Ärkebiskopen i samtal om AI

Utvecklingen går snabbt och vi hör allt oftare talas om AI – artificiell intelligens. Men vad är AI egentligen? Det kan beskrivas som en form av datorprogram som efterliknar mänskligt beteende och tänkande. Hela området kring AI är brett och det finns olika typer och tolkningar kring vad det är. Men en sak är säker, det kommer att påverka vår vardag allt mer framöver.

I december berättade tidningen Ingenjören, som är en medlemstidning för Sveriges Ingenjörer, att experter med olika bakgrund bjudits in till ett samtal om AI. En av dem som deltog var ärkebiskop Antje Jackelén.
Tanken har varit att samla personer med olika bakgrund till samtal om AI och etik för att få idéer om hur utvecklingen kan påverkas i rätt riktning.

Ärkebiskop Antje säger i intervjun:

– För att kunna identifiera hot och möjligheter med AI krävs det att olika kompetenser möts. Teologin tränar oss inom kyrkan att hantera komplexa frågor, säger Antje Jackelén och betonar hur viktigt det är att alla människor ser sitt bidrag som en del av något större.

– När Lunds domkyrka byggdes arbetade många med att hugga de stora stenblocken. En stenhuggare som fick frågan vad han gjorde svarade ”jag hugger sten”. En annan svarade ”jag bygger en katedral”. Jag vill att vi alla har ”katedral-perspektivet” för att bli bättre rustade för de svåra frågorna kring AI och etik.

Den framtida tekniska utvecklingen är minst sagt spännande, men det finns också utmaningar. Glädjande har ärkebiskopen funnits med i samtal för att lyfta de etiska frågorna kring AI.

Artikeln i sin helhet kan du läsa här.

/ Victor Ramström

Sammanfattning kyrkomötet 2018

Förra veckan avslutades kyrkomötet. Efter några dagar fyllda av debatt och beslutsfattande var den andra av årets två sessioner över.

För mig som är ny ledamot var det extra kul att få vara med och se hur hela processen går till. Från utskottsarbete i första sessionen till debatt och beslut i den andra. Debatten pågick i vissa ärenden väldigt länge. Det gjorde att tidsplanen mot slutet knappt gick att få ihop, men det gick precis.
Här kan du läsa mer om hur kyrkomötet arbetar.

Jag hade hört det innan, och visst blev det så iår också, det är inte många motioner som får bifall. Men några få av årets 95 motioner fick faktiskt bifall, här kommer en genomgång av dessa. De motioner som är markerade i fet stil i texten nedan har POSKare varit medmotionärer till.

Motion 2018:67
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att genomlysa skilda organisatoriska och ekonomiska möjligheter i syfte att säkerställa Svenska kyrkans fortsatta verksamhet på Sveriges största flygplatser.

Motion 2018:55
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att undersöka och i enlighet med motionens förslag arbeta fram former för framtagande av ett nationellt täckande program för klimatstrategi, så att arbetet ska kunna genomföras i samtliga stift.

Motion 2018:93 punkt 1
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att i överläggningar med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna påtala behovet av flexibel användning av kyrkorummet så att de kan brukas och utvecklas.

Motion 2018:61
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda och föreslå förändringar av domkyrkornas organisatoriska ställning och förutsättningar i Svenska kyrkan, för att bättre stödja och ta till vara på domkyrkornas unika identitet och uppdrag.

Motion 2018:31 punkt 2
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att se över möjligheten att utveckla tillgänglighetsfunktionen i Kyrkguiden.

Motion 2018:56
Kyrkomötet beslutade att ändra lydelsen i 4 kap. 19 §, sista stycket, första meningen i kyrkoordningen till ”Minst en av kyrkvärdarna ska vara ledamot eller ersättare i församlingens kyrkoråd eller i församlingsrådet”.

Dessutom ansågs ett antal motioner vara besvarade:
Motion 2018:38 om finansiella tjänster inom Svenska kyrkan.
Motion 2018:86 om levande musik vid vigsel- och begravningsgudstjänster.
Motion 2018:29 om en kommunikationsstrategi.
Motion 2018:75 om en databas för att enkelt kunna söka sin församling.
Motion 2018:41 om kyrkotillhörighet för utländska medborgare.
Motion 2018:94 om att få effekt av initierade satsningar kring fastighetsregister.
Motion 2018:59 punkt 1 om missionsinsatser i utanförskapsområden.
Motion 2018:39 om stöd till kvinnors folkhögskola i Gaza.
Motion 2018:19 punkt 1 om Svenska Kyrkans Ungas officiella ställning.

Under utskottens arbete under första sessionen föreslog utskotten ett antal beslut med anledning av några motioner. Dessa förslag från utskotten bifölls av kyrkomötet:

Motion 2018:65
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att till nästa kyrkomöte återkomma med förtydligande i enlighet med 2017 års kyrkomötesbeslut att bifalla det av Torvald Johansson under överläggningen framlagda förslaget i frågan om fortsatt arbete med kyrkohandbokens musik.

Motion 2018:50
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att inhämta synpunkter från kyrkomötet på sitt förslag till direktiv, tidsplan och andra ramar för arbetet med en revision av Den svenska psalmboken innan det inleds.

Motion 2018:68
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att kartlägga hur församlingar arbetar med rutiner och stöd för förtroendevalda och ideella företrädare som utsatts för brott.

Motion 2018:81
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att göra en uppföljning av rapporten Svenska kyrkans arbete med suicidprevention i Sverige,2008 samt att i uppföljningen även belysa den ökade psykiska ohälsan.

Motion 2018:27
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda förutsättningarna för att i Svenska kyrkan godta elektronisk identifiering som alternativ till identifiering genom egenhändigt undertecknande av handlingar och i det sammanhanget också pröva behovet av ändringar i kyrkoordningen.

Motion 2018:42
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att pröva möjligheterna att i kyrkobokföringssystemet ha funktioner för att kunna påkalla noggrann sekretessprövning vid fråga om utlämnande av uppgifter om bland annat dop och kyrkotillhörighet.

Motion 2018:93 punkt 2
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att se över och förtydliga förutsättningarna för kyrkounderhållsbidrag så att möjligheterna till flexibel användning av kyrkorummen inkluderas.

Motion 2018:88
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att se över vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas nationellt för att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier samt att med särskilt fokus på ålders- och könsmaktsordning synliggöra och vidareutveckla det goda arbete som redan pågår.

Motion 2018:31 punkt 1
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att implementera policydokumenten En kyrka för alla och Gåvan att finnas till.

Motion 2018:36 och 2018:78
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkomötets presidium att tillse att kyrkomötet får information om de utvärderingsinsatser rörande strukturfrågor som görs av kyrkostyrelsen.

Motion 2018:6 och 2018:54
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder så att Svenska kyrkans verksamhetsindelning och redovisningssystem överensstämmer med kyrkoordningens beskrivning av församlingens grundläggande uppgift som en enda med fyra dimensioner.

Motioner 2018:19 punkt 2
Kyrkomötet beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att i samråd och samverkan med Svenska Kyrkans Unga och stiften ta fram en strategi för att stödja utvecklingen av ungas demokratiska organisering i Svenska kyrkan.

Resten av årets motioner avslogs. Men beslut fattades i andra stora och viktiga frågor som Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2019-2021 tex.
Vill du läsa mer om alla motioner, beslut och ärenden så finns det samlat här.

Nu ser vi fram mot kyrkomötet 2019! Det första tematiska kyrkomötet som kommer att ha temat undervisning.

/Victor

Bluffakturor från oseriösa företag drabbar Svenska kyrkan

urklipp från en faktura, med instruktioner hur det går till

Under våren har många fått SMS från ”olika” företag med samma syfte, att lämna Svenska kyrkan för att ”minska sin skatt”. Det är på så många sätt ett felaktigt budskap och många har reagerat och agerat (anmält till Konsumentverket) på dessa SMS.

Nu har företagen tagit det till en ny nivå och börjat skicka ut bluffakturor för att lämna Svenska kyrkan. Detta för något som är fritt från avgifter när du gör det via din församling. Dessa bluffakturor skickas till och med till de som inte ens är medlem i Svenska kyrkan. Det här har fått bland annat Svenska kyrkan i Norrköping att reagera och skicka ut ett pressmeddelande.

Jag vill nu uppmana bloggens läsare att följa tipsen från Svenska kyrkan i Norrköping om du eller någon du känner skulle få en liknande bluffaktura. Får du ett SMS så anmäl det gärna till konsumentverket. Tyvärr hjälper det kanske inte så mycket då dessa oseriösa företag alltid hittar nya vägar, men det försvårar ju onekligen för dem genom att snabbt uppmärksamma myndigheter och polisen när oegentligheter pågår!

Jag blir både arg och ledsen när jag hör talas om detta. Det är så fult att lura folk att betala för något som är gratis. Dessutom behövs alla medlemmarna i Svenska kyrkan så det är ju inte bra att det finns de som luras lämna. Då försöker jag tänka att den senaste analysrapporten Medlemmar i rörelse visade på att det skett en liten förändring i skälet till att Svenska kyrkan tappar medlemmar, tidigare var det främst ekonomiska skäl, nu är det av andra skäl som folk lämnar Svenska kyrkan. Så kanske är det så att de som vill lämna kyrkan av ekonomiska skäl redan gjort detta och därför inte känner sig lockade att gå på bluffen. Samtidigt kanske det finns de som inte är medlem i Svenska kyrkan och som nu tror det och betalar för att slippa få vara med. Nä, som sagt, jag blir både arg och ledsen av dessa oseriösa företag som bara luras!

Hållbarhetsredovisning

logotype för Globala målen för hållbar utveckling

I veckan kom Svenska kyrkans hållbarhetsredovisning på nationell nivå med en uppföljning om hur arbetet med dessa frågor gått under 2017. När det rör sig om hållbarhet är det lätt att tolka det som att det bara gäller miljön men så är inte fallet, vilket blir väldigt tydligt när rapporten läses. Hållbarhetsredovisningen utgår utifrån Svenska kyrkans arbete med Agenda 2030.

Det är många stora och ibland komplexa frågor som rapporten tar hänsyn till. Jag finner rapporten väldigt intressant utifrån det jag hunnit med att titta på, och det gör jag just för att den utgår från Agenda 2030. I höstas uppmärksammades Globala målen för hållbar utveckling, eller Agenda 2030, under Kyrkornas globala vecka, vilket bloggen uppmärksammade då, och jag kan inte låta bli att fundera över om detta fokus har påverkat resultatet i hållbarhetsredovisningen 2017. Jag hoppas att om Kyrkornas globala vecka har gjort skillnad så ska den bestå även framöver, för att annars blir det ju inte en hållbar utveckling om vi bara lyckas med arbetet när det finns en ”fokusvecka”.

Och den oron blir ju ännu större när nyheten om att Sveriges kristna råd kommer att lägga ned bland annat Kyrkornas globala vecka ringer i öronen. För är vi i Svenska kyrkan så beroende av fokusveckor för att klara av att jobba med viktiga frågor då blir ju denna organisationsförändring ett verkligt problem. Dock så tror och hoppas jag att min oro är helt obefogad. Jag ser ju hur dessa frågor tas på allvar även i församlingarna, de dyker upp i församlingsinstruktioner och andra styrande dokument.

Det är visserligen upp till oss, engagerade och förtroendevalda, att se till att det inte bara blir vackra ord på ett papper, utan att det, likt barnkonsekvensanalys, ständigt finns närvarande hos oss, som en fond som vi har att förhålla oss till. I vissa frågor väldigt påtagligt, i andra räcker det med att bara tänka tanken Agenda 2030. Jag vill uppmana alla att läsa rapporten, både för att se vad Svenska kyrkan gör för att bidra till att uppnå De globala målen för hållbar utveckling men också för att hitta inspiration om hur det arbetet kan ske även på församlingsnivå.

Alla måste bidra i denna viktiga fråga. Om du inte är en del av lösningen, så är du en del av problemet, har nog aldrig stämt så bra som i Agenda 2030 tycker jag.

Medlemsstatistik

Hallon och blåbär fördelade i olika tråg uppställda i ett rutigt mönster

Så här i början av det nya året så redovisas medlemsstatistik från året innan. 2017 var ett rekordår på många sätt. Aldrig har så många lämnat Svenska kyrkan, samtidigt var det en toppnotering vad gäller aktiva inträden.

Det är tråkigt med alla dessa som väljer att lämna Svenska kyrkan, men ibland tänker jag det fokuseras lite för mycket på de som väljer att lämna medan de som aktivt valt att komma med oftast glöms bort i nyhetsrapporteringen. Kyrkans tidning skriver visserligen ur båda perspektiven i en artikel från den 18 januari, och analyschefen Pernilla Jonsson gläds över de höga inträdessiffrorna.

Med det sagt så tycker jag inte att vi helt ska sluta att titta på skälen till varför och vilka det är som lämnar. För så länge som det i största utsträckning sker på grund av att de inte tror på Gud så tycker inte jag att det finns anledning till någon större oro. Däremot bör gruppen som anger att Svenska kyrkan inte känns relevant för dem hållas liten, för om den gruppen börjar växa då finns en större anledning till oro. Den gruppen bör undersökas lite extra för att se om det finns orsaker som kanske bör rättas till för att undvika liknande medlemstapp i framtiden.

Läser i Dagen från den första februari att många med frikyrklig bakgrund har gått med i Svenska kyrkan.

”Jag har gått in i Svenska kyrkan som ett slags missnöjesyttring med det jag har i vår egen församling. Men samtidigt också så har jag gått en del i Svenska kyrkan… och upplever en gemenskap där jag känner många människor.”

Citatet som hämtats från Svenska kyrkans rapport ”Medlemmar i rörelse” visar på tendenser som om det vore tvärtom skulle behövas ses över på allvar om skälen till att lämna Svenska kyrkan till förmån för ett annat kristet samfund.

Som sagt det är tråkigt att det är så pass många som lämnat Svenska kyrkan under 2017, men samtidigt inte oväntat med höga siffror under ett kyrkovalår. Jag väljer att fokusera på det positiva under 2017; att Svenska kyrkan har inte haft så många inträden sedan 1995 och att valdeltagandet var rekordhögt. Det är en komplex fråga, samtidigt tycker jag att det ska tittas efter tendenser och mönster, både på lokal och nationell nivå, för att se om det finns goda saker att bygga vidare på (och kanske upptäcka saker som bör göras annorlunda).

Hoppfullt trots allt

När jag läser nyheter om att Svenska kyrkan tappar medlemmar och detta från Kyrkans tidning den 18 januari att det finns en stor utmaning i rekryteringen av nya medarbetare är det lätt att känna mig nedslagen. Medlemmarna flyr och samtidigt är det svårt att anställa ny personal, självklart är det en dyster läsning. Men det gäller att inte fastna i dessa dystra tankar och det är fördelen med att ingå i en kristen gemenskap. Hoppet finns alltid där.

Vi vänder blad och lägger vår förtröstan hos Gud. Tar vara på goda idéer och då känns det inte så hopplöst längre. Som detta från Växjö stift. Till hösten ska de starta upp traineeprogram i kyrkan. I processen tar de vara på vad de unga vill och behöver samtidigt som de ser programmet som en del i en långsiktig plan för att lösa rekryteringsutmaningarna.

Någonstans läste jag kommentaren om detta att det är som Volontäråret som fanns när jag var ung, och som försvann i dess dåvarande form kring 2010. Jag skulle snarare säga att det är en uppdaterad variant av Volontäråret, och om detta faller väl ut i Växjö stift är det helt klart värt att titta på hur denna lösning kan bli nationell.

Något annat som känns hoppfullt, trots allt, är helgens prästvigningar i åtta stift. Sammanlagt har Svenska kyrkan fått 21 nya präster under helgens prästvigningar, från Luleå i norr till Lund i söder.

Uppsala stift

En biskop och två präster står högtidsklädda i ett vintrigt stadslandskap
Foto: Mats Lagergren

Magdalena Hedman flankeras av domprost Annica Anderbrant och biskop Ragnar Persenius.

Luleå stift

Tre präster och en biskop i högtidskläder
Foto: Emma Berkman/Luleå stift

Från vänster: Joel Hultdin, Katarina Österholm, Maja Svedmark och biskop Hans Stiglund.

Härnösand stift

Två präster och en biskop framför en kyrkport
Foto: Håkan Nordlöf

Christin Bostedt flankeras av domprost Kent Nordin och biskop Eva Nordung Byström.

Västerås stift

En präst och en biskop framför en kyrkport
Foto: Åke Paulsson

Azita Zaraii vid biskop Mikael Mogren

Stockholms stift

En biskop flankeras av fyra präster framför ett altare
Foto: Magnus Aronsson

Natalia Araya, Susanne Forsström Fäldt, Johanna Häggblom och Anna Berg flankerar biskop Eva Brunne.

Strängnäs stift

En biskop och en präst står leende framför ett altare i bakgrunden
Foto: Miriam Arrebäck

Annica Vallgren och biskop Johan Dalman.

Göteborgs stift

Två biskopar på var sin sida om fem präster, alla högtidsklädda
Foto: Torgny Lindén

Biskop Atle Sommerfeldt, domprost Karin Burstrand och biskop Per Eckerdal flankerar de nyvidga prästerna Joel Göranson, Anna Veres, Fredrik Borglin och Markus Stenbeck.

Lunds stift

En biskop och sex präster står på en trappen framför en kyrkport
Foto: Camilla Lindskog

Mathilda Ekberg, Sophie Lovén, Oskar Styf, Maria Gruber Wikström, Henrik Koverberg och Christoffer Kullenberg samt biskop Johan Tyrberg.

#vardeljus

Idag den 24 november lanserades uppropet #vardeljus som en del av #metoo-kampanjen. På sidan vardeljus.blog har det från 9.01 idag kommit nya berättelser var tionde minut om vad olika kvinnor har utsatts för inom kyrkan. Kampanjen startades för att genom berättelser gemensamt sätta ljus på maktstrukturer som vi vill ska förändras ”och nu är det nog! Tystnaden behöver brytas, skammen behöver placeras där den hör hemma. Den är inte vår att bära!”

Uppropet har skrivits under av 1382 kvinnor som på detta sätt vill visa på att även kyrkan, tyvärr men inte oväntat, också är drabbad. Vill du bidra med din upplevelse kan du göra det antingen genom att fylla i kontaktformuläret eller mejla till vardeljus.svk@gmail.com.

Ärkebiskop Antje, som är en av undertecknarna, skriver i sitt uttalande om uppropet:

”Jag önskar att vi kunde säga att kyrkan är fri från sådana kränkningar. Men jag vet också att så inte är fallet. Uppropet #Vardeljus talar ett tydligt språk. Några av händelserna som berättas har varit föremål för juridiska och kyrkorättsliga processer, andra har levt i tystnaden, tills nu.

Dessa berättelser måste få höras. Jag har undertecknat uppropet och jag känner vrede över de strukturer som tillåter att sådant fortfarande sker. Samtidigt har jag som ärkebiskop ett ansvar för att vi reagerar och förändrar.”

Även stift, pastorat och församlingar har varit snabba med att lyfta detta på de sätt som de kan, och det är jättebra. För oss som är förtroendevalda och sitter i kyrkoråd eller liknande instanser kan följderna av detta upprop bli väldigt påtagliga då vi är arbetsgivare och måste kanske vara med och fatta jobbiga men nödvändiga beslut utifrån saker som nu lyfts till ytan. Då måste vi komma ihåg att det är viktigt att det är den utsatta som vi lyssnar till, tror på och hjälper att placera skulden där den hör hemma – det är aldrig den utsattas fel!

Det här är stort. Det är jobbigt, men samtidigt nödvändigt att även Svenska kyrkan nu blir en så påtaglig del av #metoo. Vi måste alla rannsaka oss själva och inse att detta är ett strukturellt problem som även drabbar Svenska kyrkan, hur mycket vi än hoppas att så inte vore fallet.

Globala målen för hållbar utveckling

logotype för Globala målen för hållbar utveckling

Just nu pågår Kyrkornas globala vecka, vilket jag uppmärksammat i bloggen tidigare. Årets tema följer Agenda 2030 där världens ledare har samlats kring 17 globala mål för att när dessa uppnås 2030 så leder det till; Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa.

 

Svenska kyrkan arbetar självklart på det sätt som hon kan med detta.

 

Agenda 2030

Senaste åren har ungefär en miljon människor lyfts ur fattigdom varje vecka. Det bevisar att förändring är möjlig! Nu vill vi lägga i en högre växel för att nå målet – jämlika, ekologiskt hållbara och fredliga samhällen! #globalaveckan

Publicerat av Svenska kyrkans internationella arbete den 21 november 2017

 

Svenska kyrkans webb finns alla 17 målen uppräknade och det är lätt att hitta vad Svenska kyrkan och Svenska kyrkans internationella arbete gör för att bidra till att uppnå målen. Det är en intressant läsning (som nog kräver lite större fokus än att samtidigt följa kyrkomötet!) och glädjande att se att det är så mycket arbete som görs. Som filmen ovan trycker på så måste vi alla hjälpa till och ju fler som arbetar för Agenda 2030 desto lättare uppnås målen.

Rabalder om tacoJesus

Det har väl kanske inte undgått någon att Svenska kyrkans twitter varit i fokus efter denna, i mina ögon när jag först såg den väldigt oskyldiga och tidstypiska, tweet:

Men ganska snart blev det tydligt för mig när jag läste kommentarerna till tweeten att den passerade inte obemärkt förbi. Det var upprörda kommentarer, där det förekom att nu går jag ur Svenska kyrkan! Men det är också väldigt mycket tack och många som gillade och retweetade inlägget.

Jag tycker att en tweet kan aldrig fullständigt definiera vad Svenska kyrkan är. Så med den synen har jag så svårt att förstå denna väldiga upprördhet över en enda tweet. Samtidigt håller jag med de som lyfter frågan vidare och ser det som en öppning för att samtala om humor i Svenska kyrkan.

Egentligen hade jag inte alls tänkt uppmärksamma detta i bloggen. Men när reaktionerna fortsätter att komma kunde jag inte låta bli.

Får vi skämta om Jesus? Ja, är mitt självklara svar på den frågan. Samtidigt måste det finnas en respekt för att det finns de som inte alls finner det passande. Och den respekten går åt båda hållen. Avslutningsvis och anledningen till min tvekan för att skriva detta – proportioner! En tweet kommer aldrig att fullständigt kunna definiera vad Svenska kyrkan är. En handfull upprörda personer kan inte få sätta agendan, igen, om hur och vad vi ska prata om vad gäller Svenska kyrkan.

Sifo-siffror glädjande!

Pontus Håkanssons intervju med mig i gårdagens (torsdag 24 augusti) KT gjordes på tisdagen (22/8) under tidspress. Han klämde in den mellan sitt deltagande i den presskonferens där de nya Sifo-siffrorna presenterades, och mitt deltagande i nomineringsvalet till biskop i Göteborgs stift. Jag hade inte sett Sifo-siffrorna när intervjun gjordes, och tiden medgav inte att jag läste igenom intervjun innan den gick i tryck.

Jag fick intrycket att medlemmarna prioriterade socialt arbete högt men gudstjänst och undervisning lågt. Av bilden från presskonferensen i KT framgår att detta nog var en missuppfattning. Frågan var alltså vad som utöver gudstjänstfirande, dop och konfirmation kyrkan ska arbeta med. Någon fråga om gudstjänstfirande fanns tydligen inte med, och skillnaden mellan de 86% som vill att kyrkan ska arbeta med diakoni och 54% med kristen undervisning är inte så dramatisk. Hela 93% vill att kyrkan ska arbeta med vigsel och begravning, som ju är viktiga gudstjänster, och 89% vill ha arbete med kris och katastrofstöd, viktiga diakonala uppgifter. Mänskliga rättigheter, katastrofhjälp och bistånds- och utvecklingsarbete får också stöd – viktiga aspekter av mission. Jag tycker att det är mycket positivt att en majoritet av medlemmarna efterfrågar arbete som är delar av församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

Formuleringen ”när man har så oerhört många medlemmar som är så oengagerade i kyrkan är det inte mycket värt att lyssna till dem, för de vet ju inget” vill jag inte stå för. Visst finns det många medlemmar med en svag anknytning till kyrkan, men alla är värda att lyssna till. Vi behöver både lyssna till och försöka förstå vad medlemmarna tycker att kyrkan ska arbeta med. Men det som jag försökte uttrycka i intervjun håller jag fast vid. Som en del av den världsvida kyrkan har Svenska kyrkan inte sitt uppdrag från sina medlemmar, utan från kyrkans Herre. Om medlemmarna skulle tycka att kyrkan ska sluta att fira gudstjänst, kan vi ändå inte göra det – det ingår i vårt grundläggande uppdrag. Utan gudstjänst ingen församling. Lyckligtvis verkar det som Sifo-undersökningen visar att våra medlemmar vill att kyrkan ska arbeta med såväl gudstjänst som diakoni, mission och undervisning. Den stora motsättning mellan medlemmarnas önskan och församlingens uppdrag som jag uppfattade under intervjun var nog ett missförstånd.

Hans-Olof Andrén

 

Läs mer om Sifo-undersökningen här (listan kan komma att uppdateras):

Kyrkans tidning 23 augusti: Sifo: 4 av 5 medlemmar vill inte påverka kyrkan 

Dagen 23 augusti: Gud går hem hos de svenska kvinnorna

Svenska dagbladet (TT) 22 augusti: Lågt intresse för att påverka kyrkan

SVT.se 22 augusti: Fler kvinnor tror på Gud – men männen vänder ryggen till