Vad vill politikerna med Svenska kyrkan?

Vad vill politikerna med Svenska kyrkan? Frågan ställs av Transports representant Mikael Ladman i Fagersta-Posten den 24 juli.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/debatt-infor-kyrkovalet-vad-vill-de-svenska-politikerna-med-kyrkan

Det saknas information?

Ladman vill veta vad politikerna tänker med Svenska kyrkan, hur de vill utveckla verksamheten och framförallt hur de vill ta hand om kyrkogårdarna. Han påstår att det inte finns sådan information någonstans och han saknar debatten.

Svar från Centerpartiet

Svaret kommer i samma tidning (3 augusti) från centerpartisten Magnus Nystedt som hävdar att kyrkovalet rör alla – inte bara kyrkans medlemmar. Och sen försöker han berätta allt som Centerpartiet vill göra.

Och Nystedt radar upp en massa vackra ord om hur kyrkan ska vara välkomnande, demokratisk, ha ett värdigt bemötande ja, en massa saker som vilken kommun eller vanlig organisation som helst kan skriva under på. Och hur det ska satsats på förnybar el och laddstolpar.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/insandare-kyrkovalet-beror-alla-medlem-eller-inte

Var är klon?

Hur kan kyrkovalet gälla alla – inte bara medlemmar? Hur tänkte Nystedt där? Ok, jag ska inte raljera för mycket. För Nystedt lyfter också viktiga frågor, till exempel om hur församlingen är basen, hur besluten ska ligga nära verksamheten.

Men jag saknar ändå den där klon. Vad det är för skillnad på kyrkan och en vanlig organisation? För kyrkan är något helt annat än en kommun, en fotbollklubb eller ett företag.

POSK har visionerna

POSK har en tydlig vision för Svenska kyrkan och vi uttrycker den i flera punkter så här:

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan

    • ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro
    • förmedlar befrielse, hopp och livsmod
    • ser och tar vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
    • respekterar individen och gläds åt mångfalden
    • är en tydlig röst i samhället och visar på ett liv i rättvisa och frihet
    • förenklar sin organisation och struktur så att den främjar kyrkans uppdrag
    • är en brobyggare mellan olika kyrkliga traditioner och mellan kristna kyrkor
    • strävar efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Kyrkogårdarna

Svaret till Mikael Ladman när det gäller kyrkogårdarna är att Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet – förutom i Stockholm och Tranås.

Det innebär att det är den lokala församlingen som har det yttersta ansvaret för hur begravningsverksamheten sköts. Även om det är en separat ekonomi för den verksamheten.

POSK skriver i sitt program

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK vill arbeta för att värna. (…)

I dag finns det en begravningssamfällighet i Göteborg där ett antal pastorat och självständiga församlingar samverkar kring att sköta begravningsverksamheten. POSK menar att en samverkan inom ett större område än vad ett enskilt pastorat eller en församling utgör är en bra modell för begravningsverksamheten som ska kunna tillämpas på fler ställen i landet.

Begravningsverksamhet innefattar myndighetsutövning gentemot hela befolkningen. För närvarande ingår den i det kyrkliga huvudmannaskapet och har alltsedan medeltiden utgjort en väsentlig del av församlingens uppgift. Förutsättningarna för huvudmannaskapet har ändrats genom att staten har infört en enhetlig begravningsavgift för hela landet med undantag av Stockholm och Tranås som har kommunalt huvudmannaskap. Detta medför en ojämlikhet för människor beroende på var man bor. Huvudmannaskapet ifrågasätts framför allt i kommuner som fått en väsentlig höjning av begravningsavgiften. Kyrkogårdar kan även fortsättningsvis skötas av Svenska kyrkan såväl med som utan ett huvudmannaskap.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

I Kyrkans Tidning 24 juli 2021 finns en av artiklarna där nomineringsgrupperna får svara på frågor. Artikeln tar upp hur Kyrkan ska agera i samhällsdebatten. Frågorna som nomineringsgrupperna den här gången har svarat på är:

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Svaren redovisas längre ner i bloggen.

Vår uppgift som kristna

För POSK är det klart och tydligt och fullständigt självklart att kyrkans ska ta del av samhällsdebatten och också ta ställning i olika frågor – utifrån ett kyrkligt och teologiskt perspektiv. Det är vår uppgift som kristna. Det vi inte vill är att en partipolitisk agenda ska styra över den teologiska. Och partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

Ur programmet:

POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.

Läs artikeln från Kyrkans Tidning om vad de olika nomineringsgrupperna säger nedan

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

————————-

Majoritet vill peka på problemen i samhället

Kyrkans röst i samhällsdebatten är omdiskuterad. Men Kyrkans Tidnings valenkät visar på ett starkt stöd för att tron måste leda till politiska ställningstaganden. Andra svarar att kyrkan ska tala om tron, inte om partipolitiserade ämnen.

– Vi står inte bakom Svenska kyrkans hållning och ser ingen anledning till att kyrkan går ut med en ståndpunkt i frågan över huvud taget, den är alltför politiserad.

Det sa Olle Reichenberg, kyrkomötesledamot för Borgerligt alternativ, BA, i debatten efter det att Svenska kyrkans kyrkostyrelse avgett ett spontant remissyttrande om språkkrav för medborgarskap. Kyrkostyrelsen skrev att kunskapskrav kan öka risken för segregation och försvåra för människor med låg utbildningsnivå.

Många av riksdagens partier vill se hårdare regler om invandring och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni reagerade på remissvaret. I en debattartikel skrev hon att hon inte förstod eller höll med om kyrkans resonemang.

På Kyrkans Tidnings debattsida

På Kyrkans Tidnings debattsida diskuterades frågan ivrigt av företrädare för flera nomineringsgrupper. Kyrkostyrelseledamöter från Socialdemokraterna, S, och Centerpartiet, C, försvarade remissvaret. Det bygger på kyrkans kunskap och erfarenheter, bland annat från flyktingkrisen, sa de.

En företrädare för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, som inte tycker att riksdagens partier ska styra i kyrkan, skrev att det var ironiskt att en moderat politiker – Reichenberg – vill tysta Svenska kyrkans uttalanden i politiska sakfrågor genom att påstå att de politiserar kyrkan.

Kyrkans Tidnings valenkät visar dock att de flesta nomineringsgrupperna svarar att de vill att Svenska kyrkan tar ställning och uttalar sig i samhällsfrågor. Undantaget är BA och Sverigedemokraterna, SD, som säger nej.

Men tittar man närmare på motiveringarna ser man att de olika ja-svaren inte betyder riktigt samma sak.

De flesta nomineringsgrupperna

De flesta nomineringsgrupperna förklarar att Svenska kyrkan som samhällsaktör, i enlighet med sin tro, måste vara en profetisk röst och ta ställning och reagera mot orättfärdighet.

Posk anser att om kyrkan kan visa på en teologisk grund för sina uttalanden kan kyrkan ta ställning, även i frågor som är partipolitiserade.

Men några nomineringsgrupper säger att kyrkan bara ska ta ställning i frågor som inte har med partipolitik att göra.

Frimodig kyrka, FK, säger nej till kyrkliga ställningstaganden om de sker utifrån partipolitikers behov av kyrkan som plattform för en egen agenda. Men ja till uttalanden som görs utifrån ett kristet perspektiv, om de har stöd av en kvalificerad majoritet i kyrkomötet.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan,

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, tycker också att kyrkan bör ägna sig åt kyrkliga och andliga frågor. Kyrkan kan förstås vara remissinstans, om den blir tillfrågad, men utan att ta ställning i politiska frågor.

SD svarar att kyrkan ska vara en tidlös och tydlig kristen kyrka, inte en ambassadör för samtida politiska majoriteter.

BA ger ett långt svar på frågan. Gruppen skriver bland annat att Svenska kyrkan inte är en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap och att det visar på en bristande självkänsla och självförståelse för kyrkans viktiga samlande roll i samhället när kyrkan gör politiserade ställningstaganden.

Men med dagens mandatfördelning i kyrkomötet har de grupper som vill att kyrkan ska ta ställning i samhällsfrågor tre fjärdedelar av ledamöterna i kyrkomötet bakom sig.

En annan debatt, som just nu förs mer i sociala medier än på KT:s debattsidor, handlar om vilka grupper Svenska kyrkan ska samverka och föra dialog med.

En åsikt som framförts i debatten är att kyrkan, liksom svenska politiska partier, borde välja att inte ge legitimitet – genom dialog och samverkan – åt krafter som ställer sig utanför demokratiska principer.

Kritikerna vänder sig

Kritikerna vänder sig framför allt emot kyrkans samverkan med muslimska organisationer som studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief, som anklagats för att ha band till muslimska brödraskapet. Andra kritiker anser att kyrkans samverkan präglas av att kyrkan är färgad av vänsterideal.

Men nomineringsgruppernas gruppledare säger i huvudsak att de är positiva till att fortsätta med samverkan och dialog med olika aktörer i samhället. Att prata är inte ett problem, anser företrädarna för en stor majoritet i kyrkomötet.

BA betonar dock att grupper som kyrkan samverkar med bör ha liknande grundvärderingar. FK säger att dialog är okej om inte den organisation som kyrkan samverkar med har kontakter med terrororganisationer. SD anser inte att det får förekomma att Svenska kyrkan samverkar med vänsterextrema och islamistiska miljöer, på någon nivå.

Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna

Gruppledarna för de elva nomineringsgrupperna som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Socialdemokraterna, S

● 1. Ja, Svenska kyrkan har en viktig profetisk röst i samhällsdebatten. Att vara kyrka är att ta ställning mot orättfärdighet i enlighet med kyrkans tro, bekännelse och lära.
● 2. Nej. Vi tror på samverkan och dialog.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk

● 1. Ja. Självklart ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor. Kyrkan gör den svages röst hörd och talar i frågor av medmänsklighet och omsorg. Samhällsfrågor är inte detsamma som politik. Vi står upp för änkan, invandraren och den faderlöse, precis som Jesus uppmanade oss att göra. För Posk är det viktigt att Svenska kyrkan, vid uttalanden, pålyser den teologiska grunden och inte räds partipolitiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Vi ska tala med så många grupper som möjligt, för att bygga broar. Men det är svårt att föra dialog med dem som stänger dörrar och bygger murar. Vi vill se en öppen dialog med människor och grupper för att bygga broar och främja enhet – inte polarisering.

Centerpartiet, C

1. Ja. Det är angeläget att kyrkan gör sin röst hörd för alla människors lika rätt och värde. Kyrkan ska stå upp för evangeliet i ord och handling.
● 2. Nej. Dialog är alltid viktigt för att skapa förståelse och upprätthålla demokratiska värderingar.

Sverigedemokraterna, SD

● 1. Nej. I regel ska man respektera tvåregementsläran och fokusera på att vara en tidlös och tydlig kristen kyrka som inte är ambassadör för samtida politiska majoriteter, utan trygg i sig själv.
● 2. Ja. Det har funnits flerfaldiga exempel genom åren då kyrkan på olika nivåer samverkat med både vänsterextrema och islamistiska miljöer och inget av detta ska förekomma.

Borgerligt alternativ, BA

● 1. Nej. Svenska kyrkan är ett evangeliskt lutherskt samfund och en bred folkkyrka. Svenska kyrkan är inte en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap. Att som kyrka ta ställning i partipolitiska och komplexa samhällsfrågor är både oklokt och oberättigat, och vittnar om att kyrkan saknar självkänsla och självförståelse för den viktiga samlande roll som kyrkan har i samhället. Däremot är kyrkans medlemmar kallade att, tillsammans med övriga medborgare oavsett tro, ta sitt politiska ansvar i samhället.
Att härleda politiska ställningstaganden utifrån en specifik teologi är grannlaga, om det inte handlar om mycket grundläggande frågor som exempelvis de mänskliga rättigheterna. Att Svenska kyrkan tagit ställning i flera politiserade och kontroversiella frågor bidrar även till att många medlemmar väljer att lämna Svenska kyrkan.
● 2. Nej. Kyrkan ska vara öppen för dialog med alla. Men Svenska kyrkan måste dock säkerställa att våra samverkanspartners inte har avvikande grundvärderingar.

Öppen kyrka – en kyrka för alla, Öka

● 1. Ja.  Svenska kyrkan är en del av samhället och kan inte ställa sig vid sidan utan att ta ställning i vissa frågor.
● 2. Gruppen har inte tagit ställning.

Frimodig kyrka, FK

● 1. Ja. Vi ska ta ställning utifrån ett kyrkligt, kristet perspektiv men inte utifrån behov av partipolitiker att använda Svenska kyrkan som plattform för en egen agenda. Om uttalanden ska göras bör det vara kvalificerad majoritet, i till exempel i kyrkomötet, för att sådana skall göras.
● 2. Ja. När organisationer samverkar med av Förenta nationerna och världssamfundet utpekade terrororganisationer skall inte samarbete ske.

Vänstern i Svenska kyrkan, Visk

● 1. Ja. Kyrkan är en del av samhället och en av vårt lands största aktörer i civilsamhället.
● 2. Nej. Svenska kyrkan har ansvar för sina medlemmar och yttrandefrihet gäller. Dialog bör främjas och kyrkan förmår att urskilja sådant som stämmer med kyrkans värdegrund i dialog. Det är utvecklande för kyrkans identitet i arbetet för det goda samhället.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR

● 1. Nej. Vi har politiska partier som kan ta ställning i sådana frågor. I kyrkan bör vi ägna oss åt andliga frågor och de formella och praktiska frågor som berör vår svenska kyrka. Om regeringen önskar remissvar på olika frågor kan vi självklart ge svar på det, men inte ta ställning i politiska frågor. Våra medlemmar tillhör ju också olika politiska partier med olika ställningstaganden. Som kyrka ska vi undvika att ta politiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Som kyrka bör vi alltid föra dialog med alla. Dialog innebär ju inte att man tar ställning utan för samtal. Vi kan inte se att det skulle finnas någon vi inte skulle kunna föra dialog med eller samtal med.

Fria liberaler i svenska kyrkan, Fisk

● 1. Ja. Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik.
● 2. Nej. Så länge samtalstonen är anständig är det möjligt att föra dialog med alla.

Miljöpartister i svenska kyrkan de gröna, MPSK

● 1. Ja, Kyrkan ska vara en aktiv part i dialogen i omvärlden och tydligt markera de mänskliga rättigheterna och ta starkt avstånd från förtryck, våld och orättvisor i världen.
● 2. Nej. Kyrkan ska prata och diskutera med alla grupper och inte värja sig mot svåra frågor. Det är viktigt att kyrkan är tydlig och står för sitt budskap i alla väder.

Fakta: Fler frågor ur enkäten

Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK.
Mandat: 201 (80,1%)

NEJ: SD, BA

Mandat: 46 (18,3%)

När grupperna motiverar sina svar på frågan, blir svaren lite annorlunda:

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK, C

Mandat: 184 (73,3%)

”I frågor som rör tron och kyrkan, inte partipolitiserade frågor”: FK, KR, SD, BA

Mandat: 63 (25,1%)

Finns det grupper som kyrkan inte bör föra dialog med?

JA: FK, KD

Mandat: 34 (13,5%)

NEJ: S, Posk, C, BA, Visk, KR,FiSK, KR, MPSK

Mandat: 202 (80,5%)

Inte tagit ställning: ÖKA
(11 mandat, 4,4%)

————————————-
I kyrkomötet finns 251 ledamöter. Två representerar utlandsförsamlingarna, två saknar grupp.

Kristoffer Morén

kristoffer.moren@kyrkanstidning.se


 

Frågan om gemensam finansiering

Kyrkans Tidning satsar inför kyrkovalet och det är nu möjligt att registrera sig och läsa Kyrkans Tidning gratis på nätet fram till november. Så har du inte redan gjort det så passa på att registrera dig.

https://www.kyrkanstidning.se/lasgratisunderkyrkovalet

Kyrkans Tidning satsar också på att tydliggöra de olika nomineringsgruppernas ställningstagande i olika frågor.

Den här artikeln handlar om Gemensam finansiering av gemensamma system. Och om systemen ska vara obligatoriska eller om de bara ska finnas och enheterna sedan ska köpa tjänsterna.

Frågan om gemensam finansiering splittrar

(Läs i Kyrkans Tidning>>)

Samverkan kring administration och IT har blivit en het debattfråga. Flera av nomineringsgrupperna framhåller att det är positivt med samverkan, särskilt kring IT. Men majoriteten förespråkar frivilliga lösningar. Detta är en artikel i vår en serie om de viktigaste frågorna inför kyrkovalet 2021.

Redan 2018 beslutade kyrkomötet om målet att till 2030 utveckla effektiv styrning och administration för att göra det möjligt för församlingarna att fullfölja sitt grundläggande uppdrag. Det resulterade sedan i beslutet om det gemensamma centret för löne- och ekonomihantering som nu har öppnat i Uddevalla, en gemensam digital infrastruktur och en gemensam IT-plattform.

Kritik i kyrkostyrelsen

Det var när det stod klart hur finansieringen skulle lösas som kritiken kom. Åsa Ingårda (C), ersättare i kyrkostyrelsen, kritiserade under 2020 kyrkostyrelsens förslag. Det innebar då att alla församlingar, genom en höjning av den gemensamma avgiften till nationella nivån, skulle vara med och betala för tjänsterna från 2024. Hon argumenterade att den gemensamma finansieringen innebar ett obligatorium.

– Beslutet med obligatorium kräver ett beslut som tar bort församlingarnas självbestämmande. Vi blir inte längre en kyrka där församlingarna utgör grunden. Det vore förödande, sa hon då till Kyrkans Tidning.

Beslut om kartläggning

Kyrkomötet 2020 beslutade om att en kartläggning av församlingarnas behov skulle göras innan beslut fattades om utformningen av denna samverkan. Kartläggningen visade på en skepsis inför en gemensam finansiering av lönecentret. Bara 13 procent av församlingarna som inte redan var anslutna ville ansluta sig. Oron handlade om en utarmad lokal kompetens och ett minskat självbestämmande.

Det förslag som kyrkostyrelsen nu lägger fram till kyrkomötet innebär att löneservicen ska finansieras gemensamt först 2030, eller vid 80 procents anslutning. För ekonomiservicen föreslås att en särskild plan tas fram till kyrkomötet 2022. Den ska innehålla en konsekvensbeskrivning för kostnader vid full anslutning senaste 2030 eller 80 procents anslutning. Fyra av kyrkostyrelsens 14 ledamöter reserverade sig mot beslutet, fem röstade nej.

– Det skulle skapa motsättningar mellan lokal nivå och nationell nivå om vi i detta skede beslutar att det blir en obligatorisk finansiering oavsett anslutningsgrad, sa Nils Gårder (Posk) till Kyrkans Tidning efter omröstningen. Han ville stryka formuleringen om gemensam finansiering senast 2030.

Stora diskussioner

Det är löne- och ekonomitjänsterna som skapat den stora diskussionen. Samverkan kring IT finns det ett större stöd för. I Kyrkans Tidnings valenkät svarar sex nomineringsgrupper: S, KR, Öka, Posk, SD och C – att de stödjer en obligatorisk lösning för gemensamt IT-system. Bara två grupper: S och Öka, vill se obligatorisk samverkan kring lönehanteringen och Öka är ensamma om att stötta obligatorisk samverkan kring fakturahantering. Fisk, FK, MPSK, Visk, SD och BA vill inte se några obligatoriska lösningar.

I linje med kyrkostyrelsens förslag argumenterar Socialdemokraterna att gemensam administration frigör resurser till församlingsarbetet. De betonar att de inte vill göra löneservicen obligatorisk, men anser att alla ska vara med och betala när tjänsten når 80 procents anslutningsgrad.

Även Centerpartiet anser att nationell nivå bör erbjuda effektiva tjänster för att frigöra resurser. Men i frågan om gemensam finansiering är partiet inte överens. Tidigare har 20 företrädare för Centerpartiet kritiserat förslaget medan exempelvis Daniel Tisell, andre vice ordförande i kyrkostyrelsen och gruppledare i kyrkomötet, stödjer det.

Posk säger sig vilja utnyttja det positiva med digitaliseringen och är för samordnade lösningar. Även Sverigedemokraterna, Kristdemokrater i Svenska kyrkan och Borgerligt alternativ ser vinster med samverkan, men förespråkar frivillighet i första hand. MPSK, Visk och Frimodig kyrka argumenterar för att församlingarna, som den primära enheten, själva måste få bestämma om de vill vara med eller inte.

Hur många stift?

I skrivelsen ”Verksamhet och ekonomi” från kyrkostyrelsen till kyrkomötet 2020 fanns också en formulering som har tolkats som att det finns ett intresse för att rationalisera kyrkans organisation genom att minska antalet stift. I avsnittet om större utredningar för framtiden står: ”Vidare ser kyrkostyrelsen behov av att långsiktigt överväga hur den mest ändamålsenliga stiftsindelningen ser ut.”

Att minska antalet stift tycker åtta nomineringsgrupper är en dålig idé. Tre har inte tagit ställning. Socialdemokraterna menar att frågan inte är aktuell, men ser gärna ökad samverkan mellan stiften. Kristdemokrater i Svenska kyrkan ser hellre en ökning än en minskning av antal stift. Frimodig kyrka anser att kyrkan i stället för att ändra stiftsindelningen borde se över antalet medarbetare på stiftskanslierna.

Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna

1. Tycker er nomineringsgrupp att IT- och ekonomiska tjänster ska samordnas och göras obligatoriska?
2. Kan Svenska kyrkans organisation rationaliseras genom att antalet stift minskas?

Socialdemokraterna
1. Gemensam administration frigör resurser och möjliggör församlingarnas lokala verksamhet. Vi vill inte göra löneservice obligatorisk, men när tjänsten når 80 procents anslutningsgrad ska den finansieras gemensamt. Vi vill utreda ekonomitjänster, som fakturahantering, ytterligare innan vi tar ställning till dem.
2. Nej. Att minska antalet stift är inte aktuellt.

POSK
1. Vi är för gemensamma och samordnade lösningar som är så
bra att alla vill vara med. I dagsläget är vi redo att göra IT-systemlösningen obligatorisk.
2. Nej. Det finns bättre sätt att både förtydliga organisationen,
ha rationella strukturer och en mer kostnadseffektiv organisation.

Centerpartiet
1. Vi vill att Svenska kyrkan på nationell nivå ska erbjuda församlingarna tjänster i effektiva, gemensamma system som frigör tid från administrativt arbete, minskar sårbarhet och ökar säkerhet. Det kan göra det möjligt att behålla små församlingar och pastorat.
2. Nej. Genom dialog och samverkan vill vi utveckla hela Svenska kyrkan.

Sverigedemokraterna
1. Kan vi samordna administrativa tjänster som avlastar försam-lingarna så att de kan fokusera på sitt grunduppdrag är det positivt. Vi eftersträvar i första hand frivilliga anslutningar. Men IT-system och andra tjänster där samordningsnytta kan uppnås menar vi är av godo.
2. Nej. För att pröva ett sådant förslag, behövs en genomgripande konsekvensanalys av ett tydligare förslag.

Borgerligt alternativ i Svenska kyrkan
1. Församlingar som själva saknar resurser och möjligheter att hantera IT-system, löner och fakturering bör erbjudas hjälp från nationell nivå eller från stiften så länge församlingarna själva bär kostnaderna för dessa tjänster. Tjänsterna ska dock inte vara obligatoriska.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Öppen kyrka – en kyrka för alla
1. Vi önskar samordnade lösningar, men jag reagerar på ordet
”obligatoriskt”.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Frimodig kyrka
1. Församlingar och pastorat skall själv avgöra om de vill ansluta sig till olika digitala system. I många landsbygdspastorat har man anställda på kombinerade tjänster som gör ett fantastiskt arbete. Kyrkan är inte en koncern utan ett uttryck för Guds mission i världen.
2. Nej. Centraliseringshysterin som pågår i Svenska kyrkan fjärmar församlingsborna från kyrkans medarbetare.

Vänstern i Svenska kyrkan
1. Vi vill inte att centraliserade system blir obligatoriska. Församlingen är den primära enheten i Svenska kyrkan och en självstyrande enhet och måste fatta sina egna beslut kring de sytem man vill
använda.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan
1. Vi vill införa samordnad hantering av it, löner och fakturor,
men inte att den ska införas obligatoriskt.
2 Nej. Vi ser hellre en ökning av antal stift, eller åtminstone
behålla det antal stift vi har i dag.

Fisk
1. Vi verkar för att Svenska kyrkan förblir en decentraliserad kyrka, där den enskilda människan tydligt har möjlighet att påverka och
där verksamheten framför allt drivs i församlingarna och stiften.
2. Nej. Församlingarna, stiften och den världsvida kyrkan är de
primära nivåerna i kyrkans organisation.

MPSK De gröna
1. Om någonting av ekonomiska skäl måste samordnas så är det främst IT-systemlösningar. Majoriteten av oss vill behålla ansvar och beslut på lokal nivå.
2. Nej. Vi ser ingen vinning med att minska antalet stift. Däremot kan man se över om fler församlingar kan gå samman och bilda
pastorat.

 

Fakta: Kyrkans Tidnings valenkät

  • Gruppledarna för de elva nomineringsgrupper som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.
  • Förslaget om gemensam samverkan omfattar IT-plattform, nätverk, Microsoft 365, diarieföring och dokumenthantering, elektroniskt arkiv, löneservice, viss ekonomiservice och frivilligt stöd kring medlemsvård.

Vilka av följande tjänster vill er nomineringsgrupp ska samordnas och göras obligatoriska?

IT-systemlösning: S, KR, Öka, Posk, SD, C

Lönehantering: S, Öka

Fakturahantering: Öka

Nomineringsgruppen vill inte införa samordnade och obligatoriska lösningar: Fisk, FK, MPSK, Visk, SD, BA

Anser er nomineringsgrupp att Svenska kyrkans organisation kan rationaliseras genom att antalet stift minskas?

JA: ingen

NEJ: FiSK, FK, KR, Posk, S, SD, C, MPSK

Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan: ViSK, ÖKA, BA


Så långt Kyrkans Tidning. I POSKs program så skriver vi:

Den lokala organisationen med församlingar och pastorat har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete som ledde fram till en ny lokal organisation 2014. Motsvarande översyn av den nationella nivån och stiftens uppdrag har inte ägt rum. Det finns i dag en osäkerhet kring deras uppgifter och POSK menar att det nu är dags att genomlysa den nationella nivåns teologiska grund och vad dess uppdrag är och bör vara, enskilt och i relation till stiften. På samma sätt behövs en genomlysning av stiftens teologiska grund och uppgift i förhållande till såväl församlingar som till den nationella nivån.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att
utreda nationella nivåns och stiftens teologiska grund, organisation, uppdrag och finansiering, enskilt och i relation till varandra.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Dela bröd

Jag såg på SVT play och hittade ett program som jag hade missat. ”Gud så gott” med Anna Lindman och Johanna Westman från 2019. Det är sju delar i serien och sjätte delen handlade om måltiden. Om måltidsgemenskap och vad den gör med oss.

Se avsnittet ”Måltiden” av ”Gud så gott” på SVT play>>

Under detta avsnitt så pratar de bland annat med prästen Camilla Lif om nattvarden.

De fyra B:na

När jag var konfirmand och senare också konfirmandledare så pratade vi om ”de fyra B:na”. Bibeln, Bönen, Brödsbrytelsen och Brödragemenskapen. I dag är det väl inte helt korrekt att säga enbart ”brödragemenskapen” – men kanske kan det då bli ”bordgemenskapen”.

I vilket fall som helst – för mig som kristen är det viktigt att ha alla fyra b:na för att jag ska kunna stå stadigt. Om ett av bena blir kortare eller svagare så står jag ostadigt och allt tippar omkull.

Och därför tycker jag det är så skönt i kyrkan. Jag kan komma dit, jag kan vara med i gudstjänsten, dela bön, bibelord, bordsgemenskap och brödsbrytelse med alla som är där. Även om jag inte är överens med dessa personer i andra frågor – så delar vi detta som kristna tillsammans. Det är en styrka!

Det är också därför POSK tycker det är viktigt att de personerna som är förtroendevalda också har en förankring i församlingen. För då vet vi att vi delar de fyra b:na tillsammans – även om vi inte alltid är överens i enskilda sakfrågor.

Ur POSKs program

Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen.
(…)

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser.
(…)

Gudstjänsten är ett uttryck för tro, och när gudstjänstlivet är centrum i församlingens liv byggs också gemenskapen.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

50 dagar kvar till kyrkovalet

I dag är det 50 dagar kvar till 19 september och kyrkovalet. Men förtidsröstningen börjar redan den 6 september.

POSK har under hela våren och under sommaren regelbundet haft träffar med POSKordförande och POSKmedlemmar i olika konstellationer för att planera, tipsa, diskutera, fundera, debattera och gemensamt boosta organisationen inför kyrkovalet.

POSK är redo. Och det kommer att märkas. Under de kommande femtio dagarna kommer POSK att synas och vara aktiva, lokalt i de församlingar där det finns grupper, men också på bloggen, facebook och andra sociala medier.

Du som sympatiserar med POSKs idéer, vilja och önskemål för Svenska kyrkan får gärna gå in och gilla, dela och spinna vidare de frågor som vi lyfter. Vi tar självklart också debatten där det råder delade meningar.

Inför ett val behöver en grupp bli tydlig inför väljaren. Sakfrågorna och valfrågorna behöver vara lätta att förstå, skillnaderna behöver vara övertydliga. POSK kommer försöka att vara tydlig vad POSK står för och vad det innebär för Svenska kyrkan. Ibland är det i motsats till andra nomineringsgrupper. Då ska vi försöka vara tydliga med vad vi vill och hur det kan skilja sig från andra grupper.

Vi vill föra en tydlig och sakfokuserad debatt och diskussion. Ingen smutskastning och inga personangrepp. Men vi kommer att vara tydliga där vi har olika åsikter än andra nomineringsgrupper. Vi kommer att vara tydliga vad det kan innebära.

Ingen ska behöva känns sig kränkt eller påhoppad – POSK försöker bara berätta om sakernas tillstånd ur sitt perspektiv.

Med detta sagt – nu ser vi fram emot 50 spännande dagar till kyrkovalet 19 september. 50 dagar där vi hjälps åt att vara tydliga och lyfta sakfrågorna.

FÖR EN FRI KYRKA!

Läs POSKs hela vision och program>>

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkan ska frigöra sig från partipolitiken

Ett debattinlägg i VLT.se från två av POSKs kyrkomötesledamöter>>

Den 19 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan. Inför valet driver POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) frågan ”För en fri kyrka” och att kyrkan därmed frigör sig från partipolitiken, förtydligar sin organisation och reformerar sitt valsystem. Allt för att kyrkan helt ska lämna rollen att vara en statskyrka.

POSK menar att kyrkan ska styras av människor med intresse och engagemang för kyrkans församlingar utan att vara beroende av agendor formulerade av allmänpolitiska partier. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka som förmedlar evangeliets budskap om befrielse, hopp och livsmod behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Debattörer, ledarskribenter och många medlemmar argumenterar nu för att Svenska kyrkan ska bli fri från partipolitiskt styrda agendor. Ärkebiskop Antje Jackelén uttryckte nyligen i en intervju sin uppfattning i frågan: ”Hade kyrkans politiska system formats i dag hade de politiska partierna inte funnits med…”.

POSK vill att kyrkans organisation förtydligas. Den primära enheten i Svenska kyrkan är församlingen. Det är i det sammanhanget som gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas. Att den inomkyrkliga organisationen med församlingar, stift och nationell nivå allt oftare tenderar att förklaras som en koncernorganisation eller som analog med de ordningar som gäller i allmänpolitiken är oroande. I utredningen “Närhet och samverkan” från 2011, som gjordes på uppdrag av kyrkostyrelsen, var församlingarna i fokus. Utredningens förslag var grunden för beslut som etablerade en ny lokal organisation i Svenska kyrkan. Någon översyn av den nationella nivån och stiften har däremot inte gjorts. Den teologiska grunden, organisationen, uppdragen och finansieringen behöver genomlysas för så väl nationell nivå som för stiften. Dessutom måste den inbördes relationen mellan nationell nivå och stiften klarläggas men också relationen till dessa för församlingarna..

POSK anser att valsystemet i kyrkan måste reformeras. De förtroendevalda i församlingarnas kyrkofullmäktige bör väljas i direkta demokratiska personval av medlemmarna. Alla förtroendevalda till stiftsfullmäktige och kyrkomötet bör väljas som representanter för sin lokala församling i indirekta val. Det är en god demokratisk ordning liknande den som många medlemsorganisationer har. Förutom att förstärka kopplingen till församlingarna skulle det reducera risken att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har SD gjort det, och i år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

För POSK är frågan om “För en fri kyrka” central. Tvärtemot vad andra ibland hävdar så är vi dock inte en enfråge-grupp. POSK har en tydlig vision och ett program för den kommande mandatperioden. Det är väl genomarbetat och fastställt av våra medlemmar i demokratisk ordning. Programmet finns publicerat på posk.se. Där kan man se de frågor som vi vill driva. För att ta några exempel: värna församlingarnas existens, stärka de ideellas plats i vår kyrka, se till att Svenska kyrkans unga representeras i kyrkomötet och ge stöd för att skapa fördjupande mötesplatser för barn och unga vuxna.

Victor Månsson Foto IKON Magnus Aronson

Victor Månsson

Västerås, kandidat till kyrkomötet för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Anders Brunnstedt. Foto IKON Magnus Aronson

Anders Brunnstedt

Falun, kandidat till kyrkomötet och ordförande för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Indirekta val – rätt eller fel?

Frågan som återkommer allt som oftast i debatten om kyrkovalet är detta med indirekta val och direkta val.

I dag, och sedan första egna kyrkovalet 2001 som Svenska kyrkan genomfört, så har vi haft direkta val till alla nivåer. Det betyder att det på alla nivåer måste finns organiserade kandidater och listor som du kan rösta på.

Indirekta val innan 2001

Innan valet 2001, som var det första kyrkovalet som ordnades i egen regi, när relationsförändringen var gjord från staten, så hade kyrkan indirekta val.

Då valde medlemmarna som bodde i en församling det lokala kyrkofullmäktige. Dessa i sin utsåg representanter som valde representanter till stift och kyrkomöte.

I dag tillämpas indirekta val till exempel i amerikans presidentvalet och i Sverige när regional- och kommunfullmäktige utser nämnder och styrelser. Det är också vanligt med indirekta val i fackföreningar. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Indirekt_val)

Det är två olika typer av demokrati – men lika giltiga.

Var själv tveksam

Själv var jag väldigt tveksam till indirekta val från början. Jag tänkte att det var mycket bättre att alla valdes direkt. Men – med det systemet som Svenska kyrkan har, och med det förhållandevis låga valdeltagande så skapar direkta val en farlig och, skulle jag vilja säga, skenbar demokrati. Det är lätt att manipulera valet.

Med indirekta val – där enbart den lokala nivån väljs direkt, så blir förankringen till församlingen, basen, starkare. Kopplingen till den gudstjänstfirande församlingen, med kunskap om verksamhet och teologi blir starkare. Och du måste ha ett lokalt förtroende för att kunna väljas till högre nivåer. Du kan alltså inte väljas in ”från sidan” och komma in i kyrkomötet och därmed vara med och besluta om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Vilket är fallet med de direkta valen vi har nu.

POSK vill ha indirekta val

Därför förespråkar jag, och POSK, indirekta val i kyrkovalet.

Dessutom skulle detta spara pengar för Svenska kyrkan. Pengar som istället kunde användas till verksamhet och annat viktigt.

POSK har skrivit om indirekta val i alla sina valprogram. Vi har motionerat om detta under flera kyrkomöten. Vi har till och med tagit fram kyrkoordningstext vid ett kyrkomöte.

Åsikter från fler håll

Två intervjuer i tidningen Dagen med de tidigare ärkebiskoparna Gunnar Weman och KG Hammar, bekräftar också att åsikterna om indirekta val är något som även biskopskollegiet förespråkar. I intervjun med KG Hammar står det:

I likhet med Gunnar Weman propagerar han i stället för ett indirekt valsystem där församlingsmedlemmarna enbart röstar lokalt.

Sedan väljer dessa organ stiftsstyrelse och kyrkofullmäktige.

– Hela biskopsmötet stod för denna linje, men vi var inte rutinerade nog och sjabblade bort frågan. Vi såg inte riktigt konsekvenserna av de direkta valen, säger han.

Gunnar Weman säger i sin intervju:

Men han går steget längre och säger uttryckligen att han vill att de politiska partierna lämnar kyrkan i fred. Han pekar också ut en demokratiska modell som han tycker ska ersätta dagens kyrkoval, med indirekta val på församlingsnivå.

– Det är fullständigt unikt att Svenska kyrkan låter sig representeras av grupperingar som inte primärt kommer från den gudstjänstfirande kyrkans gemenskap, säger Gunnar Weman.

Gunnar Weman säger dessutom i intervjun:

Vi i kyrkan ska vara engagerade i politiska frågor, men vi ska inte vara underställd en politisk struktur, säger Gunnar Weman.

– Risken är att kyrkan blir misstänkliggjord för att gå det ena eller andra partiets ärende när vi uttalar oss.

Varför uttalade du dig inte kritiskt om partiernas roll då du var kyrkans ärkebiskop?

–För att då stod vi mitt uppe i en process där vi alla jobbade intensivt för att äntligen få till en uppgörelse mellan kyrka och stat, säger Gunnar Weman.

Dessutom säger han sig ha varit övertygad om att de politiska partierna var på väg att lämna självmant i och med den processen.

2021-07-30 Dagen Läs båda intervjuerna (PDF)>>

Nu måste vi få en konstruktiv debatt

Vi måste få till en konstruktiv och bra debatt om vilket demokratiskt system vi ska ha i Svenska kyrkan. Vilket system är det som gynnar Svenska kyrkan på bästa sätt? Vilket system är det som låter församlingarna vara basen för Svenska kyrkan?

Läs POSKs småskrift om Indirekta val- varför och hur.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Är digitalt på riktigt?

En dator står på ett bord och visar en gudstjänst som sänds digitalt.

Många av oss har nog varit med på gudstjänster och möten digitalt under det senaste året. Det har varit ett bra komplement och uppfinningsrikedomen har varit stor när det gäller olika lösningar i pastorat och församlingar.

I Kyrkans Tidning (8 juli 2021) finns en artikel just om strömmande begravningar.

https://www.kyrkanstidning.se/forsamlingsliv/strommad-begravning-ar-har-att-stanna

Kristofer Runow och hans företag, genomförde sin 100:e strömmande begravning, vilket har givit många möjligheten att vara med, trots att de som velat besöka begravningen fysiskt inte kunnat eller fått resa och delta i den aktuella begravningen. Kristofer Runow tror att strömmande begravningar kommer att finnas kvar även efter pandemin.

Själv har jag deltagit, eller eftertittat, både på begravningar och bröllop och vanliga gudstjänster och det har givit mig mycket. Och när det gäller gudstjänster så har de gett mig betydligt mer än att gå på de TV-producerade gudstjänsterna som ibland inte är gudstjänster utan mer känns som något klämkäckt samtalsprogram.

Men hur ser det ut i din församling? Har ni haft webbsända gudstjänster? Om ni har haft det – kommer ni att fortsätta? Eller har ni redan slutat nu, när det är möjligt att vara betydligt fler i kyrkolokalen?

Personligen tycker jag att det är viktigt att kunna erbjuda åtminstone en digitalt sänd gudstjänst i ett pastorat. För den som är sjuk, eller av annan anledning inte kan närvara i lokalen så är det ett utmärkt komplement. Och jag tycker det är ett självklart komplement. Det finns också andra verksamheter som med fördel kan kompletteras med digital sändning.

Jag tycker att de erfarenheter som Svenska kyrkan har dragit, båda goda och mindre goda, under pandemiåret när det gäller digitala lösningar borde samlas. Och de komplement som tagits fram till gudstjänster, bibelskolor, andakter och övrig verksamhet borde fortsätta på ett eller annat sätt. Det är ett annat och nytt tankesätt – men vi kunde ställa om. Låt oss inte ställa tillbaka allt och falla in i gamla hjulspår bara för att det är bekvämt.

Och nej, jag tror inte det är någon risk att det skulle minska besökare i kyrkan. En präst jag talade med sa ”-jag vill att de ska komma hit… därför slutar vi sända gudstjänsten”. Jag tror inte det är lösning.

Vem av oss väljer hellre att stanna hemma framför TV än gå på en fest på riktigt? Inte många tror jag. Och hur många av oss är det inte så längtar så det värker i bröstet efter att få fira gudstjänst tillsammans, höra psalmsången brusa under kyrktaket och bara får andas in rummet? Så jag tror faktiskt inte att det är någon fara att alla skulle stanna hemma, bara för att vi också sänder gudstjänsten.

Så jag uppmanar er alla som sitter i kyrkoråd och församlingsråd att faktiskt prata om det här. För just gudstjänsterna är ju kyrkoråd/församlingsrådens ansvarsområden. Gudstjänstplanen ska det samrådas om – så för diskussionen om hur gudstjänsterna också ska genomföras. (KO Avd 5, Kap 17, § 9) Och vad det kräver för resurser och investeringar.

Ur POSKs program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. (…)

Gudstjänstförnyelse och ökat ideellt engagemang i gudstjänsten är nödvändigt. Det är angeläget med både bredd och igenkännande i gudstjänstlivet samt att det fortsätter att finnas flera olika uttryckssätt. I en evangelisk-luthersk kyrka är förkunnelsen viktig. Evangeliet får inte gå förlorat och ersättas av allmänreligiösa eller etiska frågor.

Ska jag svara på frågan i rubriken? Är digitalt på riktigt? Ja, det är det, skulle jag svara! Det är ett komplement som inte kan ersätta – men just det – komplettera! Låt oss dra nytta av det!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vi är för en fri kyrka

Per Ingvarsson, POSK i Linköping, skriver den 24 juli en insändare i Corren.

Vi är för en fri kyrka utan partipolitisk inblandning

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val, skriver Per Ingvarsson, ordförande i POSK.

Till hösten är det kyrkoval. Ett val som kostar närmare 200 miljoner kronor. Det är så mycket att jag nästan skäms för att säga det (utslaget per röstande 2013, så är kyrkovalet 7 gånger så dyrt som riksdagsvalet).Redan 2002 hade jag en motion till kyrkomötet om att man måste förenkla och göra kyrkovalen mycket billigare. Bara valsedlarna som då trycktes upp skulle räcka 15 km upp i höjden om man la dem i en hög ovanpå varandra. Naturligtvis gick inte motionen igenom. Vilka är det då som vill behålla ett så dyrt val? Jo, de politiska partierna. De vill att valet ska vara så likt ett vanligt val som möjligt för att på så sätt säkerställa att man får många röster.Då 2002 fanns det också motioner om att vi inte skulle ha direkta val till Kyrkomötet och Stiftsfullmäktige, utan att man istället skulle ha indirekta val till dessa nivåer, men naturligtvis behålla de direkta valen till kyrkofullmäktige. Även här var de politiska partierna emot av samma skäl som ovan.

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val.

I Finland, för att ta ett närliggande exempel, är ”församlingsvalet” ett direkt val medan alla övriga kyrkliga val är indirekta, där församlingarnas förtroendevalda och präster är röstberättigade. Det kyrkliga valet i Finland kostar också bara en niondel av det svenska.

POSK är för en fri kyrka, utan inblandning av politiska partier. Tycker du också att 160 miljoner är alldeles för mycket för ett kyrkoval så rösta på POSK.

Per Ingvarsson, ordförande för POSK i Linköping
—————-
Hur kommer då ett indirekt val att se ut och hur kan Svenska kyrkan organisera sig om den inte har direkta val?
Svaret finner du i en av POSKs småskrifter där Hans-Olof Andréen beskriver hur ett sådant system ser ut och hur det kan organiserat och vilka konsekvenser det får för Svenska kyrkan.
/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Bara kristna bör rösta…

Rubriken på ledarsidan i Svenska Dagbladet 10 juni fick nog många att hajja till. Det är ledarskribent Cecilia Svärd som skriver. ”Bara kristna bör rösta i kyrkovalet”>>

Vaddå bara kristna bör rösta i kyrkovalet? Vem har koll på vem som är kristen? Men läser du hela artikeln så ser du vad Svärd menar. Hon jämför kyrkovalet med om någon helt okänd kom hem till dig och bestämde hur du skulle organisera din familjs fredagsmys.

”Föreställ dig att någon som aldrig har träffat dig och din familj kom hem till er och styrde över fredagsmyset. Bestämde film, soffa och tilltugg efter sina egna preferenser. Det blev visst en flisig träbänk och torra kex, och fredagsmyset kanske rent utav blev skrotat och ersatt med tvångströja och husförhör om det socialdemokratiska valprogrammet från 1968.

Ungefär så känns det för många kristna i Svenska kyrkan när politiker och icke-troende i en ohelig allians värd namnet går samman för att göra kyrkan så politisk som möjligt. I debatten om partipolitik i kyrkomötet inför höstens kyrkoval råder det språkförbistring mellan det andliga och det sekulära – och det är de kyrktrogna kristna som blir förlorarna.”

Ja, så kan det kanske kännas för aktiva församlingsmedlemmar, som har politiker i verkställande organ, som sällan eller aldrig besöker gudstjänsten eller vet vad det är för verksamhet som bedrivs. Men som ändå vill vara med och bestämma över tro, bekännelse och lära och vilka frågor som är viktiga att driva och genomföra i kyrkans verksamhet.

Cecilia Svärd förklarar det hela så här:

”Hur ska dessa två sidor någonsin kunna mötas? Debatten har gjort det uppenbart att de inte kan det. Det har varit som att följa bollen i en tennismatch med blicken. Den ena sidan säger ”Kyrkan måste sopsortera”. Den andra säger ”Kyrkan är Kristi kropp”. Och så verkar bollen studsa mellan två motpoler likt en datorgenererad evighetsmatch i Pong.

Och det är den Jesus-hejande grupp nummer två som förlorar. För denna grupp har inga problem med att förstå de sekulära argumenten från grupp ett. De lever i samhället, som alla andra, och förstår politiken och nutidsfrågorna.

Men att förklara andlighet för den i grupp ett som vill köra in i kyrkan med en sekulär gaffeltruck, utan att ha ägnat särskilt många tankar åt, eller öppet inte bryr sig om, varken ett liv i tro eller kyrkans grundbultar, är nästintill omöjligt.”

Kyrkan finns för att världen ska leva.

Kyrkan finns för att världen ska leva. Kyrkan finns för att hjälpa oss människor få gemenskap med Gud, med varandra, tillsammans mötas i lovsång, bön, gudstjänst, tjänande mot varandra och samhället. Ja, vi behöver organisera oss för att det ska fungera praktiskt. Ja, Svenska kyrkan en evangeliskt luthersk kyrka som med en demokratisk organisation driver rikstäckande verksamhet. Detta regleras i Lagen om Svenska kyrkan (Lag 1998:1591)

Svenska kyrkan som trossamfund

1 §   Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.

2 §   Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

Men, bara för att vi har en demokratisk organisation så behöver vi inte ha partipolitisk styrning. Och därför har Cecilia Svärd en poäng när hon säger att bara kristna bör rösta i kyrkovalet. Det vill säga – det är att jag är kristen och vill ta ansvar i kyrkan, via min röst, eller som förtroendevald som ska vara det primära – inte den partipolitiska etiketten eller allmännpolitiska käcka synpunkter på kyrkan som organisation.

Sluta vara kränkt!

Och därför kan också alla kamrater, som nu står på en partipolitisk lista och som är djupt engagerade i församlingslivet, kristna syskon, sluta vara upprörda och kränkta.

För nu ska jag (återigen) vara supertydlig! Det handlar inte om dig som person! Och det har aldrig handlat om dig som person. Det handlar om att ett allmänpolitiskt parti kapar din röst, och din möjlighet att driva kyrkopolitiska frågor utifrån din kristna tro och utifrån värden som ligger utanför den allmänpolitiska agendan.

Och det valsystem som Svenska kyrkan har hamnat i sedan relationsförändringen, det måste ändras.

Det är därför en röst på POSK i höstens kyrkoval är en röst för en Fri kyrka!

 

Foto: Magnus Aronson/IKON