fbpx

Många utmaningar väntar
Svenska kyrkan i Umeå

Här är ett inlägg om några frågor som väntar den kommande mandatperioden, sett ur ett lokalt perspektiv. Debattinlägget var infört i Västerbottens-Kuriren 211116.  Foto Ulrike Leone från Pixabay
Det senaste året har mycket pengar, energi och arbete lagts ned på kyrkovalet i september. Nu pågår förberedelser inom de valda församlingarna inför den kommande mandatperioden 2022-2025. Många stora utmaningar väntar.

Församlingarna är grunden för Svenska kyrkans verksamhet, det är där kyrkans liv levs och människor möter kyrkan. Just nu pågår återstart efter pandemins begränsningar.

Församlingarna står inför stora utmaningar med vikande ekonomi, medlemstal och deltagare i gudstjänster och övrig verksamhet. Här behövs många engagerade människors insatser, ideella, förtroendevalda och anställda, för att Svenska kyrkan ska kunna fortsätta vara viktig i människors liv.

Men kyrkan lever inte i ett vakuum, och har inte bara ett inre liv. Vi är en del av den värld vi delar med hela mänskligheten, har en diakonal kallelse och ett ansvar för det vi som kristna ser som ett uppdrag att förvalta skapelsen.

FN:s klimatmöte i Glasgow har avslutats, med både framsteg och bakslag. Klimatförändringarna försämrar drastiskt planetens livsbetingelser, vilket drabbar oss alla, men allra mest dem som är fattigast och bidragit minst till utsläpp och temperaturökning. För oss som kyrka är det självklart att ta vår del av ansvaret, och särskilt att verka för en rättvis fördelning av klimatkrisens bördor.

I Sverige måste politiker, företag och civilsamhälle ta krafttag för att drastiskt minska vår klimatpåverkan. Svenska kyrkan har antagit en ambitiös Färdplan för klimatet, med bl.a. målet att uppnå klimatneutralitet för vår egen verksamhet till år 2030. I Luleå stift pågår framtagandet av en Hållbarhetsstrategi för stiftets arbete 2022-2025. Där står det nu klart att även stiftets skogsförvaltning, som är en delvis självständig verksamhet, måste ingå.

Församlingarna i Umeå pastorat har under ett antal år jobbat med en miljödiplomering av sin verksamhet, men nu är det dags att gå vidare och se till att ta vår del av ansvaret att uppfylla Svenska kyrkans klimat- och hållbarhetsmål. En viktig uppgift för den kommande mandatperioden!

En aspekt av vårt samhällsansvar, särskilt angeläget inom Luleå stift, gäller Svenska kyrkans relation till det samiska folket, där vi bär på en historisk skuld genom kyrkans medverkan i samhällets förtryck gentemot samerna. För några år sedan kom en vitbok om detta som initierats av kyrkan, och som varit viktig för att belysa oförrätterna.

Nästa vecka tas ett stort och viktigt steg vidare, då ärkebiskop Antje Jackelén kommer att framföra Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket vid en högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka i samband med att kyrkomötet sammanträder. Väl så viktig som själva ursäkten är det åtagande som kyrkan samtidigt gör kring ett fortsatt försoningsarbete de kommande tio åren. I den processen kommer självfallet Luleå stift att ha en central roll, och även i Umeås församlingar blir det en viktig uppgift att utveckla det samiska kyrkolivet och även att ta ansvar för vår del i försoningsarbetet.

Diakoni har alltid varit en central uppgift för kyrkan. I dessa tider med flykting- och klimatkris är den internationella diakonin särskilt viktig att slå vakt om. Vårt internationella arbete genom Act Svenska kyrkan verkar i ett internationellt nätverk och med lokala partners i fattiga länder; med katastrofinsatser, långsiktigt utvecklingsarbete och opinionsbildning för rättvisa och mänskliga rättigheter. Insamlingskampanjer och övrigt arbete inom Act Svenska kyrkan behöver framöver starkt stöd av kyrkans förtroendevalda och anställda – och inte minst finns här utrymme för många ideellt engagerade att göra en meningsfull insats för en bättre värld att leva i.

Lars-Gunnar Frisk

Klimatambassadör, förtroendevald för POSK i Umeå pastorat och Luleå stift.

Hållbart skogsbruk

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:69 skriver flera ledamöter från POSK och utlandskyrkan att kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att redovisa hur skogsbruket inom Svenska kyrkan bidrar till att skogens biologiska mångfald bevaras, skogsekosystemens funktioner säkras samt hur värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden.

Motionens motivering:

Svenska kyrkan är genom de prästlönetillgångar som stiften förvaltar en av vårt lands största skogsägare. I lagen om Svenska kyrkan och i kyrkoordningen anges att förvaltningen syftar till att ge ekonomiska förutsättningar för Svenska kyrkans förkunnelse samtidigt som den ska utföras på ett hänsynsfullt sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värden.

Stiften samverkar i Stiftens Egendomsförvaltningars Förening för gemensam certifiering enligt FSC och/eller PEFC. I föreningens ”skogsskötsel och miljöpolicy för skogsmark inom prästlönetillgångar Svenska kyrkan” anges bland annat att ”skogens biologiska mångfald bevaras, att skogsekosystemens funktioner säkras samt att värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden.” Detta sker bland annat genom olika avsättningar av miljömässigt värdefull skogsmark samt följsamhet till vad som gäller för den certifiering man valt att ansluta sig till. Flera stift gör mer omfattande avsättningar än vad lagen kräver.

Den offentliga debatten och debatten inom Svenska kyrkan i frågor om skogsvård och skogsbruk har på senare tid dock i huvudsak handlat om skogsbruks- och avverkningsmetoder. Olika alternativ till det traditionella trakthyggesbruket har lyfts fram som viktiga och nödvändiga för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och ekosystemens funktioner kunna säkras. I Stiftens Egendomsförvaltningars Förenings beskrivning av skogsbruket i prästlönetillgångarna framgår att det är trakthyggesbruk som i huvudsak tillämpas.

Även om förvaltningen av skogen sker på stiftsnivå inom ramen för prästlönetillgångarna har stiften valt att samverka nationellt när det gäller certifieringar och riktlinjer. Dokument och beslut på nationell nivå om förvaltarskap och hållbarhet kan också sägas gälla all verksamhet inom trossamfundet Svenska kyrkan. Kyrkans tro och lära när det gäller skapelsen och förvaltarskap utmanar henne att ta ett särskilt ansvar i arbetet med att bruka den resurs som skogsinnehavet innebär i enlighet med beslutade inriktningar om att all verksamhet ska ske med målet om långsiktig andlig, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det är därför rimligt att frågor om skogsbruket och dess konsekvenser ges ett tydligare utrymme i såväl årsredovisning som i den årliga skrivelsen Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå. Kyrkostyrelsen bör därför på lämpligt sätt redovisa hur skogsbruket inom Svenska kyrkan bidrar till att skogens biologiska mångfald bevaras, skogsekosystemens funktioner säkras samt hur värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden. I skrivelsen om verksamhet och ekonomi bör de kommande årens arbete med skogsförvaltningen beskrivas samt vilka eventuella förändringar som behövs för att verksamheten på bästa sätt ska följa befintliga riktlinjer och mål.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att redovisa hur skogsbruket inom Svenska kyrkan bidrar till att skogens biologiska mångfald bevaras, skogsekosystemens funktioner säkras samt hur värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden.

Sven Gunnar Persson, Stig Axelsson, Lena Arman, Celina Falk, Anders Brunnstedt, Lisa Tegby, POSK och Anette Nordgren, utlandskyrkan.

POSK deltar i debatten

Nu är det bara en vecka kvar av kyrkovalet. Med det blir POSK också mer och mer synliga på olika håll och i debatter. Idag har två debatter genomförts där POSKs ordförande Amanda Carlshamre och POSKs vice ordförande Marie Rydén Davoust har deltagit.

Vem bestämmer i kyrkan?
På eftermiddagen deltog Amanda Carlshamre i ett samtal inför kyrkovalet med temat: Vem bestämmer i kyrkan? Samtalet leddes av docent Eskil Franck och deltog gjorde också Hans Ulfvebrand (BA) och Wanja Lundby-Wedin (S). Det var Stockholms domkyrkoförsamling som var arrangör.

Samtalet ägde rum i Stockholm men livesändes också och kan ses här i efterhand.

Debatt inför kyrkovalet om miljön
Fältbiologerna anordnade ikväll en utfrågning om vad de olika nomineringsgrupperna vill gällande skogen och klimatet, bland annat. Från POSK deltog Marie Rydén Davoust.

Samtalet sändes live via Facebook och kan ses där i efterhand

Heja Amanda och Marie, så bra ni företräder POSK och vad vi vill!

Victor Ramström
informatör

 

Kyrkans finns där före och efter

Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med lokala kyrkor och organisationer och kan på det viset finnas kvar och stötta viktig lokal verksamhet runt om i världen.

https://www.svenskakyrkan.se/act/sa-arbetar-vi-i-katastrofer

Act Svenska kyrkan är ledande i psykosocialt arbete inom ACT-alliansen. Ett psykosocialt synsätt bygger på människors egen kraft att stötta varandra och återhämta sig vid kriser och katastrofer. Det bygger också på respekt för medmänniskan och kulturen man verkar i. När det fungerar som bäst får det människor att se sig själva som aktiva överlevare med handlingsutrymme, vilket bidrar till snabbare återhämtning

Vi arbetar i huvudsak med lokala samarbetspartners som känner samhället inifrån. Utifrån deras kunskap och närvaro kan de snabbt analysera behoven och förutsättningarna, samt påbörja akuta insatser. Vi involvera även den drabbade befolkningen i katastrofarbetet, till exempel genom att skapa arbetstillfällen.

Den 15 augusti inträffade en jordbävning på Haiti. Act Svenska kyrkan är redan där och har hjälpinsatser igång. Så här skriver Act Svenska kyrkan på sin blogg>>

Akuta insatser och beredskap för befolkningen på Haiti!

Jordbävning, storm, skört säkerhetsläge. Människorna på Haiti behöver vårt stöd nu. Vi finns på plats redan idag.

Lördagens jordbävning har drabbat en redan utsatt befolkning hårt. Nu är stormen Grace också på väg in över landet. Samtidigt är säkerheten och det politiska läget skört. Landets president mördades nyligen och många på Haiti är rädda och utan hem. Act Svenska kyrkans partner finns på plats och mobiliserar hjälpinsatser.

– Just nu sker en stor behovsinventering på plats i Haiti. Vi är i ständig kontakt med våra partner om vilka behov de ser och vi har ett specialutbildat team på plats som står redo att utföra de insatser som krävs, berättar Nathalie Töpperwien Blom, programsamordnare Act Svenska kyrkan.

Delar av de långsiktiga insatserna ställs nu om till akuta åtgärder för att människor ska få rent vatten, sanitetsartiklar och psykosociala aktiviteter för att mildra stressreaktioner hos både vuxna och barn. Vi lyfter också lokalbefolkningens röster till lokala myndigheter för att säkerställa att verkliga behov möts.

Inom ACT alliansen samordnas alla insatser och de ekonomiska behoven klargörs.

Säkert är att vi behöver vara många som hjälps åt och att nu behövs pengar för att stötta Haitis redan nödställda befolkning.

Din gåva behövs idag!

Fler sätt att ge

Swisha valfritt belopp till 900 1223 Ange AKUT i meddelandefältet

Ge via inbetalningskort:
plusgiro 90 01 22-3 bankgiro 900-1223
Märk inbetalningen AKUT

POSK skriver i sitt program:

Många människor är på flykt från sina hem på grund av krig, fattigdom, religiös förföljelse och klimatförändringar. Svenska kyrkans engagemang för skapelsen och social rättvisa ska alltid vara förankrat i vår kristna tro. Genom att utveckla Svenska kyrkans opinionsbildande arbete vill POSK göra allmänheten mer medveten om behovet av internationella insatser för människor i nöd. Också internt behöver Svenska kyrkans kommunikation stärkas. Det är bra om kyrkans medlemmar har kunskap om det internationella arbete som kyrkan deltar i genom Act Svenska kyrkan.

Gå för framtiden

Just nu pågår en pilgrimsvandring genom Sverige som har som mål att vara framme i Glasgow när FN:s klimatmöte startar i november. En pilgrimsvandring som går att följa via blogg och instagram.

https://www.instagram.com/pilgrimswalkforfuture/

Pilgrimsvandra på bloggen

https://pilgrimswalkforfuture.blogspot.com/

Så här står det som introduktion på bloggen:

Den 18 juli inleds en stor internationell pilgrimsvandring som går ända från pilgrimsstaden Vadstena till klimatmötet COP26 i Glasgow. En enad motståndsrörelse och samtidigt en inre pilgrimsresa där vi hinner tänka och reflektera över våra egna liv. I denna blogg får vi följa vandringsledare Annika Spalde på en livsviktig vandring fylld av både allvar och hopp! Läs mer om vandringen på www.walkforfuture.se

Act Svenska kyrkan står bakom vandringen

Så här skriver Act Svenska kyrkan på sin webbsida och uppmanar till att skriva på namninsamlingen:

Kyrkor och organisationer runt om i världen kraftsamlar inför klimattoppmötet i Glasgow, COP26 i november 2021. Act Svenska kyrkan och den globala ACT-alliansen höjer rösten för ambitiösa klimatåtaganden som tar klimatnödläget på allvar.

I en gemensam namninsamling lyfter vi fem krav till världens ledare:

  • Världens regeringar måste omedelbart vidta de åtgärder som krävs, i form av lagstiftning, regelverk, handlingsplaner och finansiering, för att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader, helst 1,5 grad.
  • Världens regeringar måste implementera klimatlösningar som prioriterar jämställt deltagande av människor och skydd av ekosystem före ekonomiska vinstintressen.
  • Världens regeringar behöver agera nu för att uppnå noll-utsläpp senast år 2050. Länder med höga utsläpp bör gå före och säkerställa att utsläppen minskar omedelbart. Detta innebär utfasning av fossila bränslen, investering i förnyelsebar energi för alla, samt bevarande och återställande av naturliga ekosystem.
  • Världens regeringar bör verka för fossilneutrala naturbaserade klimatlösningar, särskilt lösningar som bidrar till stärkt motståndskraft hos samhällen, inklusive för ursprungsbefolkningar i klimatnödläge. Lösningarna bör bygga på insatser för ekosystemen som sker med lokalt jämställt inflytande.
  • Klimatfinansiering måste öka, avsevärt och omedelbart, till fattiga klimatsårbara samhällen och länder som lever i frontlinjen av klimatnödläget.

Klimatkrisen är den största gemensamma utmaningen som mänskligheten har stått inför. Genom att ta ansvar för en hållbar framtid inom planetens gränser, utifrån en rättvis fördelning av resurser kan vi uppnå klimaträttvisa. Skriv under och ta ställning för mer ambitiösa klimatåtaganden! (Klicka på länken för att skriva på.)

https://www.svenskakyrkan.se/act/act4climate 

Skriv under senast 31 oktober.

https://walkforfuture.se/


POSK skriver i sitt program om miljöarbetet.

POSK vill att Svenska kyrkan ska tala tydligt om vårt ansvar för skapelsen och för att motverka klimatförändringarna. På alla nivåer ska kyrkan sträva efter att leva upp till detta ansvar i förvaltning, konsumtion och resande. Kyrkan bör fortsätta att vara aktiv i det offentliga samtalet om klimatomställningen. Skapelseteologi och ansvarstagande bör ha en självklar plats i förkunnelse, liturgi och bön.

Svenska kyrkan ska även tala tydligt om vikten av en mer rättvis resursfördelning av jordens tillgångar. När vi konsumerar varor och tjänster som producerats i utvecklingsländer ska vi efterfråga sådant som produceras i en god arbetsmiljö och gynnar en hållbar utveckling.

100 motioner till årets kyrkomöte

Årets kyrkomöte hålls den 5-8 oktober och 22-24 november. Den första sessionen där kyrkomötets arbete sker i olika utskott kommer att genomföras digitalt på distans och den andra sessionen planeras att genomföras på plats i Uppsala. Till skillnad från förra året då det var begränsad närvaro i utskottsarbete och i plenum kommer alla kyrkomötets 251 ledamöter att tjänstgöra i höst.

Idag gick motionstiden ut för kyrkomötets ledamöter att lämna in motioner. När klockan slog 16.00 kunde det konstateras att 100 motioner hade skickats in. Långt många fler än förra året då det var begränsad motionsrätt. Motionerna kommer nu att bearbetas redaktionellt och först i slutet av augusti kommer de fullständiga publiceras då också alla motionärernas namn finns med på respektive motion. Men redan nu finns alla att läsa på kyrkomötets hemsida.

Av den information som idag finns tillgänglig så har POSKs ledamöter i kyrkomötet varit flitiga. Åtminstone 20 ledamöter finns med som motionärer på de 12 motioner som har skrivits under av en ledamot från POSK. Det ser ut att vara den grupp som involverat flest personer i motionsskrivandet. De motionerna som POSKare har skrivit handlar om: Begravningssamfälligheter, förenkling och lägre kostnader för kyrkoval, förändring av kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering, mindre sårbara regler för kvalificerat beslutsfattande, direktiv för psalmboksrevisionen, digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval, nivån på kyrkoantikvarisk ersättning, hållbart skogsbruk, indelningsförändringar inom pastorat och av församlingar som inte ingår i pastorat, reformerade indirekta val, att ge utlandsverksamheten det stöd den behöver och om att vara förtroendevald hela mandatperioden. Motionerna stämmer väl överens med punkter ur POSKs program och kommer att presenteras i sin helhet här på bloggen framöver.

Flera av motionsämnena från de olika grupperna är liknande. Flera relaterar på olika sätt till pandemin och hur den påverkat Svenska kyrkans verksamhet. Klimat och hållbarhet är också ämnen som återkommer. Flera motioner anknyter också till årets skrivelser från kyrkostyrelsen till kyrkomötet, som revideringen av psalmboken och förslagen om ökad administrativ samverkan inom ett antal områden för att möta framtida ekonomiska utmaningar för Svenska kyrkan. Andra handlar om omsorg om djuren, att avskaffa pastorsadjunktåret, krisplaner eller kärleken till fosterlandet. I praktiken är det väldigt få av de inlämnade motionerna som får bifall. POSK kommer att arbeta för att få så stort genomslag som möjligt för de inlämnade motionerna och att väl avvägda och kloka beslut fattas vid kyrkomötet i höst.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Just nu när du kan, hav en lycklig minut…

Krönika av Lisa Tegby som publicerades första gången i Västerbottens-Kuriren den 2 juli.

Rosor och pioner håller på att slå ut. I skogen blommar skvattram och lingon. Syrenerna har gjort sitt för i år, men jag bär deras doft med mig ett tag till. Äppelträd och körsbärsträd har fått hjälp av insekterna och arbetar i det tysta för att det som var de där vackra blommorna för några veckor sedan ska ge frukt om en månad eller två.

Det är fint med sommar. Skönhet och njutning avlöser varandra. Men oj, vad fort det går. Det är redan juli.

Jag bär med mig några rader av Frans Michael Franzén i sommargrönskan. Han var biskop i Härnösand för nästan 200 år sedan, satt i Svenska Akademin, och hann dessutom med att skriva både dikter och psalmer. Det var han som skrev Bereden väg som vi sjunger till Första Advent och Vad ljus över griften, som jublar i kyrkorna på Påskdagen. Men just nu är det en strof ur hans Dryckesvisa som sjunger i mig:

En blomma är glädjen, idag slår hon ut
i morgon förvissnar hon redan.
Just nu när du kan, hav en lycklig minut,
och tänk på det kommande sedan.

Visst är det lite vemodigt om blomstringens snabba framfart. Men framför allt är det en uppmaning och en utmaning att ta till sig det goda och vackra som livet ständigt ger oss. För mitt i politisk förvirring och pandemi finns också glädjens minuter. Mitt i mina privata bördor och komplikationer finns också leenden och skönhet. Gläd dig när du kan! Låt pionerna öppna sig mot just dig! Samla på glädjeminuter! Det vill jag göra.

Samtidigt vill jag inte glömma det svåra. Det är mitt ansvar att komma ihåg det och ta itu med det. Glädjen är en kraftkälla, inte en flykt.

Det blir så påtagligt när jag sitter där mitt i grönskan och ett utkast till en rapport från FN:s klimatpanel dyker upp i nyhetsflödet. Rapporten ska inte publiceras förrän i februari men det mesta är klart nu. Det behövs en transformation, en genomgripande förändring av processer och beteenden för individer, samhällen, näringsliv, institutioner och regeringar, säger rapporten. Livet på jorden kommer att förändras, vare sig vi vill det eller inte. Hittills har de som bidragit minst till miljöförstöringen drabbats hårdast av svält, översvämningar, sjukdomar och minskade arbetsmöjligheter. Allteftersom permafrosten tinar, skogsbränder och översvämningar ökar och temperaturen stiger kommer vi alla att drabbas alltmer. Om vi inte…

Vissa förändringar är redan oåterkalleliga men vi kan vara med och hindra att det blir ännu värre. Varenda tiondels grad som medeltemperaturen inte stiger gör skillnad. Varje insats av regeringar och institutioner, av företag och individer är betydelsefull. Men det behövs många och stora insatser. Våra konsumtionsvanor och våra matvanor, vårt resande, hur vi bor och hur vi sparar är viktigt. Allra viktigast är förstås de politiska besluten.

Medan jag läser om FN-rapporten pågår regeringsförhandlingarna. Alla partiföreträdare försöker tala om hur mycket bättre just de kan göra vårt samhälle. Men varför är klimatfrågorna så lågt prioriterade undrar jag. Livet är hotat och ändå nämner alla inte ens klimatet. Nu måste vi pressa på och bara rösta på dem som tar klimatframtiden på allvar.

Jag gläds åt lyckliga minuter i grönskan, åt surrande, hårt arbetande insekter och åt blommor som ger skönhet och frukt. Det vill jag att mina barnbarn och barnbarnsbarn också ska få göra om femtio eller hundra år. Liksom barnen i Guatemala och Bangladesh och överallt i världen. Så jag njuter av sommaren. Och vill samtidigt med öppna ögon ta till mig hur mycket det kommande behöver oss och all vår goda vilja och vår handlingskraft framöver.

Lisa Tegby
präst i Umeå

POSK deltar i samtal från Almedalen

Just nu pågår årets Almedalsvecka. Den ser inte ut som den brukar och genomförs mestadels som ett digitalt evenemang och pågår i bara fyra dagar. Detta år är Almedalsveckan extra intressant också för POSK, eftersom att det är kyrkoval i höst. Ett val som kanske oftast är ganska bortglömt vid sidan om de övriga politiska samtal som sker där. Men det är ett val där tre stycken av de allmänpolitiska partierna fortfarande ställer upp och på så sätt även använder denna arena för att vinna mark inom Svenska kyrkan.

Det är inte så många av de digitala programpunkterna som handlar om kyrkovalet. Men glädjande nog anordnar Visby domkyrkoförsamling ett seminarium med temat ”Vilka frågor blir kyrkovalets viktigast?” Samtalet genomförs imorgon den 6 juli klockan 17.00-18.00 och medverkar gör POSKs ordförande Amanda Carlshamre, Jesper Eneroth från Socialdemokraterna och Niklas Larsson från Centerpartiet, alltså företrädare för kyrkomötets tre största nomineringsgrupper. Moderator för samtalet är Thomas Petersson, biskop i Visby stift.

POSK har visioner för framtidens kyrka, det hoppas vi kunna visa imorgon. En röst på POSK den 19 september är en röst för en fri kyrka.

Samtalet mellan nomineringsgrupperna kan du se på Almedalsveckan Play när det sänds live eller så kan du se det på samma ställe i efterhand eller på Visby domkyrkoförsamlings kanal på YouTube.

 

Foto: Arild Vågen – CC BY-SA 4.0

En kyrka fri från partipolitik

I en artikel i Dagen den 21 juni svarar POSKs tidigare ordförande Hans-Olof Andrén på frågor kring hur POSK har tänkt att det ska gå till att få en kyrka fri från partipolitik.

”– I en demokratisk kyrka måste vem som helst kunna ställa upp, så jag har svårt att tänka mig ett förbud av politiska partier, säger Hans-Olof Andrén, en av veteranerna inom POSK.

Därför ser han egentligen bara två möjligheter. Det första är att väljarna röstar bort partierna i kyrkovalen. Det andra är att partierna själva drar sig ur.

– De borde fundera på om det verkligen är rimligt att sekulära partier ställer upp i val till ett trossamfund. För det är väldigt exotiskt, inte minst ur en internationell synpunkt.”

Vid flera tillfällen har kritik inom partierna väckts. Men vid partikongresser har motioner om att inte ställa upp i kyrkovalen röstats ned. Idag är det Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet som är de tre riksdagspartier som ställer upp i kyrkovalet.

”Men Hans-Olof Andrén räknar inte bara in de tre politiska partierna som problemet med den politiserade kyrkan utan också de fem nomineringsgrupperna som knoppats av från de övriga riksdagspartierna.

Även om de rent organisatoriskt står på egna ben menar han att de ändå tar med sig sina respektive ideologier in i kyrkopolitiken, vilket han beklagar.

– Man ska inte sitta i kyrkomötet och i de kyrkliga frågorna styras av en lojalitet till L, M, V, KD eller MP.”

POSK vill förändra valsystemet och återgå till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Det passar bättre med den kyrkosyn som Svenska kyrkan har och förståelse av sig själv. Två andra aspekter är att ett sådant system skulle bli billigare och vara bättre för miljön när inte den offantliga mängd valsedlar skulle behöva tryckas upp som idag. Kyrkovalet ska inte vara en kopia på de allmänna valen.

”– Den första konsekvensen av ett sådant valsystem är att det inte går att göra som Alternativ för Sverige (AfS), som nu försöker att ta sig in på kyrkomötet, säger han.

Skulle indirekta val skrämma bort partierna?

– Nej, inte så länge de vill engagera sig i församlingarna.

Hans-Olof Andrén vill poängtera att han inte önskar att kompetenta kyrkopolitiker ska lämna bara för att de tillhör ett politiskt parti. Han vill bara att de inte tar med sig partilojaliteten in i kyrkan.

Så vad är realistiskt, när kommer partierna att lämna kyrkan?

– Jag tror på den plötsliga ideologiska klarsynen och att det kan gå snabbt, säger Hans-Olof Andrén.

Framför allt tror han att de som inte är engagerade i Svenska kyrkan kommer att protestera, inte minst människor med annan tro, exempelvis muslimer.

– Fick de frågan om S skulle ställa upp i valet till moskén tror jag de skulle inse hur absurt det här är.

Det scenario som Hans-Olof Andrén ser framför sig är någon slags dominoeffekt. Om S drog sig ur kyrkopolitiken skulle nog C och SD snart följa efter.

Det slutliga målet är att kyrkan styrs helt utan inflytande från politiska ideologier. Det kan ta ett eller tio år, men Hans-Olof Andrén är ändå säker på att det är dit Svenska kyrkan är på väg.”

I årets kyrkoval hoppas vi att den obundna rörelsen tar ett stort kliv framåt. Det är en viktigt väg till att få en kyrka med visioner för framtiden, fri från partipolitik.

Rösta på POSK den 19 september, för en fri kyrka!

 

Ur POSKs program för mandatperioden 2022-2025:

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att 
Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

Nej tack – aldrig mer normalitet!

Detta är en krönika av Lisa Tegby som publicerades första gången i Västerbottens-Kuriren  den 10 juli.

Bokstäverna i ordet OTÅLIG darrar av iver och engagemang redan på framsidan. Otålig i hoppet heter boken. Det är ärkebiskop Antje Jackelén som har skrivit den. Hon är otålig. Och hoppfull.

Det är en allvarlig tid vi lever i. Vi måste hålla ut och hålla i och ha tålamod. Vi är inte de första som levt i en svår tid. Fler kommer att få göra det efter oss. Antje Jackelén har läst Martin Luthers skrift från 1520-talets pestutbrott Om man bör fly från en dödlig farsot. Det han säger låter bekant: Värna varandra, lyssna till medicinska råd, ta inte onödiga risker, använd sunt förnuft och var särskilt rädda om samhällets sårbara!

Vår tid är en annan än 1520-talets, både mer riskabel när ett virus snabbt kan ta sig runt jordklotet, och med större möjligheter. Vår samordnade kriskommunikation, vår sjukvård och vårt hopp om ett vaccin är privilegier som 1500-talets människor inte ens kunde drömma om. Ändå är kristid för oss, som för dem, såklart orostider. Det är ju människor som står oss nära, och vi själva, som hotas och drabbas.

Men kan vi, mitt i detta, lära oss något i krisen? Kan vi hindra att rädslan styr, den är nog i längden en rätt dålig rådgivare? Kan vi leva med ovissheten och tro på förändring mitt i att mycket är svårt?

Det finns möjligheter mitt i bedrövelsen och allvaret, säger ärkebiskopen. Hon uppmanar oss att hoppas. Och hopp är något annat än optimism. Optimismen gläds åt de utdragna kurvorna som går i en god riktning. Det är inte dåligt. Men hoppet söker öppningar redan i det spruckna och trasiga. Hoppet behåller livsmodet och tror att det kan komma något helt nytt ur det som gått sönder.

Så börjar jag bläddra i nästa bok, också den skriven under de inställda resornas och de uppskjutna mötenas vår. KRIS! ropar den från framsidan med stora vita bokstäver och utropstecken. Det är idéhistorikern Sverker Sörlin som är bokens författare. Han har samlat sina artiklar och föredrag om kriser alltsedan Estoniakrisen på 1990-talet, genom finanskriser, demokratins kris och andra tillitskriser fram till den hälsokris som just nu råder och den klimatkris som vi bara är i början av. Eftersom jag är en sån som emellanåt börjar läsa böcker nånstans mitt i, märker jag till en början inte att Antje Jackelén skrivit bokens förord. Men vad jag snabbt märker är att de här två böckerna samtalar med varandra. Med sina olika språk och olika utgångspunkter har de en hel del gemensamt, teologen och idé- och miljöhistorikern. De ser krisens allvar, de oroar sig och de hoppas.

Det är modigt, men båda författarna anar faktiskt nya möjligheter. Hälsokrisen som pågår har gjort det väldigt tydligt att vi alla är en enda mänsklighet. Hur mycket individualister vi än är råder ingen tvekan om att vi just nu är mitt i en gemensam berättelse. Helt oväntat står vi där tillsammans och inser hur beroende vi är av varandra och att vår individuella hälsa beror av den globala hälsan. Vi hör ihop. Vad kan medvetandet om denna gemensamma kris göra med oss och vårt sätt att välja och leva? Då och då i historien har kriser varit en öppning, rentav en moralisk plikt till uppbrott. Kan det bli så igen? Sverker Sörlin citerar Martin Luther Kings tal från Lincoln Memorial i augusti 1963: ”Normalitet – aldrig mer!”

Visst längtar vi efter att allt ska bli som vanligt igen. På vissa sätt är det förstås så bra. Tänk att på nytt få fika och kramas och trängas lite! Men ändå: Normalitet – aldrig mer! Vi kan ju ändra oss, säger Antje Jackelén. Och Sverker Sörlin målar konkreta bilder där vi funderar på relationen mellan offentliga investeringar och privat konsumtion, där fossila bränslen fasas ut och ersätts, där FN:s hållbarhetsmål nedbringar utsläppen till hälften och bekämpar fattigdom, ojämställdhet, rasism och annat elände. Det är hisnande perspektiv. Men så befriande. Och så nödvändigt. Att få använda den eftertänksamhet och oro som corona gett oss till att ta itu med alla de andra frågorna som ligger och väntar för att dagens kriser inte ska bli till katastrof.

Och vi kan ju ändra oss!

Lisa Tegby
präst i Umeå