Vi har rätt – inte plikt!
I media cirkulerar just nu en artikel som först publicerades i Kyrkans Tidning med Stefan Löfvén. Elisabeth Sandlund på Tidningen Dagen reagerade på artikeln och sedan har den också stått bland annat i Expressen och Aftonbladet.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stefan-lofven-alla-praster-ska-viga-samkonade-par
http://www.dagen.se/lofven-alla-praster-ska-viga-samkonade-par-1.986379
http://www.dagen.se/ledare/lofvens-slutsatser-ar-helt-uppat-vaggarna-1.986529
http://www.expressen.se/nyheter/lofven-alla-praster-ska-viga-samkonade-par/
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article25152287.ab
I ursprungsartikeln i Kyrkans Tidning står det om Stefan Löfvén och hustrun:
”Han är liksom sin fru inte aktivt troende, men tycker mycket om att vara i kyrkobyggnader.”
Trots att de båda säger sig inte vara aktivt troende och be, är de gärna i kyrkor och de har som vana att lyssna på radiogudstjänsten på söndagarna. Hustrun Ulla kandiderar också i höst i kyrkovalet till kyrkomötet. Och han säger:
”– Kyrkan kommer att vara en intressant arena för socialdemokratin inom oöverskådlig tid, jag kan inte se slutet på det engagemanget.”
Dessutom säger han:
”Människor som älskar varandra, oavsett kön, ska ha samma rätt till vigsel. Vi socialdemokrater arbetar för att alla präster ska viga alla, även samkönade par. Jag ser parallellen till barnmorskan som vägrar att utföra aborter. Jobbar man som barnmorska måste man kunna utföra aborter, annars får man göra något annat. Det är samma sak för präster som inte vill viga samkönade.”
Snälla Stefan Löfvén – nu har du blandat ihop saker. Vi har nämligen inte vigselplikt i Svenska kyrkan – utan vi har vigselrätt! Det innebär att det är den enskilda prästen som har eget ansvar att säga ja eller nej till att viga ett par som vill gifta sig. Och det kan bero på olika saker.
Aftonbladet citerar från lagtexten i sin artikel:
Könsneutrala äktenskap och vigsel
Lagtexten från 2009 slår fast att en vigselförrättare inte ska kunna tvingas viga samkönade par. Texten säger:
”Det finns ingen skyldighet att förrätta vigsel för ett trossamfund eller den som är behörig vigselförrättare inom ett trossamfund. Det innebär att det kan förekomma att en vigsel som ett par önskar sig inom ett visst trossamfund inte kan äga rum där, även om paret uppfyller äktenskapsbalkens krav. Det kan till exempel vara situationer där trosuppfattningar hos trossamfundet eller vigselförrättaren hindrar en vigsel för att parterna inte utövar samma religion eller för att en av parterna är skild.”
Sen är det faktiskt så att Svenska kyrkan redan sedan länge viger samkönade par. Och innan kyrkomötet 2009 beslutade om att ändra i kyrkohandboken till könsneutral vigselordning så fanns det många år innan det en fastställd ordning för välsignelse över ingånget partnerskap. Så kyrkan gör redan det som statsministern vill tvinga alla präster att göra.
Lisa Tegby skrev mycket bra om det här på bloggen 7 december (också publicerad i Kyrkans Tidning) ”Skapa inte ett problem som inte finns”
Att statsministern uttalar sig om den här frågan är anmärkningsvärt tycker jag. Han tror det är ett problem som han som socialdemokrat kan gå in och ”fixa”. Vi har en kyrka som genom relationsförändringen till staten är ett eget trossamfund. Statsministern ska inte lägga sig i enskilda trossamfund. Och detta gör mig bara mer och mer övertygad om att partipolitiken inte har i kyrkan att göra. Gärna personer i kyrkan som engagerar sig i kyrkan, oavsett vilken politisk hemvist de har, men det ska vara just det kyrkliga engagemanget som går i första hand – inte den politiska övertygelsen!
POSK skriver i sitt program:
POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.
POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.
Det här säger också Hans-Olof Andrén, ordförande i POSK, i en intervju i tidningen Dagen.
http://www.dagen.se/framgang-for-sd-kan-rita-om-kartan-for-kyrkoval-1.983019
För genom det system med direktval till alla nivåer som vi har i Svenska kyrkan och som bland annat socialdemokraterna drev igenom vid relationsförändringen 2000, så har valet möjliggjort bland annat att Sverigedemokraterna har lyckats ta sig in i kyrkomötet.
Det system med indirekt val som POSK vill återinföra skulle göra det omöjligt för de grupper som inte har ett starkt stöd i den lokala församlingen att få förtroende att ta ansvar på stifts och nationell nivå. Och det handlar inte om att bygga en elitkyrka – utan det handlar om att värna en kyrka som sätter tron, gudstjänsten och den kristna övertygelsen i första hand, med en kristen människosyn och diakonala händer i centrum, inte den politiska övertygelsen.
Nej, den här intervjun med statsminister Stefan Löfvén gjorde mig bara mer övertygad om att jag som POSKare har valt rätt att engagera mig i en partipolitiskt obunden grupp!
Carina Etander Rimborg
Förtroendevald (POSK)