis gick inte motionen igenom. Vilka är det då som vill behålla ett så dyrt val? Jo, de politiska partierna. De vill att valet ska vara så likt ett vanligt val som möjligt för att på så sätt säkerställa att man får många röster.

Då 2002 fanns det också motioner om att vi inte skulle ha direkta val till Kyrkomötet och Stiftsfullmäktige, utan att man istället skulle ha indirekta val till dessa nivåer, men naturligtvis behålla de direkta valen till kyrkofullmäktige. Även här var de politiska partierna emot av samma skäl som ovan.

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val.

I Finland, för att ta ett närliggande exempel, är ”församlingsvalet” ett direkt val medan alla övriga kyrkliga val är indirekta, där församlingarnas förtroendevalda och präster är röstberättigade. Det kyrkliga valet i Finland kostar också bara en niondel av det svenska.

POSK är för en fri kyrka, utan inblandning av politiska partier. Tycker du också att 160 miljoner är alldeles för mycket för ett kyrkoval så rösta på POSK.

Per Ingvarsson, ordförande för POSK i Linköping
—————-
Hur kommer då ett indirekt val att se ut och hur kan Svenska kyrkan organisera sig om den inte har direkta val?
Svaret finner du i en av POSKs småskrifter där Hans-Olof Andréen beskriver hur ett sådant system ser ut och hur det kan organiserat och vilka konsekvenser det får för Svenska kyrkan.

Bara kristna bör rösta…

Rubriken på ledarsidan i Svenska Dagbladet 10 juni fick nog många att hajja till. Det är ledarskribent Cecilia Svärd som skriver. ”Bara kristna bör rösta i kyrkovalet”>>

Vaddå bara kristna bör rösta i kyrkovalet? Vem har koll på vem som är kristen? Men läser du hela artikeln så ser du vad Svärd menar. Hon jämför kyrkovalet med om någon helt okänd kom hem till dig och bestämde hur du skulle organisera din familjs fredagsmys.

”Föreställ dig att någon som aldrig har träffat dig och din familj kom hem till er och styrde över fredagsmyset. Bestämde film, soffa och tilltugg efter sina egna preferenser. Det blev visst en flisig träbänk och torra kex, och fredagsmyset kanske rent utav blev skrotat och ersatt med tvångströja och husförhör om det socialdemokratiska valprogrammet från 1968.

Ungefär så känns det för många kristna i Svenska kyrkan när politiker och icke-troende i en ohelig allians värd namnet går samman för att göra kyrkan så politisk som möjligt. I debatten om partipolitik i kyrkomötet inför höstens kyrkoval råder det språkförbistring mellan det andliga och det sekulära – och det är de kyrktrogna kristna som blir förlorarna.”

Ja, så kan det kanske kännas för aktiva församlingsmedlemmar, som har politiker i verkställande organ, som sällan eller aldrig besöker gudstjänsten eller vet vad det är för verksamhet som bedrivs. Men som ändå vill vara med och bestämma över tro, bekännelse och lära och vilka frågor som är viktiga att driva och genomföra i kyrkans verksamhet.

Cecilia Svärd förklarar det hela så här:

”Hur ska dessa två sidor någonsin kunna mötas? Debatten har gjort det uppenbart att de inte kan det. Det har varit som att följa bollen i en tennismatch med blicken. Den ena sidan säger ”Kyrkan måste sopsortera”. Den andra säger ”Kyrkan är Kristi kropp”. Och så verkar bollen studsa mellan två motpoler likt en datorgenererad evighetsmatch i Pong.

Och det är den Jesus-hejande grupp nummer två som förlorar. För denna grupp har inga problem med att förstå de sekulära argumenten från grupp ett. De lever i samhället, som alla andra, och förstår politiken och nutidsfrågorna.

Men att förklara andlighet för den i grupp ett som vill köra in i kyrkan med en sekulär gaffeltruck, utan att ha ägnat särskilt många tankar åt, eller öppet inte bryr sig om, varken ett liv i tro eller kyrkans grundbultar, är nästintill omöjligt.”

Kyrkan finns för att världen ska leva.

Kyrkan finns för att världen ska leva. Kyrkan finns för att hjälpa oss människor få gemenskap med Gud, med varandra, tillsammans mötas i lovsång, bön, gudstjänst, tjänande mot varandra och samhället. Ja, vi behöver organisera oss för att det ska fungera praktiskt. Ja, Svenska kyrkan en evangeliskt luthersk kyrka som med en demokratisk organisation driver rikstäckande verksamhet. Detta regleras i Lagen om Svenska kyrkan (Lag 1998:1591)

Svenska kyrkan som trossamfund

1 §   Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.

2 §   Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

Men, bara för att vi har en demokratisk organisation så behöver vi inte ha partipolitisk styrning. Och därför har Cecilia Svärd en poäng när hon säger att bara kristna bör rösta i kyrkovalet. Det vill säga – det är att jag är kristen och vill ta ansvar i kyrkan, via min röst, eller som förtroendevald som ska vara det primära – inte den partipolitiska etiketten eller allmännpolitiska käcka synpunkter på kyrkan som organisation.

Sluta vara kränkt!

Och därför kan också alla kamrater, som nu står på en partipolitisk lista och som är djupt engagerade i församlingslivet, kristna syskon, sluta vara upprörda och kränkta.

För nu ska jag (återigen) vara supertydlig! Det handlar inte om dig som person! Och det har aldrig handlat om dig som person. Det handlar om att ett allmänpolitiskt parti kapar din röst, och din möjlighet att driva kyrkopolitiska frågor utifrån din kristna tro och utifrån värden som ligger utanför den allmänpolitiska agendan.

Och det valsystem som Svenska kyrkan har hamnat i sedan relationsförändringen, det måste ändras.

Det är därför en röst på POSK i höstens kyrkoval är en röst för en Fri kyrka!

 

Foto: Magnus Aronson/IKON

Vad tar du med dig?

”Du kan ingenting ta med dig dit du går…” sjunger Cornelis Vreeswijk i sin egen sång ”En fattig trubadur”.

Men jag funderar ganska mycket på vad vi tar med oss för erfarenheter av Coronapandemin, som fortfarande håller ett visst grepp om oss. Kommer nya arbetssätt att fortsätta prägla kyrkans arbete? Digitala lösningar? Eller kommer församlingarna att återgå till det ”normala”. Vad nu det är…

Jag hoppas att alla församlingar med frivilliga, förtroendevalda och anställda sätter sig ner och funderar över vad som hände när pandemin kom. Vilken verksamhet stängdes ner, vilken verksamhet var kvar? Var det kloka beslut, kunde det gjorts på något annat sätt? Att ställa dessa frågor utan pekpinnar och istället bara vara rannsakande. Vad gjorde vi bra – vad kunde vi gjort bättre?

För församlingarna har gjort olika. Vissa församlingar har stängt ner allt. Hållit kontakt via telefon eller brev. Andra församlingar har hållit vissa verksamheter öppna, handlat, hållit kontakt. Nya arbetsrutiner har utarbetats, gudstjänster har sänts digitalt osv, osv. Ja, ni vet själva och listan på innovationer kan göras lång.

I höst är det kyrkoval. Vi som nu sitter förtroendevalda borde göra ett ”bokslut” över den här mandatperioden. Inte bara som en vanlig mandatperiod – utan också med de glasögon som pandemin har givit oss. För det här är erfarenheter som kan ge frukt och bära mycket längre än min livscykel räcker.

”Du kan ingenting ta med dig dit du går…” men du kan dela med dig av dina erfarenheter nu! Gör det!

Vargen kommer igen?

Kyrkans Tidning skriver om kyrkovalet, som inträffar om 100 dagar. Statsvetare Henrik Ekengren Oscarsson tror på att kyrkovalet kommer att bli fortsatt partipolitiserat.

”– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Men ni hör ju själva – det här är ju så orimligt att det inte är klokt. Visst – vi är en folkkyrka. Men det innebär inte att de politiska partierna kan ha kyrkan som en slagarena. Kyrkan ska däremot spegla samhället tillbaka med Jesus ögon, öron och händer, sätta tummen i ögat på orättvisor, stötta sjuka, svaga och vara en profetisk röst. Kyrkan, med alla sina medarbetare i Guds rike, ska ta plats och visa på andra värden i samhället. Kyrkans ska vara en andlig växtplats där jag kan få möta Gud, växa i min tro och i min gemenskap med mina kristna syskon.

Och då är det inte rimligt, inte på något sätt, att de politiska partierna ska ta över kyrkan, släta ut kyrkan och sätta sin stämpel över kyrkans budskap, försöka slipa av kanterna på kyrkan och anpassa budskapet i en politisk agenda.

Jan Strid, universitetslektor, har forskat mycket på bland annat kyrkovalet och tror inte det går att skrika ”vargen kommer” igen. Han tror inte på ökat valdeltagande. Och han ser också det orimliga i att de politiska partierna ofta har ett stor politisk valorganisation som stöttar med anställda och pengar. Till skillnad från nomineringsgrupperna.

POSK vill förändra valsystemet

POSK vill förändra valsystemet från grunden. Kyrkovalet måste återgå till att bli ett indirekt val. Och POSK skriver i sin senaste ”småskrift” hur ett sådant system kan se ut. I ett sådant system skulle de politiska partierna inte ha något som helst nöje eller nytta av att engagera sig. Däremot kan de personer som vill engagera sig i kyrkan och dess demokrati göra det på andra premisser än att de står på en partipolitisk lista.

Du kan läsa den småskriften här ”Indirekta val – varför och hur”>>

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift. (ur POSKs program)

Läs hela artikeln från Kyrkans Tidning här:

”Kanske kan en mobilisering mot Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige skapa ett stort valdeltagande även i årets kyrkoval.”

Det säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning vid Göteborgs universitet.

– I dag finns ett stort politiskt intresse kring frågor som tradition, religion och svenskhet, en del av det så kallade kulturkriget, säger han.

Det intresset tror han kommer att leda till att trenden med växande valdeltagande kommer att hålla i sig.

– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde.

Hans bild är också att många röster i kyrkovalet läggs just för att hindra nomineringsgrupper man ogillar från att få inflytande över kyrkan, snarare än att man är för någon särskild grupps politik.

Även Lennart Weibull, professor emeritus vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg och verksam vid SOM-institutet, tror att valdeltagandet kan fortsätta växa.

– Sverigedemokraterna använde kyrkovalet som en plattform på vägen mot riksdagen. Nu försöker Alternativ för Sverige att göra det också, säger han.

Lennart Weibull är själv lokal kandidat i kyrkovalet för Posk, som vill ha bort partipolitiken i kyrkan. Men han ser även positiva följder för kyrkan av att partierna deltar i kyrkovalen.

– Det leder till att det finns kända kandidater, att nya människor kommer in i kyrkans sammanhang och till en bredd. Jag tycker knappast att partipolitiska gruppers deltagande i kyrkopolitiken kan kallas för en anakronism, utan snarast för en svensk demokratisk tradition.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, kallade – vid tiden för skilsmässan mellan staten och kyrkan – partiernas deltagande i styret av kyrkan för kolonisering.

Sedan dess tycker han att kyrkan har lyckats få en större demokratisk vitalitet genom partilivets utveckling och riksdagspartiernas deltagande.

Även Erik Amnå anser att kulturkampen tränger sig in i Svenska kyrkan, när svenska, kristna och traditionella värden anses skapa trygghet, och nationell, religiös och sexuell identitet ifrågasätts.

– Jag ser Svenska kyrkan som väldigt viktig för vår värderingsgemenskap – som den uttrycks i regeringsformen. Kyrkans uppslutning bakom jämställdhet, religionsfrihet och barnens rättigheter till exempel är oerhört viktig.

– Och kyrkans magnifika utbredning och närvaro i landet har ett viktigt arv och funktion. I landsbygden har många känslan av att vara bortglömda, det motverkas av kyrkan. Konfirmationen inlemmar landsbygdens ungdomar i en stor demokratisk organisation, som skapar identitet och lojalitet. Det är de inte bortskämda med.

Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet, är den som forskat mest om kyrkovalen. Han väntar sig ett lägre valdeltagande i höst.

Förra årets valkampanj beskriver han som extrem: Valkampanjerna var stora, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna stod emot varandra, Posk kampanjade intensivt mot de politiska partierna och frågorna diskuterades i medierna.

– Många blev medvetna om kyrkovalet och det upplevdes som ett ödesval. Men ”Vargen kommer” kan man bara skrika en gång, säger Jan Strid.

Inför årets val ser de breda frågorna ut att vara få: Alternativ för Sverige är för okända. SD vill ta in Fädernas kyrka i psalmboken, ha en gammaldags kyrka i opposition mot andra religioner och särskilt islam.

– Kulturkampsfrågorna tror jag blir för vaga. Kyrkans samverkan med muslimska organisationer och partipolitisering kan väcka känslor, men inte så mycket att folk går och röstar.

Jan Strid invänder inte mot riksdagspartiernas deltagande i kyrkovalet, men han ser ett jämlikhetsproblem.

– Riksdagspartierna kan använda sitt partistöd i valkampanjerna, Socialdemokraterna har 50 miljoner kronor, andra grupper har inte samma resurser. Kampanjer är dyra, små nomineringsgrupper kan inte avlöna valarbetare. Det är inte rättvist.

S borde släppa det politiska taget om kyrkan

Leif Larsson, ordförande POSK i Folkungabygden skriver debattartikel i Corren.

Kyrkovalet till Svenska kyrkan, som äger rum i september 2021, närmar sig utan några högljudda diskussioner.

Det som i stället hörs i alla medier är rikspolitiken inför valet 2022. Kanske är det är inte så konstigt då skiljelinjerna lokalt, i församlingar och pastorat, inte är så stora utan man löser dem i bästa samförstånd. Däremot så sker de särskiljande diskussionerna centralt mellan de olika nomineringsgrupperna i Uppsala genom kyrkomötet, kyrkostyrelsen och anställda på kyrkokansliet. Skiljelinjer som finns stöts och blöts i dessa diskussioner, tyvärr oftast över huvudet på den lokala nivån. Observera att den lokala nivån, församlingen, är den grundläggande nivån i Svenska kyrkan enligt kyrkoordningen. Posk (partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) anser att den Socialdemokratiska dominansen (S) under många årtionden, gjort kyrkomötet till en partipolitisk arena för genomdrivandet av dagsaktuella egna samhällsvärderingar. Under parollen att kyrkan ska svälja och vara en snäll demokratisk folkkyrka.Idag har S makten, efter kyrkovalet kan det vara Centern eller Sverigedemokraterna och i nästa val något annat politiskt parti. Det här är vad kyrkan fått anpassat sig till under många århundraden.

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med kärnintresset att vara ett evangelisk-lutherskt trossamfund, som samlas i bön, lovsång och sakrament. Det vill vi fortsätta med.

S makthegemoni över kyrkomötet under decennier har förändrat kyrkans organisation och struktur i grunden genom att anpassa den till egna behov, och det mandatet vill S fortsätta ha.

Vi i Posk ser klart att S fortsatt vill hålla kyrkan i sitt fasta grepp för framtida beredskap att kunna överföra nya egna värderingar – från politiken till kyrkan. Svenska kyrkan har dock ett annat uppdrag vilket är format enligt bibeln, bekännelseskrifter och trosartiklar.

Mot en sådan utveckling har S invändningar, då man anser att utan politiska partier kommer kyrkan att styras av en ”elitkyrka”– kyrkans innersta krets. Men betänk, viken grupp är bäst på att styra kyrkan, än det de som är insatta i vad det handlar om, eller …?

I Posks krets är alla medlemmar välkomna. Vi består av en mångfald av olika politiska tyckare, men i kyrkan lägger vi sådana åsikter på kyrktrappan innan vi går in för att verka som förtroendevalda. Det tror vi bättre svarar mot vad medlemmarna vill att kyrkan ska vara.

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med cirka 5,7 miljoner medlemmar, ett under av mångfald. Då kyrkan är en folkkyrka måste alla samverka till det bästa.

Posk är inte motståndare till vare sig demokrati eller folkkyrka, men processen måste ske på ett för kyrkan värdigare sätt utan direktiv från partikanslier.

Uppmaningen till S lyder: släpp det politiska taget om kyrkan. Kyrkan måste stå fri från riksdag och politiska partier värdegrunder och i stället vara ett välbehövligt salt i samhällsdebatten.

Leif Larsson, ordförande i nomineringsgruppen Posk i Folkungabygden

Ska Svenska kyrkan verkligen skapa trovärdighet?

Ja, det är ju en fråga som går att ställa sig. Ska Svenska kyrkan skapa trovärdighet? Absolut, vill jag väl svara på den frågan, det är klart vi ska vara och skapa trovärdighet.

Men vill vi verkligen skapa trovärdighet åt främlingsfientliga och extrema partier som försöker skapa sig en arena för att bli legitima och ”normala”. Nej, säger, eller rättare sagt, skriker, jag då.

Men det är just det som händer och som har hänt. Först var det Sverigedemokraterna som genom sitt deltagande i kyrkovalet sakta men säkert tog plats i  de det demokratiska finrummet. Nu är det en avknoppning av SD – nämligen Alternativ för Sverige som vill ta plats i kyrkomötet.

Jonas Eek skriver på Opinionssidan i Kyrkans Tidning (4/2 nr 5)och lyfter just den här frågan. ”Ett dåligt alternativ för Svenska kyrkan”. Slutklämmen skrämmer mig mest, där Eek i ett P.S skriver:

Enligt AfS:s hemsida har partiet 2204 medlemmar. Det är ungefär lika många medlemmar som SD hade 2006, fyra år innan man kom in i riksdagen”.

Och hur tog sig SD in? Jo, genom att ställa upp i kyrkovalet. De skaffade sig en plattform och en arena där de kom in i finrummen. Och på den vägen är det.

Svenska kyrkan, genom det valsystem som vi har med direktval till alla nivåer, skapade förutsättningarna för ett politiskt parti, som inte ställer upp på Svenska kyrkans människosyn och värderingar, att få en demokratisk plattform.

Låt inte detta hända igen!

POSK har allt sedan relationsförändringen 2000, gång på gång, motionerat och drivit frågan om indirekta val, oförtröttligt! Därför det är de i församlingen som ska vara basen för dem som bestämmer i kyrkan. Det är den lokala förankringen och kännedomen som ska utgöra grogrund för de som ska ta ansvar även på andra nivåer (stifts och kyrkomöte).

Hade Svenska kyrkan haft indirekta val så hade inte Sverigedemokraterna fått de fäste de har i dag i Svenska kyrkan och i förlängningen tror jag också de hade haft svårare att komma in i riksdagen.

Låt oss göra om och göra rätt! Inför återigen indirekta val. Och låt inte politiska partier ställa upp i kyrkovalet!

Ur POSKs program

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun. Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval.

I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas. POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Läs gärna också POSKs småskrift om indirekta val>>

 

Vi är igång!

Att kyrkovalrörelsen och debatten är igång känns tydligare och tydligare för varje dag.

I höstas skickade POSK ut en bilaga i Kyrkans tidning, en tidning som av andra grupper mottogs med stor skepsis och ifrågasättande. Framförallt de som ställer upp på en lista med politisk stämpel kändes sig kränkta och ifrågasatta. Med all rätt – vi ifrågasätter ju varför ett politiskt parti ska vara inne och bestämma i Svenska kyrkan.

Socialdemokraterna mobiliserar allt mer och förbereder sig. De har ett stort valmaskineri och de är duktiga på att samla sina krafter. De utbildar och i december antogs ett kyrkopolitiskt program, beslutat och daterat ”Partistyrelsens kansli 14 december 2020”.

Socialdemokraterna i Göteborg skriver på sin sida:

Socialdemokraterna är som parti verksamma inom Svenska kyrkan och ställer upp i kyrkovalen. Valrörelsen är därför en angelägenhet för hela organisationen, både de som är medlemmar i svenska kyrkan och de som inte är det.

Varför?

Kan någon förklara för mig varför ett kyrkoval är en angelägenhet för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan? Jag är ju inte särskilt intresserad av att engagera mig i ett val för en lokal frikyrka. Eller en lokal fotbollsförening. Varför ska då medlemmar av socialdemokratiska partiet vara intresserade av att engagera sig i kyrkovalet till Svenska kyrkan?

Jag hänvisar till vad som står i POSKs program:

Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. POSK uppmuntrar alla medlemmar att arbeta för en stärkt demokrati genom att ta fram kandidatlistor till kyrkovalen på lokal nivå överallt där det är möjligt.

Partipolitiken i Svenska kyrkan är absurd. Gärna engagerade människor, men inte ett politiskt parti! Socialdemokraterna drev själva frågan om att skilja kyrkan från staten, de skriver i sitt kyrkopolitiska program:  ”Många inom partiet var av den uppfattningen att det demokratiska välfärdssamhälle man ämnade bygga skulle göra kyrkan överflödig. Partiprogrammet slog fast att religionen var en privatsak och att kyrkan med sitt ansvar för skolan omgående borde skiljas från staten.”

Släpp sossarna loss!

Varför får då inte det kyrkliga engagemanget för en socialdemokrat vara en privatsak? Varför måste en socialdemokrat stå på en socialdemokratiskt politisk lista för att kunna engagera sig i Svenska kyrkan? Varför blir socialdemokrater uteslutna ur sitt parti om de vill ställa upp på en annan lokal partipolitisk obunden lista? Jag säger det igen – det är absurt!

Nej vänner, kyrkovalskampanjen är i högsta grad på gång. Valdagen 19 september 2021 hoppas jag att de partipolitiskt obundna listorna vinner valet. Och jag skulle önska att de politiska partierna kan ”släppa loss” sina kandidater och låta den frihet de aktar så högt även gälla möjligheten att ställa upp i kyrkovalet.

Motståndet har gynnat acceptans

För en av socialdemokraternas största anledning att mobilisera så hårt i kyrkovalet är för att mota bort Sverigedemokraterna. Men genom att socialdemokratiska partiet klamrat sig fast i Svenska kyrkan det har de istället berett en grund och ansat vägen för ett parti som står för ett människovärde som inte stämmer överens med mina uppfattningar. Och inte bara gett detta parti acceptans i kyrkan – utan även i samhället och i riksdagen. Och detta har blivit en stor förlust för Svenska kyrkan. På många sätt.

POSK ger inte upp!

Därför är det viktigt att POSK fortsätter sin kamp och sitt jobb för att lyfta kyrkans egna medlemmar. Och vår vision talar för sig själv och lyfter det absolut viktigaste för kyrkan.

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.