Julevangeliet

Lukasevangeliet 2:1-20 

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Advents och julkonserter

I år blir julen annorlunda. Men julens budskap är detsamma som varje år. Julen handlar om att inget blir som förväntat, allt blir annorlunda, för Gud ställer om och blir människa.

Vi år många som år efter år besöker de uppskattade och älskade advents och julkonserterna i våra kyrkor. I år är det in möjligt att göra på samma sätt som vi är vana vid. Ett ljus i mörkret kan vara att det finns många konserter att ta del av digitalt på olika församlingars hemsidor, facebooksidor, instagramsidor eller sidor på youtube!

En sida att särskilt tipsa om i dessa tider är Svenska kyrkans hemsida där flera konserter finns tillgängliga att titta på. Via den kan du också klicka dig fram till kalendern och kunna söka reda på många fler digitala konserter och gudstjänster.

Kanske vill du bara få njuta av musiken, på svenskakyrkan.se/jul finns också länkar till spellistor på Spotify med julmusik.

Det är inte som vanligt, men förhoppningsvis kan detta ge lite värme i en svår tid.

/Victor Ramström
informatör

Kyrkomusiken – ett språk för tro

Torvald Johansson är domkyrkoorganist i Strängnäs. Han valdes in i kyrkomötet för 11 år sedan då frågan om en ny kyrkohandbok var på agendan. Idag menar han att fokus bör ligga på rekrytering av framtida kyrkomusiker. 

För många människor är kyrkomusiken ett språk för tro. Men ordet och musiken måste tala samma språk. Det menar kyrkomötesledamoten Torvald Johansson.
– Musiken ska inte hindra lyssnaren att ta till sig ett budskap eller svära emot platsen där den framförs. Det ska inte kännas som en dagslända. Kyrkomusiken förkunnar, lovsjunger och tjänar församlingen när den är som bäst. Det är då den kan bli ett trons språk. 

För POSK är rekryteringen av nya kyrkomusiker en av de viktigaste valfrågorna. Svenska kyrkan står inför mycket stora pensionsavgångar bland kyrkomusiker inom några år.
– Att bli kyrkomusiker tar lång tid, oftast måste den intresserade börja tidigt med grundläggande utbildning och därefter studera vid folkhögskola/högskola under två till kanske fem år. Vi talar i många fall om nästan ett decennium från den dag man ”tar sin första ton”, säger Torvald. 

Vidare menar han att det redan idag är en stor brist på behöriga musiker till de tjänster som finns och det lockar ibland församlingar att tillsätta personer som inte har rätt utbildning.
– Resultatet blir ofta en sänkt kvalitet. Lek med tanken att det inte finns någon musiker, en kyrka där ingen sjunger i gudstjänsterna, där inga instrument används och såväl bröllop som begravning sker utan musikaliska inslag. Tanken känns närmast orimlig, säger Torvald. 

I POSKs valprogram är det tydligt vilka behov som finns. Bland annat måste rekryteringen av kyrkomusiker stärkas och antalet utbildningsplatser ökas.
– Det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Det avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs. Tyvärr är inte alla församlingar och arbetsgivare medvetna om detta, menar Torvald. 

Varje dag lämnar någon medlem Svenska kyrkan. Torvald menar att Svenska kyrkan ska vara ett salt i världen och våga säga emot när det behövs.
– Det är då människor får respekt för kyrkan. Men hur vi ska bromsa medlemsminskningen är inte någon enkel sak. Jag tror i varje fall inte att man gör det genom att förenkla och popularisera kyrklig verksamhet. Kyrkomusiken kan i många fall vara en ingång för människor och håller den en hög kvalitet kan det vara en orsak till att stanna kvar i kyrkan. Det är därför viktigt för kyrkan att behålla och framföra de stora kyrkomusikaliska verken med tonsättare som Bach, Mozart, Brahms till exempel. 

Många som vanligtvis inte besöker kyrkan möter kyrkomusiken i samband med en kyrklig handling. Men likväl kan det vara i ett konserthus.
– I kulturlivet är ofta kyrkomusiken osynliggjord, men här kan kyrkan genom musikens kulturella och konstnärliga avtryck bli en ännu starkare röst i det allmänna kulturklimatet. Där kan musiken på ett särskilt sätt bli en dörröppnare och kan sänka en upplevd tröskel. Oavsett om det handlar om glädje eller sorg i kyrka eller i konserthus når oss musiken bortom orden. 

Kyrkomusikernas kompetens behöver tas på allvar menar Torvald:
– Generellt bör kyrkomusiken tas på allvar och ges en plattform där utvecklandet av kyrkans musikaliska kulturarv och nyskapande musik får ta plats. Stift och nationell nivå måste stödja genom inspiration, fortbildning och nära dialog med dem som utbildar. Vi kan inte tillåta att kyrkomusiken byts ut till enbart musik på CD. 

TORVALD JOHANSSON

ÅLDER: 65 år
BOR: Strängnäs
FAMILJ: Fru och barn
POSK: Gudstjänstutskottet, ledamot i kyrkomötet sedan 2010, ersättare i kyrkostyrelsen
FAVORITPSALM: ”Min Frälsare lever…” Sv ps 313
VIKTIGASTE FRÅGAN JUST NU: Att fira gudstjänst är det viktigaste nu och alltid och kanske särskilt idag, när så mycket händer, som vi inte rår över

FOTO: CATHARINA FRÖJD

En gemenskap av troende

Den teologiska mångfalden och respekten för den andre är en stark identitetsfråga för POSK.
– I grunden måste vi få tolka vår tro och Bibeln olika vilket innebär att vi inte alltid tycker likadant, säger kyrkomötesledamoten Emma Hedlundh.

– Hej, så roligt att du är här idag, säger cafévärdinnan glatt när prästen Emma Hedlundh stiger in på Uppsala domkyrkas café.
–Ja, det är alltid kul att komma in till domkyrkan, svarar Emma.

Ytterligare en person hälsar på Emma och de växlar några ord. Hon är ett välkänt ansikte i Uppsala, vilket inte är konstigt med tanke på hennes kyrkliga bakgrund och engagemang. Idag sjunger hon i kören Uppsala katedralsångare och debuten som förtroendevald i Uppsala stift gjorde hon redan som 20-åring. Sedan 2006 representerar hon POSK i kyrkomötet.

En av Emmas hjärtefrågor är kyrkans teologiska mångfald och respekten för den andre. Den teologiska debatten om samkönade äktenskap liksom prästvigda kvinnor ligger därmed i hennes fokus. Även om hon personligen bejakar bägge besluten kan hon förstå att andra har en annan tolkning.
– Inom POSK ställer man sig bakom Svenska kyrkans beslut kring att ingen kan tvinga någon att viga samkönade par. Det är upp till varje församling och i slutändan kyrkoherde att samkönade par ska kunna vigas. Men den enskilde prästen ska kunna neka med hänvisning till sin tro. Det beslutet tog kyrkomötet 2009 och vi i POSK står fast bakom det, säger Emma.

Inom POSK är hållningen att båda tolkningarna ska få rymmas inom Svenska kyrkan.
– För det får POSK kritiken att vi inte står för något i frågan. Trots att vi egentligen bara ställer oss bakom det gemensamma beslutet. Det handlar om respekten för den andre. I grunden måste vi få tycka olika och tolka vår tro och Bibeln individuellt. Samtidigt finns det naturligtvis en gemensam kärna, nämligen evangeliet och dess centrala budskap om alla människors lika värde, säger Emma.

Svenska kyrkan har idag en stor bredd och en mångfald av olika kyrkliga inriktningar och traditioner.
– Jag tycker att mångfalden innebär en rikedom, som är en tillgång och inte ett problem. POSK bejakar mångfalden och menar att olika uppfattningar och fromhetstraditioner kan leva sida vid sida, med respekt för dem som tänker annorlunda. Kyrkan är en gemenskap av troende och inte en åsiktsgemenskap, säger Emma.

Grundinställningen för POSK är att alla ska kunna känna att de kan rymmas, men ändå ha en egen uppfattning i olika frågor.
– Vi har en ständigt pågående dialog om att alla andra inte alltid tycker som en själv. Man behöver inte stå bakom hela programmet som helhet, men vissa punkter bör man ändå känna krokar tag i det som man själv vill driva och stå för, säger Emma.

Inom POSK ska alla kunna känna att de kan rymmas men ha en egen uppfattning.
– Det är vår tro på Kristus som är grunden för vår gemenskap och vårt både enskilda och gemensamma engagemang. Det håller oss samman, avslutar Emma.

EMMA HEDLUNDH

ÅLDER: 42 år
BOR: Uppsala
FAMILJ: Frun Malin och dottern Klara
POSK: Tillsyns- och uppdragsutskottet sedan 2006
Ledamot i kyrkomötet sedan 2006
VIKTIGASTE FRÅGAN FÖR KYRKAN: Att möta människor och berätta om evangeliet och inte låta de viktiga frågorna om organisation ta för mycket plats
BIBELCITAT INOM TEOLOGISK MÅNGFALD OCH RESPEKT: ”Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp.” Efesierbrevet 4:3-4

Allhelgona är en tid att minnas

Allhelgona är den tid på året då vi tillsammans med människor i Sverige och världen uppmärksammar och minns dem som har lämnat det här livet. Det är en helg då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla.

Allhelgonahelgen består av två kyrkliga helgdagar: alla helgons dag och alla själars dag. Historiskt har vi skilt på dagarna genom att minnas helgonen på alla helgons dag på lördagen och att minnas våra nära och kära på alla själars dag på söndagen. På kyrkogårdarna lyser mängder av ljus och påminner om Guds ljus som räddar oss från döden.

Svenska kyrkans hemsida finns mycket att läsa om allhelgona. Där kan du tända ett digitalt ljus på Bönewebben eller hitta länkar för att delta i en digital minnesgudstjänst. Där finns också en allhelgonahälsning från ärkebiskop Antje Jackelén. Du kan också få information om hjälp och stöd om du känner sorg.

Ikväll klockan 18.00 direktsänds en nationell minnesstund från Uppsala domkyrka i TV4. Där hedras alla som dött under året och offren i den pågående pandemin. Ärkebiskopen och kungaparet deltar tillsammans med representanter från Sveriges Interreligiösa Råd, sjukvården och de som mist en anhörig under året.

Nu börjar årets kyrkomöte

Kyrkomötet 2020 blir annorlunda och genomförs i förenklad form. Det är färre antal ledamöter som deltar och de ledamöter som tjänstgör gör det i digitala mötesrum.

Under sommaren och början av hösten har det varit fart i debatten om årets kyrkomöte och kyrkostyrelsens skrivelser till detta. Ett kyrkomöte där det är 44 ledamöter som deltar i plenum istället för alla 251 ledamöter. Ett kyrkomöte där det är utskottens ordinarie ledamöter som deltar i arbetet under första sessionen, men ersättarna finns inte med som de brukar.

För POSK har det inte varit helt lätt att anpassa sig efter detta nya sätt att genomföra kyrkomötet eller villkoren för det. I ett inledande skede så arbetade vår gruppledning för att kyrkomötet i höst skulle ställas in, men fick inget gehör för detta. Det är problematiskt för en grupp som POSK när antalet ledamöter reduceras och det finns en inställning från partierna att alla ledamöter ändå kommer att rösta likadant, oavsett vilka som deltar. POSK värnar bredden och mångfalden inom Svenska kyrkan och den kommer bäst till uttryck när vi är många olika röster som samlas och deltar i diskussioner och beslut.

I Kyrkans Tidning den 17 september svarade POSKs ordförande Amanda Carlshamre på en del frågor om kritiken mot årets kyrkomöte. Om att kyrkostyrelsen lagt fram en skrivelse med stora förslag till ett kyrkomöte med reducerat antal ledamöter och att det blivit en annorlunda representation från en del stift.

– Våra medlemmar har rätt till både insyn och påverkan utifrån ett breddperspektiv. Ska vi få begränsad motionsrätt, måste vi också kunna ha en begränsad skrivelserätt. 

– Det kan vara så att det finns en del i de här förslagen som är väldigt gott, men när man tar det på ett decimerat kyrkomöte får inte alla möjlighet till förankring och diskussion. Det faller på sin egen orimlighet, säger Amanda Carlshamre, riksordförande för POSK.

Amanda Carlshamre vänder sig mot hur mandaten i kyrkomötet har fördelats. Nomineringsgrupperna har fått lika stora positioner som vid ett vanligt kyrkomöte. Men fördelningen mellan stiften är inte lika representativ. 

Linköpings, Strängnäs och Växjö stift finns bara representerade genom varsin ledamot och förlorar mer än 60 procent av sina röster. Göteborgs stift vinner nära 80 procent och finns representerat av tio ledamöter.

– Det har saknats en instans som kollat på stiftsrepresentationen. Det blir kaka på kaka i odemokratiska reformer, säger Amanda Carlshamre.

Av de 44 ledamöterna sitter 10 som ordinarie ledamöter eller ersättare i kyrkostyrelsen. Det innebär att kyrkostyrelsen fördubblar sin representation i kyrkomötet, från 11,2 procent ett vanligt år, till 22,7 procent i år.

– Det är nästintill otänkbart att kyrkostyrelsens ledamöter skulle rösta mot i kyrkomötet. Därför blir det också en snedfördelning demokratiskt, tycker Amanda Carlshamre.

 

Från POSK har ledamöter skickat in 4 stycken motioner, de har presenterats här på vår blogg tidigare:
Motion 2020:11 om Kyrkostyrelsens skrivelse om verksamhet och ekonomi
Motion 2020:5 om avgiftsfinansiering av löne- och ekonomicenter
Motion 2020:8 om stiftsindelningen
Motion 2020:7 om kapitalavkastningen

I plenum är det 7 ledamöter som representerar POSK vid årets kyrkomöte. Det är Erik Sjöstrand, Anders Brunnstedt, Marie Wojidkow, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Niklas Grahn och Amanda Carlshamre.

I utskottsarbetet är det fler som får delta, 22 ledamöter från POSK tjänstgör. Vi kommer också att samlas hela gruppen till digitala gruppmöten vid flera tillfällen under veckan. Det har vi blivit vana vid och gjort vid många tillfällen sedan i våras. Där kan vi uppdatera varandra om aktuellt läge och samtala om de olika frågorna.

Nu startar alltså den första sessionen där det är utskotten som arbetar. När kyrkomötet återsamlas digitalt i november kommer beslut att fattas i de frågor som diskuterats i utskotten och resulterat i ett antal olika betänkanden.

Du som vill se inledningsgudstjänsten och kyrkomötets öppnande kan göra det på kyrkomötets hemsida live klockan 14.00 den 29 september.

Victor Ramström
informatör

1 år till kyrkovalet 2021!

Idag är det ett år kvar till kyrkovalet den 19 september 2021! Vi är många som är taggade och kommer kämpa för ett bra valresultat, både i församlingar och pastorat och till stift och kyrkomöte. Det är hög tid att ta ett stort steg framåt till en kyrka som är fri från partipolitik. En kyrka där inte allmänpolitiska åsikter styr utan engagemanget för kyrkan. En kyrka där vi gläds över mångfalden, möter varandra med respekt och talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK är den största obundna gruppen i Svenska kyrkan och växer nu stort med flera nya grupper runtom i landet och många nya kandidater som vill ställa upp i kyrkovalet. Är du också intresserad av något av detta? Kontakta oss så ska vi berätta mer om vilka möjligheter det finns att engagera sig! På denna sida läser du mer om att starta en ny grupp, och hur ni som redan är en obunden grupp kan ansluta er till POSK.

Förberedelserna inför valet har pågått länge på en del sätt och på andra börjar arbetet nu bli lite mer intensivt och konkret. Det kommande året kommer gå fort och det gäller att vara väl förberedda. Redan i april ska alla kandidater vara anmälda och valsedlarna beställda. Det gör att det nu är många grupper som sätter igång sitt arbete. En del möts digitalt och andra i stora utrymmen med gott om avstånd. Det kan bland annat handla om att förbereda och bestämma vad som ska göras i valarbetet och vilka kandidater som ska rekryteras.

På många sätt kommer det nu börja märkas mer och mer att vi närmar oss ett kyrkoval. För ett par veckor sedan antog POSKs årsmöte det nya programmet, som kommer publiceras här på hemsidan inom kort. En större aktivitet kommer att synas här på bloggen och i våra sociala medier. Och mycket, mycket mer är på gång som vi berättar mer om inom kort.

Vi går mot valvinst!

Victor Ramström
informatör för POSK

Motioner till kyrkomötet

Höstens kyrkomöte blir reducerat och genomförs digitalt. Gruppledarna för kyrkomötets nomineringsgrupper har kommit överens om former för detta, vilket du har kunnat läsa om här på bloggen tidigare. Totalt kommer 44 ledamöter att delta i plenum, för POSKs del innebär det 7 ledamöter. Utöver dessa kommer även de som är ordinarie ledamöter i utskotten att delta i det digitala utskottsarbetet. Alla ledamöter i gruppen har möjlighet att delta i de gruppmöten som sker under kyrkomötesveckorna, vecka 40 och 47.

Kyrkomötet kommer också att behandla ett begränsat antal ärenden. Det är kyrkostyrelsens skrivelser, motioner som anknyter till dessa och verksamhetsberättelser från kyrkomötets nämnder. Motioner som inte anknyter till skrivelserna kommer att föreslås bordläggas till kyrkomötet 2021.

Den 29 juli var sista dag att skicka in motioner. 26 motioner har lämnats in, av dessa föreslår kyrkomötets presidium att 6 stycken inte ska behandlas i år utan bordläggas till 2021. Här nedan ser du sammanställning av vilka nomineringsgrupper som lämnat in motioner och hur många:

Sverigedemokraterna – 8 motioner, 2 föreslås bordläggas
POSK – 4 motioner
Borgerligt alternativ – 4 motioner, 1 föreslås bordläggas
Frimodig kyrka – 3 motioner
Centerpartiet – 2 motioner, 1 föreslås bordläggas
Kristdemokrater – 2 motioner, 2 föreslås bordläggas
ÖKA – 2 motioner
FiSK – 1 motion
ViSK – 1 motion
Socialdemokraterna – 0 motioner
MPSK – 0 motioner

En av årets motioner är skriven av personer från två grupper, därför blir summan här över 27. En del grupper har fler engagerade motionsskrivare än andra. POSK är den grupp som har flest olika personer som motionärer, 19 personer, vilket motsvarar 45% av våra ledamöter. Fler än så har också varit delaktiga i arbetet. Det kan jämföras med att Socialdemokraterna inte har skickat in en enda motion.

Följande motioner kommer från POSKs ledamöter:
5 – Avgiftsfinansiering av IT, löne- och ekonomicenter
7 – Kapitalavkastningen
8 – Stiftsindelningen
11 – Angående kyrkostyrelsens skrivelse om verksamhet och ekonomi

Vi kommer att återkomma till dessa motioner här på bloggen och presentera dem närmare.
Till dess hittar du alla motionerna i sin helhet här.

Motionerna kommer att börja behandlas den 29 september då kyrkomötet träffas digitalt för session 1.

Victor Ramström
informatör

Årets kyrkomöte genomförs på distans

Igår blev det klart att höstens kyrkomöte kommer att genomföras på distans. Detta för att undvika smittspridning och resande, men också för att de som tillhör en riskgrupp ska ha möjlighet att delta. Nomineringsgrupperna har efter samråd med kyrkomötets presidie kommit överens om formerna för ett förenklat kyrkomöte i höst.

Den extraordinära coronasituationen med bland annat begränsningen av större sammankomster innebär att det inte är möjligt att genomföra ett ordinarie kyrkomöte i år. Nomineringsgrupperna i kyrkomötet har efter samråd med kyrkomötets presidium därför gjort en skriftlig överenskommelse om förutsättningar för att genomföra kyrkomötet 2020 i förenklad form och med ledamöter närvarande på distans.

Med bibehållen proportionalitet och geografisk spridning kommer totalt 44 ledamöter att tjänstgöra i det digitala kyrkomötet, för POSKs del innebär detta 7 mandat. Inklusive teknisk personal, bisittare, presidium, sekreterare med flera blir det totala antalet betydligt fler än 50. Svenska kyrkans biskopar kommer också att delta digitalt, i både utskottsarbetet och plenum.

Överenskommelsen om ett förenklat kyrkomöte i mindre format innebär formella avsteg från kyrkoordningen och kyrkomötets arbetsordning. För att årets kyrkomöte ska kunna genomföras i denna förenklade form behöver kyrkomötet fatta beslut om vad som formellt ska gälla vid kyrkomötet 2020. I detta ingår bland annat beslut om hur sammanträden i plenum ska kunna uppfylla kravet på offentlighet. Nomineringsgrupperna är införstådda i detta.

Överenskommelsen i korthet:

  • Kyrkomötets sammanträden genomförs med enbart kyrkomötets presidium närvarande på samma fysiska plats. Övriga ledamöter deltar genom ljud- och bildöverföring i realtid.
  • Kyrkomötets plenum genomförs med 43 ledamöter som fördelas procentuellt i enlighet med ordinarie mandatfördelning, samt en ledamot från utlandskyrkan.
  • De totalt 44 mandaten fördelas på S: 13, POSK: 7, C: 6, SD: 4, BA: 4, ÖKA: 2, FK: 2, ViSK: 2, KR: 1, FiSK: 1, MPSK: 1, samt utlandsförsamlingarna: 1.
  • Samtliga stift bör vara representerade.
  • Alla ledamöter med ordinarie plats i utskott deltar digitalt i utskottsarbetet.
  • Kyrkomötet 2020 ska endast besluta i ärenden som rör kyrkostyrelsens skrivelser, motionersom anknyter till dessa och verksamhetsberättelser som lämnats av kyrkomötets nämnder.
  • Gruppmöten i anslutning till kyrkomötet genomförs digitalt med gruppens alla ledamöter.

Foto: Magnus Aronson/Ikon.

Svenska kyrkan ställer om!

Vi befinner oss i ett för många ganska knepigt och ovisst läge med anledning av det nya coronaviruset och covid-19. Många påverkas av förändringarna i de dagliga rutinerna och ibland känns det som att hela samhället stannar upp. Vad allt detta kommer leda till hur det kommer påverka oss fullt ut går inte att säga i dagsläget. Vi kan inte annat än lyssna till experternas råd, fortsätta tvätta händerna och be för situationen och all de som är sjuka eller som känner oro.

Församlingarna påverkas olika av detta. Men kyrkan stänger inte igen, kyrkan ställer om! För en del pågår nästan det mesta församlingslivet som vanligt, för andra är mycket av verksamheten förändrad. De flesta ställer om till att möta situationen som pågar här och nu. Gudstjänstlivet påverkas, förändras och utökas! Sällan har Svenska kyrkan framstått som så digital som i dessa tider. I sociala medier finns en stor flora av filmer och livesändningar från andakter och gudstjänster från församlingar runtom i hela Sverige. Många är de möten som nu sker via länk istället för att mötas fysiskt.

Visst är det fantastiskt med alla dessa goda initiativ till att ställa om, att inte bara ställa in. Jag blir glad över att se det stora engagemang som finns för att göra kyrkan synlig i samhället precis då när det behövs. Precis då när extra många är ensamma eller känner oro. Precis då när vi är i behov av ännu mer medmänsklighet. Precis då när vi kanske inte har möjligheten att besöka en kyrka för att delta i en gudstjänst så kan vi göra det via sociala medier eller hemsidor.

Jag tror det är viktigt för kyrkan att fortsatt finnas på plats och genomföra så mycket som möjligt av allt det som redan görs i vanliga fall. Men lika viktigt är det att anpassa verksamheten så att den fungerar och följer de råd och rekommendationer som finns.

Här i Kalmar där jag bor blir det en promenerande bokcirkel i en av församlingarna. I en annan finns det soppa för take away två dagar i veckan istället för tisdagens sopplunch.

I Ryssby-Åby pastorat har kyrkoherde Sussie Kårlin formulerat det brev som Paulus kanske skrivit i dessa tider, Första Coronabrevet.

Samtidigt har Svenska kyrkan som en av fem parter från civilsamhället gjort en överenskommelse med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges Kommuner och Regioner om att hjälpa personer över 70 år och andra grupper med matinköp och upphämtning av mediciner. Detta med hjälp av ideella krafter som samordnas i varje kommun.

I Höllviken är det barnen som håller i taktpinnen med nyhetsrapporter genom Coronanytt.

Listan här skulle kunna göras väldigt lång. Det finns säkert mycket som görs lokalt där du verkar som du gläds över i dessa tider. Mitt i det som upplevs svårt och tungt kan detta få vara ett glädjeämne som också ger hopp inför framtiden.

Victor Ramström
informatör