fbpx

De Ungas Kyrkomöte

I helgen träffades ett 60-tal ungdomar från hela landet och Svenska Kyrkans Unga till De Ungas Kyrkomöte i Uppsala. Resultatet blev motionssvar på 17 av de motioner som skickats till kyrkomötet i år. Under måndagen träffade sedan flera av dessa ungdomar ledamöter från kyrkomötet för att samtala och diskutera motionerna och svaren som skrivits. Inbjudna var representanter från nomineringsgrupperna, utskottspresidierna och kyrkostyrelsen. Från POSK fanns 9 personer på plats.

För mig var det första gången jag var med på forumet och det var så upplyftande att få se allt engagemang från ungdomarna och de genomtänkta svar som de lämnat på motionerna. Det ger hopp för framtiden! Att dessutom få möjlighet att sätta sig in i svaren och diskutera dem med ungdomarna direkt på plats gav ytterligare förståelse för tankegången till motionssvaret. Svar som lyfter dimensioner som jag ofta inte själv tänkt på, det är berikande att få en förståelse hur olika det går att tänka kring vissa ords betydelse, och hur det då kan förändra förståelsen för en motion. Tack för en fin dag!

Nu har kyrkomötets ledamöter ett extra stort ansvar för att det inte stannar här. Jag hoppas att dessa svar verkligen lyfts i arbetet i kyrkomötets utskott och senare i plenum. Det kommer att berika kyrkomötets arbete och ge fler perspektiv. De Ungas Kyrkomöte har lämnat riktigt bra motionssvar som är enkla att förstå och ta till sig, en extra eloge för det.

Alla motionssvar från De Ungas Kyrkomöte kan du läsa här.

Victor Ramström

 

Ur POSKs program 2018-2021

POSK menar att det är värdefullt och viktigt med ungas självorganisering och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera. De Ungas Kyrkomöte ska regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att De Ungas Kyrkomöte regleras kyrkorättsligt och får välja representanter till kyrkomötet.

Den särskilda undervisningen

Nils Gårder skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Undervisning är tema för årets kyrkomöte.  Det är utmärkt. Denna del av församlingarnas grundläggande uppgift är ofta eftersatt. Så länge jag tillhört kyrkomötet (sedan 1989) har det förekommit motioner med förslag till hur undervisningen kan förbättras. Att detta nu blivit ett proriterat område för kyrkostyrelsen genom programmet Lärande och undervisning är onekligen glädjande. Förhoppningsvis bifaller kyrkomötet kyrkostyrelsens förslag om en kraftsamling kring undervisning.

Men vad menas med undervisning? Ju mer frågan kommit i centrum ju tydligare blir det att ordet undervisning kan tolkas olika. I Nationalencyklopedin definieras ordet som ”meddelande av kunskaper”. Jag använder i min motion till kyrkomötet uttrycket ”den särskilda undervisningen” i den betydelsen. Och jag tror det är viktigt att undervisning i denna mening är i centrum för samtalet.

Det kan med fog sägas att undervisning kan ges en vidare tolkning. Allt kyrkan är och gör bör vara uttryck för vår tro och vilja att följa Kristus. Gudstjänsten är naturligtvis vårt uttryck och innefattar även en undervisning. Diakonin är ett viktigt vittnesbörd. Undervisning i denna vidare mening är nödvändig. Men när kyrkoordningen anger undervisning som en del av den grundläggande uppgiften är det enligt min mening den särskilda undervisningen – kunskapsförmedlingen som avses.

Pedagogik är vetande och metoder som tillämpas vid undervisning. Undervisning kan dock inte bedrivas endast genom detta vetande och dessa metoder utan kräver därtill att läraren har en god ämneskunskap om det som skall förmedlas. Det krävs såväl pedagogisk förmåga som ämneskunskap för att undervisningen skall bli meningsfull. Är den inte meningsfull är den kanske meningslös.

Vilken kunskap skall förmedlas? Kortfattat: I första hand troslära. Varför? Den är mest eftersökt. De studier som gjorts visar att det främsta motivet för utträde ur kyrkan är att tron saknas. Jag antar att denna avsaknad ofta kan grunda sig på en oklar uppfattning om vad tro är. I fokus bör vara det problem som är störst. Även undervisning i kristen etik är viktig men denna upprör sällan – i vart fall inte när den inte kommer i konflikt med andra värdegrunder. Men sambandet mellan tro och etik är spännande.

Att idag undervisa om troslära kräver en bred infallsvinkel. Jag tror att den kristna tron måste sättas in i ett kultur- och religionshistoriskt perspektiv och i en aktuell filosofisk och ideologisk kontext. Detta verkar ju väldigt avancerat. Ja, men det är sådant som bra berättat och samtalat om intresserar många barn och en hel del vuxna.

Nils Gårder
Ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen från Lunds stift

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Svenska kyrkan i utlandet

I två motioner till kyrkomötet lyfts behovet av ökade resurser till Svenska kyrkan i utlandet. Motionerna är undertecknade av utlandskyrkans ledamöter, 6 ledamöter från POSK, biskop Thomas Petersson samt flera andra ledamöter från olika nomineringsgrupper.

Motion 38 i sin helhet kan du läsa här.
Motion 44 i sin helhet kan du läsa här.

De två motioner som lämnats till kyrkomötet gällande Svenska kyrkan i utlandet har båda samma intention och belyser behovet av mer resurser istället för den besparing och neddragning av verksamheten som kyrkostyrelsen förslag till budget innebär. De senaste 10 åren har kostnadsramen för Svenska kyrkan i utlandet reducerats så att finansieringen av utsänd personal har minskat med drygt 30 procent.

Svenska kyrkan finns idag på 40 platser i ca 25 länder runt om i världen, på ytterligare 100 platser firas gudstjänster. Fler och fler svenskar bosätter sig utomlands, idag ungefär 7 procent av befolkningen, och många åker också årligen utomlands. Behoven av diakonal omsorg och stöd är mycket stora och växande. Många drabbas av såväl psykisk som kroppslig ohälsa och tyvärr inträffar också andra kriser. Svenska kyrkan i utlandets församlingar bedriver vid dessa platser och tillfällen en mycket viktig verksamhet för svenskar runt om i världen.

För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete med såväl en juridisk som en pastoral översyn av verksamheten. Vilka konsekvenser detta kommer att få går inte att överblicka ännu. Budgetförslaget innebär att verksamhet och församlingar måste prioriteras bort mitt under detta intensiva utredningsarbete. För att möjliggöra en långsiktigt hållbar utlandskyrka dar väl underbyggda strategiska beslut om verksamheten kan fattas behöver personalkostnaderna för Svenska kyrkan i utlandet återställas till de kostnadsramar som beslutades 2018. Att först utreda verksamheterna så att de beslut som fattas därefter är väl balanserade och stabila över tid är en god och normal ordning.

Ur POSKs program 2018-2021

Svenska kyrkans församlingar i utlandet är viktiga och naturliga delar av Svenska kyrkan. De är mötesplatser för svenskar som av olika anledningar vistas utomlands under längre eller kortare tid. Kyrkans närvaro är också viktig i kris- och katastrofsituationer.

Resandeströmmar förändras och allt fler svenskar bor och arbetar i andra länder. Det är viktigt att Svenska kyrkan i utlandet följer denna utveckling och tillförs tillräckliga resurser för att kunna möta svenskar där de är. Det är också viktigt att Svenska kyrkan i utlandet anpassar sin organisation, struktur och verksamhet för att möta de nya behov som uppstår.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan i utlandet får resurser för att verksamheten ska kunna anpassas till nya behov.

Nytt biskopsbrev om klimatet

Idag lanserar Svenska kyrkans biskopar ett nytt biskopsbrev om klimatet. För fem år sedan, 2014, publicerades ett första biskopsbrev om klimatet. Utvecklingen sedan dess har gjort det angeläget med en uppdatering och revidering.

Det officiella lanserande sker vid en klimatkväll på Göteborgs Konserthus ikväll i samband med Bokmässan. Men biskopsbrevet finns sedan en tid tillgängligt på flera håll, bland annat på Svenska kyrkans webbplats:
Ett biskopsbrev om klimatet

Ärkebiskop Antje Jackelén säger: ”– Idag framstår klimatkrisens andliga och existentiella karaktär kristallklart. Därför förenar biskopsbrevet naturvetenskaplig kunskap med själavård, teologi och konkreta uppmaningar.

Biskopsbrevet griper tag i den oro, den skuld och de frågor som klimatfrågorna väcker. Har vi lämnat en springnota till våra barn? Hur kan vi skapa klimaträttvisa? Vad vågar vi hoppas på? Här finns förutsättningar för att frigöra den goda handlingskraft som krävs – individuellt och kollektivt. Kärleken till en älskad skapelse kan övervinna såväl förlamning som förnekelse, säger ärkebiskopen.”

Biskopsbrevet inleds med en sammanfattning av kunskapsläget som följs av en existentiell och teologisk reflektion om vår roll som människor, hot, ångest och hopp. Det mynnar ut i vägar framåt och uppmaningar till beslutsfattare i Sverige och internationellt, till näringslivet och organisationer såväl som till enskilda människor. Här talas om klimatkrisen på ett sätt som knappast gjorts tidigare.

Victor Ramström

Ur POSKs program 2018-2021

POSK vill att kyrkan utifrån ett teologiskt perspektiv ska tala tydligt om konsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser, och vikten av en mer rättvis resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Digitalt stöd till troslivet

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Lisa Tegby, Sten Janson och Boel Johansson.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Motionen handlar om inriktningen på Svenska kyrkans digitala kommunikation på tillexempel webbplatsen. Hittills har webben främst varit anpassad till dem som är nya i kyrkans värld. Motionen pekar på möjligheterna att med webben stödja också dem som försöker leva trons liv.  Det kan gälla hjälp med bönelivet, inspiration till bibelläsning och fördjupad bibelkunskap, och hjälp med andakt och gudstjänst, särskilt för dem som av olika skäl inte kan delta fysiskt i församlingens verksamhet.

POSKs kyrkomötesgrupp gjorde en studieresa till London i våras och fick lära känna olika delar av Church of England, en kyrka som också lever i ett sekulariserat och mångkulturellt samhälle. Motionen pekar på engelska kyrkans webbplats som ett exempel på hur det går att idag både tala till dem som är nya i kyrkans sammanhang och samtidigt stödja de troende.

Hans-Olof Andrén
Gruppledare för POSK i kyrkomötet

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.

Svenska kyrkans läroplan 0-18 år

Kent Karlsson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKaren Lena Arman.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Vi kan läsa i kyrkostyrelsens skrivelse där de menar att det nu finns ett behov av kraftsamling i Svenska kyrkan kring undervisning och lärande. Det finns redan ett fokus på barns och ungas lärande i Svenska kyrkans församlingar och många gör ett mycket gott arbete men en del känner att det saknas ett gemensamt sammanhållande program för undervisningen i vår kyrka – en läroplan för detta arbete.

Många anställda i vår kyrka har en pedagogisk utbildning och de är vana från sina utbildningar att jobba mot en läroplan. Vi vet att många av våra församlingspedagoger med lärarutbildning och våra församlingars förskollärare efterfrågar en läroplan för undervisningen i Svenska kyrkan. En del som vi mött är förvånade att kyrkan inte har en läroplan och en del ställer sig frågan om vad det är som är mest väsentligt att lära ut?

Via Svenska kyrkans intranät kan vi redan nu hitta skrifter och riktlinjer för arbetet med våra barn och unga i vår kyrka som t ex Svenska kyrkans möte med barnet 0-6 år, Livsmod – om teologi, barn och unga, Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete och Dela liv – Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet.

Vi har olika skrifter och riktlinjer till vårt stöd men behöver hjälp med att se hur de hänger ihop. Vi anser att vi nu behöver ett samlat verk, som en läroplan, för undervisningen med barn och unga 0-18 år.

Kent Karlsson
Ledamot i kyrkomötet från Lunds stift

 

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. Församlingspedagogerna har här en nyckelroll.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Utbildning av församlingsteologer

Niklas Grahn (POSK) skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med biskop Sören Dalevi, Sara Waldenfors (S), Agne Arnesson (C), Margareta Nisser-Larsson (BA) och Torbjörn Arvidsson (KR).

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Årets kyrkomöte har ”Undervisning” som tema. Det finns ett stort behov av att Svenska kyrkan utvecklar ett systematiskt arbete för lärande i alla åldrar. En förutsättning för att detta arbete ska kunna bli framgångsrikt är att det finns välutbildade medarbetare i församlingarna. Idag är det få som utbildar sig till församlingspedagoger. Ett skäl är att det är en mycket lång utbildning;  -Lärarutbildning + ett år studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Man kan idag bli församlingspedagog utan att i stort sett ha läst teologi. Svenska kyrkan behöver därmed förstärka teologisk och didaktisk kunskap hos dem som ska ansvara för kyrkans undervisning. Dessutom är det önskvärt att stärka folkbildningsperspektivet i utvecklandet av undervisningen.

I motionen föreslås att Svenska kyrkan ska starta en tvåårig utbildning som leder till examen som Församlingsteolog. Utbildningen till Församlingsteolog skulle förslagsvis innehålla tre terminer religionsvetenskap samt inledas med en termin av ”Kyrkans grundkurs” på folkhögskola.

En sådan utbildning skulle för den som önskar kunna byggas på i en utbildning till tex. församlingspedagog, präst eller lärare.

Niklas Grahn
Ledamot i kyrkomötet från Karlstads stift

Ur POSKs program 2018-2021

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift.

Om viljan att göra skillnad för varandra

Krönika av Manilla Bergström publicerad i Göteborgs-Posten 16 september.

Jorden kan du inte göra om – stilla din häftiga själ – endast en sak kan du göra – en annan människa väl. Välbekanta strofer nådde mina öron hemma i köket mitt i allt slammer. Sången stack ut och nådde fram i bruset med ett tonspråk som är olik all annan sång som tonåringarna står för där hemma.

Hon ler stort och sjunger en melodi som är mer sparsmakad och ändå mer dramatisk än den populärmusik som vi annars hör våra tonåringar sjunga. Så säger hon: Sven-Eric Johansson är det, mamma. Jag svarar ja och tillägger: Och Stig Dagerman. Han har tonsatt en dikt av Stig Dagerman. Och det hörs att det är Sven-Eric Johanssons musik. Hon fortsätter: Men detta är redan så mycket – att själva stjärnorna ler – en hungrande människa mindre – betyder en broder mer.

Inte vet jag om hon lärt sig sången i skolan med anledning av att det i år är hundra år sedan som tonsättaren föddes. Jag tror inte att hon vet att jag minns honom från körsammanhang när jag var lika gammal som hon är nu. Men jag ler åt minnet, åt hennes musikaliska tolkning i köket och jag fascineras alltid av hur melodier och poesi når fram genom allt annat brus i världen, ända in i själen. En stringent melodi eller kärnfull poesi kan med ganska få ord och ett sparsamt urval av toner förmedla riktigt stora sanningar.

Den sången återkom sedan till mig flera gånger under den följande veckan. Som då jag påmindes via sociala medier om allt man kan lära sig om en annan människas livserfarenhet och ofattbara livsvillkor när man vågar se den bakomliggande verkligheten i mötet med en medmänniska som flytt från sitt hemland.

Sången kom tillbaka i mitt huvud när jag tänkte på några vänner som stöttade i kärleksfull omsorg i sin vilja att göra skillnad för varandra. Den ekade igen när jag mötte damen som ville skänka en slant till arbetet bland utsatta kvinnor och barn i Kongo och likaså när jag hörde om det gamla paret som fick en ny säng i stället för den som de hade bundit ihop själva i bergsbyn i Guatemala. Sången gick i repris i mitt huvud både när jag mötte kvinnan som hjälpte utsatta i sitt närområde och likaså när jag pratat med mamman som öppnat sitt hem i Sverige för fler barn än sina egna och som nu har två söner kvar hemma, en som hon fött själv och en som föddes i Afghanistan.

Om och om igen hör jag diktens ord när jag ser alla exempel på medmänsklig kärlek. Nöden i världen är stor och ingen kan göra allt. Men när vi var och en för sig gör skillnad för en medmänniska, då sprids värme och ljus i vår värld. Vi behöver inte gå långt för att hjälpa vår nästa, den som behöver oss kanske vi möter redan vid vår egen tröskel och redan där kan vi göra en annan människa väl. Vi måste inte söka oss så långt som till Afrika eller Guatemala, det kan vara din granne som söker dig. Och gör vi något gott för vår nästa, om så bara för en enda, så är det ändå så att både Gud och stjärnorna ler.

Manilla Bergström
Präst i Göteborg

”Eld i baken” – förslaget åtgärdat!

Sven Gunnar Persson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

I en motion till kyrkomötet föreslår jag att kyrkostyrelsen ska ges i uppdrag att skyndsamt ta fram en bibelläsningsplan för Svenska kyrkan. En sådan hade tidigare funnits publicerad på kyrkans hemsida och den byttes ut i samband med att ett nytt kyrkoår inleddes. Under kyrkoåret 2018-19 har en sådan plan saknats på hemsidan och vid sökning efter bibelläsningsplanen har man mötts av ”vi arbetar med kommande lektionarium. För tillfället finns tyvärr inte någon bibelläsningsplan att ladda ner här” (sept 2018). När motionen skrevs under sommaren förkunnade hemsidan ”vi håller på att se över hur vi ska erbjuda en aktuell bibelläsningsplan”. I samband med att kyrkomötesmotionerna och annat material publicerats har det dykt upp en nedladdningsbar bibelläsningsplan på Svenska kyrkans hemsida med första dag för läsning den 1 augusti. En händelse som ser ut som en tanke. Den utlagda planen innehåller samma texter som planen för föregående kyrkoår men fördelade på andra datum. Att det nu finns en plan utlagd är glädjande och förhoppningsvis är arbetet i full gång med en ny bibelläsningsplan för det stundande kyrkoåret. En ytterligare möjlighet är att erbjuda länkar till motsvarande planer som kan finnas inom den ekumeniska rörelsen eller olika kommuniteter. Allt i syfte att stimulera den enskilda bibelläsningen.

När Martin Luther studerade Bibeln, upptäckte han att Gud faktiskt inte ställde krav på honom för att han skulle bli räddad och få komma till himlen efter döden. Han behövde inte prestera någonting inför Gud – det räckte med att tro. Denna insikt drev honom bland annat att göra bibeln tillgänglig på sitt eget språk så att flera skulle kunna läsa och väckas till insikt.

I kyrkans olika sammanhang lyssnar vi ofta till predikningar, betraktelser och andra utläggningar som tar sin utgångspunkt i bibelordet. Att det finns många sätt att läsa och tolka bibeln behöver jag inte påminna om. För oss lekmän är det en styrka om vi själva på ett hyfsat systematiskt sätt har läst och begrundat så att vi kan ”behålla det som är gott” och växa i tron.

Sven Gunnar Persson, Figeholm
kyrkomötesledamot för Linköpings stift

Undervisning om tro och vetenskap

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Sten Janson, Boel Johansson och Kjell Kallenberg.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

I motionen föreslår fyra POSKare att kyrkan mer ska uppmärksamma människors stora förtroende för vetenskapen. Många i vårt land har stora förhoppningar om att naturvetenskap, medicin och teknik ska lösa mänsklighetens alla problem, en tro på vetenskapen som ibland nästan får religiös prägel. Samtidigt verkar många vara övertygade om att religion och vetenskap inte går ihop; tror man på vetenskapen kan man inte samtidigt ha en religiös tro.

Kristendomen uppfattas som ovetenskaplig, full av saker som inte går att bevisa vara sanna och därför ingenting att bry sig om för en modern människa i ett avancerat samhälle som dagens sekulära Sverige. Uppfattningen att det finns en motsättning mellan vetenskap och tro sägs i motionen vara en viktig anledning till att många lämnar kyrkan idag – särskilt unga upplever att de tvingas välja mellan tro och vetenskap, och då väljer de vetenskapen.

Församlingarna behöver alltså stöd till hur man på ett bra sätt närmar sig dem som tror på vetenskapen och uppfattar kristen tro som ovetenskaplig.

Hans-Olof Andrén
Gruppledare för POSK i kyrkomötet

Ur POSKs program 2018-2021

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.