fbpx

Våga tro på livet

Skrivet av

Bild på baksidan av ett krucifix mot en blå himmel med lite vita moln
Lördagskrönika av Manilla Bergström som var införd i Göteborgs posten den 21 januari 2017. Om tro, tvivel och förtröstan.

I år uppmärksammar kyrkan 500 år av reformation, sedan 1517 då Martin Luther i sina 95 teser protesterade mot handeln av avlatsbrev som man betalade för i tro om att man själv kunde köpa sig fri från sina synder. En av grundsatserna i Luthers lära är att människan endast kan bli frälst eller rättfärdig genom tro. Luther menade att detta med att bli accepterad inför Gud inte handlar om att tro på lagen eller på botövningar. Det handlar om att tro på Gud.

På ett sätt låter det enkelt, att det räcker med att endast tro. Men samtidigt är det just det som är så svårt, att våga tro. Tro och tvivel hand i hand och man skulle nog kunna säga att det finns något som väver ihop tro och tvivel, det som kan kallas förtröstan. Ett ord som nästan inte används i andra sammanhang än när man pratar om tro men jag skulle beskriva ordet förtröstan som det som gör att jag litar på Gud även när det är svårt att tro.

Kan ord ens räcka till för att beskriva våra tankar om tro? Om du och jag berättar om vår tro, hur gör vi då? I andra sammanhang händer det att vi säger ”Det kan inte beskrivas, det måste upplevas” och nog skulle det kunna sägas även om tron. För det handlar om att uppleva något, i sitt innersta eller i något uppenbart. Att tron är mer en erfarenhet av något än insikten om något. Och hur beskriver man det?

Evangelierna beskriver hur människor upplever tro i mötet med Jesus. Det berättas också om hur människor kring Jesus söker tecken och bevis för att pröva honom eller för att våga tro. Det finns starka berättelser om de som vänder sig till Jesus när de inte alls vet vad de ska ta sig till och när allt hopp verkar vara ute. Exempelvis i berättelsen om mannen som sökte upp Jesus när hans sjuke son låg för döden med önskan om att Jesus skulle komma dit innan pojken dör. Jesus skickar då hem honom med orden ”Din son lever”. Och det berättas att det som mannen och alla i hans hus sedan upplevde gjorde att de kom till tro.

Sådana berättelser kan vara både fascinerande och provocerande att läsa. När Jesus gör under, botar sjuka och räddar folk från döden kan det få oss att börja undra varför han botar vissa men inte alla. Har de inte förtjänat att bli friska eller har vi inte trott tillräckligt? Jag tror att berättelserna om hur Jesus gjorde under, främst vill visa vem som sänt Jesus och att han kommit med Guds kraft för att väcka tro på att Gud och livets kraft starkare än dödens. Och att de under som väcker människors tro görs för att vi ska våga fortsätta tro på uppståndelsen och livet.

Dessa ord, som beskriver tro och förtröstan, är från prästen Malmeströms psalm som skrevs vid hans hustrus plötsliga död:

Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart.
Mörkret är ej mörkt för dig och i dunklet ser du mig.
Läk mitt öga att jag ser hur du är i det som sker.
Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig.
Och om jag ej mer förmår gå i tro den väg du går,
led mig vid din fasta hand steg för steg mot livets land.

Halvfullt eller halvtomt?

Skrivet av

Den 18 januari skrev Carina Etander Rimborg på Svenska kyrkan Tjörns blogg ett inlägg om hennes tankar kring kyrkohandboken.

För oss som är involverade i Svenska kyrkan och dess interna debatt så har det troligen varit svårt att missa att det är en ny kyrkohandbok på gång. Ett arbete som har pågått under många år. Och det har varit flera provomgångar och remisser ute i församlingarna.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Det har riktats kritik mot förslaget. Det har riktats kritik mot handläggningen. Det har varit avhopp från arbetsgruppen. Och jag upplever att det har varit väldigt mycket prestige.

Framförallt så är det många musiker som är kritiska av olika anledningar. Debatten har gått hög och har inte sällan antagit en ganska ful och oförsonlig ton. Söker du bara på Kyrkans Tidnings webbsida på artiklar med ordet ”kyrkohandbok” så får du 210 träffar.

En av artiklarna kunde strax för jul berätta att 350 av Svenska kyrkans 2000 musiker är kritiska till förslaget.

Och det finns säkert en hel del som måste stramas upp och som måste förändras i förslaget.

Men när jag läser artikeln så ser jag att drygt 17 % av musikerna som har skrivit på att de är kritiska. Det skulle i så fall innebära att 83 % inte har skrivit på – musiker som kanske ändå tycker att det är ganska OK det här förslaget?

Det är många församlingar som har testat de olika gudstjänsterna. Här på Tjörn har vi prövat de nya gudstjänstordningarna. Präster och musiker har samlats tillsammans flera gånger och pratat om och sjungit igenom förslaget. Det har varit församlingskvällar. Och det har skrivits remissvar. Förslaget är inte oprövat.

Ja, det finns saker som behöver bli bättre – men väldigt mycket är bra. Faktiskt! Den sidan kommer inte fram när jag läser mycket av diskussionen och debatten i olika forum. Då verkar det som om hela förslaget är helt kass – vilket inte är fallet!

Jag sitter också förtroendevald i Svenska kyrkans högsta beslutande organ – Kyrkomötet. Det är kyrkomötet som i höst ska ta beslut om kyrkohandboken. Jag sitter dessutom i presidiet och jag är med och planerar kyrkomötet. Vi har lagt till extra dagar för att vi ska få tid att prata om kyrkohandboken. Och jag vet att gudstjänstutskottet, som har ansvaret för att förbereda underlaget till Kyrkomötet, kommer att jobba extra många dagar och har bett om och fått tid och experthjälp. I Gudstjänstutskottet sitter det många präster och flera musiker – och dessutom några helt vanliga församlingsbor/förtroendevalda.

https://www1.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/gudstjanstutskottet

Jag har ett stort förtroende för att de kommer att göra ett bra jobb och mycket seriöst och genomlysande och genomgående kommer att förbereda materialet som kyrkostyrelsen kommer att lämna över till kyrkomötet. (Det kommer att ske innan sommaren). I kyrkomötet är vi 251 personer, förtroendevalda med olika erfarenheter och en stor samlad gudstjänstkompetens som ska ta beslut om handboken.

Det jag vill avsluta med att säga är att jag önskar att alla skulle släppa den prestige som verkar ha tagit ett järngrepp över handboksarbetet. Låt kyrkostyrelsen få arbeta i lugn och ro, låt gudstjänstutskottet få arbeta i lugn och ro och låt oss tillsammans be för att vi får en kyrkohandbok där vi tillsammans hittar gudstjänstformer där vi kan be och lovsjunga Herren tillsammans!

Från POSKs program:
Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. (…) Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. (…) Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för: att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå. att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer. att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter. att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

 

POSK kommer via sina ledamöter på olika nivåer att ta ansvar för musiken och kontakten med kyrkomusikerna i allt fortsatt arbete. För utan musiken kan vi inte fira gudstjänst – då kommer vi att sakna ett viktigt språk.

/Carina Etander Rimborg

Ladda för kyrkovalet – kom till POSKs Kyrkodagar!

Skrivet av

250 dagar kvar till 17 september 2017 då det är kyrkoval.
Det är 95 dagar kvar till 15 april då alla kandidater ska vara registrerade och listorna med deras medgivanden inskickade till våra stiftskanslier. 

Hur ligger ni till i era nomineringar?
Hur ligger ni till med era valprogram?
Hur långt har ni kommit?

Nästa helg håller POSKs sina kyrkodagar i Solna med ett spännande program och där vi får följande intressanta föredrag

• Kyrkoval 2017
Vi pratar om, utbyter erfarenheter och peppas:
Kring frågor som rekrytering, valstrategi, ekonomi, information, debatt och opinionsbildning.

• Partipolitiseringen av kyrkan
är ingången till ett föredrag av Oloph Bexell med rubriken Från sockenstämma till partipolitisering – 
Svenska kyrkans beslutsorgan i ett 150-årigt förändringsperspektiv.
Oloph Bexell är professor emeritus i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, och huvudförfattare till bandet om Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid i bokverket Sveriges kyrkohistoria.

• Mångfald & respekt
Sven-Erik Brodd föreläser om hur kyrkosyn förhåller sig till frågan om kyrkan och den teologiska mångfalden.
Sven-Erik Brodd är professor emeritus i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet. Han har suttit med i många ekumeniska förhandlingar som representant för Svenska kyrkan, och har varit verksam inom Svenska kyrkans forskningsavdelning. Han har skrivit om bl.a. diakonatet, och om att Svenska kyrkan fick ett treledat ämbete (präst, diakon och biskop).

• Kyrkomusikens kraft!
Om kyrkomusikens betydelse i gudstjänst och kyrkoliv. Medverkan av Peter Sjunnesson, som är programchef för kyrkomusikerprogrammet vid Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut.

Har du missat att anmäla dig?
Om du gjort det så har du ändå chansen om du agerar snabbt. Det finns fortfarande platser kvar, om du anmäler dig under denna vecka. Behöver du hjälp så tag kontakt med våra två informatörer, Lars-Gunnar eller Linda så får du den hjälp du behöver. info@posk.se

250 dagar kvar till kyrkovalet – 95 dagar kvar tills kandidatlistorna ska vara registrerade! 

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot från Göteborgs stift

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Läs om Kyrkodagarna på nyhetssidan här, och i kalendern här.
Direktlänk till anmälningsformuläret.

Anm: Några av våra stift har prästvigning söndag 22 januari. Om du har planerat delta vid en sådan så finns möjlighet att ändå delta i den första kyrkodagen, på lördagen. Du betalar då halv deltagaravgift, 150 kr.

 

Från POSK’s program:

En fri kyrka – på riktigt
Relationsförändringen mellan kyrkan och staten år 2000 gjorde Svenska kyrkan till ett fritt trossamfund. Lagen om Svenska kyrkan garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det är angeläget att fortsätta reformarbetet och på sikt se över denna lagstiftning.

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

Teologisk mångfald och respekt
Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner. Det är en styrka att det ryms många olika sätt att förstå och tala om Gud.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Kyrkomusikens kraft
Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.