fbpx

Kyrkovalsdebatt i Södertälje tidning

Skrivet av

Socialdemokraterna i Södertälje har reagerat på en artikel som POSKarna Ulf Sundblad och Gustaf Bengtsson skrev i juni. (Vi har en debattartikel som Sundblad och Bengtsson skrev i Kyrkans Tidning. Den kan du läsa här>>).

Lars Johnsson och Rose-Marie Jacobsson skrev ett svar där de ifrågasätter att POSK är fri och partipolitiskt obunden. De ifrågasätter också att POSK är för demokrati.

Läs (S) debattartikel här: Vem är i otakt?>>

På detta svarar POSKaren Rolf B Bertilson i LT.se
LT.se Överge politisk ideologi framför altaret>>

Han skriver bland annat:
Inför förra kyrkovalet 2010 lämnade jag i det avseendet moderaterna och valde att rösta med Posk.

Jag tycker att kyrkan ska styras av de som är regelbundna kyrkogångare, inte av politiska partier. Moderaterna godkände att medlemmar övergick till Posk: ”uteslutning skulle inte ske!”

Det borde inte ha någon betydelse vilket politiskt parti jag röstar på då det gäller kyrkan och kyrkans verksamhet. En socialdemokrat och en moderat borde tänka på samma sätt i kyrkliga frågor. Det är nog så redan nu – i de flesta frågor.

Uppfattningar styrs sällan av politisk ideologi under ett kyrkorådsmöte. Ändå sitter olika grupper och förbereder sig före ett möte: Sossar, moderater och Posk-are, alla var för sig. Troligen diskuterar vi på samma sätt: för kyrkans bästa och för den uppgift kyrkan har i samhället.

Några som också reagerat på Johanssons och Jacobssons artikel är Gustaf Bengtsson och Ulf Sundblad som skrivit följande svar.

Lars Johnsson och Rose-Marie Jacobsson har i sitt inlägg den 17 juli två huvudsakliga argument som vi behöver bemöta.

För det första verkar de fortfarande inte ha insett vad som menas med en kyrka fri från partipolitik. De kommunpolitiker som finns med på POSKs (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) listor i kyrkovalet ställer upp utifrån sitt engagemang för kyrkan. Genom att de ställer upp för en partipolitiskt obunden lista så är de inte bundna av ett icke-kyrkligt partis politik. Och detta är pudelns kärna. Så länge som kunniga och engagerade personer som Johnsson och Jacobsson väljer att ställa upp som kandidater för ett politiskt parti och väljarna ger detta parti plats i kyrkofullmäktige så blir kyrkan aldrig fri från staten, fri att vara kyrka.

Låt oss göra en jämförelse för att visa hur absurd situationen är. Tänk er att man på likartat sätt skulle låta våra politiska partier bestämma agendan för SSK [Södertälje sportklubb]. De skulle säkert låta sina mest hockeyintresserade personer sitta i styrelsen och på ytan skulle det kanske inte vara så stor skillnad. Samma personer kanske redan idag sitter i styrelsen. Men så kommer det en fråga där de politiska partierna har ett intresse. Låt oss till exempel säga att de driver igenom att endast personer uppvuxna i Södertälje kommun får vara med och spela. Eller kanske än mer absurt, att man ska följa en politiskt bestämd regelbok istället för de vanliga hockeyreglerna och best-practice inom sporten.

Vi inom POSK är självklart för demokrati och medlemsinflytande. Vi stod till exempel till skillnad från socialdemokraterna bakom beslutet att öppna upp för 16-åringar att få rösta. Men det finns alltid saker som inte kan bestämmas genom majoritetsbeslut. En ishockeyklubb kan till exempel inte sluta spela ishockey, då är det inte längre en ishockeyklubb. Och en kyrka kan inte sluta tala om Jesus, om synd, kärlek, förlåtelse och det eviga hoppet. Läs igenom vad Johnsson och Jacobsson i sin artikel skriver om vad socialdemokraterna vill göra för kyrkan. Det är bra saker som vi i stort ställer oss bakom. Men inte en enda gång talar de om kyrkans uppdrag att göra alla folk till Jesu lärjungar. Utan detta upphör kyrkan att vara kyrka, kvar blir endast en hjälporganisation bland andra med alldeles för många k-märkta byggnader att sköta om.

För det andra kan vi försäkra väljarna att vi på våra listor har personer som i den vanliga politiken sympatiserar med de rödgröna. Att dessa inte också sitter i kommunfullmäktige kan bero på att det socialdemokratiska partiet förbjuder sina medlemmar att i kyrkovalet ställa upp för någon annan lista än deras egen. Flera modiga socialdemokrater har runt om i Sverige blivit fråntagna sina kommunpolitiska uppdrag då de valt att ställa sig på obundna listor i kyrkovalet.

I kyrkovalet den 15 september i höst har du som kyrkotillhörig möjlighet att bestämma kyrkans framtid. En röst på POSK är en röst för att kyrkan ska fortsätta vara en kyrka som både förmedlar det kristna budskapet och verkar för ett gott samhälle.

Gustaf Bengtsson, ordförande POSK Södertälje
Ulf Sundblad, gruppledare POSK Södertälje

Gustaf Bengtsson from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

 

Kyrkans egen bank!

Skrivet av

Vi har i Svenska kyrkan talat mycket om strukturer och organisationsformer. Och nu vill många prata om en social plattform.

Men innan man gör något så verkar det som om man måste utreda alla möjliga och omöjliga alternativ och försiktigheten gör att många goda idéer aldrig blir prövade.

Inget nytt med kyrkan och välfärden
Men egentligen är det väl inget nytt med kyrkan och välfärden? De flesta konfirmander får lära sig vad kvintessensen är i liknelsen om den barmhärtige samarien. Det är diakoni i praktiken. När olika förslag om sociala välfärdsprojekt kommer upp tycker jag att man ska ställa frågan: Innebär det här projektet att vi förbättrar vårt diakonala arbete? Hjälper vi dem som behöver hjälp?

Om vi har den ledstjärnan så ska kan en församling göra mycket , t.ex. att bedriva begravningsbyråverksamhet. Om det behövs så bör Kyrkomötet göra detta tydligt oavsett vad Fonuskramare tycker. Att kyrkan kommer in tidigt i kontakten med sorgehus är väl diakoni om något. Dessutom finns det ju goda exempel på att begravningsbyråer i kyrklig regi både är diakonala och effektiva verksamheter

Och driva förskolor. Och bygga äldreboenden. Och annat inom vård och omsorg. Verksamhetsformen måste avgöras i det enskilda fallet. Det naturliga är att först pröva om en tänkt "bolagsverksamhet" skulle kunna bedrivas som en del av församlingens grundläggande uppgift.

Bra och kloka utredningar
Det finns mycket klokt i Per Eckerdals utredning "Arbetsformer i förändring". Kyrkostyrelsen har också tagit fram ett par bra dokument, "Råd till församlingar vid bolagsbildning" och "Råd vid bedrivande av näringsverksamhet i församlingen". Bollen ligger nu hos församlingarna. Detta är inte en fråga för Kyrkomötet eller den nationella nivån.

Även indirekt kan tjänsteproduklion ge en församling större möjligheter att utföra sina grundläggande uppgifter, även på det sociala området. Jag tycker att de satsningar som nationell nivå gjort på en gemensam IT-plattform och gemensamt administrativt stöd är mycket väl använda pengar.

Använd kyrkans kapital klokt!
Det är just till sådant som det stora buffertkapitalet på nationell nivå bör användas. (En liten utvidgning: Om inte kyrkostyrelsen anser att detta kapital ska användas för att initiera olika satsningar i församlingar och ibland i stiften så ser jag ingen anledning till att det kapitalet ska ligga där det gör. På sikt borde pengarna gå tillbaka till dem som har betalat "för mycket" under många år, dvs församlingarna).

Mina insatser förknippas ofta med ekonomi och finans. Och min ledstjärna även där är att församlingarna ska få bättre möjligheter att bedriva en bra verksamhet. GIP och GAP bör därför kompletteras med stöd till finansiella tjänster där varje församling själv inte kan göra så mycket.

Kyrkans Försäkrings AB är ett bra exempel på affärsverksamhet på det finansiella området. Utan att behöva bilda bolag så erbjuder nationell nivå ett stort antal tjänster med KOB (Svenska kyrkans kollekt- och betalsystem) – en i centrum.

Kyrkkontot har en väsentlig roll och jag tror att de grundläggande funktionerna där kan utvecklas och kanske också öppnas för enheter som står nära Svenska kyrkan.

Bankernas ovilja att ta hand om kontanter skapar problem för många. Och kunskapen om vad Svenska kyrkan är verkar hos många banker förbluffande låg, vilket skapar problem också i kreditsammanhang. Många organisationer har på senare år utvecklat banktjänster av olika slag.

Och varför skulle inte en Kyrkans Bank vara lika rimlig som ICA-banken?

Bertil Persson

Bertil Persson sitter i kyrkomötet och kyrkostyrelsen för POSK. Han är också förtroendevald lokalt i Täby församling. Han har en lång erfarenhet inom bank- och finansvärlden, både i yrkeslivet och som förtroendevald i Svenska kyrkan.

Stärk församlingarna – det jobbar POSK för

Skrivet av

Församlingen måste vara en aktiv, ansvarstagande och trovärdig mänsklig gemenskap. POSK arbetar för detta.

Svenska kyrkan genomgår – som alltid – förändringar. Färre medlemmar och minskade ekonomiska resurser är i vår tid realiteter, som snart blir uppenbara för alla. Det är rimligt att utgå från att minskningen av bådadera blir cirka 1/3 inom det närmaste decenniet. Orsakerna står att finna generationer tillbaka i tiden och förhållandet gäller i hela norra Europa. Det första tecknet på nedgången var det minskande deltagandet i söndagsgudstjänsten. Deltagandet har redan minskat med ungefär 1/3 på ett några årtionden.

Det blir nu nödvändigt för Svenska kyrkan att välja väg. Att ”styra i nedförsbacke” ställer krav. Om ingen medveten kursändring görs kommer kyrkans närvaro och betydelse för människor att minska minst i takt med resurs- och medlemsminskningen. Men med en medveten kyrkopolitik kan förhoppningsvis utvecklingen gå en annan väg.

Under de senaste årtiondena har ett stort antal församlingar försvunnit. Sammanläggningar av församlingar har resulterat i färre större församlingar med många kyrkor och ett ibland ambulerande gudstjänstliv. Den grundläggande orsaken är det vikande gudstjänstfirandet.

Sekundärt betyder det att färre personer är villiga att ta ansvar. Det finns nu många samhällen utan eget regelbundet gudstjänstliv trots att de ekonomiska resurserna fortfarande är långt större än för ett halvsekel sedan. Det är sålunda inte bristen på pengar som det grundläggande problemet.

En ny kyrkopolitik
En ny kyrkopolitik måste i första hand syfta till att bygga och stärka församlingar. Det är genom att väcka intresse och genom att stimulera människor till att åta sig uppdrag för varandra, som vi kan motverka den nedåtgående trenden. Ideellt engagemang måste alltid byggas på intresse och känsla av meningsfullhet.

Sekularisering är när människor inte längre ser något samband mellan å ena sidan vad som är viktigt för dem och å andra sidan kyrkan. Om förkunnelsen inte är relevant slår den inte rot. Gudstjänsten måste svara mot ett behov. I yttre nöd och katastrof kommer alltid många. I väckelsetider inser många att deras nöd inte bara är i det yttre.

Allt hör samman
Allt hör samman. Hur de kyrkliga utbildningarna utformas påverkar församlingarnas förutsättningar. Eftersom vi vet att de ekonomiska resurserna minskar, inser vi att antalet anställda också måste minska. Vi bör då prioritera den utbildning som är mest viktig för församlingarna och utforma den så att samarbete med ideellt engagerade främjas.

Prästutbildningen bör rusta till ledarskap och pedagogisk förmåga. En trovärdig social gemenskap förutsätter diakoni och diakonutbildningen måste förbereda för högt ställda krav på socialt arbete.

Musiklivet behöver musiker, som främjar deltagande. Varje pastorat måste ha en kvalificerad undervisning öppen för alla som söker kunskap. Det ekonomiska ansvaret för kyrkobyggnader och dessas inventarier måste fördelas på ett solidariskt sätt. Glesbygdens kyrkor motiverar ofta storstadsbornas kyrkotillhörighet.

Ideellt arbete leder till en vilja att ha medinflytande. Det får inte finnas en klyfta mellan förtroendevalda beslutsfattare och ideellt arbetande församlingsbor. Valsystemet får inte utformas så att medlemskap i ett allmänpolitiskt parti utgör en förutsättning för att bli vald till kyrkoråd och församlingsråd.

Församlingen är byggstenen
När den nya strukturen på lokal nivå byggs upp måste församlingarna vara byggstenarna. Pastoratet är en samverkansform. Det kan liknas vid en familj där församlingarna är familjemedlemmarna och pastoratet är den samlade familjen. Alla familjemedlemmar behöver inte göra allt och lika men alla sysslorna görs av någon eller några familjemedlemmar.

På samma sätt är det församlingarna, som är de aktiva delarna i pastoratet. Det är ju i församlingarna som gudstjänsten firas och den mänskliga relationen skapas. Det är till denna gemenskap ansvaret måste överlämnas för att engagemang, delaktighet och arbetsglädje skall kunna förverkligas. På det sättet kan de kristnas gemenskap åter omfatta alltfler även i en tid av mindre ekonomiska resurser.

Nils Gårder

Nils sitter i kyrkmötet och kyrkostyrelsen för POSK. Han är också förtroendevald lokalt i sin församling i Lund. Till vardags är han advokat.

Ur POSKs Vision och program:
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras.

Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.