Den 4 maj höll POSK riksårsmöte i Stockholm.
En av huvudpunkterna var att välja en ny ordförande efter Hans-Olof Andrén som efter 16 år avsagt sig omval.

Det blev en trevlig dag med ett 70-tal personer närvarande från alla stift i landet.
Styrelsen för det kommande året ser ut såhär:

Amanda Carlshamre, Stockholms stift – ordförande (nyval till 2020)
Marie Rydén Davoust, Strängnäs stift – vice ordförande (omval till 2021)
Mats Rimborg, Göteborgs stift – kassör (vald till 2020)
Nils Gårder, Lunds stift – ledamot (vald till 2020)
Per Lindberg, Skara stift – ledamot (omval till 2021)

Erik Eckerdal, Uppsala stift – ersättare (vald till 2020)
Anna Lundblad, Linköpings stift – ersättare (vald till 2020)
Katarina Glas, Luleå stift – ersättare (nyval till 2021)
Manilla Bergström, Göteborgs stift – ersättare (nyval till 2021)
Anders Brunnstedt, Västerås stift – ersättare (nyval till 2020)

Vi hälsar Amanda välkommen som ordförande i styrelsen, samt Katarina, Manilla och Anders som nya ersättare.

Ett annat beslut som togs vid årsmötet var att styrelsen nu får i uppdrag att erbjuda administrativt stöd och ekonomisk förvaltning på liknande sätt som det försök som just nu genomförs av POSK i Göteborgs stift. Mer information om detta kommer att gå ut under hösten med planerat genomförande vid årsskiftet.

Här nedan kan du se Amanda kommentera sitt nya uppdrag som ordförande.

Få personer har den erfarenheten och kunskapen om Svenska kyrkans högsta beslutande organ som Hans-Olof Andrén. Få har funnits med så länge i det kyrkopolitiska landskapet.

Han har varit förtroendevald sedan 1970-talet valdes in i kyrkomötet 1983, var med när POSK bildades 1987 och 2003 valdes han till ordförande för POSK.
Efter 16 år som ordförande är det nu dags att lämna den posten, men engagemanget för Svenska kyrkan, kyrkopolitiken och POSK fortsätter.

Hur länge har du haft uppdrag för Svenska kyrkan på nationell nivå?
Jag valdes in i kyrkomötet 1983, när den nya organisationen med 251 ledamöter infördes. På den tiden höll kyrkomötet till i Stockholm. Utöver kyrkomötet har jag varit POSKs representant i några stora utredningar på nationell nivå, Demokratiutredningen och Strukturutredningen.

Det låter som att det tagit mycket tid?
Ja visst har det tagit tid, men det är ju ändå ett fritidsuppdrag som jag fått sköta parallellt med mitt heltidsarbete på Chalmers, mina kyrkliga uppdrag lokalt och familjelivet. Rätt länge nu har jag också varit gruppledare för POSK, och då tillkommer gruppledarsamlingar ett par gånger om året. Många resor till Stockholm, Sigtuna och Uppsala har det blivit genom åren. Och totalt mer än ett år på hotell.

Du var ju med när POSK bildades vad är skillnaden på POSK 1987 och 2019?
POSK är ju en typisk gräsrotsrörelse. Arbetet var till en början mycket lokalt inriktat i församlingarna. På 1980-talet började stiftsorganisationer växa fram. En anledning var säkert att stiftsfullmäktige infördes 1989 och då skulle ett val på stiftsnivå organiseras, självfallet ett indirekt val med elektorer på den tiden.
På nationell nivå fanns bara kyrkomötesgruppen, och det var på dess initiativ som det kallades till möte 1987 för att bilda en riksorganisation. Mötet hölls i S:t Jacobs församlingshem vid Kungsträdgården. Vi bildade då riksorganisationen, Rolf Nordblom valdes till vår första ordförande och vi valde interimsstyrelse och stadgekommitté. Någon ekonomi fanns förstås inte alls, riksorganisationen fick leva på medlemsavgifter i många år och hade mycket begränsade möjligheter att arbeta. Så skillnaden mot dagens situation är enorm.

Hur känns det att sluta som ordförande?
Lite tråkigt är det, jag har verkligen trivts med arbetet i styrelsen och samarbetet med informatörerna. Samtidigt blir det naturligtvis en lättnad att inte hela tiden ha ansvar för en stor organisation, med allt som det har vuxit till att bli. Jag tror att det är bra att sluta när det fortfarande är roligt och inte vänta tills det känns som en börda. Och 16 år är en lång tid.

Hur har POSK-organisationen utvecklats under dessa 16 år?
Det är en kolossal skillnad. År 2003 hade riksorganisationen intäkter på 18 000 kr, varav 7 000 i medlemsavgifter och 11 000 i gåvor från i första hand kyrkomötesombuden, som uppmanades skänka en del av sitt arvode.

Kostnaderna var minimala, det var självklart att folk betalade resor själva. Vissa styrelsemöten och årsmötet lades i anslutning till kyrkomötesträffar då resorna ändå betalades. Annars blev det ibland telefonmöten när vi inte hade råd att resa.
Det var en tid präglad av mycket ideellt arbete och en del ekonomiska insatser för styrelsens ledamöter.

Jag frågade en gång min företrädare som ordförande Roland Johansson vem som egentligen betalade för vår webbplats, det fanns ingen post i redovisningen. ”Nåt litet ska man väl göra för kyrkan” svarade Roland.

Fanns det inte ett mandatbidrag på den tiden för kyrkomötesombuden?
Jo, gruppen fick på den tiden 5000 kr per mandat och år för utbildning. Vi satte en ära i att enbart använda dessa pengar för kyrkomötesgruppen, och inte som hos de partipolitiska grupperna låta pengarna försvinna i partikassan. Varje år samlades vi på våren för förberedelser inför kyrkomötet och varje mandatperiod gjorde vi en studieresa. 2003 var vi i Genève, 2007 i Rom, 2011 i Berlin, 2015 i Oslo och nu i år i London.

Vad gjorde att den ekonomiska situationen ändrade sig?
Kyrkomötet beslutade 2007 om ett ganska stort mandatstöd. År 2008 fick vi drygt en miljon i mandatstöd och då tyckte styrelsen att vi skulle kosta på oss att ha en anställd på 75%. Till stor del berodde nog denna inställning på att det fanns en utmärkt kandidat ur våra egna led, Carina Etander Rimborg som hade utbildat sig till informatör och gärna ville arbeta för POSK. Plötsligt hade vi en mycket större kapacitet att bland annat kommunicera, också på sociala medier, arrangera möten, ordna kyrkodagar och stötta stifts- och lokalgrupper.

Hur var det att då också få en roll som arbetsgivare?
Det blev naturligtvis mer jobb för ordföranden. Informatören borde förstås arbetsledas, men det blev nog på en ganska övergripande nivå, jag hade ju mitt jobb på Chalmers att sköta plus familj och kyrkliga förtroendeuppdrag. Att informatörsjobbet har varit mycket självständigt är ingen överdrift. Men som arbetsgivare ska man löneförhandla och ha utvecklingssamtal med mera, allt det har ju skötts helt ideellt på fritiden.

Vad är du mest stolt över?
Att vi klarade kyrkovalen såpass bra trots många svårigheter. År 1997, vid det sista valet före relationsförändringen, valdes 38 obundna ledamöter.

Inför valet 2001 bröt sig en del POSKare ut och bildade ÖKA, och dessutom valdes kyrkomötet direkt av medlemmarna och begreppet POSK var nytt för många. Vi lyckades ändå någorlunda försvara vår position och fick 36 mandat.

När jag var med i bilden vid valet år 2005 skedde nästa utbrytning, och det på ett sent stadium. Frimodig kyrka bildades, och jag såg framför mig ett POSK som åts upp från både teologiskt konservativt och teologiskt liberalt håll – skulle det finnas plats för vanlig svenskkyrklighet i mitten? Men det gjorde det, POSK blev ojämförligt störst av de nu tre obundna grupperna med sina 34 mandat.

Vid valet 2009 var frågan om samkönat äktenskap brännande. Meningarna var delade, också inom POSK, och vi hade svårt att få gehör för vår linje som syftade till att hålla ihop kyrkan. Men vi klarade oss ändå rätt väl, 33 mandat, och den lösning kyrkomötet valde försökte ju ge utrymme åt båda sidor – den kyrkliga vigseln vidgades till att också omfatta samkönade par, och alla par har rätt till kyrklig vigsel men ingen präst är skyldig att viga. I efterhand kan väl konstateras, att denna linje har i stort sett fungerat väl i vår kyrka.

Kraven på ordföranden har ökat vid varje val, intervjuer, debattartiklar, debatter på webben och svt24 och några få framträdanden i public service, radio och TV. Valet år 2013 blev något av en repris på 2009, men nu fungerade inte motparternas argument så bra längre och POSK ökade till 38 mandat. Och det senaste valet 2017 blev ett mobiliseringsval mot SD, och valdeltagandet ökade med 50%. Att i den anstormningen öka från 38 till 43 mandat är en otrolig bedrift för vår organisation, och ett bevis för att vår partipolitiska obundenhet har framtiden för sig bland väljarna.

Vad har varit svårt i uppdraget?
Dels att få tid med att hålla kontakten med informatören, eller de två informatörerna som det var under en rätt lång period, och att bevaka webbplatsen. Och dels att få saker att hända i den takt jag hade önskat. Vi är ju helt beroende av ideella insatser, folk i styrelsen, stiftsföreningarna och lokalt som lovar att ta av sin fritid för att göra något arbete för POSK. Och ofta tar uppdragen längre tid än väntat, det behövs påminnelser och uppmuntran. Att bara få folk att skriva och justera protokoll tog ibland sin rundliga tid. Arbetet med handlingsprogrammet inför varje valrörelse var särskilt i början mycket tidskrävande. Överhuvudtaget är det nu mycket lättare, när vi har informatörer som hjälper till.

Vad ser du som viktiga frågor för Svenska kyrkan framöver?
Tro och vetande. Många tror att religion och vetenskap inte går ihop och väljer då att tro på vetenskapen. Att det inte är så utan att vi som sysslar med vetenskap mycket väl kan ha en religiös tro är något som behöver förmedlas mycket bättre av kyrkan.

Lära och liv. Man kan inte trovärdigt tala om gudstjänstens betydelse, ja gudstjänsten som centrum i församlingens liv, och sen inte gå i kyrkan själv. Eller vädja om kollekt och sen inget ge själv. Och så vidare. Vi måste alla i all vår bristfällighet försöka gestalta vår tro i våra liv. Lära och liv måste hänga ihop.

Vad ska du göra nu?
Jag är pensionär sedan fem år men arbetar fortfarande deltid på Chalmers och har fortfarande några kyrkliga uppdrag, församlingsråd, kyrkomöte och kyrkvärd bland annat. Och ännu är jag aktiv i POSK lokalt och i stiftsföreningen. Så tiden vill inte riktigt räcka till, två fritidshus kräver sitt och det är mycket kulturellt och socialt som hustrun Gunvor och jag vill göra. Så den tid som blir fri efter ordförandeskapet i POSK kommer säkert att fyllas lätt.

Din roll som gruppledare för POSK i kyrkomötet påverkas väl inte av detta?
Nej inte direkt, men det är självklart att gruppen får ta ställning till när det är lämpligt att växla på den posten. Som det känns nu kommer jag inte att ställa upp i nästa val till kyrkomötet. 39 kyrkomöten kan räcka.

Har du något råd till din efterträdare?
Det finns otroligt mycket kunskap och erfarenhet bland POSKarna, inte minst på nationell nivå. Använd detta.

Lördagen den 4 maj håller POSK årsmöte. En ny ordförande ska väljas och Hans-Olof kommer att avtackas. Vi vill passa på att också här rikta ett stort och varmt tack till Hans-Olof för alla dessa år som ordförande. Vi ser fram emot att fortsatt få ta del av all din kunskap och möta dig i de olika POSK-sammanhangen!

POSKs valberedning har avslutat sitt arbete och föreslår nu att Amanda Carlshamre väljs till ny ordförande för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Inför årsmötet 2018 aviserade Hans-Olof Andrén att kommande år skulle bli hans sista som ordförande för POSK. Därmed startade också valberedningens arbete med att hitta en efterträdare. Hans-Olof som var med redan när POSK bildades 1987 valdes till ordförande 2003 och har innehaft den posten i 16 år.

Valberedningen och dess sammankallande, Sofia Särdquist, satte igång en omfattande process för att hitta ett förslag till ny ordförande. Samtliga stiftsföreningar har involverats genom att utse referenspersoner till valberedningen och de har fått lämna förslag på kandidater. Arbetet har nu slutförts och valberedningen har enhälligt föreslagit Amanda Carlshamre till ny ordförande för POSK.

Amanda är uppvuxen i Skara men bor sedan ett antal år i Stockholm. Vid kyrkovalet 2017 valdes hon in som ledamot i kyrkomötet för POSK och är också idag ersättare i POSKs styrelse. Hon studerar till diakon och har en bakgrund som bland annat förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga. Amanda är också engagerad ekumeniskt inom Sveriges kristna råd och sitter i styrelsen för Sveriges Kyrkosångsförbund.

Den 4 maj 2019 samlas POSKare från hela landet till årsmöte i Stockholm, då kommer också POSKs nya ordförande att väljas.

POSKs riksorganisation håller årsmöte i Essinge kyrka i Stockholm den 4 maj 2019.

Här hittar du mer information om dagen!

Vid kyrkomötet den 2 oktober valdes ledamöter och ersättare i kyrkomötets åtta utskott som ska jobba under den nuvarande mandatperioden 2018-2021. Det valdes också ordförande och vice ordförande i samtliga utskott, så kallade presidier.
Fyra POSKare har tagit plats i dessa presidier:

Niklas Grahn, Karlstad stift som är ordförande i Kyrkolivsutskottet.
Katarina Glas, Luleå stift som är ordförande i Ekumenikutskottet.
Per Lindberg, Skara stift som är vice ordförande i Organisationsutskottet.
Sofia Rosenquist, Växjö stift som är vice ordförande i Samhälls- och kulturutskottet.

Vi önskar er all lycka i ert viktiga uppdrag!

I helgen har styrelsen för riksPOSK möte i Lövbråten, en bit utanför Tibro. Det har blivit en trevlig tradition sedan många år att vara just i Lövbråten.
En hel del olika frågor finns på dagordningen, större delen handlar om hur vi på olika sätt kan stärka POSK under denna mandatperioden och gå till val 2021 som en starkare organisation.
En viktig bit i det är vårt program som styrelsen nu startar ett nytt arbete kring att se över.

POSKs styrelse har beslutat anställa Victor Ramström på 75% som informatör och organisatör. Vi ställde några frågor till Victor för att presentera vem han är, och fick bilden av ett Sven-Ingvars-fan med förflutet som diskantkörsångare. Med mera! 

Berätta lite om dig själv!
Jag är 27 år och bor i Kalmar, där jag också är född och uppväxt. Jag är ensamstående, och äldst av tre syskon. Mamma och pappa på var sitt håll i närheten, och en syster med familj bor i Göteborg.

Jag har i drygt 8 år arbetat som snickare. Där bygger jag hus, gör utbyggnader och renoveringar, monterar kök och bygger altaner med mera. 

Kyrkligt engagemang och bakgrund
Jag är aktiv och bor i S:ta Birgitta församling i Kalmar. Här har jag varit aktiv sen konfirmationen men var redan några år innan dess med i en diskantkör*. Här har jag gjort en hel del olika saker genom åren. Blev kyrkvärd när jag var 16. Gudstjänstgrupp, ungdomsarbete, kör, haft ansvar för sociala medier och församlingsblad och en hel del andra saker.

Kyrkliga förtroendeuppdrag
Sitter nu som ledamot i Kyrkomötet, 2:e vice ordförande i stiftsfullmäktige i Växjö stift, ordförande i kyrkorådet i Kalmar pastorat och fortsätter som ordförande i församlingsrådet i S:ta Birgitta församling. Tidigare mandatperiod var jag vice ordförande i kyrkorådet i Kalmar pastorat. Blev som 19-åring ordförande i dåvarande kyrkorådet i S:ta Birgitta församling.

POSK-erfarenhet
Har varit med i POSK sedan kyrkovalet 2009. 2010 kom jag med i styrelsen för den ena av de två POSK-grupper som då fanns i Kalmar. 2012 slogs de föreningarna samman och sedan dess är jag ordförande för POSK i Kalmar pastorat.

2011 blev jag invald i styrelsen för POSK i Växjö stift och blev ordförande för stiftsföreningen 2015. Sedan 2015 har jag också varit ersättare i riks-POSKs styrelse. 

Senaste bok/teaterpjäs/film/konsert
Konsert! Fastnade i ungdomsåren för Sven-Ingvars och deras musik. Sedan dess har jag inte missat en enda konsert de haft i krokarna. Och i år kommer de till Kalmar hela 3 gånger! Första konserten har jag hunnit se, fantastiskt även i ny skepnad. 

Eventuella intressen förutom POSK 😉 
Det mesta av fritiden går åt till olika kyrkliga uppdrag, och det är riktigt roligt! Sitter också med i min bostadsrättsförenings styrelse. Jag tycker också att det är härligt att ge sig ut på sjön med båt. 

Varför vill du jobba som POSK-informatör?
Jag ser fram emot och tycker det ska bli roligt att få jobba för POSK och att lite mer kunna fokusera på en inrikting i livet. Jag tycker att det är ett spännande uppdrag att fortsätta utveckla POSK som organisation och att stärka POSK som nomineringsgrupp. Samtidigt lockar bredden och variationen i arbetsuppgifter. Jag hoppas kunna bidra med mina tidigare erfarenheter från POSK på alla tre nivåer. 

Victor tillträder tjänsten i mitten av augusti. Välkommen i den nya rollen säger vi! 

Linda Cigéhn har 31 maj gjort sin sista arbetsdag som informatör. Vi tackar för den tid hon gett till POSK,  och önskar Linda lycka till i nya uppdrag! 

* Den som inte har full koll på vad en diskantkör är kan läsa här.