Ja, låt oss debattera konkreta frågor

Socialdemokraten Lennart Hallengren, i Malmö skriver i Kyrkans Tidning:

”Så till er i Posk, lägg ner kverulansen om vilka som bör få kandidera som nomineringsgrupp. Låt oss i stället mötas i debatt om konkreta frågor som är viktiga för Svenska kyrkan.”

(För den som undrar så kan kverulans översättas (enligt synonym.se) med grälsjuka, klandersjuka, gnällighet, grinighet, kvirr, gnäll, knot, jämmer, beskärmelse, gnällande, jämmerlåt, klagan, påstridighet, rättshaveri, klagolåt)

Då vill jag svara Lennart Hallengren – NEJ, oavsett vad du tycker så kommer vi i POSK inte sluta påtala det knäppa med att politiska partier som Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna, ställer upp i kyrkovalet.

Hallengren skriver ”Socialdemokrater skulle till exempel kunna kandidera under namnet progressiva i Svenska kyrkan.”. Men nej Lennart, det kan du ju inte! Detta visar ju bara hur lite Hallengren förstår av systemet. För honom som socialdemokrat så går det inte att ställa upp på någon annan lista en en socialdemokratisk. Det tillåter inte hans parti, som det ser ut nu.

Sen försöker Hallengren lyfta en fråga och hänvisar till POSKs program om Mångfald – en möjlighet och citerar

”Posk delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

Sen skriver Hallengren något viktigt ”Vi vet att detta är den syn som Svenska kyrkan har hittills. (Min markering) Men vilken är Posks inställning? Jag tolkar det som att Posk inte tar ställning eller inte vågar ta ställning.”

Jo du Lennart Hallengren – POSKs inställning i den frågan är just Svenska kyrkans inställning. Och det är den inställning som vi tycker ska fortsätta vara Svenska kyrkans inställning, och inte bara hittills. En inställning som jag vet socialdemokraterna vill ändra på. Så det kan ni vara säkra på – skulle frågan komma upp igen i till exempel kyrkomötet, så kommer POSK kämpa för den teologiska syn som nu råder i Svenska kyrkan. Det är väl oerhört tydligt, där POSK tar ställning.

Jag välkomnar Lennart Hallengrens engagemang i Svenska kyrkan och vill verkligen inte att det engagemanget ska sluta. Men jag kommer aldrig sluta tycka att det är konstigt att ett politiskt parti ställer upp i kyrkovalet. Gärna engagerade personer – men inte politiska partier!

Och sakfrågor kommer POSK gärna att vilja debattera och för diskussion om.

  • Till exempel att det ska vara indirekta till stift och kyrkomöte.
  • Till exempel att församlingsrådens mandat ska tydliggöras.
  • Till exempel att lyfta att teologiskt och liturgisk fördjupning sker i Svenska kyrkan gudstjänster
  • Till exempel att församlingar och pastorat ska kunna driva begravningsbyråer.

Så – Bring it on, Lennart Hallengren, POSK tar vilken debatt som helst!

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lat-oss-debattera-konkreta-fragor

/Carina Etander Rimborg

Är kyrkan tom?

Är kyrkan tom? Nej, absolut inte, kyrkan är inte tom! Jag kom hem sent från jobbet ikväll, damp ner i soffan och hamnade mitt i ett spännande samtal som riksPOSK ordnat om POSKs vision. Ett samtal, om, med och för kyrkan.

Över fyrtio människor, POSKare från hela landet, olika stift och församlingar, pratade och delade erfarenheter ikväll. Och där är kyrkan. Där människor samlas – där är kyrkan.

Och detta gör mig stolt och glad över att vara POSKare! För här finns mångfalden av erfarenheter, här finns mångfalden av idéer, här finns mångfalden av engagemang – här finns POSKare!

Och jag vet att det inte bara är POSK som nomineringsgrupp som träffas och pratar tro, församling och kyrka. I församlingar runt om i Sverige pågår bibelstudier, språkkaféer, alpha-kurser, gudstjänster, kyrkkaffe… listan kan göras lång.

Och där människor träffas, delar tro och liv, ber tillsammans – där finns kyrkan! Så kyrkan är inte tom! Den är bara fylld med något annat. En del av detta ska vi behålla, även när vi återigen öppnar kyrkolokalen och vi får fira fysiska gudstjänster tillsammans.

I POSK så fortsätter möjligheten att få vara med på fler visions och diskussionskvällar. 15 april är nästa digitala möte. Anmäl dig gärna till det. https://www.posk.se/nyheter/posk-seminarier/

/Carina Etander Rimborg

Gjorde överklagandenämnden rätt?

Paraplyer

Förra veckan i Kyrkans Tidning(v8) kan vi läsa om hur överklagandenämnden har upphävt beslutet i Nylöse pastorat (Göteborg) som ville göra om hela pastoratet till en församling.

Bakgrunden är att kyrkofullmäktige i Nylöse i december fattat ett beslut att lägga samman alla församlingarna i Nylöse pastorat. Dessa är Angereds, Bergsjön, Kortedala och Nylöse församlingar och dessa församlingar har sedan 1 januari 2018 varit Nylöse pastorat. (Läs om församlingarna här)

Men har överklagandenämnden verkligen gjort rätt – är det inte precis så vi vill att det skulle fungera? Att pastoraten själva bestämmer hur många församlingar det ska finnas inom ett pastorat? Att det skulle vara flexibelt.

Jo, men tanken var inte att det skulle bli stora gigantiska enheter. Tanken var att pastoraten skulle vara paraplyet som gjorde att församlingarna blev skyddade och kunde leva vidare, frodas som enhet runt den lokala kyrkan och fira gudstjänst.

Att som Nylöse nu gör, lägga samman alla församlingarna till en enda stor enhet motverkar det lokala.

Det finns många aspekter på Nylöse pastorat. Det är ett pastorat med extremt låg kyrkotillhörighet. Det är ett pastorat med stor diakonal verksamhet, många olika kulturer och många olika religioner i området. Men oavsett det så kan det inte vara rätt väg att gå att lägga samman fyra församlingar till en enda stor församling.

Och det är bra att överklagandenämnden har rivet upp beslutet. Det är bra att det kommer till en rejäl diskussion om vad en församling är, vad som är det viktigaste och hur vi ska kunna vara levande församlingar i vårt samhälle.

POSK vill värna församlingar och den omorganisation som ägde rum efter strukturutredning gav just förutsättningar för det. Levande församlingar – som kunde bära sig, för att man samarbetar i ett pastorat som gör det möjligt att bära gemensamma uppgifter.

Ur POSKs program

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. (…)
POSK vill att pastoratets fördelar när det gäller samverkan mellan församlingar tas till vara. Där det finns förutsättningar måste mindre församlingar kunna överleva och nya församlingar bildas inom pastoraten.

 

 

Ska Svenska kyrkan verkligen skapa trovärdighet?

Ja, det är ju en fråga som går att ställa sig. Ska Svenska kyrkan skapa trovärdighet? Absolut, vill jag väl svara på den frågan, det är klart vi ska vara och skapa trovärdighet.

Men vill vi verkligen skapa trovärdighet åt främlingsfientliga och extrema partier som försöker skapa sig en arena för att bli legitima och ”normala”. Nej, säger, eller rättare sagt, skriker, jag då.

Men det är just det som händer och som har hänt. Först var det Sverigedemokraterna som genom sitt deltagande i kyrkovalet sakta men säkert tog plats i  de det demokratiska finrummet. Nu är det en avknoppning av SD – nämligen Alternativ för Sverige som vill ta plats i kyrkomötet.

Jonas Eek skriver på Opinionssidan i Kyrkans Tidning (4/2 nr 5)och lyfter just den här frågan. ”Ett dåligt alternativ för Svenska kyrkan”. Slutklämmen skrämmer mig mest, där Eek i ett P.S skriver:

Enligt AfS:s hemsida har partiet 2204 medlemmar. Det är ungefär lika många medlemmar som SD hade 2006, fyra år innan man kom in i riksdagen”.

Och hur tog sig SD in? Jo, genom att ställa upp i kyrkovalet. De skaffade sig en plattform och en arena där de kom in i finrummen. Och på den vägen är det.

Svenska kyrkan, genom det valsystem som vi har med direktval till alla nivåer, skapade förutsättningarna för ett politiskt parti, som inte ställer upp på Svenska kyrkans människosyn och värderingar, att få en demokratisk plattform.

Låt inte detta hända igen!

POSK har allt sedan relationsförändringen 2000, gång på gång, motionerat och drivit frågan om indirekta val, oförtröttligt! Därför det är de i församlingen som ska vara basen för dem som bestämmer i kyrkan. Det är den lokala förankringen och kännedomen som ska utgöra grogrund för de som ska ta ansvar även på andra nivåer (stifts och kyrkomöte).

Hade Svenska kyrkan haft indirekta val så hade inte Sverigedemokraterna fått de fäste de har i dag i Svenska kyrkan och i förlängningen tror jag också de hade haft svårare att komma in i riksdagen.

Låt oss göra om och göra rätt! Inför återigen indirekta val. Och låt inte politiska partier ställa upp i kyrkovalet!

Ur POSKs program

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun. Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval.

I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas. POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Läs gärna också POSKs småskrift om indirekta val>>

 

Vi är igång!

Att kyrkovalrörelsen och debatten är igång känns tydligare och tydligare för varje dag.

I höstas skickade POSK ut en bilaga i Kyrkans tidning, en tidning som av andra grupper mottogs med stor skepsis och ifrågasättande. Framförallt de som ställer upp på en lista med politisk stämpel kändes sig kränkta och ifrågasatta. Med all rätt – vi ifrågasätter ju varför ett politiskt parti ska vara inne och bestämma i Svenska kyrkan.

Socialdemokraterna mobiliserar allt mer och förbereder sig. De har ett stort valmaskineri och de är duktiga på att samla sina krafter. De utbildar och i december antogs ett kyrkopolitiskt program, beslutat och daterat ”Partistyrelsens kansli 14 december 2020”.

Socialdemokraterna i Göteborg skriver på sin sida:

Socialdemokraterna är som parti verksamma inom Svenska kyrkan och ställer upp i kyrkovalen. Valrörelsen är därför en angelägenhet för hela organisationen, både de som är medlemmar i svenska kyrkan och de som inte är det.

Varför?

Kan någon förklara för mig varför ett kyrkoval är en angelägenhet för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan? Jag är ju inte särskilt intresserad av att engagera mig i ett val för en lokal frikyrka. Eller en lokal fotbollsförening. Varför ska då medlemmar av socialdemokratiska partiet vara intresserade av att engagera sig i kyrkovalet till Svenska kyrkan?

Jag hänvisar till vad som står i POSKs program:

Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. POSK uppmuntrar alla medlemmar att arbeta för en stärkt demokrati genom att ta fram kandidatlistor till kyrkovalen på lokal nivå överallt där det är möjligt.

Partipolitiken i Svenska kyrkan är absurd. Gärna engagerade människor, men inte ett politiskt parti! Socialdemokraterna drev själva frågan om att skilja kyrkan från staten, de skriver i sitt kyrkopolitiska program:  ”Många inom partiet var av den uppfattningen att det demokratiska välfärdssamhälle man ämnade bygga skulle göra kyrkan överflödig. Partiprogrammet slog fast att religionen var en privatsak och att kyrkan med sitt ansvar för skolan omgående borde skiljas från staten.”

Släpp sossarna loss!

Varför får då inte det kyrkliga engagemanget för en socialdemokrat vara en privatsak? Varför måste en socialdemokrat stå på en socialdemokratiskt politisk lista för att kunna engagera sig i Svenska kyrkan? Varför blir socialdemokrater uteslutna ur sitt parti om de vill ställa upp på en annan lokal partipolitisk obunden lista? Jag säger det igen – det är absurt!

Nej vänner, kyrkovalskampanjen är i högsta grad på gång. Valdagen 19 september 2021 hoppas jag att de partipolitiskt obundna listorna vinner valet. Och jag skulle önska att de politiska partierna kan ”släppa loss” sina kandidater och låta den frihet de aktar så högt även gälla möjligheten att ställa upp i kyrkovalet.

Motståndet har gynnat acceptans

För en av socialdemokraternas största anledning att mobilisera så hårt i kyrkovalet är för att mota bort Sverigedemokraterna. Men genom att socialdemokratiska partiet klamrat sig fast i Svenska kyrkan det har de istället berett en grund och ansat vägen för ett parti som står för ett människovärde som inte stämmer överens med mina uppfattningar. Och inte bara gett detta parti acceptans i kyrkan – utan även i samhället och i riksdagen. Och detta har blivit en stor förlust för Svenska kyrkan. På många sätt.

POSK ger inte upp!

Därför är det viktigt att POSK fortsätter sin kamp och sitt jobb för att lyfta kyrkans egna medlemmar. Och vår vision talar för sig själv och lyfter det absolut viktigaste för kyrkan.

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Församlingen i centrum – Kyrkodag 6 februari

POSKs kyrkodag, detta viktiga valår 2021, kommer att ske digitalt. Ett sätt som vi under året har blivit mer vana vid – även om vi är många som längtar till att faktiskt få träffas fysiskt. Att få fika, småprata, se och höra varandra på annat än skärm.

Men tills vi kan göra det så kommer vi att få träffas via skärmen, digitalt.

Och den 6 februari är det dags för POSKs kyrkodag! Då med temat Församlingen i Centrum. Och biskop Thomas Petersson, från Visby stift, kommer och träffar alla POSKare framför sin skärm. Biskop Thomas har erfarenhet av att vara församling utomlands, där han bland annat var kyrkoherde i storstaden Berlin. Och han har erfarenhet av Visby stift med landsortförsamlingar, och församlingar som mer än fördubblas ett par korta månader på sommaren.

Men om det är detta han kommer att prata – det vet inte jag. Men om du är med på dagen, så får du se och höra!

Glöm inte att anmäla dig senast den 1 februari!

/Carina Etander Rimborg

Kyrkodag 2021

 

 

Känn dig inte kränkt

Mats Olofsson, ledarskribent och debattredaktör på Västerbottens-Kuriren (frisinnad liberal) skriver tisdagen 12 januari och ifrågasätter varför tre politiska partier lånar ut sitt namn till kyrkovalet. Han ifrågasätter inte på något sätt de individer som vill ställa upp i kyrkovalet, och som också vill berätta hur de står politiskt, men han ifrågasätter partierna.

Han skriver:

”Frågan ”utifrån” är egentligen en enda: varför envisas fortfarande tre sekulära partier – Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna – med att ställa upp i valen? Det är ju inte ayatollor som leder dessa partier, företrädare för i vart fall S och C framhåller tvärtom att religion är en privatsak.

Att det finns engagerade partimedlemmar som vill arbeta kyrkopolitiskt är en sak. Men varför ”lånar” de världsliga partierna ut sitt namn till denna valprocess? Strategiskt/maktpolitiskt/taktiskt går det måhända att förstå. Ur en principiell utgångspunkt är det helt obegripligt. Och den borde vara viktigare.

Att dessa partimedlemmar inte tiger om sin världsliga politiska tillhörighet är väl inte heller särskilt konstigt. I vart fall har jag inga synpunkter på detta. Men partierna. Varför ställer de upp på dessa villkor, i dessa val? Varför?”

Olofsson slår huvudet på spiken. Han avslutar hela sin krönika med:

”Uppenbarligen ser de sin närvaro som betydelsefull. I vart fall mer betydelsefull än de principiella betänkligheter som närvaron skapar.

Skulle de gärna vara med och styra till exempel Amnesty, Rädda barnen eller Sjöräddningssällskapet också?”

Det är precis det här som POSK, i alla år, också har hävdat. De politiska partierna har inte i kyrkovalet att göra. Däremot ska självklart alla engagerade medlemmar som vill ställa upp i kyrkovalet få göra det. Men det allmänpolitiska partiet ska inte vara den sammanhållande länken för det kyrkliga engagemanget.

Det tråkiga är att de engagerade kyrkomedlemmar som ställer upp på partilistor genast känner sig kränkta och ifrågasatta när den här frågan kommer upp.

Men jag säger till er – Gör inte det! Sluta känn dig kränkt! För det är inte dig som person POSK ifrågasätter. Se igenom argumenten istället. Fundera över varför ditt parti ska ställa upp i kyrkovalet i Svenska kyrkan – men inte i den lokala ishockey-klubben, fotbollsföreningen, Rädda barnen, eller varför inte i den frikyrka som finns i din närhet.

För jag har aldrig hört talas om en socialdemokrat som suttit i en frikyrklig styrelse som socialdemokrat – utan där är man engagerad som medlem och intresserad. Var så även i Svenska kyrkan!

I POSKs program står det:
POSK är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. (…)Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. POSK uppmuntrar alla medlemmar att arbeta för en stärkt demokrati genom att ta fram kandidatlistor till kyrkovalen på lokal nivå överallt där det är möjligt.

/Carina Etander Rimborg
förtroendevald

—————
Läs hela Mats Olofssons inlägg här:
https://www.vk.se/2021-01-12/olofsson-varfor-staller-sekulara-partier-upp-i-kyrkovalet

Olofsson: Varför ställer sekulära partier upp i kyrkovalet?
Publicerad i tisdags kl. 19:00

Det är obegripligt att sekulära partier ställer upp i de kyrkliga valen.

Några av de sekulära partierna i riksdagen ser inget problem med att vara med och styra Svenska kyrkan. Det är obegripligt.

I september (19/9) är det kyrkoval (eller val till Svenska kyrkan). Igen – också den kyrkliga mandatperioden är fyra år och nu startar förberedelserna. Listor ska fastställas för de olika nomineringsgrupperna och insändare/debattartiklar dyker upp. På dagens debattsida finns en replik.

Så har kyrkan bestämt att dess interndemokratiska process ska se ut – med val till de tre beslutandenivåerna kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte. I grova drag i vart fall. Och det är egentligen inte mer med det.

Det är upp till kyrkan och dess medlemmar att bestämma och angår ingen annan – och så ska det självfallet fungera i ett anständigt demokratiskt samhälle 2021. Organisationer och sammanslutningar i civilsamhället sköter sig själva.

Frågan ”utifrån” är egentligen en enda: varför envisas fortfarande tre sekulära partier – Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna – med att ställa upp i valen? Det är ju inte ayatollor som leder dessa partier, företrädare för i vart fall S och C framhåller tvärtom att religion är en privatsak.

Att det finns engagerade partimedlemmar som vill arbeta kyrkopolitiskt är en sak. Men varför ”lånar” de världsliga partierna ut sitt namn till denna valprocess? Strategiskt/maktpolitiskt/taktiskt går det måhända att förstå. Ur en principiell utgångspunkt är det helt obegripligt. Och den borde vara viktigare.

Att dessa partimedlemmar inte tiger om sin världsliga politiska tillhörighet är väl inte heller särskilt konstigt. I vart fall har jag inga synpunkter på detta. Men partierna. Varför ställer de upp på dessa villkor, i dessa val? Varför?

Ungefär vid den här tiden för fyra år sedan skrev jag några texter i just detta ämne. Det var upptakten till kyrkovalet 2017. När jag läser igenom dem nu slås jag verkligen av att argumentationen i dem fortfarande håller. I principfrågan har det egentligen inte hänt någonting.

Vid millennieskiftet var det tänkt att staten och kyrkan skulle gå skilda vägar. Riktigt hur det blev – eller är – med den saken kan förstås diskuteras. Dock var viljeinriktningen klar. Men tre sekulära partier (ovan) tycks inte ha dragit någon slutsats av detta för egen del. För dem väntar ytterligare ett kyrkoval – som vanligt.

Partiernas närvaro brukar motiveras av det gäller att slå vakt om folkkyrkan. En rikligt bludderfras, kallade jag det argumentet för fyra år sedan. Som företrädare för nomineringsgruppen Posk skrev i ett inlägg för några dagar sedan är mindre än fem procent av den svenska befolkningen med i ett politiskt parti.

Så den folkliga förankringen kan verkligen ifrågasättas. Också mot bakgrund av att det kyrkliga medlemskapet i just denna blygsamma befolkningsandel förmodligen inte representerar förhållandet i befolkningen som helhet. Därtill: inte mer än en tiondel av kyrkans medlemmar brukar rösta.

Folkkyrkan är en tom fras. I realiteten handlar vaktslåendet om det begreppet mer om att hålla kyrkligt aktiva och engagerade kort. Någon särskild demokratisk hållning är det inte.

Några av partierna i riksdagen ser inget problem med att vara med och styra Svenska kyrkan. I vart fall tvekar de inte att låta några av sina medlemmar göra det och lånar dessa partinamnet för uppgiften.

Uppenbarligen ser de sin närvaro som betydelsefull. I vart fall mer betydelsefull än de principiella betänkligheter som närvaron skapar.

Skulle de gärna vara med och styra till exempel Amnesty, Rädda barnen eller Sjöräddningssällskapet också?

Mats Olofsson, debattredaktör och ledarskribent
Mats Olofsson mats.olofsson@vk.se

Kyrkomötesgruppen samlades

Detalj från Sankta Helena kyrka i Skövde; ett upplyst glaskrusifix hängande i ett fönster.

Vårens första varma helg träffades POSK kyrkomötesgrupp i Skövde efter POSK riksmöte. Det var första gången efter valsammanträdet som hela gruppen träffades tillsammans. Med våra 43 ordinarie mandat blir det en hel del folk och det är roligt att lära känna alla nya människor, som med ny entusiasm kommer till samlingarna.

Under vårt dryga dygn tillsammans pratade gruppen om en massa praktiska frågor när det gäller kyrkomötet. För den som är intresserad finns all officiell information på Svenska kyrkans webb, där kan du bland annat hitta alla motioner som kommit in hittills. 2 augusti kl 16 är sista dag för motioner till årets kyrkomöte.

Vi fick rapporter om vad kyrkostyrelsen håller på med för ärenden just nu, vi fick rapport från de olika råden och vi pratade om vårt handlingsprogram och vilka motioner vi ska lägga under höstens kyrkomöte.

Förutom våra överläggningar firade gruppen Helenamässa i Sankta Helena kyrka på söndagsförmiddagen tillsammans med församlingen. Och fika- och matpauserna gav tillfälle att lära känna varandra.

Nu har vi våra fyra år tillsammans, fyra år då vi ska arbeta med de frågor vi har lyft i vårt handlingsprogram. Fyra år då vi tillsammans, med alla andra förtroendevalda, tar ansvar och vill driva Svenska kyrkan framåt. Och vi gör det med vår vision för ögonen ”Att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus”.

/Carina Etander Rimborg

Årsmöte i Skövde

Bild från årsmöte. Ett presidium på ett podium, en talare med mikrofon och en församling som sitter och lyssnar.

Under en solig och härlig vårdag, 5 maj, samlades drygt 60 personer i Skövde till riksårsmöte för POSK.

Mötet började först i S:t Helenas kyrka, där mötet fick information om Skövdes pastorats arbete i de olika kyrkorna och med den verksamhet som de bedriver. En spännande redogörelse om både renovering och  omorganisation gav många tankar och tips.

Därefter firade vi mässa och sedan åt vi lunch på en lokal restaurang innan själva årsmötesförhandlingarna började i Kyrkans Hus i Skövde.

Under årsmötet redogjordes för förra årets verksamhet som, eftersom det var ett valår, var en längre redogörelse än vanligt. Valdeltagandet i hela landet gick upp, och trots detta ökade även POSK och fick fler mandat, lokalt, i stiften och på nationell nivå.

Hans-Olof Andrén valdes om till ordförande för POSK och tackade för förtroendet, men meddelade också att detta är sista året han sitter kvar som ordförande. Vid nästa årsmöte kommer POSK att välja en ny ordförande och i slutet av årsmötet redogjordes för hur den processen ska gå till.

Till styrelse valdes Nils Gårder, Lunds stift, Mats Rimborg, Göteborgs stift, Per Lindberg, Skara stift
och Marie Rydén Davoust, Strängnäs stift
Ersättare: Erik Eckerdal, Uppsala stift, Anna Lundblad, Linköpings stift, Amanda Carlshamre, Stockholms stift, Victor Ramström, Växjö stift och Lisa Tegby, Luleå stift.

Under årsmötet redogjorde också Sofia Särdqvist (Skara stift) om arbetet med ”Mind the Gap” en workshop som genomfördes med vårt handlingsprogram på Kyrkodagarna i Nässjö i januari. ”Mind the Gap” handlar om hur POSK ska arbeta med sitt handlingsprogram och bryta ner det i frågor för lokal nivå, stiftsnivå och kyrkomötetsnivån. Resultatet kommer nu att gå vägen genom POSK-styrelsen och sedan skickas till stiftsorganisationerna och de lokala grupperna.

När klockan blev 16 avslutades alltihopa med kaffe innan årsmötet skiljdes åt för denna gång. Kyrkomötesgruppen stannade kvar och kommer att fortsätta att träffas ytterligare ett dygn.

/Carina Etander Rimborg

Framtiden bor hos oss

En blomstrande äng med mycket blommor i olika former och färger

Årets förnyare, ett pris som delas ut av Kyrkans tidning i samarbete med Gotlands kyrkvecka och Visby Domkyrkoförsamling, gick 2018 till Bergsjöns församling för sitt mångåriga arbete bland sina församlingsbor. Ett arbete de valt att kalla ”Framtiden bor hos oss”. Med ett medlemstal i Svenska kyrkan på under 20% av de som bor i församlingen kunde församlingen valt att satsa enbart på de tillhöriga. Men så har de inte gjort.

Församlingen sjuder av olika aktiviteter och verksamheter som riktar sig till alla som bor i Bergsjön. En glimt av detta fick vi se tidigare i år när SVT sände flera gudstjänster från Bergsjöns kyrka mellan 18 februari till 11 mars. Kyrkans tidning har skrivit tidigare om arbetet med Framtiden bor hos oss.

Priset hämtades av kyrkoherde Henrik Törnqvist och kommunikatör Christina Byström under Gotlands kyrkvecka.

Bergsjöns församling är ett gott exempel på hur Gud sätter oss att bruka jorden där vi står och verkar. Det finns inte en lösning som fungerar likadant överallt – däremot är Bergsjön med i ett centralt nätverk där de delar erfarenheter med andra församlingar i liknande situationer.

Henrik Törnqvist var tidigare förtroendevald i Göteborgs kyrkliga samfällighet och satt då för POSK.

 

Ur POSKs program:

Levande och missionerande församlingar

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan.

POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi för att kunna föra evangeliet om Jesus Kristus vidare i varje tid. Varje församling ska ha en plan för sin mission inkluderande utåtriktad kommunikation, såsom församlingsblad, närvaro i sociala medier och annonsering. Att stärka känslan av stolthet att tillhöra Svenska kyrkan är en uppgift för alla kyrkans församlingar. Den som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska mötas med respekt och erbjudas stöd, gemenskap och genomtänkt dopundervisning.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling och pastorat ska ha en plan för sin mission, inklusive utåtriktad kommunikation.
att regelbundet ompröva all verksamhet utifrån de lokala behoven.
att prioritera verksamheter som bygger levande och missionerande församlingar.