fbpx

Dags för session två av kyrkomötet

Nu återsamlas kyrkomötets ledamöter i Uppsala för den andra session av årets kyrkomöte. I veckan ska de 251 ledamöterna i dagarna tre debattera och besluta kring de 83 betänkande som blev resultatet efter den första sessionens arbete i utskotten.

Av de 104 motioner som lämnats in är det 9 stycken som föreslås få bifall av utskotten. Ytterligare några motioner föreslås anses vara besvarade och några förslag har utskotten lagt med anledning av motioner. Hur kyrkomötet väl väljer att besluta återstår att se.

Av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in är det två som föreslås få bifall. Dels handlar det om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel och dels om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Med anledning av en motion från POSK om att stärka församlingsrådens ställning föreslås kyrkomötet besluta att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Under söndagen samlas POSKs kyrkomötesgrupp till samling för att diskutera de olika förslagen till beslut och informera varandra i de fall det finns frågor att reda ut kring utskottens betänkanden. De 47 ledamöterna är redo för att debattera och fatta beslut!

Här kan du se vilka som är ledamöter i kyrkomötet för POSK.

Debatten och besluten går att följa via en livesändning på kyrkomötets webbplats.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Ur POSKs program mandatperioden 2022–2025:
”Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.”

Årets kyrkomöte är öppnat

Nu är årets kyrkomöte igång! Under veckan träffas kyrkomötets 251 ledamöter i Uppsala för att arbeta med de ärenden som är aktuella i kyrkomötets 8 utskott. Det är de skrivelser som kommer från kyrkostyrelsen och de 104 motioner som ledamöter lämnat in tidigare i år. Under veckan arbetar utskotten med att arbeta fram förslag till beslut i de olika ärendena. Detta resulterar så småningom i betänkanden som ligger till grund för besluten som fattas vid nästa session av kyrkomötet i november.

Kyrkomötet öppnades under tisdagen med en högtidlig mässa i Uppsala domkyrka. Förutom alla ledamöter, biskopar och andra deltog även kronprinsessan, talmannen och socialministern. Mässan leddes av Erik Eckerdal, biskop i Visby stift. Från den Evengeliska kyrkan i Tyskland (EKD) deltog dess ordförande för synoden Anna Nicole Heinrich med en hälsning. Under kyrkomötets öppnande spelade två unga orgelelever från Uppsala som fick rungande applåder av de närvarande. Kyrkomötets öppnande går att se i efterhand via kyrkomötets hemsida.

POSK-gruppens 47 ledamöter har på olika sätt förberett sig inför denna session av kyrkomötet, genom motionsskrivande, att läsa massor med handlingar och med digitala möten med kollegor kring de aktuella ärendena. Nu sker arbetet i Universitetshuset med att få så stort gehör som möjligt i utskotten i de frågor som ligger särskilt nära POSK.

Victor Ramström
Ledamot av kyrkomötet

Stärk församlingsrådens ställning

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 16 stycken motioner. I motion 2023:63 skriver flera ledamöter från POSK och andra grupper om att stärka församlingsrådens ställning

Motionens motivering:

Den viktigaste utvecklingsfrågan för Svenska kyrkan i framtiden är att stärka dess församlingar. Svenska kyrkans existens bygger på levande församlingar och möjligheten att erbjuda församlingens medlemmar andlig näring och gemenskap genom att skapa goda förutsättningar för mission och gudstjänstliv, diakoni och undervisning. Här spelar församlingsrådet, den demokratiskt valda styrelsen för pastoratens församlingar, en avgörande viktig roll.

Från 2014, dvs. i snart tio år, har det funnits församlingsråd som utgör styrelser i församlingar som ingår i pastorat, vilka enligt 2 kap. 5 § kyrkoordningen definieras som sådana kyrkliga samfälligheter som får finnas enligt 8 § lagen om Svenska kyrkan. Med denna reform hoppades man att stoppa den ”församlingsdöd” som präglat Svenska kyrkan efter relationsförändringen 2000. Små församlingar skulle då kunna leva vidare i kraft av den trygga ekonomi kring den grundläggande uppgiften som den nya samfälligheten, pastoraten, kunde erbjuda. Idag kan vi konstatera, efter nio år, att denna förhoppning om att kunna bevara församlingar under pastoratets trygga hägn, inte helt förverkligats, utan att ett antal församlingar har slagits ihop inom pastoratet eller uppgått i en enda stor ny församling.

Den bild man får av församlingsrådens ställning och mandat i pastoraten efter dessa år, genom massmedia och rapporter från olika stift, är splittrad. Röster från många församlingar vittnar om att församlingsrådens roll är marginell och att en konstruktiv dialog mellan församlingsråd och kyrkoråd respektive kyrkoherde saknas, medan andra tycker att råden fungerar bra och att det under åren har utvecklats ett meningsfullt samråd mellan kyrkoråd och församlingsråd i de för församlingen väsentliga frågorna oavsett delegationsordningens utformning och var besluten formellt ligger.

Kyrkoordningen är tydlig beträffande församlingen och dess förtroendevalda. I inledningstexten till sjunde avdelningen står:

De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De utövar sitt uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det förtroendevalda organ de ingår i.

Att en församling ingår i ett pastorat innebär inte att församlingsrådet som församlingens styrelse fråntas sitt ansvar. För att detta ansvar ska kunna tas krävs naturligtvis en aktiv roll av de förtroendevalda i församlingen att verka för den grundläggande uppgiften i alla dess aspekter. En av Svenska kyrkans mest grundläggande principer är närheten mellan den gudstjänstfirande gemenskapen och församlingens förtroendevalda.

Under åren 2014 och 2015 lämnades ett antal motioner in som på olika sätt berörde strukturreformen och behovet av utvärdering av den. I kommentaren till kyrkoordningens fjärde kapitel under rubriken Församlingsråd framkommer att kyrkomötet 2015 beslutade, med anledning av motionerna 2015:5 och 2015:60, att uppdra till kyrkostyrelsen att följa upp hur strukturreformen utfallit med särskilt fokus på församlingsråden. År 2017 redovisades resultatet av detta uppdrag i det årets årsredovisning för den nationella nivån (KsSkr 2017:2) och i Nyckeln för Svenska kyrkan, kapitel 3. I årsredovisningen anförs bland annat:

att lämplig metod och form för att följa strukturförändringar, med fokus på församlingsråd, är att årligen följa utvecklingen via befintlig statistik och regelbundet återkommande enkätstudier, förslagsvis vart tredje eller vart femte år.

I Nyckeln till Svenska kyrkan 2017 noteras att:

församlingsrådets handlingsutrymme är starkt begränsat. Uppgifterna handlar i liten utsträckning om att besluta om frågor gällande den grundläggande uppgiften och möjligheten att påverka församlingens verksamhet. Frågan är om man kan förstå den funktionen som styrelse då man knappt befinner sig på beslutsarenan beträffande områdena diakoni, undervisning och mission.

År 2017 kom det ytterligare fyra nya motioner på detta tema. De avslogs samtliga, men kyrkomötet beslutade, med anledning av motionerna, att informera kyrkostyrelsen om behovet av en kontinuerlig uppföljning av strukturförändringarnas konsekvenser.

Vi motionärer kan nu konstatera, sex år senare, att en sådan uppföljning inte skett, och att det nu har gått tillräckligt lång tid för att undersöka hur församlingsråden fungerar i förhållande till de förväntningar som beskrevs i strukturutredningen Närhet och samverkan (SKU 2011:2), där det står att församlingsråd i större församlingar borde kunna få precis samma ställning som kyrkoråden tidigare hade i förhållande till kyrkonämnden i en samfällighet:

Pastoratets kyrkoråd kan delegera olika uppgifter till församlingsrådet. Vad det blir fråga om är inte närmare reglerat i kyrkoordningen och kommer säkert att bero bl.a. på pastoratens och församlingarnas storlek. Det finns nu föreskrivet i kyrkoordningen att kyrkonämnden ska uppdra till kyrkoråden i församlingarna att disponera anslagen för den grundläggande uppgiften. Inget hindrar att man tillämpar den ordningen även fortsättningsvis. Även i övrigt kan man behålla den uppgiftsfördelning mellan kyrkonämnd och kyrkoråd som har fastställts genom delegationsbeslut från kyrkonämndens sida. (Närhet och samverkan, sidan 250)

Så har det knappast blivit. Det förekommer enligt vår uppfattning få delegationer från kyrkoråd till församlingsråd, inte ens i de största enheterna. Pastoraten tycks på många håll ha utvecklats till maktcentra, där kyrkoherde och kyrkoråd visat sig vara ovilliga att släppa ifrån sig något verkligt inflytande till församlingsråden.

Med anledning av dagens diskussion kring församlingsrådens ställning och mandat och mot bakgrund av strukturutredningens ambitioner är det därför angeläget att kyrkostyrelsen på nytt initierar en noggrann uppföljning av hur församlingsråden fungerar efter nio års verksamhet och särskilt granskar i vilken mån beslut har delegerats från kyrkoråd till församlingsråd. En sådan uppföljning ger sedan kyrkostyrelsen underlag för att återkomma till kyrkomötet med förslag på hur församlingsråden, och därmed församlingarnas verksamhet, kan främjas och utvecklas så att församlingsrådet, som styrelse för det lokala pastorala området, får ett tydligare ansvar över församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. (2 kap. 1 § kyrkoordningen). Den teologiskt och kyrkorättsligt principiellt tveksamma sorteringen av den grundläggande uppgiftens fyra dimensioner som utvecklats på många håll, dvs. församlingsrådet med visst ansvar för gudstjänsten och kyrkorådet för främst diakoni, undervisning och mission, skulle då undanröjas. Kyrkomötets beslut 2012 utifrån strukturutredningen Närhet och samverkan kan inte tolkas på annat sätt än att församlingsrådet, såsom församlingens styrelse, skulle ha ansvar för den grundläggande uppgiften i dess helhet. Pastoratets kyrkoråd i sin tur skulle, inom ramen för sitt övergripande pastorala och ekonomiska ansvar, se till att församlingens grundläggande uppgift utövades på ett tillfredsställande sätt, till exempel genom att små församlingar inom pastoratet kunde samverka kring vissa av den grundläggande uppgiftens dimensioner.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att

  1. utreda hur församlingsråden fungerar i förhållande till de förväntningar som beskrevs i strukturutredningen Närhet och samverkan (SKU 2011:2),
  2. i utredningen särskilt beakta i vilken utsträckning formell delegation har getts till församlingsråden som ger dem beslutsmandat utöver vad som föreskrivs i kyrkoordningen,
  3. med beaktande av framkomna utredningsresultat återkomma till kyrkomötet med förslag till ändringar av kyrkoordningen som säkerställer att församlingsråden får ett tydligare ansvar över församlingens grundläggande uppgift.

Sten Janson (POSK),
Marie Wojidkow
(POSK),
Nils Gårder
(POSK),
Kjell Kallenberg
(POSK),
Anders Brunnstedt (POSK),
Lisa Tegby (POSK),
Lena Arman (POSK),
Boel Johansson (POSK),
Tomas Rosenlundh (ÖKA),
Karin Janfalk (ÖKA),
Margareta Karlsson
(ÖKA),
Bengt Kjellgren
(BA)

104 motioner till årets kyrkomöte

Uppstart på hösten betyder också uppladdning inför årets kyrkomöte! Ledamöterna träffas i Uppsala under två sessioner i höst den 3-6 oktober och 20-22 november. Vid den första sessionen sker kyrkomötets arbete i olika utskott och vid den andra genomförs debatt och beslut i plenum med samtliga 251 ledamöter.

I början på augusti var sista dag att lämna in motioner till kyrkomötet. Efter att motionstiden gick ut kunde det konstateras att 104 motioner har skickats in. Här nedan ser du en sammanställning av hur många motioner som har undertecknats av ledamöter från de olika grupperna:

ViSK – 21 motioner
Sverigedemokraterna
 – 18 motioner
POSK – 16 motioner
FiSK – 13 motioner
Alternativ för Sverige – 10 motioner
Borgerligt alternativ
 – 9 motioner
Centerpartiet – 9 motioner
MPSK – 9 motioner
Frimodig kyrka – 7 motioner
Himmel och Jord – 7 motioner
ÖKA – 5 motioner
Socialdemokraterna – 4 motioner
Biskopar – 4 motioner
Kristdemokrater – 3 motioner

En motion kan ha undertecknats av flera ledamöter från olika nomineringsgrupper. Därför blir summan här över högre än 104. En del grupper har fler engagerade motionsskrivare än andra. POSK är den grupp som har flest olika personer som motionärer, 20 ledamöter. Fler än så har också varit delaktiga i arbetet då POSKs ledamöter samlats digitalt vid två tillfällen under sommaren.

Vad handlar då de inlämnade motionerna om? Ja, allt möjligt faktiskt. Om konferenser för landets kristna, om tvångsförvaltning av församlingar, om att värna våtmarker, om församlingsråd, om valsedlar, om krematorieverksamhet, om utbildning av kyrkomusiker och mycket, mycket mer.

Alla motioner finns att läsa i sin helhet på kyrkomötets webbsida. Här nedan listas de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in:

Följande motioner har undertecknats av ledamöter från POSK:
50 – Frikoppla församlings- och kommungränser
63 – Stärk församlingsrådens ställning
66 – Valsedelsdistribution
77 – Nationell finansiering av kantorsutbildningen
79 – Upptagande i Svenska kyrkan
80 – Konfirmation som valbarhetskriterium
86 – Säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker
91 – Domkyrkoorganisten som musiksakkunnig
92 – Tillsyn också över förtroendevalda
93 – Rösträtt för fler ledamöter i utskotten
96 – Lojalitet mot kyrkoordningen
97 – Införande av enhetsvalsedlar
98 – Friår från kyrkoavgift
102 – Vegetariska måltider på kyrkomötet
103 – Intranätet och idealiteten
104 – Klimatnödläge

Motionerna kommer att börja behandlas den 3 oktober då kyrkomötet träffas för sin första session.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Årsmötet genomfört

I helgen samlades ca 70 POSKare från hela landet i Stockholm då POSK genomförde sitt riksårsmöte. Årsmötesdagen inleddes med mässa i S:t Ansgars kyrka följt av lunch och årsmötesförhandlingar i församlingshuset i Alvik.

På årsmötet valdes en ny styrelse som under det närmaste året kommer bestå av:
Amanda Carlshamre, ordförande
Per Lindberg, vice ordförande
Nils Gårder, ledamot
Mats Rimborg, kassör
Sofia Westerdahl, ledamot

Anna Lundblad, sekreterare
Anders Brunnstedt, ersättare
Jan Eckerdal, ersättare
Peter Lundborg, ersättare
Josefine Carlsén, ersättare

Vi hälsar särskilt Jan, Peter och Josefine välkomna till styrelsen! Sofia har tidigare varit ersättare och valdes nu till ledamot.

Det har alltså blivit några justeringar mot tidigare i styrelsen. Erik Eckerdal valdes under 2022 till biskop i Visby stift och lämnade med det arbetet i styrelsen. Marie Rydén Davoust och Katarina Glas hade avböjt omval inför årsmötet. Marie har varit POSKs vice ordförande och avtackades särskilt i samband med årsmötet. Ett varmt och stort tack till er för alla era insatser i styrelsen och för POSK!

Årsmötet beslutade också att anta reviderade stadgar för POSK, samt normalstadgar för stiftsföreningar och lokalföreningar.

Victor Ramström
informatör

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslut vid kyrkomötet

Förra veckan genomfördes den andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Då diskuterades de motioner och förslag till beslut som kyrkomötets utskott tidigare lämnat i de olika ärendena, slutligen fattades så besluten. Det var långa dagar för ledamöterna på plats med möten som började på morgonen och avslutades först runt midnatt de första dagarna. Trots detta var flera ledamöter från POSK flitiga och tydliga i debatten!

Två frågor har varit särskilt omdebatterade inför kyrkomötet. Om kyrkliga begravningsbyråer ska vara tillåtet inom Svenska kyrkan och om präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst. POSK kan konstatera att kyrkomötets beslut i båda dessa frågor blev enligt gruppens linje.

POSK har länge drivit och varit för att församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet. Vi ser det som en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift, inte minst i dess diakonala dimension. Kyrkliga begravningsbyråer kan även vara ett sätt att värna den kyrkliga begravningsseden där vi ser en stor förändring de senaste åren. Frågan om församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet har varit aktuell i 20 års tid och med det är beslutet som nu är fattat välkommet.

När det gäller frågan om att präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst så beslutade kyrkomötet att avslå de motioner som fanns i ämnet. POSK menar att Svenska kyrkan ska viga alla par, oavsett deras sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. POSK menar samtidigt att en präst ska kunna säga nej till att förrätta en specifik vigsel. Detta är det beslut som Kyrkomötet fattade 2009, och som POSK menar ska fortsätta gälla i sin helhet. En linje som också läronämnden och biskopsmötet framfört under året och flera biskopar var flitiga att försvara denna ordning i debatten. Den detaljreglering av domkapitlens och biskoparnas tillsyn som motionerna innebar bör alltså inte vara något för kyrkomötet att reglera.

Till årets kyrkomöte hade ledamöter från POSK deltagit i 10 stycken motioner. De flesta av dessa avslogs men i några fall nådde motionerna en viss framgång där tre fick bifall och två ledde till beslut med anledning av motionen.

  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:39, punkt 1, i vilken föreslogs att kyrkostyrelsen ska ges i uppdrag att utreda orsakerna till de påtagligt ökade begravningskostnaderna inom Svenska kyrkan.
  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:52 som föreslog ett ekonomiskt garantistöd till Marie Cederschiöld högskola för att möjliggöra antagning av kyrkomusikerstudenter våren 2023.
  • Kyrkomötet beslutade också att bifalla motion 2022:81 som föreslog att kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag till en procentspärr till kyrkomötet samt att utjämningsmandat endast ska fördelas mellan de nomineringsgrupper som först erhållit minst ett fast valkretsmandat.
  • Med anledning av motion 2022:85 gavs uppdraget till kyrkostyrelsen att utreda möjligheter till insatser som kompletterar redan vidtagna och planerade åtgärder av nationell nivå med syfte att stödja Svenska kyrkans enheter i arbetet med att efterleva lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och i näraliggande frågor.
  • Med anledning av motion 2022:31 föreslå kyrkostyrelsen att tillsätta ett råd för lärande och undervisning.

Kyrkomötet fattade utöver detta en mängd beslut kring andra motioner där de flesta fick avslag. Också detta i enlighet med gruppens linje. Samtidigt fanns det givetvis flera frågor där vi hade önskat ett annat utfall, där fortsätter vi kämpa vid kommande kyrkomöten. Alla beslut från årets kyrkomöte finns att läsa här.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Statistik, statistik, statistik

Vår kamrat i kyrkomötet Sofija Pederson Videke (s) gör en lysande analys av Kyrkans Tidnings statistik av nya ledamöter i Kyrkomötet.  (Läs Kyrkans Tidning här>>)

Sofija kompletterar statistiken med sådant som hon tycker att Kyrkans Tidning borde tänkt på och som faktiskt är väldigt intressant.

Så här skriver Sofija: (läs hela hennes blogginlägg här>>)


” Två sidor längre bort står om nyvalda ledamöter, en trevlig artikel som inkluderar två nyvalda (politiska) kändisar. Men statistiken lämnas okommenterad och ofullständig.

Därför kommer här en komplettering. När vi utredde kyrkomötets arbetsformer konstaterades att de senaste valen hade det varit ovanligt stor rotation på ledamöter. Det är givetvis bra att få in ”nytt blod” men det är också en fördel att ha några rutinerade ledamöter, som med sin erfarenhet reder ut betänkanden, voteringar och formalia i just kyrkomötet.

Därför är det inte bara relevant att veta antal nya ledamöter, utan också att veta andelen i respektive nomineringsgrupp.

Såklart antecknar jag på baksidan av en överbliven valsedel…

Då ser vi t ex att Frimodig kyrka inte har några (!) nya alls – ett faktum som KT överhuvudtaget inte nämner- samt att AfS och Himmel och jord bara har nya, vilket såklart beror på att de är nya nomineringsgrupper i kyrkomötet.

Däremellan kan vi konstatera att posk har nästlägst andel nya (vilket torde borga för stabilitet i gruppen) samt att mpsk har nästhögst andel, trots att de inte ökat så mycket. För den höga andelen nya i visk beror på att deras grupp mer än fördubblades till antalet ledamöter, medan den nästan lika höga andelen nya i sd inte kan förklaras med samma skäl, eftersom de backat flera mandat. Dessa grupper kommer få lägga avsevärd tid på att utbilda sin grupp om hur arbetet i kyrkomötet fungerar. Det tar tid från sakfrågorna, åtminstone initialt.

Jag anser att stabilitet är viktigt för kyrkomötets arbete, med en blandning av nya och gamla ledamöter, som tillsammans kan leda framåt, med både erfarenheter i ryggsäcken och blicken fäst mot framtiden. Det hade jag skrivit om, ifall jag hade jobbat på Kyrkans tidning.


Jag håller helt med Sofija och tänker att den typen av statistik som hon har räknat fram är väldigt intressant.

Sofija var ordförande i den parlamentariska utredningsgrupp som jobbade med nya arbetsformer för kyrkomötet, det är den utredningen som hon hänvisar till.

I november ska det nuvarande kyrkomötet träffas för sista gången. Den här mandatperioden har varit annorlunda på många sätt. Första året var ett ”vanligt” år. Andra året var det ett temaår, med begränsad motionsrätt. Tredje året blev det ett pandemi-år som mynnade ut i ett reducerat kyrkomöte under digitala former. Och nu, fjärde och sista året så har vi haft ett hybridmöte – på det viset att vi har haft digitalt första sessionen. Men kommer att träffas fysiskt i november.

Vid den avslutande gudstjänsten i Uppsala domkyrka kommer de nyvalda ledamöterna att ansluta och det blir ingången till det valsammanträde som kommer att äga rum i Uppsala. Men det får vi återkomma till.

Och det känns tryggt och roligt att vi har så många kvar av POSKarna i kyrkomötet samtidigt som vi kunnat ”fylla på” med så många nya kollegor i gruppen.

/Carina Etander Rimborg

Färdplan för samverkan och digitalisering

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:34 skriver flera ledamöter från POSK om hur kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering bör förändras.

Motionens motivering:

De överväganden som görs i kyrkostyrelsens skrivelse 2021:1 Bilaga 3 angående digital infrastruktur är välgrundade.

Den höjning av den gemensamma avgiften för nationell nivå som föreslås finansiera Svenska kyrkans digitala infrastruktur är inte en bra väg. Prisutvecklingen på tjänster som kommer att vara en del av Svenska kyrkans digitala infrastruktur som t.ex. bredband och 5G är fallande. Att låsa sig vid den föreslagna finansieringen med en extra ”ettöring” kommer inte att gynna kyrkostyrelsens långsiktiga arbete för att uppnå en ekonomi i balans för den nationella nivån. Det är ur denna synpunkt skäligt att finansieringen på lång sikt görs inom ramen för den nuvarande ”sjuöringen”.

För Svenska kyrkans nationella nivå innebär motionens förslag ett starkt incitament att hålla fokus på arbetet på att sänka kostnader inom all verksamhet.

För Svenska kyrkans digitala infrastruktur innebär motionens förslag ett starkt incitament att hålla fokus på ständiga förbättringar och väl genomförda upphandlingar.

En aspekt på finansieringen av Svenska kyrkans digitala infrastruktur som inte har belysts är hur begravningsverksamhet ska ta sin del av kostnaderna. En finansiering via den gemensamma avgiften för nationell nivå för delar av begravningsverksamheten i församlingar och pastorat är inte korrekt. Den gemensamma avgiften är ett överlåtande av medel som är avsedd för församlingsverksamhet och inte begravningsverksamhet.

De överväganden som görs i kyrkostyrelsens skrivelse 2021:1 Bilaga 3 angående Svenska kyrkans lönecenter när det gäller kvalitet, ekonomi och minskad sårbarhet är välgrundade.

Att göra anslutningen till Svenska kyrkans lönecenter obligatorisk genom att den ska finansieras via en höjning av den gemensamma avgiften för nationell nivå är också det ett dåligt vägval.

För Svenska kyrkans lönecenter innebär motionens förslag att man blir transparent i sin prissättning av tjänsterna. Därmed ges Svenska kyrkans lönecenter incitament att producera tjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt.

För församlingar och pastorat innebär motionens förslag att de ges möjlighet att jämföra tjänster från Svenska kyrkans lönecenter med tjänster från andra leverantörer, ett ansvar som självklart åligger förtroendevalda i församlingar och pastorat.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att
1. anslutningen till Svenska kyrkans digitala infrastruktur ska vara obligatorisk för församlingar och pastorat,

2. anslutningen till Svenska kyrkans digitala infrastruktur för församlingar och pastorat finansieras inom ramen för den nuvarande gemensamma avgiften för nationell nivå, den s.k. sjuöringen,

3. uppdra till kyrkostyrelsen att klarlägga hur begravningsverksamheten kan ta sin del av kostnaderna för anslutning av Svenska kyrkans digitala infrastruktur.

4. anslutningen till Svenska kyrkans lönecenter ska vara frivillig för församlingar och pastorat,

5. de församlingar och pastorat som ansluter sig till Svenska kyrkans lönecenter betalar volymbaserade avgifter för de tjänster de utnyttjar.

Anders Brunnstedt, Peter Bernövall, Sven Gunnar Persson, Victor Backström, Inger Harlevi, Per Lindberg, Anders Roos, Lena Arman, Jörgen Åkesson, POSK och Leif Norlander, FK.

Digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:58 skriver flera ledamöter från POSK att det digitalt borde gå att godkänna sin kandidatur i kyrkoval.

Motionens motivering:

Inför ett kyrkoval ska kandidaterna skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Detta sker med den blankett som heter kandidatförklaring. För nomineringsgrupperna är det ofta mycket jobb med att samla och hantera dessa kandidatförklaringar, och för stiftskanslierna med att ta emot blanketter för samtliga kandidater, registrera och pricka av dem i grupp- och kandidatsystemet och se till att blanketterna sparas. Detta arbete skulle väsentligt kunna underlättas för alla om det var möjligt att digitalt signera sin kandidatur med till exempel BankID.

Inför kyrkovalet 2021 och vid undertecknandet av kandidatförklaringen var en nyhet att ta hänsyn till lagstiftningen kring GDPR. Blanketten innehöll därför en skrivning på själva sidan för undertecknande och det finstilta på sidan två om vad godkännandet av kandidaturen innebär. Kort tid innan blanketterna skulle vara inlämnande kom förändrade direktiv att även sidan två behövde en signatur, om inte pappret var utskrivet dubbelsidigt. Den information som gick ut från valkansliet och de olika stiften såg olika ut och rörde till det en hel del för nomineringsgrupperna och kandidaterna. Även om själva kandidatförklaringen troligen ansågs giltig i de flesta fall så kunde det finnas tveksamheter om informationen på sidan två hade delgetts och accepterats. Många gjorde därför om processen och använde nya blanketter, mycket onödigt jobb och papper gick åt. Detta hade kunnat undvikas och kan undvikas i framtiden om kandidaturen och vad det innebär att kandidera kan godkännas med en digital signatur.

Det finns flera fördelar med digital signering. Det är numera en väl beprövad modell som de flesta känner till och använder. Det skulle troligen krävas mindre resurser för stiftskanslierna. Det skulle vara enklare för nomineringsgrupperna och kandidaterna och det skulle vara bättre för miljön genom att en mängd papper inte behöver användas. Som exempel skulle det möjligen kunna gå till så att en kandidat blir registrerad av ombudet, företrädaren eller kontaktpersonen i grupp- och kandidatsystemet. Därefter kan kandidaten via en särskild länk som skickas ut eller via en särskild del av systemet logga in och godkänna sin kandidatur med hjälp av BankID. Givetvis kan det finnas kandidater som inte har tillgång till BankID. Därför måste det även i fortsättningen vara möjligt att godkänna sin kandidatur genom en fysisk blankett.

För att kyrkorättsligt möjliggöra elektronisk signatur behövs en ändrad lydelse i kyrkoordningen 38 kap 28 § andra och tredje styckena, förslagsvis till:

Kandidaterna ska genom digital signatur eller skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem.

Förklaringen ska ske i samband med att nomineringsgruppen registrerar kandidaten och senast ha inkommit till stiftsstyrelsen den dag en anmälan enligt 29 § tredje stycket eller 30 § andra stycket ska ha inkommit.

I kyrkostyrelsens skrivelse 2021:1 nämns en ökad digitalisering av kyrkovalet 2025. Ett digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval är ett steg i rätt riktning för att åstadkomma detta.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att inför nästa kyrkoval utreda en förändrad metod för godkännande av kandidatur med hjälp av digital signering.

Victor Ramström, Mattias Rosenquist, Ulla Birgersdotter, Torvald Johansson, Anders Brunnstedt, Emma Hedlundh, Sofia Rosenquist, Sten Janson, Hans-Olof Andrén, Kjell Kallenberg, Sven Gunnar Persson, Inger Harlevi och Anders Roos.
Ledamöter för POSK i kyrkomötet.

 

Vem ska bestämma var?

En vecka har gått sedan alla medlemmar i Svenska kyrkan hade möjlighet att vid kyrkovalet välja vem som bestämma i kyrkan. Det preliminära resultatet har vi fått och vi kommer att återkomma till en mer utförlig rapport från de olika stiften.

Men jag läser ikväll en ledare i Smålandsposten. Det är ledarskribent Jacob Sidenvall som berättar om en enskild motion till höstens (s)-kongress.

https://www.smp.se/ledare/s-motion-for-kyrka-och-parti-af2968bb/

Sidenvall berättar att emotionären till (s)-kongressen ifrågasätter socialdemokraternas inblandning i kyrkovalet, med hänvisning till att det är socialdemokrater som inte är medlemmar som är med och bestämmer hur det kyrkopolitiska programmet och vilka ledamöter som ska ställa upp. Motionären skriver:

”En vanlig kritik mot oss i samband med kyrkovalet är att partier inte borde ställa upp överhuvudtaget. Vårt svar är att medlemmar i Svenska kyrkan som också är socialdemokrater måste få lov att organisera sig i kyrkan.

Det argumentet bygger på att vi håller isär den grupp socialdemokrater som också är medlemmar i kyrkan, och de socialdemokrater som inte är det. I praktiken gör vi inte det idag.

Konsekvensen är att vi möjliggör för personer som inte är medlemmar i kyrkan att utöva inflytande över kyrkan: partiets nomineringsgrupp för politiska val nominerar till våra kyrkolistor, det kyrkopolitiska programmet går ut på remiss till våra partiföreningar.

Svenska kyrkan är en demokratisk folkrörelse liksom vi, och i praktiken sedan 20 år tillbaka en frikyrka bland andra, om än med en särskild ställning. Som demokratisk folkrörelse ska den givetvis styras av förtroendevalda medlemmar. Vårt partis struktur för kyrkopolitiken, där makten inte är förbehållen medlemmar i kyrkan, undergräver en grundläggande föreningsdemokratisk princip.”

Det här är ju oerhört intressant, vilket också Sidenvall kommenterar i artikeln.

Och det är ju precis det här som vi i POSK kritiserar. Vi kritiserar det valsystem som Svenska kyrkan har och konsekvenserna av det valsystemet – inte de enskilda personerna.

Och nu kommer också nyheten om att Centerns partistämma bestämt att de ska utreda fristående organisation inför kyrkovalet.

https://www.svd.se/c-utreder-fristaende-organisation-for-kyrkovalet

Så vänner – det rör på sig. Och kanske, kanske så är det så att droppen urholkar stenen. Och POSK program står sig. Att medlemmar i Svenska kyrkan ska kunna ställa upp i kyrkovalet utan att behöva binda sig till ett partipolitiskt parti. (Och att vi bara borde ha direkta val till lokal nivå och indirekta till övriga nivåer).

POSK är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

År 2000 förändrades relationen mellan Svenska kyrkan och den svenska staten. Helt fri gentemot staten är ändå inte Svenska kyrkan eftersom Lagen om Svenska kyrkan fortfarande utgör en koppling mellan stat och kyrka. POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun. Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas. POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

/Carina Etander Rimborg