fbpx

Så gick det för POSK i stiften

När det nu gått en dryg vecka sedan kyrkovalet har arbetet med att sammanfatta valrörelsen och valresultatet påbörjats. I en valrörelse är många personer inblandade och gör så viktiga insatser. Det har årets kyrkoval visat där många POSKare runtom i landet har kämpat för att nå ett bra valresultat. Vi har mycket att glädja oss över! Men hur gick det egentligen för POSK i de olika stiften? Vi bad stiftsföreningarnas ordförande lämna en liten rapport från respektive stift.

Göteborgs stift

Vi konstaterar att det har gått bra på många håll, men det finns även platser där vi kunde lyckats bättre. I kyrkomötesvalet ökar POSK i Göteborgs stift från 17,06% och 5 mandat till 18,39% och 6 mandat.

I stiftsfullmäktigevalet ser POSK ut att öka ännu mer, från 15,92% till 18,48%. Eftersom stiftsfullmäktige minskar i storlek från 81 till 65 platser blir det ändå en minskning från 13 till 12 mandat, men ett ökat inflytande.

På två platser har grupper som tidigare använt andra namn nu bytt till POSK, och i båda fallen har det inneburit klara framgångar (uppgångar från 8 till 11 respektive från 12 till 14 mandat).

På fyra platser har POSK fått egen majoritet, bland annat på Tjörn där en tidigare obunden grupp med 14 mandat i föregående val nu förstärktes med flera nya kandidater och blev en POSK-grupp som fick 20 mandat av 31 i det här valet. Sådant gläder oss särskilt.

Härnösands stift

I Härnösands stift gick det förhållandevis bra. I de församlingar/pastorat vi finns fick alla utom 2 fler mandat eller hamnade på samma. I stiftet ökade vi från 7 till 8 mandat och är tredje största grupp efter S och C. Vi ökade även till kyrkomötet med 1 mandat, till totalt 2.

De som lyckats bäst är nybildade Alnö som gick från 0 till att ta 10 av de 25 mandaten. S och C tog resten och S är störst.

Krokom ökade från 7 till 9 mandat och Timrå från 5 till 7. I Torps församling där jag själv är ordförande blev det samma som innevarande mandatperiod. Vi tog 11 av 19 mandat. Åre ligger också bra till med 10 av 25 mandat och är den största gruppen. Östersund gick från 7 till 8 mandat.

Både jag och mina POSK-vänner runt om i stiftet har mötts av många glada tillrop och mycket uppmuntran vilket känns jättebra.

Karlstads stift

Generellt har det gått bra för POSK där vi har haft lokalföreningar och lokala listor. Av det blir det tydligt att ska vi växa mer behöver det finns lokal förankring, det slår annonsering och övriga insatser. Våra lokalföreningar har skött mycket kommunikation och reklam i sina sammanhang och flera av våra förtroendevalda har blivit uppmärksammade i lokalpress.

I stiftsfullmäktige ökade vi med ett mandat, så det är en marginell förändring mot förra valet. Så vi är näst största nomineringsgruppen.

Två riktigt positiva nyheter hos oss är att den nya POSK-listan i Grava församling plockade hem 35% av rösterna och på Hammarö så blev POSK näst största nomineringsgruppen i det här valet. Så det är verkligen värt att fira!

Linköpings stift

Vi har främst bedrivit valrörelsen utifrån lokala POSK-grupper och -föreningar i pastoraten och församlingarna, som sig bör. Från stiftsföreningen har vi ställt upp som bollplank och support samt arbetat för att knyta ihop och underlätta nätverkande i stiftet. Medialt såväl regional som lokalt, har valet rönt stort intresse med många insändare och debattartiklar av engagerade POSKare.

POSK har haft framgångar på stiftsnivå samt i många av de 11 pastorat och församlingar vi ställt upp med egna listor i. Dessutom finns POSKare med på många andra obundna listor på lokal nivå och på samlingslistor.

Till kyrkomötet ser det tyvärr ut som vi tappar ett mandat, fyra jämfört med fem i förra valet. Det femte mandatet var dock ett utjämningsmandat, så med lite tur kanske vi tar tillbaka det vid kontrollräkningen. Det fattas inte många röster till det.

I stiftsfullmäktige stärker vi vår ställning som den klart största nomineringsgruppen med 19 mandat, S, som näst största grupp, tappar ett mandat och får nu 16.

Luleå stift

Vår huvudsakliga satsning har gällt att bygga ut POSK i stiftet med fler grupper. Vi lyckades få till oss fem nya grupper. Av dessa var tre befintliga obundna grupper som gick med i POSK.

Flera av de nya grupperna bidrog med goda resultat. I Norsjö fick den POSK-nya gruppen egen majoritet – ökade från 44 % till 66 %. I Skelleftehamn har vår POSK-nya grupp legat på 40 % med (s) på 60 %. Preliminära valresultatet blev EXAKT lika röstetal för POSK och (s), så det blir spännande att se slutsammanräkningen där! Den nya gruppen i Sävar chockade både sig själva och övriga genom att ta 39,5 % och bli största grupp. I Södra Lapplands pastorat tog vår nybildade grupp 14,6 %.

Flera av de tidigare befintliga grupperna ökade mellan 2 och 9 %. Men vi har även en negativ utveckling på sina håll där några av grupperna har tappat, mellan 1 och 6 % – främst i samband med att flera andra grupper ställt upp.

I valen på stiftsnivå trodde vi att vi skulle kunna öka några procent och kanske ta 1-2 fler mandat i stiftsfullmäktige. Ett kyrkomötesmandat till kändes dock inte inom räckhåll. Det blev tvärtom, oförändrat mandatantal i stiftsfullmäktige, men preliminärt ett ytterligare kyrkomötesmandat.

Lunds stift

I Lunds stift fick vi inför valet två nya engagerade lokala grupper i Staffanstorp och Eslöv. De lokala grupperna har på flera håll varit väldigt bra på att synas ute i sina samhällen vilket såklart bidrar till resultatet på stifts- och kyrkomötesnivå.

Lokalt har POSK får egen majoritet i Mörrum, Landskrona, Höör, Skivarp, Brunnby och Bjuv. På andra håll är de lokalerna grupperna stora och står nu inför val av vilka samarbeten som ska göras, till exempel i Staffanstorp, Lund, Malmö, Eslöv och Sölvesborg.

Som det verkar har vi gått fram med ett mandat i stiftsfullmäktige och gick därmed om SD som näst största grupp i stiftet. S är störst fortfarande, SD tredje, C fjärde och BA femte största grupp. Det blir spännande att se hur balansen blir i fullmäktige då BA (om man räknar in de gamla moderaterna) fram till 2017 alltid varit den näst största gruppen och har nog agerat så under den senaste mandatperioden också.

I kyrkomötet verkar vi ökat med någon procent och om det står sig när allt är räknat generar det ett mandat till för POSK från Lunds stift, från fyra till fem.

Skara stift

Tillsammans har grupperna i stiftet gjort en bra valrörelse som varit positiv och glad och många goda krafter som kämpat åt samma håll. En målsättning har varit att bli största grupp till stiftsfullmäktige och att få ytterligare ett mandat till kyrkomötet. Vi kan konstatera att vi i stort sett har uppnått detta, vilket gläder oss mycket. Vi får preliminärt ett nytt mandat till kyrkomötet och landar på 4 stycken. Och i stiftsfullmäktige får vi 3 nya mandat och landar på 16 stycken till 23,23% medan S får 23,54% och med det bara är marginellt större men får 18 mandat. Vi har nu representation från samtliga valkretsar till stiftsfullmäktige.

Bland de lokala grupperna så gläds vi över de nya grupperna i Herrljungabygden som blir störst och får 46,58% av rösterna och Trollhättan som får 19,3% och blir tredje största grupp. Största grupp är POSK också i Alingsås där gruppen ökar, Mariestad, Skövde som ökar till 44,94%, Ulricehamn och Vänersborgs och Väne-Ryrs församling som nästan får egen majoritet med 49,55% av rösterna. Grupperna i Habo och Lidköping når egen majoritet där Habo får 70,32% och Lidköping 61,94%.

Stockholms stift

Det har varit stimulerande att delta i valet och fått möjlighet att prata med flera POSKare. Det har gjorts ett oerhört stort arbete i de olika församlingarna för att profilera POSK. I Lidingö församling startades en POSK-grupp med fem namn på listan. POSK fick 8 mandat. Så kan det bli när man startar upp.

Av Stockholms Stift 53 församlingar är POSK representerade i 29, dvs ca 55% av alla församlingarna. Det är 7 församlingar som tillkommit med POSK-representation till 2021 års val. Av de 29 församlingar med POSK-representation ökade vi i 16, vi minskade i 5 och det blev oförändrat i 8 församlingar.

Stockholms stifts valkrets samlade ihop 7 mandat till kyrkomötet vilket är oförändrat mot 2017. Och till Stiftsfullmäktige visar det preliminära resultatet att vi ökade med ett mandat från 17 till 18 stycken.

Strängnäs stift

De lokala grupperna i Strängnäs stift har på de flesta håll haft bra med framgångar. Stiftet gick till val med 4 nya POSK-grupper, Askersund, Frustuna, Katrineholmsbygden och Nyköping. Askersund fick 8 mandat, Frustuna 7 mandat och tar majoritet, Nyköping 5 mandat och Katrineholmsbygden 11 mandat. Övriga grupper i stiftet gick ganska bra också, en del ökning och några tyvärr lite minus.

Till stiftsfullmäktige ökade vi med 4 mandat, från 11 till 15 mandat och blir näst störst efter Socialdemokraterna. Även till kyrkomötet gör vi framgång och ökar med 1 mandat till 4 mandat.

Sammantaget så har det varit ett stort engagemang av alla POSKare i stiftet. Grupper och enskilda har varit ute och gjort ett stort jobb med valkampanj på torg och gator samt vid andra evenemang.

Uppsala stift

I Uppsala stift har valrörelsen bedrivits främst på lokal nivå i församlingar och pastorat, precis som det ska vara i Svenska kyrkan.

Våra nya grupper har genom valet etablerat sig och därigenom också ökat rösterna till stift och kyrkomöte. De grupper som har ställt upp i tidigare val har utökat sin andel av rösterna och några har fått absolut majoritet i kyrkofullmäktige.

Vi ser fram emot nästa steg i arbetet som är att se till att vi får optimal representation i stift, pastorat och församlingar och att därefter arbeta med vår vision och målsättning för ögonen under mandatperioden.

Även om vi aldrig är helt nöjda känner vi att valrörelsen har varit framgångsrik, vilket vi är tacksamma för. Vi vill särskilt lyfta fram arbetet på lokal nivå där mötet med väljarna på plats har kunnat anpassats efter de lokala förutsättningarna.

Visby stift

POSK var den enda nomineringsgruppen som kampanjade över hela Gotland, från Burgsvik i söder till Fårösund i norr. Dessutom har vi haft ett stort antal insändare om för oss angelägna ämnen. Pluggar som annonser med kandidatpresentationer.

Det tråkiga först: Med 60 rösters marginal förlorade vi mandatet i kyrkomötet. Socialdemokraterna drog även här på Gotland igång hela sitt maskineri och fick ut sina medlemmar. De ställer inte upp i valen till stiftet eller domkyrkoförsamlingen. Alltså har en av Visby-stifts två ledamöter i kyrkomötet ingen som helst koppling till stifts- och församlingsnivå.

I valet till stiftsfullmäktige leder vi just nu med NIO rösters marginal. Vi tar två nya mandat!

I valet till kyrkofullmäktige i Visby behåller vi majoriteten med drygt 49% av rösterna

Västerås stift

Från valen till kyrkofullmäktige i pastorat och församlingar Västerås stift kan jag på de flesta håll rapportera framgångar. Allra bästa resultat nådde vår grupp i Västanfors-Västervåla med 83 % av rösterna. Andra ställen där vi har egen majoritet är Arbogabygden, Hällefors-Hjulsjö samt Järna med Nås och Äppelbo. På många andra ställen bland annat Västerås pastorat med 34 % och Leksands pastorat med 40 % är POSK största grupp.

I valet till stiftsfullmäktige vann vi 3 mandat ytterligare och är därmed näst största grupp med 17 mandat. Till kyrkomötet blir vi preliminärt som förut 3 ledamöter för POSK från Västerås stift.

Allmänt har det varit mycket mer intresse från allmänhet och media under valrörelsen än vid de tidigare valrörelser jag deltagit i. Tidningarna har tagit in många debattartiklar från oss och andra i större utsträckning än tidigare. Att frågan om partipolitik ofta togs upp i debatten även av andra än oss ledde nog till ett hårdare språkbruk i opinionsbildningen framförallt veckan innan valet.

Växjö stift

Gör ett bra resultat på många håll i stiftet. De lokala grupperna har på olika sätt varit synliga och delat ut mycket information i brevlådor och på gator och torg. Vi ser tyvärr att de större städerna minskar en del, både Jönköping, Växjö och Kalmar. Till stor del hänger det ihop med nya grupper som ställer upp där.

Den nya gruppen i Bankeryd som anslutit sig till POSK gör ett fint resultat och får egen majoritet med 51,78% av rösterna. Egen majoritet får också grupperna i Gränna-Visingsö med hela 82,64% och Torsås med 52,77%. Till framgångarna ska också nämnas Gislaved som ökar från 7 till 11 mandat och blir med sina 31,91% den klart största gruppen. Gruppen i Ryssby-Åby som startade inför valet 2017 går också bra och ökade till 5 mandat och 32,53%. Även Nässjö lyckas öka från 8 till 9 mandat och är största grupp.

Till stiftsfullmäktige ökar vi nästan 2% och blir den näst största gruppen med 10 mandat och 20,37%. Medan vi till kyrkomötet behåller våra 3 mandat och ökar procentuellt. Resultatet visar att valkretsar med lokala grupper som gått bra ger betydligt bättre utdelning i röster till stift och kyrkomötet.

En öppen kyrka, mitt i världen.

En öppen kyrka, mitt i världen.

I kyrkovalstider talar många om en öppen kyrka. Det gör vi också. Vi är glada åt att vara del av Svenska kyrkan, som är en öppen folkkyrka. Det betyder att hon har plats för alla och är till för alla. Svenska kyrkan kräver ingen bekännelse av den som är med. Sommarkaféer och konfirmandläger, gudstjänster och samtalsgrupper vänder sig till alla som vill vara med. Dörrarna är vidöppna och det är högt i tak.

Man kan ha olika åsikter om mycket i kyrkan. En viktig del av kyrkans identitet är att hon är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Kyrkan kan aldrig identifieras med en politisk åskådning, en nation eller en speciell grupp. Kyrkan är världsvid och mångkulturell. Kyrkans centrum är Jesus Kristus. I rummet med de vidöppna dörrarna och det höga taket finns ett altare i mitten. Där har kyrkan sitt centrum. Utifrån det, med samma generositet och respekt för människor som Jesus hade, hämtar kyrkan kraft och inspiration. Tro kan uttryckas på olika sätt och måste tolkas på nytt i varje tid och varje sammanhang. Men den tolkas alltid utifrån vad Jesus sagt och visat om Gud och människor.

Kyrkan ska förmedla tro och hopp till den enskilde. Det sker både i stora gudstjänster och i små samtalsrum. Men tro och hopp förmedlas också i handling. Att värna varje människas lika värde är en grundbult i kristen tro. Att stå upp för den som förnedras och föraktas, att ge stöd till den som är utsatt och illa medfaren. Sådant arbetar kyrkans diakoni med varje dag.

Det är också kyrkans uppgift att vara profetisk och ibland besvärlig. Hon ska ropa högt när kvinnor och barn våldtas, när naturen missbrukas, när människor kränks eller utesluts p.g.a. kön, etnicitet, sexuell läggning, när människovärdet bedöms utifrån köpkraft eller produktivitet. Vi gläds åt att kyrkan självklart värnar och viger hbtq-personer. Vi vill att kyrkans skogsbruk i snabb takt ska fortsätta att förändras så att biologisk mångfald och hållbarhet värnas. Vi vill ha en kyrka och ett samhälle som tar klimathotet på allvar och är beredd till omställning som gör skillnad.

När kyrkan tar ställning i sådana politiska frågor ska hon göra det utifrån sin tro och sin tolkning av evangeliet, inte utifrån partipolitiska lojaliteter. De partipolitiska gränsdragningarna är bra i den sekulära politiken, men irrelevanta när kyrkan ska besluta om psalmer, prästutbildning eller kyrklig organisation. Och när kyrkan tar ställning i sådant som berör samhälle och politik ska hon vara obunden och fri. Hon ska inte vara rädd för att stöta sig med något parti.

Gudstjänstdeltagandet minskar, tempot i samhället ökar, klimatutmaningarna är allvarliga och demokratin och freden hotas på många håll i världen. Mitt i allt detta tror vi på kyrkan som en kraft och möjlighet. Vi vill arbeta för en kyrka som ger mening och hopp, vi vill hitta nytt språk för tro och gudstjänst och vi vill förmedla kunskap om tro. Vi vill samverka med alla goda krafter för att bidra till förändring, rättvisa och fred. Vi tror på en vidöppen kyrka som hämtar sin kraft och identitet från altaret i mitten.

Därför företräder vi POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, i kyrkovalet. Där möts människor som på olika sätt är engagerade i och kan kyrkan, som tror och som tvivlar, som har olika bakgrund och olika uppfattningar i många samhällsfrågor, men som tillsammans vill arbeta för en öppen, kraftfull, modig kyrka som har Jesus Kristus i centrum och drivs av hans patos för den enskilda människans frid och frihet och för fred och försoning i världen.

Detta är mer än partipolitik. Det är kyrka.

Lisa Tegby, Katarina Glas

Kyrkomöteskandidater för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Lisa Tegby

Katarina Glas

Debattartikeln har publiceras i Västerbotten-Kuriren 3 september 2021

https://www.vk.se/2021-09-03/debatt-en-oppen-kyrka-mitt-i-varlden

Från centerpartist till partipolitiskt oberoende

Insändare i Västerbotten-kuriren 18 augusti 2021>>

Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa: rösta då partipolitiskt oberoende! Det skriver Anna-Sara Walldén.

När jag var 18-år fick jag frågan om jag ville ställa upp i kyrkovalet. Jag gick på gymnasiet i Luleå och var engagerad både i kyrkan och i Centerpartiets ungdomsförbund. Därför var det naturligt för mig att tacka ”ja” till att ge mig in i kyrkopolitiken för Centerpartiet.

Inte visste jag mycket om kyrkopolitik, men så mycket tyckte jag mig veta att kyrkan handlar om evangeliet om Jesus Kristus, och inte om sekulära politiska ideologier eller idéer. Det jag inte visste var att jag snart skulle behöva omvärdera den inställningen i grunden.

Som 23-åring, 2005, fick jag första gången tjänstgöra som ledamot i Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det var spännande, intressant men också utmanande. Det var här min syn på kyrkopolitiken ändrades i grunden. Jag mötte många människor som vill kyrkan väl, inte tu tal om det. Men jag mötte också många som satte sina politiska idéer eller ideologier i främsta rummet och där jag upplevde att Bibeln användes mer som en kuliss än som ett verkligt rättesnöre.

Allt mer växte en övertygelse fram hos mig att de politiska partiernas engagemang i Svenska kyrkan är en anomali – en orimlighet, och skadar kyrkan. Inte för att det är något fel på människorna som engagerar sig i dessa grupper, men för att lojaliteten och grunden för engagemanget ligger hos partiet, ideologin eller de politiska idéerna istället för hos kyrkan, i Bibeln och i tron på Jesus Kristus.

Det gäller de nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till politiska partier men även de nomineringsgrupper som är mer löst kopplade, men ändå vilar på en sekulär ideologisk grund.

Jag älskade på många sätt kyrkopolitiken, men inför valet 2013 var jag tvungen att tacka nej till fortsatta förtroendeuppdrag för Centerpartiet i kyrkopolitiken. Jag kunde inte fortsätta att ställa upp i ett sammanhang som jag i grunden inte tycker borde finnas. Jag skulle gärna se mina vänner i centerpartiet i kyrkopolitiken – absolut – men inte under centerpartistisk flagg!

Det var en stor sorg för mig att lämna Kyrkomötet och alla de viktiga samtal och beslut som förs och fattas där. Så vad skulle jag göra nu?

Jag ville engagera mig för kyrkan för kyrkans skull – älska hela Svenska kyrkan i hela dess bredd, längd och höjd. Därför valde jag att engagera mig i POSK – partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Nu ställer jag återigen upp i valet till kyrkomötet, men för en fri kyrka – på riktigt.

Den 19:e september är det kyrkoval för dig som är medlem i Svenska kyrkan. Då har du också chansen att göra skillnad och göra din röst hörd. Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa – rösta då partipolitiskt oberoende!

Anna-Sara Walldén, Lycksele

kandidat till Kyrkomötet för (POSK) Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

(Läs mer om Anna-Sara här>>)


POSK skriver i sitt program:

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun.

Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas.

POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Lars-Gunnar Frisk

Lars-Gunnar Frisk är ordförande för POSK i Luleå stift och finns med i POSKs informations- och organisationsutskott. Han har också uppdraget som ordförande i Luleå stifts globala råd och är ledamot i stifsstyrelsen och stiftsfullmäktige i Luleå stift.

Varför är du engagerad i POSK?

”Som gudstjänstdeltagare och ideellt engagerad i Svenska kyrkan – i kyrkkaffegrupp och internationellt arbete – vill jag också påverka, som förtroendevald, hur kyrkan ska utvecklas. Jag är politiskt intresserad och engagerad, men för mig är det en kvarleva från det förgångna när sekulära partier vill lägga sig i hur kyrkan ska styras.”

Många nya präster och diakoner

Vi är mitt inne i en period fylld av glädje då flera nya präster och diakoner vigs till tjänst i Svenska kyrkan.
I helgen som gick vigdes totalt 22 präster och 37 diakoner i Uppsala, Strängnäs, Västerås, Växjö, Göteborgs, Karlstads, Luleå och Stockholms stift. Samtidigt togs fyra präster emot för tjänst i Svenska kyrkan.

Helgen innan det vigdes 11 präster i Lunds stift och den kommande helgen vigs ytterligare 14 diakoner och 12 präster i Linköpings, Skara och Härnösands stift. Det är alltså nära 100 personer som i juni vigs till tjänst och nästan lika många församlingar som får glädjen att välkomna dessa medarbetare till tjänst.

Inom POSK är vi givetvis glada över var och en av dessa och önskar all välsignelse i uppdraget. Samtidigt vill vi lite särskilt lyfta Marie Rydén Davoust, som är vice ordförande för POSK och ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen, som i lördags vigdes till diakon av biskop Johan Dalman i Strängnäs stift.
Grattis Marie och Guds rika välsignelse!

 

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan behöver stärka samtalet om lärjungaskap och i förlängningen rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för detta. Att finna de som har en kallelse att bli kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift där inte minst den stora gruppen unga konfirmandledare är en viktig målgrupp. POSK verkar för möjligheten att göra ett trainee-år i hela Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva ett kyrkligt arbete.

Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling. Detta innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

Foto: Strängnäs stift/Magnus Aronson

Lisa Tegby

Lisa Tegby är ledamot i kyrkomötet för POSK och kommer från Umeå i Luleå stift. I kyrkomötet är hon ledamot i gudstjänstutskottet. Dessutom är hon ledamot i kyrkostyrelsens internationella råd. I helgen firade Lisa 50 år som präst, grattis säger POSK!

Varför är du engagerad i POSK?

”Kristen tro och tradition ska tolkas i varje ny tid. Den ska, utifrån Jesus Kristus, företräda barmhärtighet och rättvisa. Det får ibland politiska konsekvenser men det är inte partipolitik. I POSK möts en mångfald av människor som tillsammans vill bygga en kyrka som ger tro och mening och är en god kraft i samhället.”

Celina Falk

Celina Falk från Luleå stift är ledamot i kyrkomötet för POSK. Utöver detta är hon bland annat också engagerad i kyrkostyrelsens internationella råd och som delegat i Kyrkornas Världsråds centralkommitté.

Varför är du engagerad i POSK?
”För mig är POSK det självklara valet eftersom jag vill att kyrkan ska vara en god kraft i samhället och aktiv i samhällsdebatten men inte vara partipolitisk. Jag vill att församlingen ska vara en plats där tro kan bli handling och gemenskapen i den världsvida kyrkan stärkas.”

POSK står för mångfald och sårar inte

Fyra POSKare från Umeå har på förekommen anledning skrivit en debattartikel, införd i Västerbottens-Kuriren den 2 januari. Den direkta anledningen var en insändare som angrep POSK och påstod att vi kränker, sårar och diskrediterar företrädare för politiska partier i kyrkovalet.

En informationstidning från POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, en nomineringsgrupp som ställer upp i kyrkovalet) som gavs ut under hösten har väckt reaktioner. Debattörer från andra grupper i kyrkovalet har menat att POSK ”kränker och sårar” dem som har ett politiskt engagemang, och att vi misstänkliggör deras engagemang i kyrkan. Frågan har ställts varför de som engagerar sig politiskt inte skulle vara ”värdiga” att delta i kyrkovalet.

Detta bygger på en missuppfattning om vad POSK står för när det gäller förekomsten av partipolitik i de kyrkliga valen. Vi har inom POSK alltid varit mycket tydliga med att vi ser det som positivt och viktigt att kristna engagerar sig i samhället, bland annat genom att ta ansvar som politiskt förtroendevalda. Vi ser det också som positivt att politiskt engagerade personer finns med och tar ansvar inom kyrkan – som ideellt engagerade, som förtroendevalda och som anställda. Inom POSK finns också många som är engagerade i samhällspolitiken. Däremot vill vi inte knyta vårt engagemang som förtroendevalda i kyrkan till ett politiskt parti.

Någon debattör har framfört att partiers deltagande i kyrkovalet innebär att ”göra fler delaktiga” och att ”alla behövs” inom kyrkan. Men mindre än 5 procent av Sveriges befolkning är medlemmar i ett politiskt parti. Därför behövs POSK som alternativ för de 95 procent som står utanför partierna att bli delaktiga och kunna ställa upp som förtroendevalda. Fler behövs om inte beslutsfattandet i kyrkan ska bli en angelägenhet för ett litet fåtal!

POSK anser också att partipolitiska etiketter är irrelevanta för val av förtroendevalda i kyrkan. Partiernas program och ideologier är utformade för det sekulära samhällets frågor och säger inget om de kyrkliga frågorna. Kyrkans teologi, gudstjänstutformning, diakoni eller organisation kan inte styras av politiska partiprogram. Inga andra organisationer i civilsamhället styrs av politiskt tillsatta företrädare – så varför ska kyrkan göra det?

Dessa uppfattningar om partipolitik i kyrkan är principiella, och innebär inte på något sätt att vi underkänner det kyrkliga engagemanget hos personer i andra nomineringsgrupper. Det finns därför ingen anledning för någon partitillhörig att känna sig ”kränkt” eller ”sårad”. Tvärtom ser vi och uppskattar mycket av äkta engagemang för kyrkan hos andra nomineringsgruppers företrädare. Genom åren har POSK också haft mycket och nära samarbete med bland annat centerns företrädare, både i kyrkomötet, inom Luleå stift och inte minst inom Umeå pastorat. Det sätter vi stort värde på!

I en kyrka som likt Svenska kyrkan ser sig som en folkkyrka och har nära 6 miljoner medlemmar är det naturligt att kyrkan rymmer en mångfald av uppfattningar, kyrkliga traditioner och fromhetsriktningar. Denna mångfald ligger i folkkyrkans natur. I vår informationstidning nyligen skrev vi att detta är något vi inom POSK bejakar och ser som en rikedom – inte som ett problem.

Det tycks som om en del debattörer inte håller med om detta. Några verkar också tro att ”frågan om kvinnliga präster” är ett problem för POSK, liksom det faktum att Jesu budskap riktar sig till alla oavsett kön eller etnicitet. Vi kan försäkra att POSK helhjärtat står bakom Svenska kyrkans ordning med kvinnliga präster, och att vi gärna ser fler kvinnliga kyrkoherdar och biskopar.

Ibland påstås att POSK inte har några tydliga åsikter i kyrkliga frågor. Inget kan vara mer felaktigt. Vi har ett omfattande program som är lätt att hitta på vår websajt. I POSKs program kan alla läsa bl.a. följande: ”Präster, diakoner och biskopar av olika kön är en självklarhet och en tillgång för kyrkan. En kyrka med ansvar för alla motverkar all särbehandling på grund av kön och andra diskrimineringsgrunder” och ”alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan.”

POSK kränker och sårar ingen genom att tala om vad vi står för i kyrkopolitiken – och vi har ett heltäckande program med många tydliga ställningstaganden!

Lisa Tegby och Katarina Glas, kyrkomötesledamöter
Birgitta Bernspång, ordförande i POSK i Umeå
Lars-Gunnar Frisk, ordförande i POSK i Luleå stift

 

Vision och program

Hoppfullt trots allt

När jag läser nyheter om att Svenska kyrkan tappar medlemmar och detta från Kyrkans tidning den 18 januari att det finns en stor utmaning i rekryteringen av nya medarbetare är det lätt att känna mig nedslagen. Medlemmarna flyr och samtidigt är det svårt att anställa ny personal, självklart är det en dyster läsning. Men det gäller att inte fastna i dessa dystra tankar och det är fördelen med att ingå i en kristen gemenskap. Hoppet finns alltid där.

Vi vänder blad och lägger vår förtröstan hos Gud. Tar vara på goda idéer och då känns det inte så hopplöst längre. Som detta från Växjö stift. Till hösten ska de starta upp traineeprogram i kyrkan. I processen tar de vara på vad de unga vill och behöver samtidigt som de ser programmet som en del i en långsiktig plan för att lösa rekryteringsutmaningarna.

Någonstans läste jag kommentaren om detta att det är som Volontäråret som fanns när jag var ung, och som försvann i dess dåvarande form kring 2010. Jag skulle snarare säga att det är en uppdaterad variant av Volontäråret, och om detta faller väl ut i Växjö stift är det helt klart värt att titta på hur denna lösning kan bli nationell.

Något annat som känns hoppfullt, trots allt, är helgens prästvigningar i åtta stift. Sammanlagt har Svenska kyrkan fått 21 nya präster under helgens prästvigningar, från Luleå i norr till Lund i söder.

Uppsala stift

En biskop och två präster står högtidsklädda i ett vintrigt stadslandskap
Foto: Mats Lagergren

Magdalena Hedman flankeras av domprost Annica Anderbrant och biskop Ragnar Persenius.

Luleå stift

Tre präster och en biskop i högtidskläder
Foto: Emma Berkman/Luleå stift

Från vänster: Joel Hultdin, Katarina Österholm, Maja Svedmark och biskop Hans Stiglund.

Härnösand stift

Två präster och en biskop framför en kyrkport
Foto: Håkan Nordlöf

Christin Bostedt flankeras av domprost Kent Nordin och biskop Eva Nordung Byström.

Västerås stift

En präst och en biskop framför en kyrkport
Foto: Åke Paulsson

Azita Zaraii vid biskop Mikael Mogren

Stockholms stift

En biskop flankeras av fyra präster framför ett altare
Foto: Magnus Aronsson

Natalia Araya, Susanne Forsström Fäldt, Johanna Häggblom och Anna Berg flankerar biskop Eva Brunne.

Strängnäs stift

En biskop och en präst står leende framför ett altare i bakgrunden
Foto: Miriam Arrebäck

Annica Vallgren och biskop Johan Dalman.

Göteborgs stift

Två biskopar på var sin sida om fem präster, alla högtidsklädda
Foto: Torgny Lindén

Biskop Atle Sommerfeldt, domprost Karin Burstrand och biskop Per Eckerdal flankerar de nyvidga prästerna Joel Göranson, Anna Veres, Fredrik Borglin och Markus Stenbeck.

Lunds stift

En biskop och sex präster står på en trappen framför en kyrkport
Foto: Camilla Lindskog

Mathilda Ekberg, Sophie Lovén, Oskar Styf, Maria Gruber Wikström, Henrik Koverberg och Christoffer Kullenberg samt biskop Johan Tyrberg.

Biskopsvalet i Luleå avgjort

Igår den 14 november var det biskopsval i Luleå stift och de drygt 600 elektorerna la sina röster på de fem biskopskandidaterna.

Efter första räkningen och det preliminära resultatet hade Åsa Nyström 50,09 procent av rösterna och kunde därmed nästan utnämnas till biskop electa för Luleå stift och när den slutgiltiga räkningen var klar strax innan 12 idag den 15 november stod det klart att så blev fallet då det slutgiltiga resultatet inte skilde sig från det preliminära!

POSK säger grattis till Åsa Nyström och ser framemot biskopsvigningen i Uppsala domkyrka den 3 juni 2018.

 

DET SLUTGILTIGA VALRESULTATET

Åsa Nyström, 267 röster (50,09 procent)
Anders Göranzon, 119 röster (22,33 procent)
Leif Nordenstorm, 73 röster (13,70 procent)
Gunnar Sjöberg, 46 röster (8,63 procent)
Kenneth Nordgren, 26 röster (4,88 procent)

Ogiltiga, 0 röster (0 procent)
Blanka, 2 röster (0,38 procent)

Summa angivna röster: 533 röster
Valdeltagande: 86,8 procent

 

Foto: Henrik Betnér/Uppsala stift