fbpx

Dags för kyrkomöte

I veckan är det dags för årets kyrkomöte. Själva öppnandet sker på tisdagen under högtidliga former i Uppsala domkyrka i närvaro av H.M. Konungen och H.M. Drottningen, socialminister Jakob Forssmed, kulturminister Parisa Liljestrand, landshövding Stefan Attefall, förtroendevalda ledare för kyrkor i Danmark, Finland, Norge och Island samt Svenska kyrkans biskopar. Den inledande gudstjänsten leds av Skara stifts biskop Ulrica Fritzson. Inledningsgudstjänsten med kyrkomötets öppnande sänds även direkt på Svenska kyrkans webbsida.

Årets kyrkomöte har temat ”Kyrkan i det offentliga rummet”. Tematiken innebär att motionerna måste ha en koppling till temat eller till någon av kyrkostyrelsens övriga skrivelser. Temat har kyrkomötet självt valt och det är hämtat från Lutherska världsförbundets skrift med samma namn. Till att börja med hade 86 motioner lämnats in till årets kyrkomöte. Tio av dem drogs tillbaka av motionärerna då kyrkomötets presidium gjorde bedömningen att de inte gick att koppla till temat och ytterligare tre föreslås avvisas när kyrkomötet tar upp sitt arbete. Av de 73 motionerna har POSKare varit med och lämnat in 12 stycken.

Under veckan arbetar utskotten med att ta fram förslag till beslut i de olika ärendena. Detta resulterar så småningom i betänkanden som ligger till grund för besluten som fattas vid nästa session av kyrkomötet i november. POSK-gruppens 47 ledamöter har på olika sätt förberett sig inför denna session av kyrkomötet. Nu sker arbetet med att få så stort gehör som möjligt i utskotten i de frågor som ligger särskilt nära POSK.

Under den första sessionen kommer ledamöter och biskopar mötas i universitetshuset i Uppsala för utskottsarbete, tematiska seminarier, föreläsningar och kulturprogram. Den andra sessionen, med debatt och beslut, äger rum på Uppsala Konsert & Kongress i november.

Victor Ramström
informatör och ledamot i kyrkomötet

Nya biskopar vigda

Idag den 22 september hölls högmässa med biskopsvigning i Uppsala domkyrka. Då vigdes Ulrica Fritzson till biskop i Skara stift samt Teresia Derlén till biskop i Härnösands stift.

Vigningen förrättades av ärkebiskop Martin Modéus i närvaro av kungen och drottningen, utländska gäster och Svenska kyrkans biskopar.

Ulrica Fritzson valdes den 20 mars till biskop för Skara stift och efterträder biskop Åke Bonnier. Hon prästvigdes i Lunds domkyrka 1996 och har tidigare innehaft prästtjänster i landsbygdsförsamling, storstadsförsamling, inom institutionssjälavården och för Svenska kyrkan i utlandet som ambulerande präst i Afrika. 2017 disputerade Ulrica Fritzson på en avhandling om skuld och försoning; om upprättande och försonande möjligheter för en skyldig människa. Till sitt valspråk har hon valt: Världen behöver din kärlek.

Teresia Derlén valdes den 14 maj till biskop för Härnösands stift och efterträder biskop Eva Nordung-Byström. Hon prästvigdes i Strängnäs domkyrka 2003. Hon är Doctor of Philosophy in Theology (PhD) och avlade sin doktorsexamen vid King’s College i London 2019. Teresia Derlén arbetade i olika roller som präst i England 2012–2019, därefter har hon arbetat som biskopsadjunkt och stiftsteolog i Västerås stift. Till sitt valspråk har hon valt: Gud förnyar jordens ansikte.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Teresia vald till biskop i Härnösands stift

Idag den 14 maj valdes Teresia Derlén till nästa biskop i Härnösands stift! Det var vid den andra valomgången som valet stod mellan Teresia Derlén och Kenneth Nordgren, där Teresia fick 61% av rösterna. Teresia kommer att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 22 september, tillsammans med Ulrica Fritzon som valts till ny biskop i Skara stift.

Teresia arbetar i dag som biskopsadjunkt och stiftsteolog i Västerås stift. Tidigare har hon bland annat arbetat i olika roller som präst i England.

Stort grattis Teresia, och Guds välsignelse i det kommande uppdraget!

 

Foto: Maria Eddebo Persson

Ulrica Fritzson vald till biskop i Skara stift

Den 20 mars valdes Ulrica Fritzon till nästa biskop i Skara stift! Det var vid den första valomgången som valet stod mellan Ulrica Fritzon, Jan Eckerdal, Esbjörn Särdquist, Karin Enerbäck, Daniel Tisell och Stefan Hiller. Ulrika Fritzon fick 50,44% av rösterna och eftersom en kandidat behöver ha ett stöd av minst 50 procent för att bli biskop är valet avgjort redan i första valomgången, vilket är mycket ovanligt och första gången det händer i Skara stift. Ulrika kommer att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 22 september, tillsammans med den som kommer att väljas till biskop i Härnösands stift senare i vår.

Ulrika är idag stiftsteolog i Skara stift.

Stort grattis Ulrika, och Guds välsignelse i det kommande uppdraget!

 

Foto: Josefin Roos

Biskopsbrev om livets början och livets slut

Biskoparna har släppt ett nytt biskopsbrev. Denna gång har de tagit sig an frågor som ofta återkommer i det offentliga samtalet och inom sjukvården. Vad är ett liv? När börjar det och när tar det slut? Teman som fosterdiagnostik, abort, organdonation och dödshjälp rör vid förutsättningarna för mänskligt liv.

Dessa frågor engagerar och väcker känslor. Med teknisk utveckling, framsteg inom de medicinska vetenskaperna och artificiell intelligens ställs samhället inför nya frågor. I det nya biskopsbrevet ges redskap för orientering i etiska vägval som gäller frågorna i livets början och slut. Frågorna besvaras på olika sätt i vårt samhälle. Vägarna fram till ställningstaganden ser också olika ut.

Det nya brevet från biskoparna är avsett för långsamt läsande och lågmält samtal med andra utifrån de redskap som finns i biskopsbrevet. Det vänder sig i första hand till den som finns i kyrkans vigningstjänst, som är präst eller diakon. Genom att använda redskapen först för egen reflektion går de sedan att ge vidare för att underlätta för andra i deras brottning med frågor om livets början och slut. Det gäller den enskilda själavården, undervisningen i församlingen, de stödjande samtalen till personal i vård och räddningstjänst och i den offentliga debatten.

Biskoparna i Svenska kyrkan har sedan flera decennier återkommande skrivit så kallade biskopsbrev om aktuella ämnen för kyrka och samhälle. Under 2000-talet har ämnena varit kyrkans undervisning, dop och nattvard, diakoni och klimat.

Biskopsbrevet finns tillgängligt på Svenska kyrkans webbplats.

Foto: Mikael Stjernberg

Två biskopar ska väljas

Under våren pågår två biskopsval i Svenska kyrkan. Först i processen ligger Skara stift där nomineringsval nu har genomförts. Strax därefter kommer samma process också ske i Härnösands stift.

I Skara stift genomfördes nomineringsval den 22 januari i Skara domkyrka. 520 personer fanns då på plats för att nominera kandidater. Åtta personer hade nominerats i förväg och det blev inga fler nomineringar som kom in när själva nomineringsvalet genomfördes. De personer som får över 5% av rösterna går vidare som kandidater i själva biskopsvalet.

Resultat i nomineringsvalet i Skara stift blev:
Ulrica Fritzon: 40,54%
Jan Eckerdal: 19,8%
Esbjörn Särdquist: 10,6%
Karin Enerbäck: 10,42%
Stefan Hiller: 6,37%
Daniel Tisell: 6,37%
Robert Lorentzon: 4,05%
Eva-Mari Karlsson Kempi: 1,74%

Det blev alltså de 6 översta personerna på listan som nu är kandidater i biskopsvalet. För dessa väntar en hearing den 6 mars då de kommer att intervjuas kring ett blivande uppdrag som biskop. Därefter kommer den första valomgången ske den 20 mars. Om ingen av kandidaterna får över 50% av rösterna så blir det även en andra valomgång den 3 april mellan de två kandidater som fått flest röster i första valomgången.

Processen i Härnösands stift pågår också men har en tidsplan som ligger något längre fram under våren. Den 27 februari kommer nomineringsvalet att äga rum i Sundsvall. Det blir sedan en hearing den 16 april och en första valomgång den 22 april. Reglerna är desamma i samtliga stift, så om ingen kandidat får över 50% av rösterna då så sker en andra valomgång den 14 maj.

De båda biskoparna i Skara och Härnösands stift, Åke Bonnier och Eva Nordung-Byström lägger ner staven vid högtider i respektive domkyrkor den 14 september.

De nyvalda biskoparna som utses under våren vigs sedan till biskopar vid en gemensam vigning i Uppsala domkyrka den 22 september och tas emot i sina respektive domkyrkor den 28 september.

Victor Ramström
Informatör för POSK

Foto: IKON/ Kerstin Stickler

Dags att vakna och ta tag i situationen

Tre POSKare skriver i Kyrkans Tidning där de föreslår att Svenska kyrkans nationella nivå omgående tillsätter en extern och helt oberoende utredare för att reda ut händelserna kring IT-attacken i november.

Svenska kyrkan utsattes 23 november för en omfattande så kallad ransomwareattack. Utan att gå in på teknikaliteter kring begreppet var angreppet något som Svenska kyrkan inte kan acceptera.

Som förtroendevalda uppfattar vi att en stor mängd personella, ekonomiska och andra resurser har behövt avdelas från annan viktig verksamhet för att rätta till bristerna. Vilka skador som attacken långsiktigt har tillfogat Svenska kyrkan och dess medlemmar är ännu inte känt. När vi efter attacken hör oss för uppfattar vi information som indikerar att Svenska kyrkans nationella nivå under många år har tagit alltför lätt på säkerheten. 2022 avgick Svenska kyrkans säkerhetschef och hans två närmaste medarbetare. Anledningen torde inte ha varit att de tyckte att arbetet med säkerhetsfrågor inom Svenska kyrkan fungerade så bra att deras tjänster inte länge behövdes, snarare tvärt om.

Bilden av Svenska kyrkans hantering av säkerhetsfrågor är osäkerhet och otydlighet kring så fundamentala frågor som vem som är säkerhetschef respektive säkerhetsskyddschef på Svenska kyrkans nationella nivå. En organisation som sänder sådana amatörmässiga signaler utåt betraktas som utmärkta mål av kriminella organisationer eller andra angripare. De uppvisade svagheterna närmast provocerar till angrepp.

Vi ställer oss frågan: Om det är så svagt organiserat med IT- säkerhet som det verkar, hur står det då till i andra säkerhetsrelaterade områden som civilt försvar, krisberedskap, säkerhetsskyddsanalys, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, kontinuitetshantering, risk- och sårbarhetsanalyser med mera?

Vi vill understryka att på stifts-, pastorats- och församlingsnivå finns många exempel på idogt och framgångsrikt arbete med säkerhet. Andra delar av kyrkan har dessvärre uppvisat brister i hanteringen. En anledning är att stödet från kyrkans nationella nivå inte har varit optimalt. Nu när stora gemensamma system införs inom Svenska kyrkan är det särskilt viktigt att alla kan lita på att den nationella nivån fullt ut tar sitt ansvar även för de viktiga säkerhetsfrågorna.

Som förtroendevalda förväntar vi oss att Svenska kyrkans nationella nivå tar tag i situationen på ett tydligt och kraftfullt sätt. Vi föreslår att Svenska kyrkans nationella nivå omgående tillsätter en extern och helt oberoende utredare för att reda ut händelserna kring IT-attacken i november. Frågor som behöver besvaras är bland annat:

  • Vad hände egentligen?
  • Vilka åtgärder borde ha varit vidtagna för att undvika IT- attacken?
  • På vilket sätt kan motsvarande IT-attacker undvikas i framtiden?
  • Hur kan förmågan förbättras i områden som civilt försvar, krisberedskap, säkerhetsskyddsanalys, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, kontinuitetshantering, risk- och sårbarhetsanalyser med mera?

Om inte utredaren har fått sitt uppdrag senast under januari 2024 är detta att räknas som ännu ett tillkortakommande i Svenska kyrkans nationella nivås hantering av säkerhetsfrågor.

En delrapport om omedelbara åtgärder för att rätta till allvarliga och uppenbara brister bör kunna redovisas redan efter någon månad.

En slutrapport bör vara tydlig i hur framtida attacker ska kunna undvikas och säkerhetstänkandet vid Svenska kyrkans nationella nivå ska hunna höjas till en nivå som vi som kyrka inte behöver skämmas över.

Anders Brännström, Uppsala
Bo Hansson, Gimo
Victor Ramström, Kalmar   

Förtroendevalda inom Svenska kyrkan tillhörande nomineringsgruppen POSK.

Årets kyrkomöte är öppnat

Nu är årets kyrkomöte igång! Under veckan träffas kyrkomötets 251 ledamöter i Uppsala för att arbeta med de ärenden som är aktuella i kyrkomötets 8 utskott. Det är de skrivelser som kommer från kyrkostyrelsen och de 104 motioner som ledamöter lämnat in tidigare i år. Under veckan arbetar utskotten med att arbeta fram förslag till beslut i de olika ärendena. Detta resulterar så småningom i betänkanden som ligger till grund för besluten som fattas vid nästa session av kyrkomötet i november.

Kyrkomötet öppnades under tisdagen med en högtidlig mässa i Uppsala domkyrka. Förutom alla ledamöter, biskopar och andra deltog även kronprinsessan, talmannen och socialministern. Mässan leddes av Erik Eckerdal, biskop i Visby stift. Från den Evengeliska kyrkan i Tyskland (EKD) deltog dess ordförande för synoden Anna Nicole Heinrich med en hälsning. Under kyrkomötets öppnande spelade två unga orgelelever från Uppsala som fick rungande applåder av de närvarande. Kyrkomötets öppnande går att se i efterhand via kyrkomötets hemsida.

POSK-gruppens 47 ledamöter har på olika sätt förberett sig inför denna session av kyrkomötet, genom motionsskrivande, att läsa massor med handlingar och med digitala möten med kollegor kring de aktuella ärendena. Nu sker arbetet i Universitetshuset med att få så stort gehör som möjligt i utskotten i de frågor som ligger särskilt nära POSK.

Victor Ramström
Ledamot av kyrkomötet

104 motioner till årets kyrkomöte

Uppstart på hösten betyder också uppladdning inför årets kyrkomöte! Ledamöterna träffas i Uppsala under två sessioner i höst den 3-6 oktober och 20-22 november. Vid den första sessionen sker kyrkomötets arbete i olika utskott och vid den andra genomförs debatt och beslut i plenum med samtliga 251 ledamöter.

I början på augusti var sista dag att lämna in motioner till kyrkomötet. Efter att motionstiden gick ut kunde det konstateras att 104 motioner har skickats in. Här nedan ser du en sammanställning av hur många motioner som har undertecknats av ledamöter från de olika grupperna:

ViSK – 21 motioner
Sverigedemokraterna
 – 18 motioner
POSK – 16 motioner
FiSK – 13 motioner
Alternativ för Sverige – 10 motioner
Borgerligt alternativ
 – 9 motioner
Centerpartiet – 9 motioner
MPSK – 9 motioner
Frimodig kyrka – 7 motioner
Himmel och Jord – 7 motioner
ÖKA – 5 motioner
Socialdemokraterna – 4 motioner
Biskopar – 4 motioner
Kristdemokrater – 3 motioner

En motion kan ha undertecknats av flera ledamöter från olika nomineringsgrupper. Därför blir summan här över högre än 104. En del grupper har fler engagerade motionsskrivare än andra. POSK är den grupp som har flest olika personer som motionärer, 20 ledamöter. Fler än så har också varit delaktiga i arbetet då POSKs ledamöter samlats digitalt vid två tillfällen under sommaren.

Vad handlar då de inlämnade motionerna om? Ja, allt möjligt faktiskt. Om konferenser för landets kristna, om tvångsförvaltning av församlingar, om att värna våtmarker, om församlingsråd, om valsedlar, om krematorieverksamhet, om utbildning av kyrkomusiker och mycket, mycket mer.

Alla motioner finns att läsa i sin helhet på kyrkomötets webbsida. Här nedan listas de motioner som ledamöter från POSK varit med och lämnat in:

Följande motioner har undertecknats av ledamöter från POSK:
50 – Frikoppla församlings- och kommungränser
63 – Stärk församlingsrådens ställning
66 – Valsedelsdistribution
77 – Nationell finansiering av kantorsutbildningen
79 – Upptagande i Svenska kyrkan
80 – Konfirmation som valbarhetskriterium
86 – Säkra tillgången på utbildade kyrkomusiker
91 – Domkyrkoorganisten som musiksakkunnig
92 – Tillsyn också över förtroendevalda
93 – Rösträtt för fler ledamöter i utskotten
96 – Lojalitet mot kyrkoordningen
97 – Införande av enhetsvalsedlar
98 – Friår från kyrkoavgift
102 – Vegetariska måltider på kyrkomötet
103 – Intranätet och idealiteten
104 – Klimatnödläge

Motionerna kommer att börja behandlas den 3 oktober då kyrkomötet träffas för sin första session.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Två nya biskopar vigda

Söndagen den 15 januari 2023 hölls högmässa med biskopsvigning i Uppsala domkyrka. Då vigdes Marika Markovits till biskop i Linköpings stift samt Erik Eckerdal till biskop i Visby stift.

Vigningen förrättades av ärkebiskop Martin Modéus i närvaro av kungen och drottningen, statsminister Ulf Kristersson, utländska gäster och Svenska kyrkans biskopar.

Erik Eckerdal valdes den 10 oktober till biskop i Visby stift och efterträder Thomas Petersson. Erik har varit direktor för Samariterhemmet diakoni i Uppsala sedan 2018. Han prästvigdes i Visby stift år 2000. Hans prioriteringar för Visby stifts församlingar på Gotland och inom SKUT grundas på de utmaningar som kyrkan står inför. Utifrån dessa finns det framför allt fem aspekter av kyrkans liv som Erik Eckerdal vill prioritera som biskop i Visby stift. Dessa är teologi och undervisning, andligt liv, ekumenik, diakoni och ekonomi.

Marika Markovits valdes den 7 november till biskop i Linköpings stift och efterträder Martin Modéus. Marika prästvigdes år 1994 för Stockholms stift och har de senaste två åren varit domprost i Stockholm. 2003-2020 arbetade hon på Stockholms Stadsmission, varav större delen av tiden som direktor. Hennes hjärta klappar för de sociala frågorna, för diakonin i stiftet och hon lyfter även att barn och ungas plats i kyrkan är ett särskilt viktigt område.

Foto: Magnus Aronson/Ikon