Bara kristna bör rösta…
Rubriken på ledarsidan i Svenska Dagbladet 10 juni fick nog många att hajja till. Det är ledarskribent Cecilia Svärd som skriver. ”Bara kristna bör rösta i kyrkovalet”>>
Vaddå bara kristna bör rösta i kyrkovalet? Vem har koll på vem som är kristen? Men läser du hela artikeln så ser du vad Svärd menar. Hon jämför kyrkovalet med om någon helt okänd kom hem till dig och bestämde hur du skulle organisera din familjs fredagsmys.
”Föreställ dig att någon som aldrig har träffat dig och din familj kom hem till er och styrde över fredagsmyset. Bestämde film, soffa och tilltugg efter sina egna preferenser. Det blev visst en flisig träbänk och torra kex, och fredagsmyset kanske rent utav blev skrotat och ersatt med tvångströja och husförhör om det socialdemokratiska valprogrammet från 1968.
Ungefär så känns det för många kristna i Svenska kyrkan när politiker och icke-troende i en ohelig allians värd namnet går samman för att göra kyrkan så politisk som möjligt. I debatten om partipolitik i kyrkomötet inför höstens kyrkoval råder det språkförbistring mellan det andliga och det sekulära – och det är de kyrktrogna kristna som blir förlorarna.”
Ja, så kan det kanske kännas för aktiva församlingsmedlemmar, som har politiker i verkställande organ, som sällan eller aldrig besöker gudstjänsten eller vet vad det är för verksamhet som bedrivs. Men som ändå vill vara med och bestämma över tro, bekännelse och lära och vilka frågor som är viktiga att driva och genomföra i kyrkans verksamhet.
Cecilia Svärd förklarar det hela så här:
”Hur ska dessa två sidor någonsin kunna mötas? Debatten har gjort det uppenbart att de inte kan det. Det har varit som att följa bollen i en tennismatch med blicken. Den ena sidan säger ”Kyrkan måste sopsortera”. Den andra säger ”Kyrkan är Kristi kropp”. Och så verkar bollen studsa mellan två motpoler likt en datorgenererad evighetsmatch i Pong.
Och det är den Jesus-hejande grupp nummer två som förlorar. För denna grupp har inga problem med att förstå de sekulära argumenten från grupp ett. De lever i samhället, som alla andra, och förstår politiken och nutidsfrågorna.
Men att förklara andlighet för den i grupp ett som vill köra in i kyrkan med en sekulär gaffeltruck, utan att ha ägnat särskilt många tankar åt, eller öppet inte bryr sig om, varken ett liv i tro eller kyrkans grundbultar, är nästintill omöjligt.”
Kyrkan finns för att världen ska leva.
Kyrkan finns för att världen ska leva. Kyrkan finns för att hjälpa oss människor få gemenskap med Gud, med varandra, tillsammans mötas i lovsång, bön, gudstjänst, tjänande mot varandra och samhället. Ja, vi behöver organisera oss för att det ska fungera praktiskt. Ja, Svenska kyrkan en evangeliskt luthersk kyrka som med en demokratisk organisation driver rikstäckande verksamhet. Detta regleras i Lagen om Svenska kyrkan (Lag 1998:1591)
Svenska kyrkan som trossamfund
1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.
2 § Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.
Men, bara för att vi har en demokratisk organisation så behöver vi inte ha partipolitisk styrning. Och därför har Cecilia Svärd en poäng när hon säger att bara kristna bör rösta i kyrkovalet. Det vill säga – det är att jag är kristen och vill ta ansvar i kyrkan, via min röst, eller som förtroendevald som ska vara det primära – inte den partipolitiska etiketten eller allmännpolitiska käcka synpunkter på kyrkan som organisation.
Sluta vara kränkt!
Och därför kan också alla kamrater, som nu står på en partipolitisk lista och som är djupt engagerade i församlingslivet, kristna syskon, sluta vara upprörda och kränkta.
För nu ska jag (återigen) vara supertydlig! Det handlar inte om dig som person! Och det har aldrig handlat om dig som person. Det handlar om att ett allmänpolitiskt parti kapar din röst, och din möjlighet att driva kyrkopolitiska frågor utifrån din kristna tro och utifrån värden som ligger utanför den allmänpolitiska agendan.
Och det valsystem som Svenska kyrkan har hamnat i sedan relationsförändringen, det måste ändras.
Det är därför en röst på POSK i höstens kyrkoval är en röst för en Fri kyrka!
