fbpx

Kontoret är semesterstängt

Tisdagen den 27 januari till och med onsdagen 4 februari är kontoret semesterstängt.

Vid brådskande ärenden kontakta Lars-Gunnar Frisk på lg@posk.se eller någon ur styrelsen. Du hittar styrelsen här:

https://www.posk.se/om-posk/styrelsen/

Och glöm inte att komma på POSKs kyrkoeftermiddag den 8 februari 2015 kl 13.00-16.40

Du anmäler dig via formulär i vår kalender på hemsidan.  

Kommer du så får du senaste nytt om kyrkohandboken, om arbetet med vårt eget handboksarbete och framförallt vad som händer med Fastighets-och utjämningssystemet och förslaget som ska lämnas till kyrkostyrelsen i maj.

 

Gudstjänster som berör

I lördags hade Göteborgs kyrkliga samfällighet kyrkorådsdag. Kyrkofullmäktiges presidium hade inbjudit alla kyrkoråd för att lyssna på Ingegerd Sjölin som berättade om arbetet med kyrkohandboken och Fredrik Modéus som pratade om "Gudstjänsten en plats för alla".

Fredrik Modéus pratade om gudstjänsten och hur viktigt det är att faktiskt fira gudstjänst. Tillsammans. Alla tillsammans. Och att fira gudstjänster som berör. För den som blir berörd kommer tillbaka. Och att låta alla känna igen sig i någon, varje gudstjänst.

Fredrik höll på att prata i en timme, det finns inga möjligheter att jag skulle kunna redogöra för detta i en bloggpost. Fredrik Modéus har skrivit flera böcker om detta som jag verkligen kan rekommendera.

Det finns inget viktigare än att fira gudstjänst ofta och regelbundet. Att göra det i sin församling, att göra det tillsammans.

Ur POSKs vision och program>>:
Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

 

…men, hur tänkte tänkte ni nu?

Återigen… detta är ett blogginlägg av mig som förtroendevald i Göteborgs kyrkliga samfällighet, min personliga åsikt, inte som informatör för POSK.

I diskussionen om Göteborgs kyrkliga samfällighets framtid som ett gemensamt pastorat eller sönderslaget i nio pastorat så fortsätter debatten i GP.

Förra söndagen skrev Hans-Olof Andrén (POSK) Lars-Ola Dahlquist (S) och Bo Hansson (ÖKA) en debattartikel och pläderade för ett gemensamt pastorat.
GP: Ta inte från de fattiga för att ge till de rika>>

På detta svarar i dag Bertil Lind (POSK) ordförande Askim, Peter Hellgren (FISK) kyrkoherde Askim, Björn Edvardsson (S) ordförande Högsbo, Britta Broman (ÖKA) kyrkoherde Högsbo, Eric Muhl (ÖKA) kyrkoherde Stenungsund, Jonatan Hanson (ÖKA) ordförande Ljungskile och pläderar för nio pastorat.

Tyvärr är det alldeles för mycket tokigheter i den här debattartikeln för att låta den vara oemotsagd. Jag väljer därför att kommentera direkt efter varje stycke i artikeln (artikeln är kursiv).

Ett enda pastorat skulle bli förödande för Svenska Kyrkan i Göteborg. Med nio pastorat så får även pastoraten i norr mera resurser, skriver bland andra Bertil Lind (POSK).

Debattartikeln angående pastoratsindelningen i Göteborg ger en ofullständig och därmed felaktig bild av de två alternativen som nu är ute på remiss – ett enda stort pastorat eller nio. (Ett pastorat styrs av en kyrkoherde och ett kyrkoråd.) En stor nackdel med ett enda pastorat är bristen på demokrati, vilket innebär att Göteborg skulle styras av ett enda kyrkoråd som också tillsätter församlingsråden. Ett pastorat med dagens 28 församlingar är knappast styrbart och många församlingar kommer att försvinna som begrepp. Eftersom delaktighet och ideellt arbete är allt
viktigare för kyrkan, kan denna toppstyrning bli förödande.

Ett gemensamt pastorat skulle innebära att det blir ett direktvalt kyrkofullmäktige. Alla församlingsråden väljs indirekt efter ett obligatoriskt medlemsmöte i församlingen där förslaget tas fram. Så hur detta skulle kunna äventyra demokratin är obegripligt för mig.

De 28 församlingarna kan och ska finnas kvar. I förlängningen kanske även fler församlingar kan bildas.

Det är självklart att en struktur måste införas som gör en ledningsgrupp
hanterbar – men varför detta skulle inverka på antalet församlingar är
obegripbart. Och varför det skulle bli en toppstyrning av 28 församlingsråd får nog debattörerna förklara för mig.

Angående ekonomin, så tar det nationella utjämningssystemet från rika pastorat och ger till fattiga. Resultatet är, att av de nio pastoraten kommer enheter som Askim och Torslanda att få behålla minst per medlem och därmed förbli de ”fattigaste” av de nio. Det är ju antalet dop, konfirmationer, begravningar, gudstjänster, barnarbete etcetera, det vill säga medlemsantalet, som styr resursbehovet.

Det nationella utjämningssystemet inom kyrkan är just nu under utredning. Att påstå att utjämningssystemet skulle lösa alla problem är naivt.

Sen är det ju otroligt att läsa att det endast är medlemmarnas pengar som räknas – jag trodde att kyrkan är till för alla, även de som inte är medlemmar. Församlingarna i nordost med medlemssiffror på runt 20 procent – hur kan de vara vinnarna i detta jämfört med till exempel Torslanda och Askim med medlemssiffror på 80-90 procent, om utjämningssystemet bygger på medlemssifforna?

Andra behov, såsom sjukhuskyrkan, Stadsmissionen och arbetet bland utlandsfödda bör dels hanteras av stiftet då dessa behov finns i hela stiftet och dels av pastoraten i Storgöteborg för behov som är storstadsrelaterade.

Det som artikelskrivarna säger här är att de inte på något sätt vill vara med och hantera frågor som inte händer just i deras församling. Eller hur ska jag tolka det?

Stiftet ska tydligen ta hand om allt och utöver det ska innerstadsförsamlingarna i Göteborg  ta hand om innerstaden. Det borde innebära att stiftet får höja avgiften – något som drabbar alla församlingar, stora som små.

Och innerstadspastoratet med få boende och många stora kyrkor – de ska alltså ta hand om "sina egna problem"? För det rör inte boende i andra församlingar?

Så kan medel frigöras.
I
dag konsumeras en väsentlig del av de ekonomiska resurserna i Göteborg av samfällighetens egna organ. Om dessa medel frigörs, vilket de gör i alternativet med nio pastorat, så får även pastoraten i norr mera resurser och behöver knappast höja kyrkoavgiften.

Gemensamma resurser skriver artikelförfattarna. Menar de då till exempel de resurser som just nu planerar och projekterar ett nytt församlingshem i Askim?

De gemensamma resurserna som i dag finns på kyrkoförvaltningen måste vid en splittring delas upp och byggas upp i de nio pastoraten. Kompetens måste finnas som hanterar personalfrågor, kommunikationsfrågor och fastighetsfrågor. Ekonomiska och administrativa system måste ordnas och byggas upp. Även om man kliver på ett existerande system så blir det en uppbyggnadskostnad. Förklara för mig hur man på detta sätt kan spara pengar? Det är obegripligt!

De ekonomiska faktorerna bör i varje fall inte vara avgörande för beslutet, utan faktorer som delaktighet (demokrati) och kyrkans förmåga att utföra sina uppgifter är betydligt viktigare. Ett enda pastorat skulle bli förödande för Svenska Kyrkan Göteborg. Angående solidaritet är det knappast solidariskt att Göteborg, som utgör halva Göteborgs stift, skulle bilda ett enda pastorat.

Och där gör jag och artikelförfattarna olika tolkningar. Det är just för att bevara demokratin och solidariteten som Göteborg bör bli ett gemensamt pastorat. Det är genom att dela på utgifterna som församlingarna kan koncentrera sig på den grundläggande uppgiften – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Och det är inte osolidariskt att samfälligheten fortsätter fördela sina ekonomiska tillgångar inom sig. Däremot är det osolidariskt att slå sönder ett system som håller samman församlingarna bara för att det skulle vara "orättvist" mot andra pastorat eller församlingar.

I stället bör Göteborg bilda enheter som på ett naturligt sätt kan samarbeta med övriga pastorat för att utveckla gemensamma funktioner och dela på kostnader. De verkligt fattiga pastoraten finns ju utanför Göteborg.

Varför skulle jag tro att ett pastorat (till exempel Askim) skulle vara mer benäget att hjälpa pastorat ute i stiftet om man inte är benägen att hjälpa pastorat i Göteborg? Det går heller inte att fördela pengarna från ett pastorat till ett annat hur som helst. Vilket går att göra inom ett pastorat.

Nej, jag är ledsen, den här debattartikeln fick inte mig att ändra åsikt om pastoratsfrågan. Jag står fortfarande fast vid min övertygelse att det allra klokaste är att bevara ett gemensamt pastorat. Ett gemensamt pastorat som solidariskt delar utgifter och inkomster har alla möjligheter att förändra sig i framtiden. Men ett splittrat Göteborg och en uppdelad Svenska kyrka kommer inte inom rimlig framtid att kunna hitta en samarbetsmetod som gynnar församlingarna.

Carina Etander Rimborg
förtroendevald i Göteborgs kyrkliga samfällighet

Weibull och kyrkovalet

Lennart Weibull, professor på Göteborgs universitet och en av grundarna av SOM-institutet är intervjuad i tidningen Dagen 22 januari 2015.

SOM-institutet har gjort en undersökning på kyrkovalet 2013.

Läs hela artikeln i Dagen: Därför röstar troende oftare i kyrkovalet>>

Två grupper är överrepresenterade bland dem som faktiskt röstade.

För det första är det vanligare att de som har en gudstro och som ofta går i
kyrkan röstar än de som inte är aktivt religiösa. Bland dem som besökte
gudstjänster minst en gång i månaden röstade nämligen 61 procent av de
tillfrågade. Det kan jämföras med de medlemmar som aldrig besöker
gudstjänster, där motsvarande siffra var 12 procent.

För det andra röstar de som är politiskt intresserade i högre utsträckning än andra, och där kan Sverigedemokraterna vara en viktig faktor.

Hela artikeln från SOM om kyrkovalet publicerade POSK på bloggen ”Religiositet och kyrkoval>>”

Följer du Svenska kyrkan i sociala medier?

Från Svenskas intranät hittar jag följande information om var du kan följa Svenska kyrkan på sociala medier.

Följer du Svenska kyrkan i sociala medier?

Vi har ett nytt konto på instagram där vi delar nyheter från Svenska kyrkan. Det mesta är från nationell nivå, men vi puffar även för nyheter från andra delar av organisationen.

Det nya instagramkontot heter Svenska kyrkan delar.

På kyrkokansliet i Uppsala arbetar en nationell sociala medierredaktion, men medverkan  i sociala medier är stort i hela landet.​

Vill du veta mer? På svenskakyrkan.se får du en översiktlig bild av de sociala medier där vi finns med.

Vill du få mer fakta om de olika sociala medierna, och om hur och var Svenska kyrkan är med och kommunicerar, då har vi sidor på intranätet för vart och ett av medierna:

X

Dokumentid: 856508- Webid: 27325 – Unitid: 2147483460

Kyrkohandboken, fortsättning följer…

I Kyrkans Tidning kan vi i dagens nummer (4/15) läsa om kyrkohandboken och vad som ska hända framöver.

Som tidigare rapporterats så kommer kyrkohandboken inte att att beslutas på 2016 års kyrkomöte utan beredningen och utvärderingen fortsätter. Först 2017 förväntas kyrkomötet besluta om kyrkohandboken.

Nu har kyrkostyrelsens arbetsutskott tagit över ansvaret för kyrkohandboken. De är styrgrupp för arbetet. Solveig Ininbergs kommer att på femtio procent vara projektledare för arbetet. Två nya expertgrupper, med musik och teologi som expertisområden, kommer att säkerställa kvaliteten.

För den som är intresserad av att höra mer om detta så kom till POSKs kyrkoeftermiddag när Anna Lundblad Mårtensson (sitter i kyrkostyrelsens AU) samt Torvald Johansson (varit del av en expertgrupp) berättar mer om arbetet med kyrkohandboken.

Har du inte anmält dig ännu så gör det så fort som möjligt.

POSKs kyrkoeftermiddag 8 februari i Uppsala>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Göteborg Ett eller nio?

Nu kommer jag att skriva en bloggpost som rör mig som förtroendevald i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Detta är alltså inte en bloggpost skriven av informatören för POSK och ska inte ses som "så här tycker POSK i Göteborg". Detta är mina privata reflektioner – som förtroendevald i Göteborgs kyrkliga samfällighet.

För oss som bor i Göteborgs stad och är förtroendevalda där, så är frågan om det ska bli ett eller nio pastorat av Göteborgs kyrkliga samfällighet en fråga som har tagit vår tid och dränerat oss på kraft under en längre tid.

Just nu är det högaktuellt eftersom alla kyrkoråd håller på att svara på den remiss som stiftsstyrelsen skickat ut inför sitt beslut i april. För det är stiftsstyrelsen som äger beslutet. Oavsett vad församlingarna i Göteborg tycker.

I Kyrkans Tidning skrev Anders Bexell (fd stiftsdirektor i Göteborg) en debattartikel där han pläderade för nio pastorat. Jag skrev om det här: Vad kostar solidaritet?>>

På den artikeln svarade POSKs ordförande Hans-Olof Andrén samt POSK i Göteborgs stifts ordförande Mats Rimborg och skrev att det inte var något fel på Göteborgs storlek. Jag skrev om detta här: Ett eller nio i Göteborg>>

I dagens Kyrkans Tidning har Anders Bexell svarat på Andréns och Rimborgs artikel; Bexell: Stordrift gör församlingarna osynliga>>

Jag ställer mig mycket frågande till Bexells ställningstagande. Jag undrar om vi läst samma utredning "Närhet och samverkan">> eftersom vi har kommit fram till så oerhört olika ståndpunkter.

Bexell skriver att församlingarnas möjlighet att påverka sin verksamhet är illusorisk. Hur kan han komma fram till det?

Det är ju när man i det stora pastoratet kan samverka om alla organisatoriska och administrativa plikter som det lokala planet kan ägna sig åt kärnas verksamhet. Gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Och alla församlingar i ett pastorat behöver inte göra allt. Till exempel – en församling som ingår i ett pastorat och inte har underlag för att ha konfirmander behöver inte lägga kraft på det (eftersom pastoratet är huvudansvarig för det) utan kan hänvisa till andra församlingars verksamhet i pastoratet. Och istället satsa på verksamhet som just den församlingen kan och vill bedriva.

Ett ständigt återkommande argument för att ett pastorat skulle vara sämre är att det skulle bli färre förtroendevalda. Och jag säger att det är fel. Det skulle däremot bli färre direktvalda förtroendevalda.

Men i ett stort pastorat i Göteborg så skulle vi i praktiken kunna ha 64 församlingar och 64 församlingsråd (vi har 64 kyrkor om jag inte missminner mig). Runt varje kyrka skulle det kunna bildas ett församlingsråd med minst fyra förtroendevalda. Alla dessa förtroendevalda kan vara med och ta ansvar i sin församling – för all dess verksamhet.

Vi skulle alltså kunna få betydligt fler förtroendevalda om det blir ett pastorat. Eller minst så många som vi i dag har om vi behåller de 28 församlingarna som finns.

Däremot finns det röster som påstår att även om det blir ett pastorat så måste församlingarna läggas samman. Det är helt fel! Ett pastorat ger istället möjligheten att behålla alla församlingarna och kanske till och med utöka.

Det finns många frågor som inte är löste rent praktiskt i Göteborg. Fastigheter, bidrag till andra organisationer och gemensamma verksamheter. Och inte minst begravningsverksamheten.

Anders Bexell skriver:

I Göteborg får för övrigt samverkan ske genom partiell samfällighet för begravningsverksamhet.

Då undrar jag var han har fått den uppgiften ifrån? Jag har suttit i kyrkomötet sedan 1998 och i kyrkonämnden sedan 1992. Jag har inte varit med och tagit ett sådant beslut. Det finns en önskan från Göteborgs stift att det ska bli så här – men det finns inget bestämt. Och tyvärr måste jag säga att det kyrkomöte som jag känner och har varit en del av inte är särskilt benägna att göra undantag för någon, allra minst för Göteborg. Så om stiftsstyrelsen bygger sitt beslut på att man önskar att kyrkomötet ska göra ett undantag för Göteborg så är man ute på mycket hal is.

Som ni förstår så är jag för att Göteborgs kyrkliga samfällighet ska bli ett pastorat och inte slås sönder i nio enheter. Om man slår sönder Svenska kyrkan i Göteborg så slår man sönder en gemenskap och en solidaritet som har funnits sedan 1883.

Om stiftet istället låter samfälligheten gå över i ett pastorat så har man möjligheten att göra regleringar efteråt om det skulle behövas. Har man redan slagit sönder samfälligheten så kommer en återsammanläggning att vara bortom tidshorisonten.

Anders Bexell hävdar att om man tar solidaritet på allvar så ska samfälligheten delas upp. Mitt svar på det är att den solidaritet som i dag gör det möjligt att bygga en kyrka i Torslanda eller till exempel bedriva verksamhet i Bergsjön och andra ytterområden med låg kyrkotillhörighet blir helt omöjlig.

De områden med lägst kyrkotillhörighet och låg inkomst kommer säkert att hitta andra sätt att överleva – men någon ekonomisk solidaritet mellan församlingarna kan vi bara drömma om. Det är heller inte möjligt för församlingar att ge bidrag till andra församlingar.

Nej, jag är ledsen Anders Bexell. Jag håller inte med dina slutsatser. Jag tror att du har läst och tolkat "Närhet och samverkan" helt fel och att det vore ett gigantiskt stort misstag och fullständigt förödande för Svenska kyrkan i Göteborg om den slås sönder i nio pastorat.

/Carina Etander Rimborg
förtroendevald i Svenska kyrkan i Göteborg

Var är hemma?

En av våra duktiga POSKare, Lena Mattsson från Gävle, skriver på Hem och Hyras blogg 19 januari, fint om sin mamma som lämnade jordelivet på nyårsafton.

Hem och Hyra: Hem till Söderhamn>>

Hem till Söderhamn
Min mamma flyttade till evigheten på nyårsafton. Hennes sista vecka på boendet i Falun talade hon ofta om att hon ville hem. Men var låg hennes hem undrade vi; var det i lägenheten hon lämnade när hon blev för sjuk för att klara sig själv, eller i huset där jag växte upp? Hon svarade att hon ville hem till Söderhamn. Hem till sin barndomsstad alltså.

Hon talade mycket om sin mamma, sina systrar och allt hon skulle ordna, åka till posten, köpa apelsiner, väcka storasyster, hjälpa lillasyster med hennes rosett. Och varje dag var det midsommarafton decembersnön till trots.

Vid hennes fotände stod så fina pojkar och sjöng för henne också. Hon berättade det med stor förtjusning och helt utan rädsla. Det spelade ingen som helst roll att det bara var hon som hörde och såg dem och att vi andra inte hade midsommarafton i almanackan som hon hade.

Men varför kunde vi inte låta henne få komma hem!?!?! Det var hennes ständiga önskan. Jag vill hem! Hem till Söderhamn.

För mig finns det hemma och hemma i Gävle. Det första är Dalarna och det andra är så klart Gävle där jag bott i snart 34 år. Här har jag jobbat, gift mig, fått barn, skilt mig, gift om mig, begravt min man, sjungit, spelat, jobbat, men alltid säger jag hemma i Gävle och inte bara hemma.

I dag när jag skriver det här, en vecka innan mammas begravning, tänker jag på det där med hemma och om det kommer att stå några pojkar vid min säng när jag är resklar. Åsså säger jag tack och förlåt och hoppas resan gick bra, mamma. För jag vet att du har kommit hem nu.

Lena är förtroendevald i Gävle. Hon arbetar på Hem och Hyra som är hyresgästföreningens medlemstidning. 2014 blev Lena också utsedd till Gävles roligaste person.

Bild: Hem och Hyra

Västanfors-Västervåla församling får skolpengen

Västanfors-Västervåla församling har sedan ett par år varit i konflikt med kommunen om skolpengen till församlingens friskola. Men nu har konflikten kommit till ett avslut.

Kommunen ersätter församlingen med 10,5 miljoner.

Anders Linger (POSK) som är ordförande i kyrkorådet är nöjd skriver Kyrkans Tidning.

Kyrkans Tidning: Kommunen sluter fred med Västanfors-Västervåla församling>>

POSK i Västanfors-Västervåla>>

Biskopsprocessen i Västerås stift

Det ska väljas flera biskopar under 2015. En av dessa är biskopen i Västerås stift.

På Västerås stifts webbsida hittar jag följande information>>:

Fredagen den 27 februari
är sista dagen för val av elektorer och deras ersättare. Elektorer väljs av lokala kyrkofullmäktige. 

Torsdagen den 19 mars
hålls nomineringsval i Galaxen, Borlänge. De kandidater som får
fem procent av rösterna eller mer går, efter behörighetsprövning,
vidare till biskopsvalet.

Torsdagen den 16 april
anordnas en offentlig hearing på Aros Congress Center i Västerås.

Tisdagen den 28 april
hålls ett första biskopsval och det sker kontraktsvis. Om någon av kandidaterna då får över hälften av rösterna är valet klart.

Tisdagen den 19 maj
sker en eventuell andra valomgång mellan de två kandidater som fick högst röstetal vid den första valomgången.

Lördagen den 5 september
lägger Thomas Söderberg ned biskopsstaven i Västerås domkyrka.

Söndagen den 6 september
vigs en ny biskop för Västerås stift i Uppsala domkyrka.

Lördagen den 12 september
tas biskopen emot i Västerås domkyrka

Här kan du nominera personer i förväg>> Den 19 mars sker den officiella nomineringen.

Dessa personer är nominerade hittills.>>