fbpx

Två vidare i ärkebiskopsvalet

Vid ärkebiskopsvalets första omgång fick ingen av de fem kandidaterna över 50 procent av rösterna. Det innebär att de två kandidater som fick flest röster går vidare till en andra omgång den 8 juni. Den kandidat som får flest röster i den andra valomgången tillträder i december som ny ärkebiskop i Svenska kyrkan.

Resultat i ärkebiskopsvalet 18 maj
Biskop Martin Modéus, Linköpings stift, 37,8 procent
Biskop Johan Dalman, Strängnäs stift, 28, 7 procent
Biskop Mikael Mogren, Västerås stift, 15,3 procent
Biskop Karin Johannesson, Uppsala stift, 9 procent
Biskop Fredrik Modéus, Växjö stift, 9 procent

Detta innebär alltså att det är Martin Modéus och Johan Dalman som är vidare till den andra omgången och som de röstberättigade ledamöterna i kyrkostyrelsen, stiftsstyrelserna och domkapitlen i de tretton stiften och präster, diakoner och elektorer i Uppsala stift kan välja mellan.

Victor Ramström
informatör

 

Foto: Daniel Lönnbäck/Rickard L. Eriksson. Montage: Gustaf Hellsing.

Kyrkomötesgruppen har samlats

I helgen samlades POSKs kyrkomötesgrupp i Mjölby. Många punkter fanns på dagordningen med förberedelser inför årets kyrkomöte i Uppsala till hösten.

Det var fint att få samlas fysiskt igen med gruppen och flera är nya ledamöter som blev insatta i kyrkomötets arbete. Det diskuterades vilka ämnen och motioner som ska skrivas och lämnas in. Det pratades också om förslag till fördelning av ledamöter och ersättare i kyrkomötets utskott.

Utöver allt detta valdes också ledningsgruppen om för gruppen och utgörs fortsatt av Marie Wojidkow som gruppledare, Manilla Okomdal Nordanstig, Amanda Carlshamre och Per Lindberg.

Victor Ramström
informatör

 

Årsmöte genomfört i Mjölby

Idag har POSK genomfört sitt årsmöte i Mjölby. En god känsla att efter två år med digitala årsmöten åter få samlas fysiskt med över 80 personer på plats. Årsmötesdagen inleddes med mässa i Mjölby kyrka följt av lunch i församlingshemmet och därefter årsmötesförhandlingar.

På årsmötet omvaldes styrelsen i sin helhet och kommer under det närmaste året bestå av:
Amanda Carlshamre, ordförande
Marie Rydén Davoust, vice ordförande
Per Lindberg, ledamot
Nils Gårder, ledamot
Mats Rimborg, kassör

Anna Lundblad, sekreterare
Erik Eckerdal, ersättare
Katarina Glas, ersättare
Anders Brunnstedt, ersättare
Sofia Westerdahl, ersättare

Bertil Persson har varit mångårig revisor för POSK men har nu valt att inte ställa upp för omval, ett varmt tack för allt det arbete Bertil gjort för POSK passades också på att framföras.

Efter årsmötesförhandlingarna höll Peter Lundborg, tidigare domprost i Linköping, ett föredrag om församlingen i centrum. En ständigt återkommande och viktig fråga för POSK.

Victor Ramström
informatör

Ny ärkebiskop ska väljas

Processen att välja en ny ärkebiskop är nu igång. I oktober går ärkebiskop Antje Jackelén i pension och redan nu under våren ska den kommande ärkebiskopen väljas.

Ikväll har ett digitalt samråds- och pläderingsmöte hållits dit röstberättigade varit inbjudna. De som får rösta i ärkebiskopsvalet är ledamöter i landets stiftsstyrelser och domkapitel, ledamöter i kyrkostyrelsen samt präster, diakoner och elektorer i Uppsala stift. Kvällens möte som hade över 400 deltagare är egentligen inte en del av själva processen, men ändå ett första steg i den process som är klar som senast i början av juni. Under mötet pläderade nio personer för fem olika kandidater, samtliga biskopar i Svenska kyrkan. Det pläderades för: Mikael Mogren, Martin Modéus, Karin Johannesson, Fredrik Modéus och Johan Dalman.

Nästa steg är det nomineringsval som kommer att ske den 30 mars, då utses vilka som är kandidater till nästa ärkebiskop. Det ska utses minst fem kandidater, som inte behöver ha pläderats för tidigare, minst fem procent av rösterna krävs i nomineringsvalet. Därefter kommer kandidaterna att presenteras i april månad och den 22 april sker en hearing i Uppsala med utfrågning av kandidaterna som går att följa digitalt eller se i efterhand. Den första valomgången sker sedan den 18 maj. Om ingen av kandidaterna då får över 50 procent av rösterna så blir det en andra valomgång den 8 juni mellan de två kandidater som fått flest röster i den första omgången.

Victor Ramström
informatör

 

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Uttalande från styrelsen

På kyrkomötet i november 2021 fattades beslutet att ”ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.”

Det är ett beslut som väckt uppmärksamhet, liksom det inom POSK förekommit många frågor och reaktioner. Ärendet behandlades i kyrkomötets ekumenikutskott där POSK drev på för ett avslag i frågan med ståndpunkten att det här inte är Svenska kyrkans fråga att arbeta för eller besluta om. Det förekommer flera reservationer från POSK i ärendet. Styrelsen vill med anledning av detta göra följande uttalande:

”POSKs styrelse beklagar och tar avstånd från det beslut kyrkomötet fattade 2021 om folkrätten i Israel och Palestina. POSK menar att det var olämpligt att kyrkomötet fattade ett beslut av detta slag i en ytterst komplex fråga. Det här är inte en fråga som POSK som nomineringsgrupp har drivit tidigare eller kommer att driva vidare.”

/Styrelsen för POSK vid sammanträde, 21 januari 2022

Julevangeliet

Lukasevangeliet 2:1-20 

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Många utmaningar väntar
Svenska kyrkan i Umeå

Här är ett inlägg om några frågor som väntar den kommande mandatperioden, sett ur ett lokalt perspektiv. Debattinlägget var infört i Västerbottens-Kuriren 211116.  Foto Ulrike Leone från Pixabay
Det senaste året har mycket pengar, energi och arbete lagts ned på kyrkovalet i september. Nu pågår förberedelser inom de valda församlingarna inför den kommande mandatperioden 2022-2025. Många stora utmaningar väntar.

Församlingarna är grunden för Svenska kyrkans verksamhet, det är där kyrkans liv levs och människor möter kyrkan. Just nu pågår återstart efter pandemins begränsningar.

Församlingarna står inför stora utmaningar med vikande ekonomi, medlemstal och deltagare i gudstjänster och övrig verksamhet. Här behövs många engagerade människors insatser, ideella, förtroendevalda och anställda, för att Svenska kyrkan ska kunna fortsätta vara viktig i människors liv.

Men kyrkan lever inte i ett vakuum, och har inte bara ett inre liv. Vi är en del av den värld vi delar med hela mänskligheten, har en diakonal kallelse och ett ansvar för det vi som kristna ser som ett uppdrag att förvalta skapelsen.

FN:s klimatmöte i Glasgow har avslutats, med både framsteg och bakslag. Klimatförändringarna försämrar drastiskt planetens livsbetingelser, vilket drabbar oss alla, men allra mest dem som är fattigast och bidragit minst till utsläpp och temperaturökning. För oss som kyrka är det självklart att ta vår del av ansvaret, och särskilt att verka för en rättvis fördelning av klimatkrisens bördor.

I Sverige måste politiker, företag och civilsamhälle ta krafttag för att drastiskt minska vår klimatpåverkan. Svenska kyrkan har antagit en ambitiös Färdplan för klimatet, med bl.a. målet att uppnå klimatneutralitet för vår egen verksamhet till år 2030. I Luleå stift pågår framtagandet av en Hållbarhetsstrategi för stiftets arbete 2022-2025. Där står det nu klart att även stiftets skogsförvaltning, som är en delvis självständig verksamhet, måste ingå.

Församlingarna i Umeå pastorat har under ett antal år jobbat med en miljödiplomering av sin verksamhet, men nu är det dags att gå vidare och se till att ta vår del av ansvaret att uppfylla Svenska kyrkans klimat- och hållbarhetsmål. En viktig uppgift för den kommande mandatperioden!

En aspekt av vårt samhällsansvar, särskilt angeläget inom Luleå stift, gäller Svenska kyrkans relation till det samiska folket, där vi bär på en historisk skuld genom kyrkans medverkan i samhällets förtryck gentemot samerna. För några år sedan kom en vitbok om detta som initierats av kyrkan, och som varit viktig för att belysa oförrätterna.

Nästa vecka tas ett stort och viktigt steg vidare, då ärkebiskop Antje Jackelén kommer att framföra Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket vid en högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka i samband med att kyrkomötet sammanträder. Väl så viktig som själva ursäkten är det åtagande som kyrkan samtidigt gör kring ett fortsatt försoningsarbete de kommande tio åren. I den processen kommer självfallet Luleå stift att ha en central roll, och även i Umeås församlingar blir det en viktig uppgift att utveckla det samiska kyrkolivet och även att ta ansvar för vår del i försoningsarbetet.

Diakoni har alltid varit en central uppgift för kyrkan. I dessa tider med flykting- och klimatkris är den internationella diakonin särskilt viktig att slå vakt om. Vårt internationella arbete genom Act Svenska kyrkan verkar i ett internationellt nätverk och med lokala partners i fattiga länder; med katastrofinsatser, långsiktigt utvecklingsarbete och opinionsbildning för rättvisa och mänskliga rättigheter. Insamlingskampanjer och övrigt arbete inom Act Svenska kyrkan behöver framöver starkt stöd av kyrkans förtroendevalda och anställda – och inte minst finns här utrymme för många ideellt engagerade att göra en meningsfull insats för en bättre värld att leva i.

Lars-Gunnar Frisk

Klimatambassadör, förtroendevald för POSK i Umeå pastorat och Luleå stift.

Information efter kyrkomötets beslut

Gällande beslutet att granska folkrättens tillämpning i Israel-Palestina:

För en vecka sedan avslutades kyrkomötet 2021 sin sista beslutssession. Då fattades med röstsiffrorna 127–103 ett beslut om

Att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Tyvärr sprids på flera håll felaktig eller vilseledande bild av vad kyrkomötet egentligen har beslutat. Det nämns exempelvis att motionen har fått bifall och det har kallats ”apartheidbeslutet”. Kyrkomötet beslutade att avslå motion 2021:27 som låg till grund för beslutet, men beslöt alltså att bifalla att-satsen ovan.

Det finns alltså inte ett beslut om att Svenska kyrkan ska granska i sig själv, utan att lyfta frågan om granskning av folkrätten. Hur beslutet kommer att tolkas och arbetas vidare med är en delikat fråga för kyrkostyrelsen att hantera.

POSK har fått många frågor sedan beslutet fattades kring vad beslutet egentligen syftar till och hur POSK som grupp röstat i frågan. Flera av nomineringsgrupperna var enligt resultatet splittrade, men bland POSK-ledmöterna röstade en klar majoritet emot förslaget. Beslutet togs med 127 mot 103 röster, och med det var det alltså inte ett särskilt enigt kyrkomöte som beslutade i frågan. Från POSK röstade 11 ledamöter ja till förslaget och 28 röstade nej, och från POSK förekommer flera reservationer (som offentliggörs först i februari när protokollet är justerat). Vi är måna om att värna den ordning som finns inom POSK där varje ledamot är fri att rösta efter sin egen övertygelse. Svenska kyrkan ska inte vara en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap. Det kommer att finnas beslut där vi inte tycker lika även framöver, men POSK som nomineringsgrupp driver gemensamt de frågor som organisationen kommit fram till i demokratisk anda och fastställt i vårt program. Detta är alltså, fortsatt, inte en fråga som POSK som grupp kommer att driva framöver.

Amanda Carlshamre
Ordförande, POSK

 

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Med anledning av kyrkomötets beslut om folkrätten i Israel-Palestina

Situationen i Israel-Palestina engagerar många av oss. Vi känner starkt för marken där Jesus gick omkring, för denna plats i världen vars människor burit och bär så mycket vånda och smärta. När vi ber om fred och rättvisa på jorden är denna del av världen en plats som ligger många av oss nära hjärtat.

Att Israel ska fortsätta att vara en fungerande demokrati är en självklarhet. Att palestinierna ska få leva i en fungerande stat bör vara lika självklart. En tvåstatslösning är fortfarande ett mål i arbetet för fred i området. Detta innefattar rätten för både israeler och palestinier att leva i säkerhet inom erkända gränser.

Det internationella samfundets uppfattning är att de israeliska bosättningarna på ockuperad mark strider mot folkrätten, och de blir också ett hinder för att åstadkomma en fungerande tvåstatslösning.

När vi ser på den politiska situationen i Israel-Palestina tänker vi emellertid i vissa hänseenden olika.

Flera människorättsorganisationer bedömer att den behandling som palestinier ofta utsätts för är brott mot folkrätten och kan betecknas med den juridiska termen apartheid (vilket är just en juridisk term och, väl att märka, inte ska förväxlas med Sydafrikas tidigare politiska system). Detta uttrycker också bl.a. Sydafrikas Kristna Råd och amerikanska United Church of Christ.

För min del har detta bidragit till att jag ställt mig bakom det yrkande som Daniel Tisell (c) gjorde i kyrkomötet, där kyrkostyrelsen uppmanas att lyfta frågorna om folkrätt till våra kyrkliga internationella organisationer. Detta blev också kyrkomötets beslut.

Några av oss i POSK röstade för detta yrkande, andra inte. Flera POSKare reserverade sig mot beslutet.

Vi är inget politiskt parti, och ingen monolitisk enhet som fastställer en gemensam linje som alla förväntas följa, oavsett övertygelse. Vi delar kyrkosyn och uppfattningar i många frågor i POSK, men vi är samtidigt tydliga med att kyrkan är en trosgemenskap och inte en åsiktsgemenskap. Politiskt ryms många uppfattningar i vår grupp och så ska det vara. Vi lever med mångfald och det vill vi göra.

Vad gäller frågan om förekomst och karaktär av folkrättsbrott i Israel-Palestina har nu kyrkostyrelsen uppdraget att klokt lyfta den frågan i våra ekumeniska och internationella sammanhang. Min bön och önskan är att detta på sikt ska kunna bidra till en rättvis fred och samexistens mellan de bägge folken i området.

Lisa Tegby
kyrkomötesledamot för POSK

 

Kyrkomötets beslut
Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apertheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Kommentar från POSKs gruppledare i kyrkomötet
”Vi vet att detta är en komplex fråga och POSK är inte en enig nomineringsgrupp i frågan. Vid kyrkomötets omröstning blev utfallet 127 röster för förslaget, 103 röster emot och 6 ledamöter avstod från att rösta. Många av POSKs ledamöter har reserverat sig mot beslutet.”
Marie Wojidkow

Statistik, statistik, statistik

Vår kamrat i kyrkomötet Sofija Pederson Videke (s) gör en lysande analys av Kyrkans Tidnings statistik av nya ledamöter i Kyrkomötet.  (Läs Kyrkans Tidning här>>)

Sofija kompletterar statistiken med sådant som hon tycker att Kyrkans Tidning borde tänkt på och som faktiskt är väldigt intressant.

Så här skriver Sofija: (läs hela hennes blogginlägg här>>)


” Två sidor längre bort står om nyvalda ledamöter, en trevlig artikel som inkluderar två nyvalda (politiska) kändisar. Men statistiken lämnas okommenterad och ofullständig.

Därför kommer här en komplettering. När vi utredde kyrkomötets arbetsformer konstaterades att de senaste valen hade det varit ovanligt stor rotation på ledamöter. Det är givetvis bra att få in ”nytt blod” men det är också en fördel att ha några rutinerade ledamöter, som med sin erfarenhet reder ut betänkanden, voteringar och formalia i just kyrkomötet.

Därför är det inte bara relevant att veta antal nya ledamöter, utan också att veta andelen i respektive nomineringsgrupp.

Såklart antecknar jag på baksidan av en överbliven valsedel…

Då ser vi t ex att Frimodig kyrka inte har några (!) nya alls – ett faktum som KT överhuvudtaget inte nämner- samt att AfS och Himmel och jord bara har nya, vilket såklart beror på att de är nya nomineringsgrupper i kyrkomötet.

Däremellan kan vi konstatera att posk har nästlägst andel nya (vilket torde borga för stabilitet i gruppen) samt att mpsk har nästhögst andel, trots att de inte ökat så mycket. För den höga andelen nya i visk beror på att deras grupp mer än fördubblades till antalet ledamöter, medan den nästan lika höga andelen nya i sd inte kan förklaras med samma skäl, eftersom de backat flera mandat. Dessa grupper kommer få lägga avsevärd tid på att utbilda sin grupp om hur arbetet i kyrkomötet fungerar. Det tar tid från sakfrågorna, åtminstone initialt.

Jag anser att stabilitet är viktigt för kyrkomötets arbete, med en blandning av nya och gamla ledamöter, som tillsammans kan leda framåt, med både erfarenheter i ryggsäcken och blicken fäst mot framtiden. Det hade jag skrivit om, ifall jag hade jobbat på Kyrkans tidning.


Jag håller helt med Sofija och tänker att den typen av statistik som hon har räknat fram är väldigt intressant.

Sofija var ordförande i den parlamentariska utredningsgrupp som jobbade med nya arbetsformer för kyrkomötet, det är den utredningen som hon hänvisar till.

I november ska det nuvarande kyrkomötet träffas för sista gången. Den här mandatperioden har varit annorlunda på många sätt. Första året var ett ”vanligt” år. Andra året var det ett temaår, med begränsad motionsrätt. Tredje året blev det ett pandemi-år som mynnade ut i ett reducerat kyrkomöte under digitala former. Och nu, fjärde och sista året så har vi haft ett hybridmöte – på det viset att vi har haft digitalt första sessionen. Men kommer att träffas fysiskt i november.

Vid den avslutande gudstjänsten i Uppsala domkyrka kommer de nyvalda ledamöterna att ansluta och det blir ingången till det valsammanträde som kommer att äga rum i Uppsala. Men det får vi återkomma till.

Och det känns tryggt och roligt att vi har så många kvar av POSKarna i kyrkomötet samtidigt som vi kunnat ”fylla på” med så många nya kollegor i gruppen.

/Carina Etander Rimborg