Gudstjänsttrender

En fylld kyrka med prästen fram vid altaret

Det är inte bara att Svenska kyrkan tappar medlemmar, även gudstjänstbesöken minskar på det stora hela. Då är det viktigt att hitta lösningar och titta på de goda exempel som finns ute i församlingarna.

Den 24 maj kom Kyrkans tidning med en reportageserie där flera goda exempel lyftes. Bland annat från Mjölkuddskyrkan i Luleå där de med stort mod har delat upp söndagens huvudgudstjänst i två och har gått från 8-10 gudstjänstbesökare på söndagar till 60-80 på vardagsmässan på tisdagar och upp till hundra deltagare på vardagsgudstjänsten på torsdagar.

Pernilla Jonsson, chef för analysenheten vid kyrkokansliet, påpekar i intervjun för Kyrkans tidning att skillnaderna är stora mellan olika församlingar och deras förutsättningar.
– Om församlingen exempelvis är en pendlarkommun behöver man kanske fråga sig när det finns möjlighet för människor att fira gudstjänst, och vilka former som passar församlingsborna, säger Pernilla Jonsson.

Hon lyfter också de goda exemplen där trenden är positivare, som veckomässor och temagudstjänster, där besöken ökar eller åtminstone ligger på en stabil, lite högre nivå.

Det gäller att hitta en bra balans mellan att förändra när förändring måste till utan för den skull glömma bort traditionerna som är en trygghet för många.
Maria Agstam Häggkvist, präst i Norrbo församling, värjer sig mot uttrycket ”locka människor till kyrkan”.
– Jag tycker inte om ordet ”locka” i det här sammanhanget. Om vi bjöd på trisslotter och tårta varje söndag, skulle vi säkert locka många fler. Men det är knappast det det handlar om. Vi vill fira gudstjänst som människor kommer till för att det vi talar om och gör har en relevans i människor liv.

Jag håller verkligen med Maria här, vi ska inte locka människor med annat än det vi faktiskt ska ”erbjuda”. Däri ligger svårigheten att hitta balansen mellan tradition och nyskapande, att vara relevanta för människor här och nu. Vi bör undvika att ändra för ändrandets skull, samtidigt som vi ibland måste våga släppa taget på saker som inte fungerar.

I samma nummer av Kyrkans tidning skriver även Jonas Eek i ledaren kring detta där han tycker att vi bör ha två tankar i huvudet samtidigt, både oro över dalande siffror men också glädje över alla de som faktiskt går i kyrkan. Han vill också tillsätta en haverikommission för kyrkans gudstjänster.

Det finns mycket bra i det Jonas skriver men jag som gudstjänstbesökare och trogen medlem känner mig ibland bortglömd när det blir för mycket fokus på de som lämnar Svenska kyrkan och att se till att få fler att gå i kyrkan. Jag personligen skulle önska ett större fokus på oss trogna, men utan att för den skull glömma bort de där som står på tröskeln och vill komma in.

/Linda

 

Ur POSKs program

Gudstjänstens fest

Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Allt färre deltar i huvudgudstjänster på söndagar. Särskilt allvarligt är att den fest som är centrum i församlingens verksamhet inte självklart samlar församlingens anställda och förtroendevalda. Församlingen bör uppmuntra sina anställda och förtroendevalda att delta i gudstjänstlivet.

Gudstjänstförnyelse och ökat ideellt engagemang i gudstjänsten är nödvändigt. Det finns en positiv utveckling när många församlingar möter nya grupper av människor genom vardagsgudstjänster med olika karaktär. Det är angeläget med både bredd och igenkännande i gudstjänstformerna, men även att det fortsätter att finnas en mångfald av uttryckssätt. I en evangelisk-luthersk kyrka är förkunnelsens kvalitet också viktig. Evangeliet om Jesus Kristus som vår frälsare och befriare får inte gå förlorat och ersättas av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Deltagandet i gudstjänsterna vid dop, konfirmation, vigsel och begravning är stort. Dessa gudstjänster är i allmänhet mycket uppskattade av deltagarna. Fler människor möter Svenska kyrkan där än i de allmänna gudstjänsterna. Dessa gudstjänster måste därför få tillräckliga resurser för att bevara sin kvalitet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att förtroendevalda deltar i församlingens gudstjänstliv
att ge större utrymme för ideellt engagemang i gudstjänsten
att vid anställning av personal beakta viljan att delta i gudstjänstlivet
att verka för utveckling och fördjupning av gudstjänstlivet

När fotbollen blir livsviktig

En leende kvinna i förgrunden, bakom tre personer i fotbollströjor varav en håller i en fotboll

I fredags, den 1 juni, körde sommarkampanjen igång som i år har temat När fotbollen blir livsviktig. Vill du sprida budskapet på sociala medier gör du det under hashtagen #livsviktigfotboll. Kampanjen pågår fram till den 15 augusti och under sommaren är det tre rikskollekter till förmån för kampanjen, den 17 juni, 1 juli och 12 augusti.

Utöver detta är det fritt fram att kampanja utifrån sin församlings förutsättningar. Varför inte ta med insamlingsbössorna och kampanjmaterial till en fotbollsmatch för att samla in pengar. Eller kanske hålla VM-café till förmån för sommarkampanjen. Bara fantasin sätter gränser (glöm dock inte bort eventuella tillstånd som krävs!)

Material och mer information om sommarkampanjen finns på Svenska kyrkans internwebb. Var med och se till att slå nya insamlingsrekord. Tillsammans kan vi klara det!

Dags för biskopsvigningar för Luleå stift och Visby stift

Kollage med porträttbild av Åsa och Thomas

I morgon söndag, 3 juni, är det dags för biskopsvigning i Uppsala domkyrka. Då vigs Åsa Nyström för Luleå stift och Thomas Pettersson för Visby stift.

För de som inte kan närvara i Uppsala domkyrka klockan 11.00 på söndag går det bra att följa vigningen live via Svenska kyrkans webbplats där sändningen även finns tillgänglig att titta på i efterhand. Perfekt för oss som är upptagna på annat håll samtidigt, men som ändå gärna vill se vigningen.

Som sitt valspråk har Åsa Nyström valt: ”Gud verkar i er”, från Filipperbrevet 2:13.
– Jag är övertygad om att det är som valspråket säger. Det ser jag när kärlek, omsorg, mod och tro växer. Gud är nära oss, hjälper oss att mogna som människor och ger oss impulser till handling.

Thomas Petersson har valt ”Du är seendets Gud”, hämtat ur Första Mosebok 16:13, som sitt valspråk. Det är Hagar som ger det namnet åt Gud efter att Guds ängel mött hennes nöd i öknen.
– Gud har sett Hagar i hennes nöd och hört hennes ångest, oro och klagan. Så ser Gud oss och ger oss hopp i livets utsatthet.

Vill du läsa mer om Åsa, Thomas, vigningarna och vad som händer därnäst så finns det bland annat i Svenska kyrkans pressrum, Luleå stifts webbplats och Visby stifts webbplats.

POSK önskar Guds rika välsignelse till Åsa och Thomas och ser framemot gott samarbete i kyrkomötet, stiften eller församlingarna.

Foto: Den 3 juni vigs Åsa Nyström (Foto: Henrik Betnér) och Thomas Pettersson (Foto: MLI foto) till biskopar för Luleå respektive Visby stift.

Stort tack!

En person som håller i en stor bukett med tulpaner. På bilden står det "Tack!"

Idag arbetar jag min sista dag som informatör för POSK. Det är med vemod jag skriver dessa ord, samtidigt som jag känner en otrolig tacksamhet för den här tiden. För alla möten med människor från hela vårt avlånga land. För alla givande diskussioner som jag deltagit i, i alla möjliga och omöjliga 😉 konstellationer.

Jag har nog lärt mig något nytt varje dag, samtidigt som jag ofta fått bekräftat att jag är bra på det jag redan kan. Och ser med stor tillförsikt fram emot vad framtiden bär med sig.

Även om jag nu slutar min tjänst på POSK så innebär det inte att mitt engagemang för POSK upphör. Jag sitter på bland annat i kyrkorådet i Solna församling, och som det känns nu vill jag göra det i många mandatperioder till! Och min förhoppning om att en dag sitta med i kyrkomötet har jag kvar. Först skrev jag att jag ville sitta för POSK i kyrkomötet, men så tänkte jag till, min dröm är nog egentligen att få komma till kyrkomötet som representant för Stockholms stift (eller var jag nu bor den dagen) och inte för en nomineringsgrupp. Men som det ser ut nu vill jag självklart representera POSK!

Så jag försvinner inte från POSK bara för att tjänsten som informatör upphör för min del. Nu lämnar jag över sociala medier inklusive bloggen med varm hand till Victor. Då han tillträder först i augusti så kommer det nog att bli lite sommarstiltje i POSKs sociala medier, men till hösten är det full fart igen. Och vem vet, kanske gör jag ett och annat gästspel här, likt Carina som varit till stor hjälp med bloggen, både som ämnestipsare och som skribent. Känner jag Carina rätt lär hon fortsätta med det även i framtiden …

Återigen, stort tack för den här tiden!

/Linda

#innanförskap

En blomsteräng fylld med blommor i olika färger

Igår, söndag den 27 maj, publicerades en debattartikel på DN Debatt (låst artikel, prenumeration krävs) där Svenska kyrkan tillsammans med Riksidrottsförbundet, Svenska Röda Korset, Forum för idéburna organisationer med social inriktning, Stadsmissionerna och Rädda Barnen  skriver för att agera för ett mer inkluderande Sverige inför den stundande valrörelsen.

Samtidigt lanserades #innanförskap på Svenska kyrkans webb där det finns information om vad Svenska kyrkan gör för att minska segregationen. Och vilka tre punkter som de sex organisationerna samlas kring:

  1. Vi står fast vid våra grundläggande principer om alla människors lika värde och medmänsklighet.
  2. Ett öppet Sverige där alla får plats. Vi tar ställning mot de hatiska och fördomsfulla uttryck som rasism, extremism och intolerans står för.
  3. Den respektfulla dialogen behövs mer än någonsin. Det behövs en sansad debatt där åsikter bryts mot varandra i demokratisk ordning, utan polariserande populistiska övertoner.

När jag läser om allt detta kan jag inte låta bli att tänka på ”helgmålsringningen” som jag lade upp på Twitter och Facebook inför söndagen.

Gud – Fader, Son och AndeSkapelsetankar: " Precis som en cirkel omfamnar allt som är inuti den, så omfamnar Gud allt. Ingen har makt att splittra denna cirkel." Hildegard av Bingen

Publicerat av POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan den 26 maj 2018

Gud stänger ingen utanför, utan alla är lika välkomna och som kristen är det så självklart att agera utifrån detta. Och jag håller verkligen med om och vill se ett samhälle som fokuserar på mångfaldens möjligheter och hur vi gemensamt skapar ett samhälle där alla lever innanför den sociala välfärden.

”Vi vill att samtalet ska handla om hur vi tillsammans stärker den sociala sammanhållningen och de goda krafterna som får människor att växa, känna sig respekterade, behövda och tagna i anspråk utifrån sina egna förutsättningar, där alla människor bemöts utifrån tanken om alla människors lika värde.”

Klimatet är den verkliga ödesfrågan!

Lång rak väg genom ett öde landskap med en stor skylt över med texten "Future Forward" och två pilar som pekar uppåt/framåt

Opinionskrönika från Västerbottens kuriren, publicerad 17 maj, av Lisa Tegby. Vad är det som avgör vad som blir en valrörelses stora frågor? Är det att olika visioner av ett gott samhälle målas upp och så får vi reflektera och ta ställning: Vad är bäst? Vad bör prioriteras? Hur når vi rättvisa och solidaritet?

Eller är det hot och rädsla som sätter dagordningen? Rösta på oss, annars kommer löner och pensioner att urholkas, vårdköerna att växa, brottsligheten att bli gigantisk, flyktingarna att ta våra jobb och våra pengar och vår välfärd … Ja, det finns mycket man kan skrämma och hota med.

Vårt samhälle saknar inte problem. Visst finns det orättvisor och mycket kan bli bättre. Men ändå … hur verkliga är de här hoten?

Det är inte så att flyktingarna som har kommit de senaste åren har fått Sverige att gå på knäna. Brottsligheten är oroande, men det är inte så att den håller på att ta över samhället. Enligt en färsk undersökning har de flesta som är pensionärer nu det bättre än när de jobbade för femton år sedan. Vårt land är på många sätt mer välmående än någonsin.

Ändå är det hotbilder mot oss som enskilda som ofta lyfts fram och målas upp med stora penseldrag. Och det är plånboksfrågor som ska få oss att ge makten till det ena eller det andra partiet.

Mitt i allt detta finns det en fråga som, åtminstone vid högtidliga tillfällen, alla är överens om är en ödesfråga. Trots det har den väldigt svårt att hävda sig i den politiska debatten. Det är frågan om klimatet och miljön. Det är frågan om vårt ansvar för vår gemensamma värld, vår natur och vår egen och kommande generationers möjlighet till ett möjligt och gott liv.

Varför får den så lite plats? Varför står inte den frågan högst på politikernas återkommande hotlistor, om det nu är hotvägen man ska nå röster? Och varför målas inte visioner där solidaritet med både människor och natur driver vårt sätt att bygga ett samhälle?

Miljöfrågan fick några högtidliga försäkringar i partiledardebatten i Agenda häromsöndan. Men väldigt snabbt går dessa stora ord över i att det här är frågor som måste lösas internationellt – det är alltså inte vi som behöver göra något. Och till att säga att vi i Sverige är bäst i klassen i detta – så att vi kan nog ändå luta oss tillbaka och fortsätta med vårt. Vi behöver inte ändra vår livsstil.

Samtidigt ropar forskare efter att några länder ska ta på sig ledartröjan och driva på. Och då räcker det inte med att sortera mjölkpaket och plastpåsar. Vi behöver en genomgripande förändring. Det behövs en snabb avveckling av vår fossilbaserade livsstil. Det behövs en kraftfull förändring i vårt sätt att resa och konsumera. Under 2017 slogs på nytt rekord i utlandsflygande och personbilsregistreringar, fast både det ena och det andra behöver halveras om klimatpolitiken ska bli annat än ett spel för gallerierna.

Vi behöver mobilisera snabbt och göra verklighet av det vi redan vet. Här kan man tala om att vår existens är hotad, skriver Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling, i sin nya bok ”Klimatet och omställningen”. Men han pekar också på att i akuta hotsituationer har omställningar tidigare kunnat göras väldigt snabbt. Andra världskrigets krigsekonomier kunde på några månader ställa om produktionsapparat och samhällsfunktioner. Kunde man då så kan vi nu, om vi vågar och vill se. Krigshotet på 1940-talet var fysiskt påtagligt och lätt att förstå. Nu behöver vi anstränga oss lite mer för att inse. Men hotet är lika stort nu som då.

Just nu är världen inte i närheten av den omställning som måste till för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om högst två graders uppvärmning. Mänskligheten styr mot en framtid som leder till folkvandringar och sociala och ekonomiska kriser till följd av stigande havsnivåer och extremväder i olika former. Här behövs välfungerande demokratiska stater som arbetar hårt för att ta oss bort från undergångskursen. Inte duger det då att Sverige sitter och väntar på andra.

En mobilisering för en snabb fossilavveckling borde vara den stora frågan i valet. Vilka partier vågar driva detta? Kan vi hjälpas åt att få upp detta högst på dagordningen?! Miljöfrågan borde verkligen oroa oss. Men tänk om en omställning också kan öppna för nya, roliga, lugnare sätt att leva tillsammans.

Jag är rädd. Och jag är hoppfull. Och jag kommer definitivt att rösta på de politiker som driver frågan om världens och våra barns framtid i stället för att med kortsiktiga löften slå vakt om sin egen maktposition.

Lisa Tegby
Präst, Umeå

Ärkebiskopen kärleksbombad på Twitter

Ärkebiskop Antje till höger i bilden. Till vänster stor text "Prata till punkt"

Ärkebiskop Antje blir ofta hårt kritiserad och stundtals kan det vara ganska otrevlig ton på hennes Twitter. Ibland är det fullt rimligt att +Antje ifrågasätts och kritiseras i den offentliga roll som hon faktiskt har. Men alldeles för ofta så går många, oftast anonyma trollkonton, över gränsen för vad som är okej. Och dessutom åker hon ”på däng” på rentav felaktiga premisser, vilket jag kan tycka är så onödigt och rent ut sagt orättvist! Som till exempel när hon delar något från Kyrkornas världsråd om utvecklingen i Israel-Palestina, och då är hon helt plötsligt ensam ansvarig för vad en världsomspännande sammanslutning av kyrkor uttalar.

Men i söndags, på självaste pingstdagen!, hände något och ärkebiskopen blev kärleksbombad på Twitter under hashtagen #enEloge. Folk från höger och vänster, kristna och ateister, skrev uppmuntrande inlägg vilket fullkomligt dränkte alla dessa elaka twitterinlägg i en våg av kärlek och uppskattning. Tidningen Dagen uppmärksammade detta i en nyhet och ärkebiskop Antjes reaktion på Twitter var både innerlig och rörd:

Jag har inte hunnit med att läsa allt under #enEloge, men det jag sett är väldigt fina och uppmuntrande ord. Stundtals har jag suttit med en tår i ögonvrån och tänkt att vi är ju alldeles för dåliga på att uppmärksamma det vi tycker är bra överlag. Fast det är ju så vi är som människor, det är lättare att klaga än att uttrycka vår glädje och tacksamhet. Men vi kan väl komma överens om att från och med nu så går det fem positiva inlägg på varje negativ sak vi skriver på sociala medier!

Så för att följa min egen uppmaning, så passar jag på att påminna om ärkebiskopen podd Prata till punkt har kommit med nya inlägg efter ett uppehåll. Lyssna och njut! Jag ska passa på att lyssna, både på de nya inläggen och gamla favoriter under sommaren. Perfekt under långa resor eller när man badvaktar barnen!

Bluffakturor från oseriösa företag drabbar Svenska kyrkan

urklipp från en faktura, med instruktioner hur det går till

Under våren har många fått SMS från ”olika” företag med samma syfte, att lämna Svenska kyrkan för att ”minska sin skatt”. Det är på så många sätt ett felaktigt budskap och många har reagerat och agerat (anmält till Konsumentverket) på dessa SMS.

Nu har företagen tagit det till en ny nivå och börjat skicka ut bluffakturor för att lämna Svenska kyrkan. Detta för något som är fritt från avgifter när du gör det via din församling. Dessa bluffakturor skickas till och med till de som inte ens är medlem i Svenska kyrkan. Det här har fått bland annat Svenska kyrkan i Norrköping att reagera och skicka ut ett pressmeddelande.

Jag vill nu uppmana bloggens läsare att följa tipsen från Svenska kyrkan i Norrköping om du eller någon du känner skulle få en liknande bluffaktura. Får du ett SMS så anmäl det gärna till konsumentverket. Tyvärr hjälper det kanske inte så mycket då dessa oseriösa företag alltid hittar nya vägar, men det försvårar ju onekligen för dem genom att snabbt uppmärksamma myndigheter och polisen när oegentligheter pågår!

Jag blir både arg och ledsen när jag hör talas om detta. Det är så fult att lura folk att betala för något som är gratis. Dessutom behövs alla medlemmarna i Svenska kyrkan så det är ju inte bra att det finns de som luras lämna. Då försöker jag tänka att den senaste analysrapporten Medlemmar i rörelse visade på att det skett en liten förändring i skälet till att Svenska kyrkan tappar medlemmar, tidigare var det främst ekonomiska skäl, nu är det av andra skäl som folk lämnar Svenska kyrkan. Så kanske är det så att de som vill lämna kyrkan av ekonomiska skäl redan gjort detta och därför inte känner sig lockade att gå på bluffen. Samtidigt kanske det finns de som inte är medlem i Svenska kyrkan och som nu tror det och betalar för att slippa få vara med. Nä, som sagt, jag blir både arg och ledsen av dessa oseriösa företag som bara luras!

Teologiska hörnan

I förgrunden står en person där texten "Se människan" syns på ryggen. I bakgrunden en publik som lyssnar på samtalet som pågår på scenen.

Till hösten kommer Svenska kyrkan utöka sin närvaro under Bokmässan i Göteborg med en monter – Teologiska hörnan, en plats för mingel och samtal om livet stora frågor.

– Det ska bli en plats för levande, myllrande samtal där ämnena skiftar, med fokus på fördjupning. Vi har sett hur frågor om Gud, mening och existens engagerar mässbesökarna och erbjuder nu en ny arena för detta, säger Sara Wrige, präst och ansvarig för Teologiska hörnan.

Teologiska hörnan kommer att ligga i anslutning till Svenska kyrkans etablerade Se människan-scen. Hörnan gästas av författare och forskare som är aktuella med böcker eller annan utgivning. Några som kommer att finnas i montern är bland annat ärkebiskop Antje Jackelén, biskopen i Göteborgs stift Susanne Rappmann, och teologerna Ola Sigurdson och Susanne Wigorts Yngvesson, som båda uppmärksammats för sina böcker i skärningspunkten mellan religion, kultur och samhälle. Sammanlagt blir det ett fyrtiotal gäster i montern under mässdagarna.

Teologiska hörnan blir ett permanent inslag på mässan. Den kompletterar Svenska kyrkans medverkan i det ordinarie seminarieprogrammet och Se människan-scenen med författarsamtal.

– Bokmässan är sedan länge ett unikt sammanhang där kyrka och kulturliv ger och får impulser av varandra. Teologiska hörnan blir ytterligare en förstärkning i detta, säger Mikael Ringlander, projektledare för Svenska kyrkans medverkan på Bokmässan.

Läs mer om Teologiska hörnan i pressmeddelandet från Svenska kyrkans pressavdelning.

Om knappt två veckor är även programmet för Se människan-scenen klart och blir offentligt, detta kan du läsa om på Se människans webbplats.

 

Foto: Hampus Lindeberg/Ikon