fbpx

Dags för kyrkomöte

Skrivet av

I veckan är det dags för årets kyrkomöte. Själva öppnandet sker på tisdagen under högtidliga former i Uppsala domkyrka i närvaro av H.M. Konungen och H.M. Drottningen, socialminister Jakob Forssmed, kulturminister Parisa Liljestrand, landshövding Stefan Attefall, förtroendevalda ledare för kyrkor i Danmark, Finland, Norge och Island samt Svenska kyrkans biskopar. Den inledande gudstjänsten leds av Skara stifts biskop Ulrica Fritzson. Inledningsgudstjänsten med kyrkomötets öppnande sänds även direkt på Svenska kyrkans webbsida.

Årets kyrkomöte har temat ”Kyrkan i det offentliga rummet”. Tematiken innebär att motionerna måste ha en koppling till temat eller till någon av kyrkostyrelsens övriga skrivelser. Temat har kyrkomötet självt valt och det är hämtat från Lutherska världsförbundets skrift med samma namn. Till att börja med hade 86 motioner lämnats in till årets kyrkomöte. Tio av dem drogs tillbaka av motionärerna då kyrkomötets presidium gjorde bedömningen att de inte gick att koppla till temat och ytterligare tre föreslås avvisas när kyrkomötet tar upp sitt arbete. Av de 73 motionerna har POSKare varit med och lämnat in 12 stycken.

Under veckan arbetar utskotten med att ta fram förslag till beslut i de olika ärendena. Detta resulterar så småningom i betänkanden som ligger till grund för besluten som fattas vid nästa session av kyrkomötet i november. POSK-gruppens 47 ledamöter har på olika sätt förberett sig inför denna session av kyrkomötet. Nu sker arbetet med att få så stort gehör som möjligt i utskotten i de frågor som ligger särskilt nära POSK.

Under den första sessionen kommer ledamöter och biskopar mötas i universitetshuset i Uppsala för utskottsarbete, tematiska seminarier, föreläsningar och kulturprogram. Den andra sessionen, med debatt och beslut, äger rum på Uppsala Konsert & Kongress i november.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Dags att vakna och ta tag i situationen

Skrivet av

Tre POSKare skriver i Kyrkans Tidning där de föreslår att Svenska kyrkans nationella nivå omgående tillsätter en extern och helt oberoende utredare för att reda ut händelserna kring IT-attacken i november.

Svenska kyrkan utsattes 23 november för en omfattande så kallad ransomwareattack. Utan att gå in på teknikaliteter kring begreppet var angreppet något som Svenska kyrkan inte kan acceptera.

Som förtroendevalda uppfattar vi att en stor mängd personella, ekonomiska och andra resurser har behövt avdelas från annan viktig verksamhet för att rätta till bristerna. Vilka skador som attacken långsiktigt har tillfogat Svenska kyrkan och dess medlemmar är ännu inte känt. När vi efter attacken hör oss för uppfattar vi information som indikerar att Svenska kyrkans nationella nivå under många år har tagit alltför lätt på säkerheten. 2022 avgick Svenska kyrkans säkerhetschef och hans två närmaste medarbetare. Anledningen torde inte ha varit att de tyckte att arbetet med säkerhetsfrågor inom Svenska kyrkan fungerade så bra att deras tjänster inte länge behövdes, snarare tvärt om.

Bilden av Svenska kyrkans hantering av säkerhetsfrågor är osäkerhet och otydlighet kring så fundamentala frågor som vem som är säkerhetschef respektive säkerhetsskyddschef på Svenska kyrkans nationella nivå. En organisation som sänder sådana amatörmässiga signaler utåt betraktas som utmärkta mål av kriminella organisationer eller andra angripare. De uppvisade svagheterna närmast provocerar till angrepp.

Vi ställer oss frågan: Om det är så svagt organiserat med IT- säkerhet som det verkar, hur står det då till i andra säkerhetsrelaterade områden som civilt försvar, krisberedskap, säkerhetsskyddsanalys, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, kontinuitetshantering, risk- och sårbarhetsanalyser med mera?

Vi vill understryka att på stifts-, pastorats- och församlingsnivå finns många exempel på idogt och framgångsrikt arbete med säkerhet. Andra delar av kyrkan har dessvärre uppvisat brister i hanteringen. En anledning är att stödet från kyrkans nationella nivå inte har varit optimalt. Nu när stora gemensamma system införs inom Svenska kyrkan är det särskilt viktigt att alla kan lita på att den nationella nivån fullt ut tar sitt ansvar även för de viktiga säkerhetsfrågorna.

Som förtroendevalda förväntar vi oss att Svenska kyrkans nationella nivå tar tag i situationen på ett tydligt och kraftfullt sätt. Vi föreslår att Svenska kyrkans nationella nivå omgående tillsätter en extern och helt oberoende utredare för att reda ut händelserna kring IT-attacken i november. Frågor som behöver besvaras är bland annat:

  • Vad hände egentligen?
  • Vilka åtgärder borde ha varit vidtagna för att undvika IT- attacken?
  • På vilket sätt kan motsvarande IT-attacker undvikas i framtiden?
  • Hur kan förmågan förbättras i områden som civilt försvar, krisberedskap, säkerhetsskyddsanalys, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, kontinuitetshantering, risk- och sårbarhetsanalyser med mera?

Om inte utredaren har fått sitt uppdrag senast under januari 2024 är detta att räknas som ännu ett tillkortakommande i Svenska kyrkans nationella nivås hantering av säkerhetsfrågor.

En delrapport om omedelbara åtgärder för att rätta till allvarliga och uppenbara brister bör kunna redovisas redan efter någon månad.

En slutrapport bör vara tydlig i hur framtida attacker ska kunna undvikas och säkerhetstänkandet vid Svenska kyrkans nationella nivå ska hunna höjas till en nivå som vi som kyrka inte behöver skämmas över.

Anders Brännström, Uppsala
Bo Hansson, Gimo
Victor Ramström, Kalmar   

Förtroendevalda inom Svenska kyrkan tillhörande nomineringsgruppen POSK.

Framgång för POSK vid årets kyrkomöte

Skrivet av

Förra veckan så genomfördes andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Det blev långa dagar med debatt och beslut från morgon och fram till midnatt i något fall. Men kyrkomötet tog sig tillslut igenom de ärenden som var uppe för beslut. Talartiden blev något kortare de två sista dagarna och troligen hade det blivit ett rimligare tidsschema om den partipolitiska debatten bitvis inte hade lyst igenom.

POSKs ledamöter var flitiga i talarstolen och debatterade sakligt för de förslag som fanns i olika motioner eller från utskotten. Och det gav också lite utdelning! Inför kyrkomötets andra session var det två av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in som föreslogs få bifall, det blev fyra!

Kyrkomötet beslutade att bifalla följande motioner som ledamöter från POSK lämnat in:

  • Motion 2023:77 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel
  • Motion 2023:86 om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.
  • Motion 2023:66 om att:
    • uppdra till kyrkostyrelsen att inför kyrkovalet 2025 genomföra en samlad distribution av alla via kyrkostyrelsen tryckta valsedlar direkt från tryckeri till respektive valnämnd för vidare distribution till vallokalerna avseende samtliga val till kyrkomöte, stiftsfullmäktige samt kyrkofullmäktige.
    • uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär att en begränsning införs när det gäller hur stort bidrag för valsedlar som maximalt kan utgå om församlingar/pastorat, stift och kyrkomötet beslutar om ett sådant bidrag.
    • uppdra till kyrkostyrelsen att säkerställa kostnaderna för valsedlar och valsedelsdistribution fördelas på nationell nivå, stiftsnivå samt lokal nivå avseende de tre valen.
  • Motion 2023:97 om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda införandet av enhetsvalsedlar i kyrkovalet.

Med anledning av motion  2023:63 från POSK om att stärka församlingsrådens ställning beslutade kyrkomötet att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Roligt med den framgång gällande valsedlar som kyrkomötet nu beslutat om i motionerna 66 och 97 och där utskottet föreslagit avslag på motionerna. Hanteringen har varit omfattande och tagit tid och resurser i anspråk från nomineringsgrupperna. Framöver kommer detta att bli betydligt enklare. Med samlad distribution redan vid kyrkovalet 2025 och steg i rätt riktning för att ytterligare förenkla till kyrkovalet 2029 med enhetsvalsedlar som innebär att det är en gemensam valsedel för grupperna till respektive val.

Kyrkomötet fattade också beslut i en mängd andra ärenden. De flesta motioner fick avslag, så som det brukar vara, och också vad som borde ske med de förslag som lämnas in som inte är något som kyrkomötet bör besluta om.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Dags för session två av kyrkomötet

Skrivet av

Nu återsamlas kyrkomötets ledamöter i Uppsala för den andra session av årets kyrkomöte. I veckan ska de 251 ledamöterna i dagarna tre debattera och besluta kring de 83 betänkande som blev resultatet efter den första sessionens arbete i utskotten.

Av de 104 motioner som lämnats in är det 9 stycken som föreslås få bifall av utskotten. Ytterligare några motioner föreslås anses vara besvarade och några förslag har utskotten lagt med anledning av motioner. Hur kyrkomötet väl väljer att besluta återstår att se.

Av de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in är det två som föreslås få bifall. Dels handlar det om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att i högre grad än idag finansiera kantorsutbildningen med nationella medel och dels om att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt intensifiera och samordna arbetet med att säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Med anledning av en motion från POSK om att stärka församlingsrådens ställning föreslås kyrkomötet besluta att uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till att en fortlöpande uppföljning särskilt inriktad på strukturförändringarnas konsekvenser för församlingarna och församlingsråden genomförs.

Under söndagen samlas POSKs kyrkomötesgrupp till samling för att diskutera de olika förslagen till beslut och informera varandra i de fall det finns frågor att reda ut kring utskottens betänkanden. De 47 ledamöterna är redo för att debattera och fatta beslut!

Här kan du se vilka som är ledamöter i kyrkomötet för POSK.

Debatten och besluten går att följa via en livesändning på kyrkomötets webbplats.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Ur POSKs program mandatperioden 2022–2025:
”Rekryteringen av kyrkomusiker behöver stärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs.”

Beslut vid kyrkomötet

Skrivet av

Förra veckan genomfördes den andra sessionen av årets kyrkomöte i Uppsala. Då diskuterades de motioner och förslag till beslut som kyrkomötets utskott tidigare lämnat i de olika ärendena, slutligen fattades så besluten. Det var långa dagar för ledamöterna på plats med möten som började på morgonen och avslutades först runt midnatt de första dagarna. Trots detta var flera ledamöter från POSK flitiga och tydliga i debatten!

Två frågor har varit särskilt omdebatterade inför kyrkomötet. Om kyrkliga begravningsbyråer ska vara tillåtet inom Svenska kyrkan och om präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst. POSK kan konstatera att kyrkomötets beslut i båda dessa frågor blev enligt gruppens linje.

POSK har länge drivit och varit för att församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet. Vi ser det som en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift, inte minst i dess diakonala dimension. Kyrkliga begravningsbyråer kan även vara ett sätt att värna den kyrkliga begravningsseden där vi ser en stor förändring de senaste åren. Frågan om församlingar ska kunna bedriva begravningsbyråverksamhet har varit aktuell i 20 års tid och med det är beslutet som nu är fattat välkommet.

När det gäller frågan om att präster som inte vill viga samkönade par ska kunna förklaras obehöriga som präst så beslutade kyrkomötet att avslå de motioner som fanns i ämnet. POSK menar att Svenska kyrkan ska viga alla par, oavsett deras sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. POSK menar samtidigt att en präst ska kunna säga nej till att förrätta en specifik vigsel. Detta är det beslut som Kyrkomötet fattade 2009, och som POSK menar ska fortsätta gälla i sin helhet. En linje som också läronämnden och biskopsmötet framfört under året och flera biskopar var flitiga att försvara denna ordning i debatten. Den detaljreglering av domkapitlens och biskoparnas tillsyn som motionerna innebar bör alltså inte vara något för kyrkomötet att reglera.

Till årets kyrkomöte hade ledamöter från POSK deltagit i 10 stycken motioner. De flesta av dessa avslogs men i några fall nådde motionerna en viss framgång där tre fick bifall och två ledde till beslut med anledning av motionen.

  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:39, punkt 1, i vilken föreslogs att kyrkostyrelsen ska ges i uppdrag att utreda orsakerna till de påtagligt ökade begravningskostnaderna inom Svenska kyrkan.
  • Kyrkomötet beslutade att bifalla motion 2022:52 som föreslog ett ekonomiskt garantistöd till Marie Cederschiöld högskola för att möjliggöra antagning av kyrkomusikerstudenter våren 2023.
  • Kyrkomötet beslutade också att bifalla motion 2022:81 som föreslog att kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag till en procentspärr till kyrkomötet samt att utjämningsmandat endast ska fördelas mellan de nomineringsgrupper som först erhållit minst ett fast valkretsmandat.
  • Med anledning av motion 2022:85 gavs uppdraget till kyrkostyrelsen att utreda möjligheter till insatser som kompletterar redan vidtagna och planerade åtgärder av nationell nivå med syfte att stödja Svenska kyrkans enheter i arbetet med att efterleva lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och i näraliggande frågor.
  • Med anledning av motion 2022:31 föreslå kyrkostyrelsen att tillsätta ett råd för lärande och undervisning.

Kyrkomötet fattade utöver detta en mängd beslut kring andra motioner där de flesta fick avslag. Också detta i enlighet med gruppens linje. Samtidigt fanns det givetvis flera frågor där vi hade önskat ett annat utfall, där fortsätter vi kämpa vid kommande kyrkomöten. Alla beslut från årets kyrkomöte finns att läsa här.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Information efter kyrkomötets beslut

Skrivet av

Gällande beslutet att granska folkrättens tillämpning i Israel-Palestina:

För en vecka sedan avslutades kyrkomötet 2021 sin sista beslutssession. Då fattades med röstsiffrorna 127–103 ett beslut om

Att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Tyvärr sprids på flera håll felaktig eller vilseledande bild av vad kyrkomötet egentligen har beslutat. Det nämns exempelvis att motionen har fått bifall och det har kallats ”apartheidbeslutet”. Kyrkomötet beslutade att avslå motion 2021:27 som låg till grund för beslutet, men beslöt alltså att bifalla att-satsen ovan.

Det finns alltså inte ett beslut om att Svenska kyrkan ska granska i sig själv, utan att lyfta frågan om granskning av folkrätten. Hur beslutet kommer att tolkas och arbetas vidare med är en delikat fråga för kyrkostyrelsen att hantera.

POSK har fått många frågor sedan beslutet fattades kring vad beslutet egentligen syftar till och hur POSK som grupp röstat i frågan. Flera av nomineringsgrupperna var enligt resultatet splittrade, men bland POSK-ledmöterna röstade en klar majoritet emot förslaget. Beslutet togs med 127 mot 103 röster, och med det var det alltså inte ett särskilt enigt kyrkomöte som beslutade i frågan. Från POSK röstade 11 ledamöter ja till förslaget och 28 röstade nej, och från POSK förekommer flera reservationer (som offentliggörs först i februari när protokollet är justerat). Vi är måna om att värna den ordning som finns inom POSK där varje ledamot är fri att rösta efter sin egen övertygelse. Svenska kyrkan ska inte vara en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap. Det kommer att finnas beslut där vi inte tycker lika även framöver, men POSK som nomineringsgrupp driver gemensamt de frågor som organisationen kommit fram till i demokratisk anda och fastställt i vårt program. Detta är alltså, fortsatt, inte en fråga som POSK som grupp kommer att driva framöver.

Amanda Carlshamre
Ordförande, POSK

 

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Vem ska bestämma var?

Skrivet av

En vecka har gått sedan alla medlemmar i Svenska kyrkan hade möjlighet att vid kyrkovalet välja vem som bestämma i kyrkan. Det preliminära resultatet har vi fått och vi kommer att återkomma till en mer utförlig rapport från de olika stiften.

Men jag läser ikväll en ledare i Smålandsposten. Det är ledarskribent Jacob Sidenvall som berättar om en enskild motion till höstens (s)-kongress.

https://www.smp.se/ledare/s-motion-for-kyrka-och-parti-af2968bb/

Sidenvall berättar att emotionären till (s)-kongressen ifrågasätter socialdemokraternas inblandning i kyrkovalet, med hänvisning till att det är socialdemokrater som inte är medlemmar som är med och bestämmer hur det kyrkopolitiska programmet och vilka ledamöter som ska ställa upp. Motionären skriver:

”En vanlig kritik mot oss i samband med kyrkovalet är att partier inte borde ställa upp överhuvudtaget. Vårt svar är att medlemmar i Svenska kyrkan som också är socialdemokrater måste få lov att organisera sig i kyrkan.

Det argumentet bygger på att vi håller isär den grupp socialdemokrater som också är medlemmar i kyrkan, och de socialdemokrater som inte är det. I praktiken gör vi inte det idag.

Konsekvensen är att vi möjliggör för personer som inte är medlemmar i kyrkan att utöva inflytande över kyrkan: partiets nomineringsgrupp för politiska val nominerar till våra kyrkolistor, det kyrkopolitiska programmet går ut på remiss till våra partiföreningar.

Svenska kyrkan är en demokratisk folkrörelse liksom vi, och i praktiken sedan 20 år tillbaka en frikyrka bland andra, om än med en särskild ställning. Som demokratisk folkrörelse ska den givetvis styras av förtroendevalda medlemmar. Vårt partis struktur för kyrkopolitiken, där makten inte är förbehållen medlemmar i kyrkan, undergräver en grundläggande föreningsdemokratisk princip.”

Det här är ju oerhört intressant, vilket också Sidenvall kommenterar i artikeln.

Och det är ju precis det här som vi i POSK kritiserar. Vi kritiserar det valsystem som Svenska kyrkan har och konsekvenserna av det valsystemet – inte de enskilda personerna.

Och nu kommer också nyheten om att Centerns partistämma bestämt att de ska utreda fristående organisation inför kyrkovalet.

https://www.svd.se/c-utreder-fristaende-organisation-for-kyrkovalet

Så vänner – det rör på sig. Och kanske, kanske så är det så att droppen urholkar stenen. Och POSK program står sig. Att medlemmar i Svenska kyrkan ska kunna ställa upp i kyrkovalet utan att behöva binda sig till ett partipolitiskt parti. (Och att vi bara borde ha direkta val till lokal nivå och indirekta till övriga nivåer).

POSK är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

År 2000 förändrades relationen mellan Svenska kyrkan och den svenska staten. Helt fri gentemot staten är ändå inte Svenska kyrkan eftersom Lagen om Svenska kyrkan fortfarande utgör en koppling mellan stat och kyrka. POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun. Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas. POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

/Carina Etander Rimborg

Vara långsint eller inte…?

Skrivet av

Så är valsöndagen över och vi vaknar upp till en ny dag i eftervalsveckan. Ännu är det ett preliminärt valresultat för när alla förtidsröster och brevröster räknats in kan ett eller annat mandat flytta runt. Och sedan ska personrösterna räknas.

Men i det stora hela har vi resultatet klart och för oss i POSK är det glädjande att det gått så bra på de allra flesta ställen.

Ikväll hoppas jag att så många som möjligt delar i den valanalys och utbildning i vad som händer nu. Har du inte anmält dig så gör det nu till info@posk.se

Utbildning – Vad gör vi nu?
Det är dags att se till att få bästa möjliga utdelning av de röster vi har fått. Som tidigare informerats om håller POSK en digital utbildning den 21 september klockan 19-21 om det arbete som behöver ske och frågor som kan finnas. Anmäl dig till utbildningen, länk skickas ut.

Det är inte bara POSK som håller utbildning och valanalyskvällar, jag har sett att så även sker hos till exempel socialdemokraterna.

I mitt sociala medieflöde ser jag många olika typer av valanalyser. Och det är givetvis så att alla väljer att se valresultatet ur sitt eget perspektiv och siffror går att vända och vrida till ens egen fördel.

Men oaktat detta så hoppas jag, att vi i POSK kan lämna det som hände och sades under valdebatterna bakom oss. Det betyder inte att vi måste tycka lika som våra kamrater i de övriga nomineringsgrupperna. Vi har fortfarande våra hjärtefrågor som vi driver.

Men en sak är viktig att komma ihåg.

POSK kritiserar valsystemet och inte personerna! Jag säger det igen. POSK kritiserar valsystemet och inte personerna. Och det är viktigt att komma ihåg och påminna eventuella förorättade valda ledamöter i andra nomineringsgrupper.

En företrädare för den största nomineringsgruppen i kyrkomötet skrev i ett fb-inlägg. ”Nu har vi emellertid fått in ytterligare en högerextrem grupp…”. Läs meningen igen… Nu har vi emellertid fått in ytterligare en högerextrem grupp…” och jag tänkte då – att ja, just det, det är faktiskt ni som har fått in ytterligare en nomineringsgrupp i kyrkomötet pga av det valsystem som den största gruppen drev igenom.

Jag tycker det är konstigt att kritisera de nomineringsgrupper som väljs in, via ett valsystem, som den gruppen håller så hårt om ryggen. (Men jag delar oron över vad detta kommer att få för konsekvenser).

Men med det valsystem som POSK vill återgå till, nämligen direktval på lokal nivå och sedan indirekta val till stift och riksnivå, så skulle ingen av de två grupper som den största gruppen skyr som elden, tagit sig in. Betänk detta!

Låt oss nu glädjas över att POSKs agenda har fått sådant genomslag i mediebruset. Låt oss glädjas över våra framgångar. Låt oss förvalta detta förtroende och dessa mandat på allra bästa sätt.

Anmäl dig till informationsträffen tisdag 21 september! Och låt oss inte vara långsinta utan lyfta oss över det och göra det allra bästa och mesta av det resultat som väljarna har röstat fram. Och tvätta av er alla stämplar som andra försöker sätta på er och på POSK.

Och kom ihåg POSK kritiserar valsystemet och inte personerna!

/Carina Etander Rimborg, vald ledamot i kyrkomötet och Örgryte pastorat

Ingen kan tjäna två Herrar

Skrivet av

Texten har först varit publicerad i Hela Hälsningland 18 september. En replik av Erik Eckerdal och Anna-Lena Arousell Berglund>>

REPLIK: Ingen kan tjäna två Herrar

Den 14 september klagar en rad socialdemokratiska kyrkopolitiker på helahälsingland.se över att deras engagemang i kyrkan kritiseras för att de är socialdemokrater. De menar att det går alldeles utmärkt att kombinera ett kristet engagemang med ett politiskt engagemang och undrar varför de misstänkliggörs när de engagerar sig i kyrkan. Verkligen märkligt, om deras beskrivning skulle stämma. Problemet är dock, att de fullständigt har fått kritiken om bakfoten. Alternativt, vill de inte förstå kritiken.

Tårdrypande framställer sig skribenterna som offer för taskig kritik, som vill hindra dem från att finnas i kyrkan. Det är helt enkelt inte sant, vilket naturligtvis samtliga dessa socialdemokratiska politiker är medvetna om.

Posk – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – välkomnar varje person som vill engagera sig i kyrkan. Det går alldeles utmärkt att engagera sig i kyrkan och vara politiskt aktiv. Många personer i Posk är just det. Samtidigt tar Posk avstånd från att (S) som politiskt parti engagerar sig i kyrkan. Det är en avgrundsdjup skillnad mellan att en enskild kristen, med en viss politisk preferens, engagerar sig för sin kyrka och att ett yttre stående sekulärt parti, med beslut i partistyrelsen, agerar för att ta makten över Svenska kyrkan och använda henne för sina egna samhällspolitiska syften.

I alla andra sammanhang betonar (S) att religion och partipolitik ska hållas isär. Varför lever de inte upp till detta i kyrkan? Där driver de en total sammanblandning.

Det är troligt att de flesta socialdemokrater skulle reagera kraftfullt om till exempel Moderaterna eller Muslimska brödraskapet skulle agera för att ta makten över (S) partikongress. Ändå är det så (S) agerar som sekulärt parti i kyrkan.

Posk vill verka för en öppen och demokratisk folkkyrka, fri från partipolitisk splittring och maktutövning. En kyrka som har en reformerad och förenklad organisation, med mindre byråkrati och minskad centralisering, som undviker sammanslagningar av församlingar och som gläds över engagemang och frivillighet och avskaffar höga arvoden till politiker. En kyrka som är öppen och finns till för alla människor i en kärleksfull varm diakoni, där varje människa möts som en Guds skapelse och vän. Som är kreativ, firar gudstjänst med musik och körer i glädjefullt allvar och delar med sig till familj, grannar, vänner och ovänner.

Fram till den 19 september är det kyrkoval. Rösta på Posk – för en öppen, fri och demokratisk kyrka, utan partipolitik.

Anna-Lena Arousell Berglund, kandidat för Posk, Erik Eckerdal, kandidat för Posk

Det är skillnad på opolitiskt och partipolitiskt obunden!

Skrivet av

I kyrkovalets sista skälvande dygn så är debattklimatet ibland högt. I radio och TV och tidningar så är det många som vill ha ett ord med i laget. Som vill vara tydliga och som vill få fram sin åsikt.

En sak som jag vill förtydliga – återigen – är vikten av att använda rätt retorik och rätt ord.

Det är nämligen en väldig skillnad på ”opolitisk” och ”partipolitisk obunden”.

POSK är inte opolitiska. Varje demokratiskt beslut som fattas i ett församlingsråd, ett kyrkoråd, ett kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige eller i kyrkomötet är ju ett beslut som får konsekvenser, ett beslut som diskuterats fram och leder till en viss riktning. Det är alltså ett politiskt beslut. MEN för POSK är det är INTE ett beslut som baseras på partipolitik.

POSKs beslut står bortom skalan av höger och vänster – vi fattar beslut med vår kristna tro och vår vilja att sätta kyrkan i första rummet, som riktmärke och har vårt program, framtaget av organisationen som underlag.

Ett partipolitiskt beslut bygger däremot på att personen har satt på sig sin partikappa, personen har sitt partipolitiska program, fastställt av en partistyrelse, byggt på en partipolitisk ideologi som riktmärke. Och det är detta som POSK vänder sig emot.

POSK välkomnar alla medlemmar i Svenska kyrkan att vara med och ta ansvar, oavsett politisk tillhörighet i allmänna val. Men då lämnar du dina politiska ideologier i vapenhuset. Kom tillsammans i församlingen, i gemenskap och i gudstjänst och som systrar och bröder som delar bön och bröd och vin vid nattvardsbordet.

Låt oss med kyrkans bästa för ögonen, uppdraget att sprida Guds rike på jorden för ögonen, helt enkelt tillsammans bära ut det glada budskapet och evangeliet tillsammans.

Staten är till för alla invånare i landet. Staten har ett ansvar för alla invånare och ska därför vara religiöst neutral. Staten och de allmänna partierna ska därför inte lägga sig i styrningen av ett särskilt trossamfund.

Kyrkan däremot är till för alla sina medlemmar och ska därför vara partipolitiskt neutral. För kyrkan ska vara en profet, ett salt och ett ljus.

POSK är partipolitiskt obunden och inget annat!

/Carina Etander Rimborg
kandidat i kyrkovalet

Arkiv
Kategorier