fbpx

Torsdag i svart

Träd utan löv i dimma

Idag är det torsdag och jag, min vana trogen, klär mig i svart. Det gör jag för att uppmärksamma och stötta Kyrkornas världsråds (World Council of Churches, WCC) internationella kampanj ”Thursdays in black”.

Jag har nu gjort detta i några år, skulle tro att jag är inne på mitt femte år nu om jag minns rätt. Det var en väninna till mig som var på en studieresa till Bosnien och där blev hon uppmärksammad på ”Thursdays in black”. Hon berättade om detta för mig när hon kommit hem och sedan dess har även jag stöttat kampanjen.

Ett drygt år senare från det att jag blivit uppmärksammad på kampanjen hade Kyrkornas globala vecka det som sitt tema under hösten 2014. Vilket förstärkte mitt eget engagemang i frågan. Jag har även haft förmånen att träffa Fulata Moyo och lyssna till hennes otroliga berättelse om varför hon kämpar så med denna viktiga fråga.

Kampanjen går ut på att synliggöra de strukturer som leder till könsbaserat våld. I krig och under konflikter används alltför ofta våldtäkt som ett vapen för att bryta ner civilbefolkningen. Även här i Sverige utsätts framförallt kvinnor men även män för denna typen av våld. Problemen med denna typ av könsbaserat våld behöver synliggöras som ett brott mot mänskliga rättigheter. När du klär dig i svart på torsdagar visar du att du delar visionen om en värld utan våld och våldtäkt.

Läs gärna mer om kampanjen här:
http://www.oikoumene.org/en/get-involved/thursdays-in-black (På engelska)
https://globalaveckan.se/material/arkiv/2013-2014-helig-fred-tro-som-fredsskapare/kampanj-2014-thursdays-in-black-en-varld-utan-vald-och-valdtakt/ (Publicerat i samband med Kyrkornas globala vecka 2014)
https://fred.skr.org/2016/03/17/thursdays-in-black/ (Eva-Maria Munck, kyrkomötesledamot för POSK om kampanjen)

Helt ärligt: Jag är så less nu! Ja, inte att klä mig i svart på torsdagar – det går på rutin. Men att jag ska behöva göra det, för att kampanjen ännu behövs och att det är en viktig kamp att föra! Det är jag less på.
I ljuset av #metoo som sprids över hela världen och som uppmärksammats väldigt mycket i Sverige känner jag i alla fall hopp om att det får upp ögonen hos fler om detta strukturella problem som finns överallt! Jag läste med stor glädje SKRs direktor Björn Cedersjös blogginlägg på samma tema innan jag började skriva mitt eget inlägg.

Var med i kampen. Stötta #metoo genom att bära svart på torsdagar. Jag hoppas att jag slipper klä mig i svart snart! Framförallt hoppas jag på att min tioåriga dotter slippa föra kampanjen vidare när hon är i vuxen ålder!!

En svart cirkel med vit text som lyder: Thursdays in Black. En värld utan våld och våldtäkt

Rätten och plikten att höja sin röst

Många böcker uppslagna och uppspikade på en vägg så det är det enda som syns

Krönika av Lisa Tegby införd i Västerbottens kuriren 13 oktober.

Vi var många som stod på Domkyrkoplan i Göteborg på morgonen lördagen den 30 september, den dagen under Bokmässan då Nordiska motståndsrörelsen (NMR) skulle marschera genom Göteborg. Författaren Ola Larsmo påminde om vad som hände på denna plats 1942. Den hösten blev det känt att norska judar med vad som liknade slavskepp fördes till Auschwitz. Med det bröts en informationsvall och förintelsens verklighet blev påtaglig i Sverige. Svenska kyrkan och Svenska baptistsamfundet gjorde Första Advent till en böndag för de norska judarna.

I Göteborgs domkyrka predikade domprost Olle Nystedt om hur skepp med människor ”vilka intet annat ha att vänta än slavarnas för att ej säga slaktboskapens öde” åkte förbi våra kuster, om vårt ansvar att se och vårt ansvar att ropa. Han pekade på allas ansvar att inte tiga och på den politiska maktens ansvar att handla.

Hösten 1942 blev något av en vändpunkt i svensk opinion. När nazismen blev synlig kom det fram som Kerstin Ekman har beskrivit som ”den svenska guldreserven av humanism”. Nu behöver den guldreserven tas fram igen. Manifestationer och fest, regnbågsflaggor och ballonger, musik, dans, gudstjänster, uttalanden och massor av människor i Göteborg den där lördagen visade att den finns kvar.

Bokmässan är en av årets höjdpunkter för mig. Föredrag och samtal, en mångfald av tankar och möten, ord och böcker. Det är stimulerande, nyskapande och utmanande.

I år var den nazistiska tidskriften Nya Tider med på Bokmässan. De märktes inte mycket på själva mässan. En gång kom jag förbi deras monter. Då stod två fotografer, två filmare och en ivrigt antecknande journalist och ingen annan och lyssnade på en man som snarare skrek än talade. Jag gick snabbt förbi och konstaterade att de, tyvärr, fått vad de ville, medial uppmärksamhet i överflöd.

För mig är det obegripligt att de får plats på Bokmässan. Bokmässan är rent formellt ett företag som hyr ut golvplatser till företag och organisationer. Samtidigt har dess ledning någon sorts publicistisk hållning och har uttalat att man har en värdegrund och vill bemöta dem som ifrågasätter människors lika värde. Ingen som hyr ut för att tjäna pengar måste hyra ut till alla. Och ingen med en publicistisk inriktning måste alltid ge utrymme åt alla.

Men yttrandefriheten då … ska inte alla få höras? Jo, alla ska få höras, men alla har inte rätt att höras alltid och överallt.

Yttrandefriheten är en grundbult i demokratin. Om inte demokratin ger plats för sina fiender är den snart ingen demokrati. Men demokratin har värderingar. En sådan värdering är alla människors lika värde. Lagen om hets mot folkgrupp bygger på den värderingen.

Extrema grupper vill gärna kapa yttrandefriheten. De definierar den som en rätt att alltid få höras och alltid bjudas in – och som att slippa bli motsagd. Och så tycks det alltid handla om deras yttrandefrihet, ingen annans.

Yttrandefriheten är omistlig. Men jag inser att varje gång jag säger det måste jag också betänka mitt eget ansvar att använda min yttrandefrihet till att sprida kunskap om dem som vill ha yttrandefriheten bara för sitt eget bruk.

Med min yttrandefrihet måste jag bekämpa dem, protestera mot och ifrågasätta var och en som i ord och handling gör skillnad på människor.

En liten monter på Bokmässan, en högljudd, men faktiskt rätt ynklig demonstration på stan i Göteborg … Det är lätt, särskilt på avstånd, att rycka på axlarna åt dem. Men stegen i riktning mot de förfärliga värderingar som Nya Tider och NMR står för ser vi alltsomoftast och vi får absolut inte vänja oss!

När lögn om sådant som faktiskt kan verifieras kallas för alternativ sanning. När hatsymboler och hatord bara får passera. När folkgrupper och enskilda benämns nedsättande. Då måste vi bry oss och använda vår yttrandefrihet.

Den där söndagen 1942 citerade Olle Nystedt profeten Amos varningsord om vad som kan hända om vi inte tar vårt ansvar: ”Ve er som menar att olycksdagen skall vara fjärran och likväl inbjuder våldet att trona hos er!” Det är värt att begrunda.

Lisa Tegby
präst i Umeå

Två biskopsval pågår

Som jag skrev för en vecka sedan så är Göteborgs stift mitt inne i ett val av ny biskop. I skrivande stund avslutas den första valomgången och tidigast 13:00 redovisas resultatet på Göteborgs stifts webb.

Enligt Kyrkans tidnings Lennart Lundberg verkar valet stå mellan två kvinnliga kandidater; Susanne Rappmann och Cristina Grenholm. Det ska bli intressant att se om Lundbergs analys visar sig stämma. Jag som har lyssnat på utfrågningen, kanske inte så fokuserat, tycker att det är ett svårt val med många bra kandidater. Alla med sina fördelar och nackdelar så jag avundas verkligen inte de som nu gjort sitt val i första omgången.

Men Göteborg är inte ensam om att utse en ny biskop. Även Luleå stift är inne i processen att utse ny biskop efter Hans Stiglund. Igår var det elektorsval för att ta fram biskopskandidater som går vidare till utfrågning den 7 november och sedan första valomgången den 14 november.

Det är fem kandidater som gått vidare med en kandidat som fått mer än dubbelt så många röster som näste man i resultatlistan.

Biskopskandidater           Röster            Procent
Åsa Nyström                             236                   43,7
Anders Göranzon                     107                   19,8
Leif Nordenstorm                    54                      10
Gunnar Sjöberg                        38                      7
Kenneth Nordgren                   31                      5,7

Vi säger grattis till dessa kandidater och ser framemot att få följa utfrågningen på Kulturens hus i Luleå. Antingen på plats eller via direktsändning via webben. Bloggen har all anledning att återkomma till frågan i november.

Nu inväntar vi spänt resultatet från Göteborg!

(Ja, jag vet att även Visby stift ska utse ny biskop men det är inte förrän i januari som de på allvar kliver in i valprocessen. Första datum att hålla koll på är 14 november då valet av elektorer ska vara inne. Läs mer om detta på Visby stifts webb.)

Kyrkovalet är klart!

Ja, åtminstone till kyrkomötet. I skrivande stund är valet till Uppsala och Stockholms stiftsfullmäktige ännu inte klart. Och resultaten till församlingar och pastorat trillar in allt eftersom så jag tror nog att det bör vara klart i slutet av veckan på alla nivåer.

Men nu åter till resultatet till kyrkomötet som redovisades igår. Från det preliminära resultatet är det bara på marginalen som det blivit förändringar. Men ibland kan små förändringar faktiskt innebära att ett mandat flyttar på sig, vilket nu har skett då C förlorat ett mandat till SD.

Går det att dra några slutsatser av dessa små förändringar? Nja kanske att de som röstat på ViSK, ÖKA och SD har gjort det i ”fel” församling och/eller före valdagen. Medan de som röstat på S, C och i viss mån POSK har koll på församlingstillhörighet och har röstat på valdagen.

Valdeltagandet har ökat till 19,08 % vilket är otroligt glädjande. Högst valdeltagande står Stockholms stift valkrets för med imponerande 21,37 %, i botten ligger Lunds valkrets med 16,14 %. Där är även SD starkast vilket jag tolkar som att ett lägre valdeltagande är till SDs fördel (Jag vet att det finns även andra skäl till att SD är starka just i Lunds stift men till viss del går det att läsa in denna koppling i valresultatet). Därför hoppas jag att det höga valdeltagandet håller i sig framöver, men är nog rädd för att det återigen kommer att sjunka till nästa val.

Andra glädjande siffror att ta del av är att Lisa Tegby, Luleå stift tar hem priset som flest personröster. Dels vinner hon den interna kampen i POSK med sina 1627 personröster, följt av Amanda Carlshamre, Stockholms stift, 1313 röster och Linda Isberg, Lunds stift 1205 röster. Jämför vi med de andra nomineringsgrupperna så vinner Wanja Lundby Wedin, S (Stockholms stift) stort med sina 4740 personröster. Men bryter vi ned siffrorna till något lite mer jämförbart så har Lisa fått 13,84 % av POSKs röster och 2,69 % av hela Luleå stifts valkrets röster. Att jämföras med Wanjas 8,29 % av Socialdemokraternas röster och 2,39 % av hela Stockholms stifts valkrets röster. Så jag tycker vi kan utse Lisa Tegby till valets största vinnare 😉(Det kanske finns någon som klår henne på en eller annan siffra men jag har för tillfället bara räknat på några av toppnoteringarna)

Personröster kan innebära ändringar i ordningen, vilket för POSKs del förändrat ordningen av mandattilldelningen i Lunds stift, där Linda Isbergs personröster gjort att hon tagit POSKs första mandat i Lunds stifts valkrets och petat ned Nils Gårder till andra plats.
Detta har även skett i Uppsala stift där Emma Hedlundh tagit första mandatet och Erik Sjöstrand blivit tvåa i ordningen och i Växjö stift där Sofia Rosenquist petat ned Victor Ramström till andra plats.
I alla dessa tre stiften har POSK fått mer än två mandat så det har inte påverkat resultatet i egentlig mening.

Nu inväntar vi alla med spänning resultatet till de två kvarvarande stiften och alla församlingar och pastorat i Stockholms stift!

Hearing i biskopsvalet Göteborgs stift

Just nu (11 oktober 9-16:30) pågår hearing inför biskopsvalet i Göteborgs stift. Du kan följa den här:  (edit efter avslutad utfrågning, lägger till länk till spellistan med utfrågningarna istället)

De sju som gått vidare i biskopsvalet är Susanne Rappman, Erik Johansson, Cristina Grenholm, Jonas Eek, Esbjörn Särdquist, Maria Klasson Sundin och Sven Hillert. Vill du läsa vad de svarat på Kyrkans tidnings tre frågor
1) Varför vill du bli biskop i Göteborgs stift?
2) Vilka är de viktigaste frågorna du vill driva om du blir biskop?
3) Hur ska Svenska kyrkan hantera det minskade deltagandet i gudstjänster och kyrkliga handlingar?

http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/fragor-och-svar-darfor-vill-de-leda-goteborgs-stift

Stiftsfullmäktigevalen

Fredag kväll och jag sitter på tåget hem från ett intensivt kyrkomöte. Ja, det var ju inte så intensivt för mig, som sitter i presidiet, som för alla de som jobbat i utskotten och framförallt de som satt i gudstjänstutskottet. Gudstjänstutskottet har jobbat tre dagar innan kyrkomötet började och sedan suttit nästan ända fram till kyrkomötet ajournerade sig i eftermiddags. Även kyrkorättsutskottet arbetade in i det sista.

Nästa vecka kommer alla betänkandena att ligga offentligt på kyrkomötet webbsida och då kan alla läsa de förslag som utskotten har tagit fram till kyrkomötet att diskutera och besluta om. Vi lär återkomma till denna fråga.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 

Vi är också många som går och väntar på det slutliga resultatet i kyrkovalet. På många håll så har det lokala valet presenterats. Och i sex stift så har även stiftsfullmäktigevalet publicerats. Det är Skara, Västerås, Lund, Härnösand, Luleå och Visby stiftsfullmäktige. I nästa vecka hoppas kyrkokansliet att alla stift ska ha räknat färdigt kyrkomötesvalet. Alla de resultaten måste presenteras samtidigt eftersom utjämningsmandaten ska fördelas också. Ett utjämningsmandat hänger ihop med hur många röster nomineringsgruppen fått totalt och i vilket stift det är närmast på tur att få ett mandat för den aktuella gruppen. Därför måste alla dessa resultat publiceras samtidigt.

Men vad kan vi se hittills i de sex stift som har presenterat sina resultat? Det går givetvis att göra en massa olika analyser – men väldigt kort så kan vi konstatera att vi har ökat från 63 mandat till 67 mandat, sammanlagt i dessa sex stift. Skara och Västerås tappade ett mandat var, Lund, Härnösand och Luleå ökade ett mandat var och Visby ökade tre mandat.

Även i stiften så här röstdeltagande ökat. I de räknade sex stiften så ligger ökningen mellan 4,39% till 6,78%.

Men det är alldeles för tidigt att göra dra några större växlar på detta ännu. Vi får vänta in resultatet nästa vecka.

Här hittar du alla slutliga resultat som har publicerats.

https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx

/Carina Etander Rimborg
Göteborgs stift

Kampen mot draken

Krönika i Göteborgs-Posten 30 september

Denna helg firar kyrkan ärkeängeln Mikael. Han är den ängel som sägs stå närmast Gud, en skyddsängel för Israels folk och den ängel som även för människornas talan inför Gud själv. Ärkeängeln är ledare för en här av andra änglar och Mikael är en mycket kraftfull ängel som ger sig in i striden mot ondskan och skyddar Guds folk. Mikael avbildas ofta med ett svärd och den kraft han har i kampen är livets, räddningens och ljusets makt.

Idag manifesteras en kamp på stadens gator och torg i vår stad Göteborg. Främlingsfientliga krafter har fått tillstånd att gå i demonstrationståg med sitt nazistiska budskap mitt ibland oss och det väcker massor av känslor. Ilska och förtvivlan bland annat, irritation och oro men uppenbarligen väcker det inte känslan av maktlöshet. För även de goda krafter som utkämpar ljusets kamp i tillvaron stämmer upp och gör sina röster hörda idag. Friheten och samhörigheten kommer att både synas och höras.

Visst finns det de som vill splittra och förgöra men de kan bara det – och inget mer. Och deras tid är kort, som det står i Bibeln. Och så finns det ett motstånd som vill ena och förena och det kommer att stå kvar, växa i kraft och föra ljuset vidare. Det berättas om ängeln Mikael i de judiska skrifterna, i Nya testamentet i Bibeln och enligt uppgift även i Koranen. Berättarrösten ljuder alltså i flera olika traditioner men det handlar om samma Ängel och om en gudomlig kraft i kampen mot ondskan. Och idag mer än någonsin, glädjer det mig att det finns starka berättelser som förenar oss. Traditionen bjuder på bilder av hur ondskans söndrande djävulskraft störtas till marken som en sårad drake av den mäktiga ängelns svärd och styrka. Och även här idag ser jag tydligt att goda krafter inte låter sig nedslås.

Det finns en ständig kamp att föra och det är lätt att välja sida. Jag väljer att stå för människors lika värde med dem som för en kamp med ickevåld, med utsträckta händer och ett vidöppet hjärta. Och för mig är det så uppenbart vilken kraft som är starkast!

För även om rädslan kan få blodet i våra ådror att isa, så är det kärleken som får livskraften att pulsera igen.

Även om folk vill bygga murar, så har de ju ingen chans mot dem som väljer att bygga broar. De som av feghet gömmer sig bakom andra bleknar när någon annan modigt tar ett steg fram med sitt vittnesbörd. Och ängslans jämmer kommer alltid att överröstas av glädjens sång.

Himlens Gud, som sänder dina heliga änglar till vår hjälp mot ondskans alla makter, ge oss glädje och uthållighet i den goda kampen.

Amen

Manilla Bergström,
präst i Göteborg