fbpx

Teresia vald till biskop i Härnösands stift

Idag den 14 maj valdes Teresia Derlén till nästa biskop i Härnösands stift! Det var vid den andra valomgången som valet stod mellan Teresia Derlén och Kenneth Nordgren, där Teresia fick 61% av rösterna. Teresia kommer att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 22 september, tillsammans med Ulrica Fritzon som valts till ny biskop i Skara stift.

Teresia arbetar i dag som biskopsadjunkt och stiftsteolog i Västerås stift. Tidigare har hon bland annat arbetat i olika roller som präst i England.

Stort grattis Teresia, och Guds välsignelse i det kommande uppdraget!

 

Foto: Maria Eddebo Persson

Ulrica Fritzson vald till biskop i Skara stift

Den 20 mars valdes Ulrica Fritzon till nästa biskop i Skara stift! Det var vid den första valomgången som valet stod mellan Ulrica Fritzon, Jan Eckerdal, Esbjörn Särdquist, Karin Enerbäck, Daniel Tisell och Stefan Hiller. Ulrika Fritzon fick 50,44% av rösterna och eftersom en kandidat behöver ha ett stöd av minst 50 procent för att bli biskop är valet avgjort redan i första valomgången, vilket är mycket ovanligt och första gången det händer i Skara stift. Ulrika kommer att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 22 september, tillsammans med den som kommer att väljas till biskop i Härnösands stift senare i vår.

Ulrika är idag stiftsteolog i Skara stift.

Stort grattis Ulrika, och Guds välsignelse i det kommande uppdraget!

 

Foto: Josefin Roos

Biskopsbrev om livets början och livets slut

Biskoparna har släppt ett nytt biskopsbrev. Denna gång har de tagit sig an frågor som ofta återkommer i det offentliga samtalet och inom sjukvården. Vad är ett liv? När börjar det och när tar det slut? Teman som fosterdiagnostik, abort, organdonation och dödshjälp rör vid förutsättningarna för mänskligt liv.

Dessa frågor engagerar och väcker känslor. Med teknisk utveckling, framsteg inom de medicinska vetenskaperna och artificiell intelligens ställs samhället inför nya frågor. I det nya biskopsbrevet ges redskap för orientering i etiska vägval som gäller frågorna i livets början och slut. Frågorna besvaras på olika sätt i vårt samhälle. Vägarna fram till ställningstaganden ser också olika ut.

Det nya brevet från biskoparna är avsett för långsamt läsande och lågmält samtal med andra utifrån de redskap som finns i biskopsbrevet. Det vänder sig i första hand till den som finns i kyrkans vigningstjänst, som är präst eller diakon. Genom att använda redskapen först för egen reflektion går de sedan att ge vidare för att underlätta för andra i deras brottning med frågor om livets början och slut. Det gäller den enskilda själavården, undervisningen i församlingen, de stödjande samtalen till personal i vård och räddningstjänst och i den offentliga debatten.

Biskoparna i Svenska kyrkan har sedan flera decennier återkommande skrivit så kallade biskopsbrev om aktuella ämnen för kyrka och samhälle. Under 2000-talet har ämnena varit kyrkans undervisning, dop och nattvard, diakoni och klimat.

Biskopsbrevet finns tillgängligt på Svenska kyrkans webbplats.

Foto: Mikael Stjernberg

Två biskopar ska väljas

Under våren pågår två biskopsval i Svenska kyrkan. Först i processen ligger Skara stift där nomineringsval nu har genomförts. Strax därefter kommer samma process också ske i Härnösands stift.

I Skara stift genomfördes nomineringsval den 22 januari i Skara domkyrka. 520 personer fanns då på plats för att nominera kandidater. Åtta personer hade nominerats i förväg och det blev inga fler nomineringar som kom in när själva nomineringsvalet genomfördes. De personer som får över 5% av rösterna går vidare som kandidater i själva biskopsvalet.

Resultat i nomineringsvalet i Skara stift blev:
Ulrica Fritzon: 40,54%
Jan Eckerdal: 19,8%
Esbjörn Särdquist: 10,6%
Karin Enerbäck: 10,42%
Stefan Hiller: 6,37%
Daniel Tisell: 6,37%
Robert Lorentzon: 4,05%
Eva-Mari Karlsson Kempi: 1,74%

Det blev alltså de 6 översta personerna på listan som nu är kandidater i biskopsvalet. För dessa väntar en hearing den 6 mars då de kommer att intervjuas kring ett blivande uppdrag som biskop. Därefter kommer den första valomgången ske den 20 mars. Om ingen av kandidaterna får över 50% av rösterna så blir det även en andra valomgång den 3 april mellan de två kandidater som fått flest röster i första valomgången.

Processen i Härnösands stift pågår också men har en tidsplan som ligger något längre fram under våren. Den 27 februari kommer nomineringsvalet att äga rum i Sundsvall. Det blir sedan en hearing den 16 april och en första valomgång den 22 april. Reglerna är desamma i samtliga stift, så om ingen kandidat får över 50% av rösterna då så sker en andra valomgång den 14 maj.

De båda biskoparna i Skara och Härnösands stift, Åke Bonnier och Eva Nordung-Byström lägger ner staven vid högtider i respektive domkyrkor den 14 september.

De nyvalda biskoparna som utses under våren vigs sedan till biskopar vid en gemensam vigning i Uppsala domkyrka den 22 september och tas emot i sina respektive domkyrkor den 28 september.

Victor Ramström
Informatör för POSK

Foto: IKON/ Kerstin Stickler

Två nya biskopar vigda

Söndagen den 15 januari 2023 hölls högmässa med biskopsvigning i Uppsala domkyrka. Då vigdes Marika Markovits till biskop i Linköpings stift samt Erik Eckerdal till biskop i Visby stift.

Vigningen förrättades av ärkebiskop Martin Modéus i närvaro av kungen och drottningen, statsminister Ulf Kristersson, utländska gäster och Svenska kyrkans biskopar.

Erik Eckerdal valdes den 10 oktober till biskop i Visby stift och efterträder Thomas Petersson. Erik har varit direktor för Samariterhemmet diakoni i Uppsala sedan 2018. Han prästvigdes i Visby stift år 2000. Hans prioriteringar för Visby stifts församlingar på Gotland och inom SKUT grundas på de utmaningar som kyrkan står inför. Utifrån dessa finns det framför allt fem aspekter av kyrkans liv som Erik Eckerdal vill prioritera som biskop i Visby stift. Dessa är teologi och undervisning, andligt liv, ekumenik, diakoni och ekonomi.

Marika Markovits valdes den 7 november till biskop i Linköpings stift och efterträder Martin Modéus. Marika prästvigdes år 1994 för Stockholms stift och har de senaste två åren varit domprost i Stockholm. 2003-2020 arbetade hon på Stockholms Stadsmission, varav större delen av tiden som direktor. Hennes hjärta klappar för de sociala frågorna, för diakonin i stiftet och hon lyfter även att barn och ungas plats i kyrkan är ett särskilt viktigt område.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Marika Markovits vald till biskop i Linköpings stift

Idag har Marika Markovits valts till biskop i Linköpings stift! Det var vid den andra valomgången som valet stod mellan Marika Markovits och Jan Eckerdal, där Marika fick 63,4% av rösterna. Marika kommer att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 15 januari, tillsammans med Erik Eckerdal som valts till ny biskop i Visby stift.

Marika är idag domprost i Stockholm och har tidigare varit direktor för Stockholms Stadsmission.

Stort grattis Marika, och Guds välsignelse i det kommande uppdraget!

 

Foto: Steve Nyström

Erik Eckerdal vald till biskop i Visby stift

Idag har Erik Eckerdal valts till biskop i Visby stift! Det var vid den andra valomgången som valet stod mellan Erik Eckerdal och Jakob Tronêt, där Erik fick 76% av rösterna. Erik kommer att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 15 januari och blir då Visby stifts 20:e biskop.

Erik är idag direktor för Samariterhemmet i Uppsala. Utöver det har han också varit engagerad i POSK och sitter i POSKs styrelse sedan 2016!

Stort grattis Erik, och Guds välsignelse i det kommande uppdraget!

Foto: Linda May Dahlström

Martin Modéus blir ny ärkebiskop

Idag har Martin Modéus valts till Svenska kyrkans 71:a ärkebiskop efter Antje Jackelén som går i pension 30 oktober. Utfallet i ärkebiskopsvalet andra omgång blev 59% av rösterna till biskop Martin Modéus och 41% av rösterna till biskop Johan Dalman.

Martin Modéus är idag biskop i Linköpings stift och tas emot som ny ärkebiskop den 4 december i en gudstjänst i Uppsala domkyrka.

”- Jag är tacksam och glad för stödet och ser fram emot att gå in i uppgiften, med Guds hjälp och tillsammans med goda kollegor och medarbetare. Nu kommer en tid för förberedelse, eftertanke och bön inför tillträdet”, säger Martin Modéus.

Vi önskar biskop Martin Guds rika välsignelse i det kommande uppdraget!

Victor Ramström
informatör

 

 

Foto: Daniel Lönnbäck

Ny ärkebiskop ska väljas

Processen att välja en ny ärkebiskop är nu igång. I oktober går ärkebiskop Antje Jackelén i pension och redan nu under våren ska den kommande ärkebiskopen väljas.

Ikväll har ett digitalt samråds- och pläderingsmöte hållits dit röstberättigade varit inbjudna. De som får rösta i ärkebiskopsvalet är ledamöter i landets stiftsstyrelser och domkapitel, ledamöter i kyrkostyrelsen samt präster, diakoner och elektorer i Uppsala stift. Kvällens möte som hade över 400 deltagare är egentligen inte en del av själva processen, men ändå ett första steg i den process som är klar som senast i början av juni. Under mötet pläderade nio personer för fem olika kandidater, samtliga biskopar i Svenska kyrkan. Det pläderades för: Mikael Mogren, Martin Modéus, Karin Johannesson, Fredrik Modéus och Johan Dalman.

Nästa steg är det nomineringsval som kommer att ske den 30 mars, då utses vilka som är kandidater till nästa ärkebiskop. Det ska utses minst fem kandidater, som inte behöver ha pläderats för tidigare, minst fem procent av rösterna krävs i nomineringsvalet. Därefter kommer kandidaterna att presenteras i april månad och den 22 april sker en hearing i Uppsala med utfrågning av kandidaterna som går att följa digitalt eller se i efterhand. Den första valomgången sker sedan den 18 maj. Om ingen av kandidaterna då får över 50 procent av rösterna så blir det en andra valomgång den 8 juni mellan de två kandidater som fått flest röster i den första omgången.

Victor Ramström
informatör

 

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Reformerade indirekta val

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:71 skriver ledamöter från POSK, andra grupper och tre biskopar att kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag som innebär reformerade indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige.

Motionens motivering:

I kyrkostyrelsens skrivelse 2021:3 Redogörelse för behandlingen av kyrkomötesärenden framläggs promemorian Direkta eller indirekta val – en konsekvensanalys som gjorts på uppdrag av 2017 års kyrkomöte. Analysen konstaterar att såväl direkta val som indirekta val är att betrakta som demokratiska val och låter sig förenas med det som i bekännelse och kyrkoordning framställs som Svenska kyrkans syn på sig själv.

Direkta val är vanliga vid val av samhällets regionala och nationella beslutande församlingar, såväl i Sverige som utomlands. Däremot är val i allmänhet indirekta i civilsamhällets organisationer såsom allmännyttiga organisationer, trossamfund, fackliga organisationer och politiska partier. Här väljer ofta lokalavdelningar representanter till regionala församlingar, som i sin tur väljer ledamöter i ett nationellt fullmäktige/kyrkomöte/landsmöte/partikongress. Det är alltså i första hand lokalavdelningen, inte den enskilda medlemmen, som representeras i de beslutande församlingarna på regional och nationell nivå. Indirekta val fanns i Svenska kyrkan fram till år 2000. Stiftsfullmäktige och kyrkomöte valdes då av församlingar respektive pastorat genom elektorer. Indirekta val till motsvarigheten till vårt stiftsfullmäktige och kyrkomöte (t.ex. stiftssynod och generalsynod) är regel i nästan alla kyrkosamfund i världen, säkerligen för att denna ordning bäst motsvarar samfundens syn på relationen mellan församling, stift och nationell nivå (kyrkoprovins).

Vi menar att i en episkopal kyrka relaterar stiftsfullmäktige och kyrkomöte i första hand till församlingarna och därför också bör väljas av lokal nivå (pastorat och självständiga församlingar). Att församlingarna väljer stiftsfullmäktige bidrar också till stiftsammanhållningen och markerar församlingens centrala betydelse i kyrkan. På samma sätt markerar församlingens val av kyrkomöte att nationell nivå inte har ett självständigt mandat utan är till för församlingarnas gemensamma angelägenheter, såsom kyrkans böcker och regelsystem, ekonomisk utjämning och administrativ samverkan, kyrkliga utbildningar, företrädarskap samt gemensam internationell diakoni och mission och utlandskyrka. Idag finns en kritik mot upplevda centraliseringssträvanden hos nationell nivå. Ett indirekt val markerar att nationell nivå inte har ett självständigt mandat från kyrkomedlemmarna utan får sitt mandat från församlingarna, och bidrar på så sätt också till sammanhållningen inom kyrkan.

Förutom att bättre spegla vår kyrkosyn finns det flera fördelar med ett indirekt val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. I dagens situation kan den ekonomiska aspekten inte förbigås. Kostnaden för kyrkans demokratiska organisation kan inte gärna vara opåverkad när kyrkan på alla nivåer i övrigt har besparingskrav. I längden är det omöjligt att inför väljarna försvara mycket höga kostnader för ett valsystem som inte är nödvändigt, utan tvärtom mycket ovanligt ur både nationell och internationell synvinkel.

Med bara en tredjedel så många valsedlar och valkuvert att trycka och röster att räkna blir det en betydande besparing i kostnader och arbetstid både lokalt och hos stiften. En annan fördel är att möjligheten bortfaller för nya grupper utan kyrklig förankring att utnyttja kyrkovalet för sina egna syften. Dagens direkta val utan spärr, med utjämningsmandat och med relativt lågt valdeltagande gör ju ett sådant deltagande ganska enkelt. Ett indirekt val gör det mycket svårare för nomineringsgrupper som inte är verksamma på lokal nivå att bli representerade på högre nivåer.

Det tidigare systemet för indirekta val i Svenska kyrkan behöver dock reformeras. Elektorsvalet gynnade små landsbygdsförsamlingar och pastorat på stadsförsamlingarnas bekostnad, och gjorde det också svårt för små nomineringsgrupper att bli representerade. Ett intressant alternativ, som konsekvensanalysen också nämner, är att låta hela kyrkofullmäktige (i pastorat och självständiga församlingar) välja stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Detta ger en mycket god proportionalitet mot det totala röstetalet för en nomineringsgrupp i stiftet eller riket, även de mindre grupperna, genom att varje röst viktas med ett viktningstal (kvoten mellan antalet röstberättigade och antalet fullmäktigeledamöter i pastoratet/församlingen). Systemet med utjämningsmandat kan också bibehållas.

Vi menar därför att det nu är dags att utreda hur ett modernt indirekt val av stiftsfullmäktige och kyrkomöte ska kunna se ut. Effekterna på proportionalitet (jämfört med valresultatet i kyrkofullmäktigevalet) bör utredas och nödvändig reglering i kyrkoordningen föreslås. De ekonomiska konsekvenserna bör också undersökas. Kyrkostyrelsen bör få i uppdrag att genomföra en sådan utredning. Först när ett konkret förslag finns utarbetat kan kyrkomötet ta ställning till om en övergång till reformerade indirekta val ska göras.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär reformerade indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige, varvid särskilt effekterna på proportionalitet och ekonomi ska belysas.

Hans-Olof Andrén (POSK),
Marie Wojidkow (POSK),
Bengt Kjellgren (BA),
Suzanne Fredborg (BA),
Leif Nordlander (FK),
Berth Löndahl (FK),
Åsa Nyström, biskop
Åke Bonnier, biskop
Eva Nordung Byström, biskop