Den särskilda undervisningen

Nils Gårder skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Undervisning är tema för årets kyrkomöte.  Det är utmärkt. Denna del av församlingarnas grundläggande uppgift är ofta eftersatt. Så länge jag tillhört kyrkomötet (sedan 1989) har det förekommit motioner med förslag till hur undervisningen kan förbättras. Att detta nu blivit ett proriterat område för kyrkostyrelsen genom programmet Lärande och undervisning är onekligen glädjande. Förhoppningsvis bifaller kyrkomötet kyrkostyrelsens förslag om en kraftsamling kring undervisning.

Men vad menas med undervisning? Ju mer frågan kommit i centrum ju tydligare blir det att ordet undervisning kan tolkas olika. I Nationalencyklopedin definieras ordet som ”meddelande av kunskaper”. Jag använder i min motion till kyrkomötet uttrycket ”den särskilda undervisningen” i den betydelsen. Och jag tror det är viktigt att undervisning i denna mening är i centrum för samtalet.

Det kan med fog sägas att undervisning kan ges en vidare tolkning. Allt kyrkan är och gör bör vara uttryck för vår tro och vilja att följa Kristus. Gudstjänsten är naturligtvis vårt uttryck och innefattar även en undervisning. Diakonin är ett viktigt vittnesbörd. Undervisning i denna vidare mening är nödvändig. Men när kyrkoordningen anger undervisning som en del av den grundläggande uppgiften är det enligt min mening den särskilda undervisningen – kunskapsförmedlingen som avses.

Pedagogik är vetande och metoder som tillämpas vid undervisning. Undervisning kan dock inte bedrivas endast genom detta vetande och dessa metoder utan kräver därtill att läraren har en god ämneskunskap om det som skall förmedlas. Det krävs såväl pedagogisk förmåga som ämneskunskap för att undervisningen skall bli meningsfull. Är den inte meningsfull är den kanske meningslös.

Vilken kunskap skall förmedlas? Kortfattat: I första hand troslära. Varför? Den är mest eftersökt. De studier som gjorts visar att det främsta motivet för utträde ur kyrkan är att tron saknas. Jag antar att denna avsaknad ofta kan grunda sig på en oklar uppfattning om vad tro är. I fokus bör vara det problem som är störst. Även undervisning i kristen etik är viktig men denna upprör sällan – i vart fall inte när den inte kommer i konflikt med andra värdegrunder. Men sambandet mellan tro och etik är spännande.

Att idag undervisa om troslära kräver en bred infallsvinkel. Jag tror att den kristna tron måste sättas in i ett kultur- och religionshistoriskt perspektiv och i en aktuell filosofisk och ideologisk kontext. Detta verkar ju väldigt avancerat. Ja, men det är sådant som bra berättat och samtalat om intresserar många barn och en hel del vuxna.

Nils Gårder
Ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen från Lunds stift

Ur POSKs program 2018-2021

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Lämna ett svar

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>