fbpx

Biskopsbrev om livets början och livets slut

Biskoparna har släppt ett nytt biskopsbrev. Denna gång har de tagit sig an frågor som ofta återkommer i det offentliga samtalet och inom sjukvården. Vad är ett liv? När börjar det och när tar det slut? Teman som fosterdiagnostik, abort, organdonation och dödshjälp rör vid förutsättningarna för mänskligt liv.

Dessa frågor engagerar och väcker känslor. Med teknisk utveckling, framsteg inom de medicinska vetenskaperna och artificiell intelligens ställs samhället inför nya frågor. I det nya biskopsbrevet ges redskap för orientering i etiska vägval som gäller frågorna i livets början och slut. Frågorna besvaras på olika sätt i vårt samhälle. Vägarna fram till ställningstaganden ser också olika ut.

Det nya brevet från biskoparna är avsett för långsamt läsande och lågmält samtal med andra utifrån de redskap som finns i biskopsbrevet. Det vänder sig i första hand till den som finns i kyrkans vigningstjänst, som är präst eller diakon. Genom att använda redskapen först för egen reflektion går de sedan att ge vidare för att underlätta för andra i deras brottning med frågor om livets början och slut. Det gäller den enskilda själavården, undervisningen i församlingen, de stödjande samtalen till personal i vård och räddningstjänst och i den offentliga debatten.

Biskoparna i Svenska kyrkan har sedan flera decennier återkommande skrivit så kallade biskopsbrev om aktuella ämnen för kyrka och samhälle. Under 2000-talet har ämnena varit kyrkans undervisning, dop och nattvard, diakoni och klimat.

Biskopsbrevet finns tillgängligt på Svenska kyrkans webbplats.

Foto: Mikael Stjernberg

Två biskopar ska väljas

Under våren pågår två biskopsval i Svenska kyrkan. Först i processen ligger Skara stift där nomineringsval nu har genomförts. Strax därefter kommer samma process också ske i Härnösands stift.

I Skara stift genomfördes nomineringsval den 22 januari i Skara domkyrka. 520 personer fanns då på plats för att nominera kandidater. Åtta personer hade nominerats i förväg och det blev inga fler nomineringar som kom in när själva nomineringsvalet genomfördes. De personer som får över 5% av rösterna går vidare som kandidater i själva biskopsvalet.

Resultat i nomineringsvalet i Skara stift blev:
Ulrica Fritzon: 40,54%
Jan Eckerdal: 19,8%
Esbjörn Särdquist: 10,6%
Karin Enerbäck: 10,42%
Stefan Hiller: 6,37%
Daniel Tisell: 6,37%
Robert Lorentzon: 4,05%
Eva-Mari Karlsson Kempi: 1,74%

Det blev alltså de 6 översta personerna på listan som nu är kandidater i biskopsvalet. För dessa väntar en hearing den 6 mars då de kommer att intervjuas kring ett blivande uppdrag som biskop. Därefter kommer den första valomgången ske den 20 mars. Om ingen av kandidaterna får över 50% av rösterna så blir det även en andra valomgång den 3 april mellan de två kandidater som fått flest röster i första valomgången.

Processen i Härnösands stift pågår också men har en tidsplan som ligger något längre fram under våren. Den 27 februari kommer nomineringsvalet att äga rum i Sundsvall. Det blir sedan en hearing den 16 april och en första valomgång den 22 april. Reglerna är desamma i samtliga stift, så om ingen kandidat får över 50% av rösterna då så sker en andra valomgång den 14 maj.

De båda biskoparna i Skara och Härnösands stift, Åke Bonnier och Eva Nordung-Byström lägger ner staven vid högtider i respektive domkyrkor den 14 september.

De nyvalda biskoparna som utses under våren vigs sedan till biskopar vid en gemensam vigning i Uppsala domkyrka den 22 september och tas emot i sina respektive domkyrkor den 28 september.

Victor Ramström
Informatör för POSK

Foto: IKON/ Kerstin Stickler

Dags att vakna och ta tag i situationen

Tre POSKare skriver i Kyrkans Tidning där de föreslår att Svenska kyrkans nationella nivå omgående tillsätter en extern och helt oberoende utredare för att reda ut händelserna kring IT-attacken i november.

Svenska kyrkan utsattes 23 november för en omfattande så kallad ransomwareattack. Utan att gå in på teknikaliteter kring begreppet var angreppet något som Svenska kyrkan inte kan acceptera.

Som förtroendevalda uppfattar vi att en stor mängd personella, ekonomiska och andra resurser har behövt avdelas från annan viktig verksamhet för att rätta till bristerna. Vilka skador som attacken långsiktigt har tillfogat Svenska kyrkan och dess medlemmar är ännu inte känt. När vi efter attacken hör oss för uppfattar vi information som indikerar att Svenska kyrkans nationella nivå under många år har tagit alltför lätt på säkerheten. 2022 avgick Svenska kyrkans säkerhetschef och hans två närmaste medarbetare. Anledningen torde inte ha varit att de tyckte att arbetet med säkerhetsfrågor inom Svenska kyrkan fungerade så bra att deras tjänster inte länge behövdes, snarare tvärt om.

Bilden av Svenska kyrkans hantering av säkerhetsfrågor är osäkerhet och otydlighet kring så fundamentala frågor som vem som är säkerhetschef respektive säkerhetsskyddschef på Svenska kyrkans nationella nivå. En organisation som sänder sådana amatörmässiga signaler utåt betraktas som utmärkta mål av kriminella organisationer eller andra angripare. De uppvisade svagheterna närmast provocerar till angrepp.

Vi ställer oss frågan: Om det är så svagt organiserat med IT- säkerhet som det verkar, hur står det då till i andra säkerhetsrelaterade områden som civilt försvar, krisberedskap, säkerhetsskyddsanalys, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, kontinuitetshantering, risk- och sårbarhetsanalyser med mera?

Vi vill understryka att på stifts-, pastorats- och församlingsnivå finns många exempel på idogt och framgångsrikt arbete med säkerhet. Andra delar av kyrkan har dessvärre uppvisat brister i hanteringen. En anledning är att stödet från kyrkans nationella nivå inte har varit optimalt. Nu när stora gemensamma system införs inom Svenska kyrkan är det särskilt viktigt att alla kan lita på att den nationella nivån fullt ut tar sitt ansvar även för de viktiga säkerhetsfrågorna.

Som förtroendevalda förväntar vi oss att Svenska kyrkans nationella nivå tar tag i situationen på ett tydligt och kraftfullt sätt. Vi föreslår att Svenska kyrkans nationella nivå omgående tillsätter en extern och helt oberoende utredare för att reda ut händelserna kring IT-attacken i november. Frågor som behöver besvaras är bland annat:

  • Vad hände egentligen?
  • Vilka åtgärder borde ha varit vidtagna för att undvika IT- attacken?
  • På vilket sätt kan motsvarande IT-attacker undvikas i framtiden?
  • Hur kan förmågan förbättras i områden som civilt försvar, krisberedskap, säkerhetsskyddsanalys, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, kontinuitetshantering, risk- och sårbarhetsanalyser med mera?

Om inte utredaren har fått sitt uppdrag senast under januari 2024 är detta att räknas som ännu ett tillkortakommande i Svenska kyrkans nationella nivås hantering av säkerhetsfrågor.

En delrapport om omedelbara åtgärder för att rätta till allvarliga och uppenbara brister bör kunna redovisas redan efter någon månad.

En slutrapport bör vara tydlig i hur framtida attacker ska kunna undvikas och säkerhetstänkandet vid Svenska kyrkans nationella nivå ska hunna höjas till en nivå som vi som kyrka inte behöver skämmas över.

Anders Brännström, Uppsala
Bo Hansson, Gimo
Victor Ramström, Kalmar   

Förtroendevalda inom Svenska kyrkan tillhörande nomineringsgruppen POSK.

Framgång för POSK vid årets kyrkomöte

Förra veckan så genomfördes andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Det blev långa dagar med debatt och beslut från morgon och fram till midnatt i något fall. Men kyrkomötet tog sig tillslut igenom de ärenden som var uppe för beslut. Talartiden blev något kortare de två sista dagarna och troligen hade det blivit ett rimligare tidsschema om den partipolitiska debatten bitvis inte hade lyst igenom.

POSKs ledamöter var flitiga i talarstolen och debatterade sakligt för de förslag som fanns i olika motioner eller från utskotten. Och det gav också lite utdelning! Inför kyrkomötets andra session var det två av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in som föreslogs få bifall, det blev fyra!

Kyrkomötet beslutade att bifalla följande motioner som ledamöter från POSK lämnat in:

  • Motion 2023:77 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel
  • Motion 2023:86 om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.
  • Motion 2023:66 om att:
    • uppdra till kyrkostyrelsen att inför kyrkovalet 2025 genomföra en samlad distribution av alla via kyrkostyrelsen tryckta valsedlar direkt från tryckeri till respektive valnämnd för vidare distribution till vallokalerna avseende samtliga val till kyrkomöte, stiftsfullmäktige samt kyrkofullmäktige.
    • uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär att en begränsning införs när det gäller hur stort bidrag för valsedlar som maximalt kan utgå om församlingar/pastorat, stift och kyrkomötet beslutar om ett sådant bidrag.
    • uppdra till kyrkostyrelsen att säkerställa kostnaderna för valsedlar och valsedelsdistribution fördelas på nationell nivå, stiftsnivå samt lokal nivå avseende de tre valen.
  • Motion 2023:97 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda införandet av enhetsvalsedlar i kyrkovalet.

Med anledning av motion  2023:63 från POSK om att stärka församlingsrådens ställning beslutade kyrkomötet att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Roligt med den framgång gällande valsedlar som kyrkomötet nu beslutat om i motionerna 66 och 97 och där utskottet föreslagit avslag på motionerna. Hanteringen har varit omfattande och tagit tid och resurser i anspråk från nomineringsgrupperna. Framöver kommer detta att bli betydligt enklare. Med samlad distribution redan vid kyrkovalet 2025 och steg i rätt riktning för att ytterligare förenkla till kyrkovalet 2029 med enhetsvalsedlar som innebär att det är en gemensam valsedel för grupperna till respektive val.

Kyrkomötet fattade också beslut i en mängd andra ärenden. De flesta motioner fick avslag, så som det brukar vara, och också vad som borde ske med de förslag som lämnas in som inte är något som kyrkomötet bör besluta om.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Dags för session två av kyrkomötet

Nu återsamlas kyrkomötets ledamöter i Uppsala för den andra session av årets kyrkomöte. I veckan ska de 251 ledamöterna i dagarna tre debattera och besluta kring de 83 betänkande som blev resultatet efter den första sessionens arbete i utskotten.

Av de 104 motioner som lämnats in är det 9 stycken som föreslås få bifall av utskotten. Ytterligare några motioner föreslås anses vara besvarade och några förslag har utskotten lagt med anledning av motioner. Hur kyrkomötet väl väljer att besluta återstår att se.

Av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in är det två som föreslås få bifall. Dels handlar det om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel och dels om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Med anledning av en motion från POSK om att stärka församlingsrådens ställning föreslås kyrkomötet besluta att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Under söndagen samlas POSKs kyrkomötesgrupp till samling för att diskutera de olika förslagen till beslut och informera varandra i de fall det finns frågor att reda ut kring utskottens betänkanden. De 47 ledamöterna är redo för att debattera och fatta beslut!

Här kan du se vilka som är ledamöter i kyrkomötet för POSK.

Debatten och besluten går att följa via en livesändning på kyrkomötets webbplats.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Ur POSKs program mandatperioden 2022–2025:
”Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.”

Årets kyrkomöte är öppnat

Nu är årets kyrkomöte igång! Under veckan träffas kyrkomötets 251 ledamöter i Uppsala för att arbeta med de ärenden som är aktuella i kyrkomötets 8 utskott. Det är de skrivelser som kommer från kyrkostyrelsen och de 104 motioner som ledamöter lämnat in tidigare i år. Under veckan arbetar utskotten med att arbeta fram förslag till beslut i de olika ärendena. Detta resulterar så småningom i betänkanden som ligger till grund för besluten som fattas vid nästa session av kyrkomötet i november.

Kyrkomötet öppnades under tisdagen med en högtidlig mässa i Uppsala domkyrka. Förutom alla ledamöter, biskopar och andra deltog även kronprinsessan, talmannen och socialministern. Mässan leddes av Erik Eckerdal, biskop i Visby stift. Från den Evengeliska kyrkan i Tyskland (EKD) deltog dess ordförande för synoden Anna Nicole Heinrich med en hälsning. Under kyrkomötets öppnande spelade två unga orgelelever från Uppsala som fick rungande applåder av de närvarande. Kyrkomötets öppnande går att se i efterhand via kyrkomötets hemsida.

POSK-gruppens 47 ledamöter har på olika sätt förberett sig inför denna session av kyrkomötet, genom motionsskrivande, att läsa massor med handlingar och med digitala möten med kollegor kring de aktuella ärendena. Nu sker arbetet i Universitetshuset med att få så stort gehör som möjligt i utskotten i de frågor som ligger särskilt nära POSK.

Victor Ramström
Ledamot av kyrkomötet

Stärk församlingsrådens ställning

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 16 stycken motioner. I motion 2023:63 skriver flera ledamöter från POSK och andra grupper om att stärka församlingsrådens ställning

Motionens motivering:

Den viktigaste utvecklingsfrågan för Svenska kyrkan i framtiden är att stärka dess församlingar. Svenska kyrkans existens bygger på levande församlingar och möjligheten att erbjuda församlingens medlemmar andlig näring och gemenskap genom att skapa goda förutsättningar för mission och gudstjänstliv, diakoni och undervisning. Här spelar församlingsrådet, den demokratiskt valda styrelsen för pastoratens församlingar, en avgörande viktig roll.

Från 2014, dvs. i snart tio år, har det funnits församlingsråd som utgör styrelser i församlingar som ingår i pastorat, vilka enligt 2 kap. 5 § kyrkoordningen definieras som sådana kyrkliga samfälligheter som får finnas enligt 8 § lagen om Svenska kyrkan. Med denna reform hoppades man att stoppa den ”församlingsdöd” som präglat Svenska kyrkan efter relationsförändringen 2000. Små församlingar skulle då kunna leva vidare i kraft av den trygga ekonomi kring den grundläggande uppgiften som den nya samfälligheten, pastoraten, kunde erbjuda. Idag kan vi konstatera, efter nio år, att denna förhoppning om att kunna bevara församlingar under pastoratets trygga hägn, inte helt förverkligats, utan att ett antal församlingar har slagits ihop inom pastoratet eller uppgått i en enda stor ny församling.

Den bild man får av församlingsrådens ställning och mandat i pastoraten efter dessa år, genom massmedia och rapporter från olika stift, är splittrad. Röster från många församlingar vittnar om att församlingsrådens roll är marginell och att en konstruktiv dialog mellan församlingsråd och kyrkoråd respektive kyrkoherde saknas, medan andra tycker att råden fungerar bra och att det under åren har utvecklats ett meningsfullt samråd mellan kyrkoråd och församlingsråd i de för församlingen väsentliga frågorna oavsett delegationsordningens utformning och var besluten formellt ligger.

Kyrkoordningen är tydlig beträffande församlingen och dess förtroendevalda. I inledningstexten till sjunde avdelningen står:

De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De utövar sitt uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det förtroendevalda organ de ingår i.

Att en församling ingår i ett pastorat innebär inte att församlingsrådet som församlingens styrelse fråntas sitt ansvar. För att detta ansvar ska kunna tas krävs naturligtvis en aktiv roll av de förtroendevalda i församlingen att verka för den grundläggande uppgiften i alla dess aspekter. En av Svenska kyrkans mest grundläggande principer är närheten mellan den gudstjänstfirande gemenskapen och församlingens förtroendevalda.

Under åren 2014 och 2015 lämnades ett antal motioner in som på olika sätt berörde strukturreformen och behovet av utvärdering av den. I kommentaren till kyrkoordningens fjärde kapitel under rubriken Församlingsråd framkommer att kyrkomötet 2015 beslutade, med anledning av motionerna 2015:5 och 2015:60, att uppdra till kyrkostyrelsen att följa upp hur strukturreformen utfallit med särskilt fokus på församlingsråden. År 2017 redovisades resultatet av detta uppdrag i det årets årsredovisning för den nationella nivån (KsSkr 2017:2) och i Nyckeln för Svenska kyrkan, kapitel 3. I årsredovisningen anförs bland annat:

att lämplig metod och form för att följa strukturförändringar, med fokus på församlingsråd, är att årligen följa utvecklingen via befintlig statistik och regelbundet återkommande enkätstudier, förslagsvis vart tredje eller vart femte år.

I Nyckeln till Svenska kyrkan 2017 noteras att:

församlingsrådets handlingsutrymme är starkt begränsat. Uppgifterna handlar i liten utsträckning om att besluta om frågor gällande den grundläggande uppgiften och möjligheten att påverka församlingens verksamhet. Frågan är om man kan förstå den funktionen som styrelse då man knappt befinner sig på beslutsarenan beträffande områdena diakoni, undervisning och mission.

År 2017 kom det ytterligare fyra nya motioner på detta tema. De avslogs samtliga, men kyrkomötet beslutade, med anledning av motionerna, att informera kyrkostyrelsen om behovet av en kontinuerlig uppföljning av strukturförändringarnas konsekvenser.

Vi motionärer kan nu konstatera, sex år senare, att en sådan uppföljning inte skett, och att det nu har gått tillräckligt lång tid för att undersöka hur församlingsråden fungerar i förhållande till de förväntningar som beskrevs i strukturutredningen Närhet och samverkan (SKU 2011:2), där det står att församlingsråd i större församlingar borde kunna få precis samma ställning som kyrkoråden tidigare hade i förhållande till kyrkonämnden i en samfällighet:

Pastoratets kyrkoråd kan delegera olika uppgifter till församlingsrådet. Vad det blir fråga om är inte närmare reglerat i kyrkoordningen och kommer säkert att bero bl.a. på pastoratens och församlingarnas storlek. Det finns nu föreskrivet i kyrkoordningen att kyrkonämnden ska uppdra till kyrkoråden i församlingarna att disponera anslagen för den grundläggande uppgiften. Inget hindrar att man tillämpar den ordningen även fortsättningsvis. Även i övrigt kan man behålla den uppgiftsfördelning mellan kyrkonämnd och kyrkoråd som har fastställts genom delegationsbeslut från kyrkonämndens sida. (Närhet och samverkan, sidan 250)

Så har det knappast blivit. Det förekommer enligt vår uppfattning få delegationer från kyrkoråd till församlingsråd, inte ens i de största enheterna. Pastoraten tycks på många håll ha utvecklats till maktcentra, där kyrkoherde och kyrkoråd visat sig vara ovilliga att släppa ifrån sig något verkligt inflytande till församlingsråden.

Med anledning av dagens diskussion kring församlingsrådens ställning och mandat och mot bakgrund av strukturutredningens ambitioner är det därför angeläget att kyrkostyrelsen på nytt initierar en noggrann uppföljning av hur församlingsråden fungerar efter nio års verksamhet och särskilt granskar i vilken mån beslut har delegerats från kyrkoråd till församlingsråd. En sådan uppföljning ger sedan kyrkostyrelsen underlag för att återkomma till kyrkomötet med förslag på hur församlingsråden, och därmed församlingarnas verksamhet, kan främjas och utvecklas så att församlingsrådet, som styrelse för det lokala pastorala området, får ett tydligare ansvar över församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. (2 kap. 1 § kyrkoordningen). Den teologiskt och kyrkorättsligt principiellt tveksamma sorteringen av den grundläggande uppgiftens fyra dimensioner som utvecklats på många håll, dvs. församlingsrådet med visst ansvar för gudstjänsten och kyrkorådet för främst diakoni, undervisning och mission, skulle då undanröjas. Kyrkomötets beslut 2012 utifrån strukturutredningen Närhet och samverkan kan inte tolkas på annat sätt än att församlingsrådet, såsom församlingens styrelse, skulle ha ansvar för den grundläggande uppgiften i dess helhet. Pastoratets kyrkoråd i sin tur skulle, inom ramen för sitt övergripande pastorala och ekonomiska ansvar, se till att församlingens grundläggande uppgift utövades på ett tillfredsställande sätt, till exempel genom att små församlingar inom pastoratet kunde samverka kring vissa av den grundläggande uppgiftens dimensioner.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att

  1. utreda hur församlingsråden fungerar i förhållande till de förväntningar som beskrevs i strukturutredningen Närhet och samverkan (SKU 2011:2),
  2. i utredningen särskilt beakta i vilken utsträckning formell delegation har getts till församlingsråden som ger dem beslutsmandat utöver vad som föreskrivs i kyrkoordningen,
  3. med beaktande av framkomna utredningsresultat återkomma till kyrkomötet med förslag till ändringar av kyrkoordningen som säkerställer att församlingsråden får ett tydligare ansvar över församlingens grundläggande uppgift.

Sten Janson (POSK),
Marie Wojidkow
(POSK),
Nils Gårder
(POSK),
Kjell Kallenberg
(POSK),
Anders Brunnstedt (POSK),
Lisa Tegby (POSK),
Lena Arman (POSK),
Boel Johansson (POSK),
Tomas Rosenlundh (ÖKA),
Karin Janfalk (ÖKA),
Margareta Karlsson
(ÖKA),
Bengt Kjellgren
(BA)

104 motioner till årets kyrkomöte

Uppstart på hösten betyder också uppladdning inför årets kyrkomöte! Ledamöterna träffas i Uppsala under två sessioner i höst den 3-6 oktober och 20-22 november. Vid den första sessionen sker kyrkomötets arbete i olika utskott och vid den andra genomförs debatt och beslut i plenum med samtliga 251 ledamöter.

I början på augusti var sista dag att lämna in motioner till kyrkomötet. Efter att motionstiden gick ut kunde det konstateras att 104 motioner har skickats in. Här nedan ser du en sammanställning av hur många motioner som har undertecknats av ledamöter från de olika grupperna:

ViSK – 21 motioner
Sverigedemokraterna
 – 18 motioner
POSK – 16 motioner
FiSK – 13 motioner
Alternativ för Sverige – 10 motioner
Borgerligt alternativ
 – 9 motioner
Centerpartiet – 9 motioner
MPSK – 9 motioner
Frimodig kyrka – 7 motioner
Himmel och Jord – 7 motioner
ÖKA – 5 motioner
Socialdemokraterna – 4 motioner
Biskopar – 4 motioner
Kristdemokrater – 3 motioner

En motion kan ha undertecknats av flera ledamöter från olika nomineringsgrupper. Därför blir summan här över högre än 104. En del grupper har fler engagerade motionsskrivare än andra. POSK är den grupp som har flest olika personer som motionärer, 20 ledamöter. Fler än så har också varit delaktiga i arbetet då POSKs ledamöter samlats digitalt vid två tillfällen under sommaren.

Vad handlar då de inlämnade motionerna om? Ja, allt möjligt faktiskt. Om konferenser för landets kristna, om tvångsförvaltning av församlingar, om att värna våtmarker, om församlingsråd, om valsedlar, om krematorieverksamhet, om utbildning av kyrkomusiker och mycket, mycket mer.

Alla motioner finns att läsa i sin helhet på kyrkomötets webbsida. Här nedan listas de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in:

Följande motioner har undertecknats av ledamöter från POSK:
50 – Frikoppla församlings- och kommungränser
63 – Stärk församlingsrådens ställning
66 – Valsedelsdistribution
77 – Nationell finansiering av kantorsutbildningen
79 – Upptagande i Svenska kyrkan
80 – Konfirmation som valbarhetskriterium
86 – Säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker
91 – Domkyrkoorganisten som musiksakkunnig
92 – Tillsyn också över förtroendevalda
93 – Rösträtt för fler ledamöter i utskotten
96 – Lojalitet mot kyrkoordningen
97 – Införande av enhetsvalsedlar
98 – Friår från kyrkoavgift
102 – Vegetariska måltider på kyrkomötet
103 – Intranätet och idealiteten
104 – Klimatnödläge

Motionerna kommer att börja behandlas den 3 oktober då kyrkomötet träffas för sin första session.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Årsmötet genomfört

I helgen samlades ca 70 POSKare från hela landet i Stockholm då POSK genomförde sitt riksårsmöte. Årsmötesdagen inleddes med mässa i S:t Ansgars kyrka följt av lunch och årsmötesförhandlingar i församlingshuset i Alvik.

På årsmötet valdes en ny styrelse som under det närmaste året kommer bestå av:
Amanda Carlshamre, ordförande
Per Lindberg, vice ordförande
Nils Gårder, ledamot
Mats Rimborg, kassör
Sofia Westerdahl, ledamot

Anna Lundblad, sekreterare
Anders Brunnstedt, ersättare
Jan Eckerdal, ersättare
Peter Lundborg, ersättare
Josefine Carlsén, ersättare

Vi hälsar särskilt Jan, Peter och Josefine välkomna till styrelsen! Sofia har tidigare varit ersättare och valdes nu till ledamot.

Det har alltså blivit några justeringar mot tidigare i styrelsen. Erik Eckerdal valdes under 2022 till biskop i Visby stift och lämnade med det arbetet i styrelsen. Marie Rydén Davoust och Katarina Glas hade avböjt omval inför årsmötet. Marie har varit POSKs vice ordförande och avtackades särskilt i samband med årsmötet. Ett varmt och stort tack till er för alla era insatser i styrelsen och för POSK!

Årsmötet beslutade också att anta reviderade stadgar för POSK, samt normalstadgar för stiftsföreningar och lokalföreningar.

Victor Ramström
informatör

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Två nya biskopar vigda

Söndagen den 15 januari 2023 hölls högmässa med biskopsvigning i Uppsala domkyrka. Då vigdes Marika Markovits till biskop i Linköpings stift samt Erik Eckerdal till biskop i Visby stift.

Vigningen förrättades av ärkebiskop Martin Modéus i närvaro av kungen och drottningen, statsminister Ulf Kristersson, utländska gäster och Svenska kyrkans biskopar.

Erik Eckerdal valdes den 10 oktober till biskop i Visby stift och efterträder Thomas Petersson. Erik har varit direktor för Samariterhemmet diakoni i Uppsala sedan 2018. Han prästvigdes i Visby stift år 2000. Hans prioriteringar för Visby stifts församlingar på Gotland och inom SKUT grundas på de utmaningar som kyrkan står inför. Utifrån dessa finns det framför allt fem aspekter av kyrkans liv som Erik Eckerdal vill prioritera som biskop i Visby stift. Dessa är teologi och undervisning, andligt liv, ekumenik, diakoni och ekonomi.

Marika Markovits valdes den 7 november till biskop i Linköpings stift och efterträder Martin Modéus. Marika prästvigdes år 1994 för Stockholms stift och har de senaste två åren varit domprost i Stockholm. 2003-2020 arbetade hon på Stockholms Stadsmission, varav större delen av tiden som direktor. Hennes hjärta klappar för de sociala frågorna, för diakonin i stiftet och hon lyfter även att barn och ungas plats i kyrkan är ett särskilt viktigt område.

Foto: Magnus Aronson/Ikon