fbpx

Mats Rimborg

Skrivet av

Mats Rimborg är ordförande för POSK i Göteborgs stift, ledamot i POSKs styrelse och dessutom kassör. Han har flera uppdrag som förtroendevald, bland annat som 2:e vice ordförande i stiftsstyrelsen i Göteborg och ledamot i församlingsråd. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Jag vill vara med och ta ansvar i min kyrka, och tycker man ska kunna göra det utan att behöva vara med i något politiskt parti. Mångfalden inom Svenska kyrkan är en rikedom att ta vara på, inte ett problem, och kyrkan ska respektera och glädjas åt alla som vill vara med.”

Per Lindberg

Skrivet av

Per Lindberg är ordförande för POSK i Skara stift och ledamot i POSKs styrelse. Han har flera uppdrag som förtroendevald lokalt hemma i Skövde men också som ledamot i kyrkomötet och vice ordförande i dess organisationsutskott.

Varför är du engagerad i POSK?

”Min vilja att ta ansvar som förtroendevald kommer ur församlingsgemenskapen, det är där jag fått uppgifter och möjlighet att växa. POSK ger mig ett sammanhang där engagemanget för kyrkan och församlingen är utgångspunkt för ansvarstagande. I POSK finns också stor erfarenhet och kompetens, som vi delar med varandra i respekt för våra olikheter.”

I kyrkan utgår inte all makt från folket

Skrivet av

Partipolitiker är vana vid att riksdagen i princip kan bestämma vad som helst. Men ett trossamfund har en bekännelse som står fast, skriver Amanda Carlshamre och Hans-Olof Andrén i en replik på Dagens debattsida 26 april.

I en debattartikel den 19/4 tar Gunnar Hyltén-Cavallius upp partipolitiseringen i Svenska kyrkan och det faktum att tre riksdagspartier deltar i kyrkovalet, nämligen S, C och SD. Det kan tilläggas att också parallellorganisationer till samtliga övriga riksdagspartier deltar i kyrkovalet. Som Hyltén-Cavallius skriver är detta en unik politisering av ett trossamfund.

Partipolitiker är vana att all makt utgår från folket, så riksdagen kan i princip bestämma vad som helst. Men ett trossamfund har en bekännelse, och vi förfogar inte över innehållet i denna. Ett kyrkomöte kan inte besluta att Kristus inte har uppstått eller att Gud inte skapat världen.

Den historiska bakgrunden sträcker sig nog ända till socknens uppdelning i borgerlig och kyrklig kommun 1862. När kommunalstämmans “direktdemokrati” ersattes med kommunalfullmäktiges representativa demokrati 1918 uppstod tanken på en liknande förändring för församlingarna, de “kyrkliga kommunerna”. När därför kyrkofullmäktige ersatte kyrkostämman i de största församlingarna på 1930-talet valde partierna, med S i spetsen, att ställa upp i kyrkovalet. Av de skäl som Hyltén-Cavallius beskriver.

I en öppen folkkyrka av Svenska kyrkans typ, som inte ställer bekännelsekrav på sina förtroendevalda, måste därför biskopar, präster och diakoner vara inblandade i beslutsfattandet eftersom de genom sina vigningslöften är bundna till bekännelsen. Det behövs en samverkan mellan de vigda och lekfolket i Svenska kyrkan som ska vara både demokratisk, apostolisk och episkopal.

I Svenska kyrkan är kyrkoherden alltid ledamot av kyrkorådet och biskopen ordförande i stiftsstyrelsen, men mandatet är mindre än i jämförbara kyrkor. Biskoparna har exempelvis inte rösträtt i kyrkomötet, vilket nog också är unikt.

I Hyltén-Cavallius debattartikel tecknas bilden av en helt politiserad kyrka. Lyckligtvis är det inte riktigt så illa. På många håll i landet finns det partipolitiskt obundna grupper, varav de flesta tillhör POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Lokalt i församlingar och pastorat har det funnits partipolitiskt obundna grupper sedan 1927, och antalet ökar stadigt vid varje kyrkoval. Dock är vi fortfarande i minoritet i jämförelse med dem som har partikoppling.

Ett problem med vår kyrkas organisation är att valen till kyrkomöte och stiftsfullmäktige sedan år 2000 är direkta. Det låg då i partiernas intresse att kyrkovalet skulle efterlikna de allmänna valen, så att de partipolitiskt intresserade skulle förmås att rösta på sitt parti även i kyrkovalet. Eftersom detta sker ett år innan det allmänna valet fungerar det också som en generalrepetition för partierna inför det “riktiga” valet året efter. Lyckas man få valdebatten att handla om samhällspolitik i stället för kyrkopolitik kan man också få stort genomslag i medier. Dessutom ges nya politiska partier en möjlighet att pröva vingarna.

Det system som gäller från år 2000 – direkta kyrkomötesval, ingen spärr, utjämningsmandat, relativt lågt valdeltagande – gör det ganska lätt för nya grupper att ta sig in i kyrkomötet utan att tidigare ha haft kyrkopolitisk verksamhet på lokalplanet. Så gjorde SD år 2002, och i år sägs Alternativ för Sverige försöka utnyttja de möjligheter dagens system erbjuder. Botemedlet för detta heter en återgång till indirekta val.

Tidigare valdes nämligen kyrkomötet och stiftsfullmäktige indirekt, av församlingarna, eftersom man såg dessa nivåer som organ för församlingarna – inte för kyrkans medlemmar. Kyrkomötet beslutar ju om församlingarnas gemensamma gudstjänstordningar och psalmbok, den gemensamma internationella missionen och diakonin, utlandsförsamlingarna, ekumeniska relationer och så vidare.

När kyrkan skildes från staten år 2000 förordade POSK (och C) fortsatta indirekta val. Det är en förändring vi fortfarande kämpar för. Partiernas inflytande över kyrkan behöver minska, inte öka. En väg framåt kan exempelvis vara att de som sitter i kyrkofullmäktige i pastorat och självständiga församlingar själva får välja sina representanter i högre beslutande organ. Med indirekta val skulle nya grupper inte kunna bli valda till stiftsfullmäktige och kyrkomötet utan att först vara aktiva i församlingarna.

I längden kan sekulära partier i en sekulär stat inte gärna fortsätta att delta i valen i ett trossamfund. Partierna sysslar med samhällsfrågor, trossamfundet med kyrkliga frågor – i grunden frågan om hur det glada budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus bäst ska förkunnas i vår tid – i ord och handling.

Det är dags för partierna att lyssna och släppa taget om Svenska kyrkan. Ärkebiskopen har rätt i att nuvarande system är otidsenligt. I en intervju i Dagen 21/4 säger hon: “Skulle vi börja om från scratch skulle vi aldrig ha den här kopplingen till de politiska partierna.”

Låt oss hoppas att partipolitiken får vara en parentes i kyrkans historia.

Amanda Carlshamre
Teologistuderande, ordförande POSK

Hans-Olof Andrén
Seniorprofessor vid Chalmers tekniska högskola, ordförande POSK 2003-2019

 

Foto: Magnus Aronsson/ IKON

Vilken linje har partistyrelsen om gudstjänstliv?

Skrivet av

Amanda Carlshamre svarar Lennart Hallengren på Kyrkans Tidning debattsida 21 april 2021.

Det är trosgemenskapen och församlingen som ska vara basen för de som beslutar i kyrkan.

REPLIK

Lennart Hallengren efterlyser i KT nummer 15 en debatt om konkreta frågor som är viktiga för Svenska kyrkan och menar att POSK kverulerar över vilka som får kandidera som nomineringsgrupp. Om vi upplevs som kritiska så är det en kritik som är både adekvat och saklig.

För POSK är Svenska kyrkans struktur, organisation och system av förtroendevalda en ytterst konkret fråga som vi gärna diskuterar. Svenska kyrkan är inte en institution eller organisation som andra. Hon är en kyrka, en del av ett världsvitt samfund, med syfte att främja en rättvis värld där människor kommer till tro och där Guds vilja får leda och ske – inte vår. En luthersk kyrka har en växelverkan mellan tradition och reformer och är en länk i ett större sammanhang av miljontals kristna som gått före oss och som kommer efter oss. Till det kommer ansvaret att känna till sin historia och parallellt kunna förnyas.

Lennart Hallengren framför att ”… vissa nomineringsgrupper kandiderar under tydligt namn. Då vet medlemmen som ska rösta i kyrkovalet vilka grundläggande värderingar de har i samhällsfrågor och i frågor som berör Svenska kyrkan.” Det är riktigt vad gäller samhällsfrågor, men låt oss vända på perspektivet. Meningen ”vilka frågor som berör Svenska kyrkan” visar på ett utifrånperspektiv, att jag som väljare antas utgå från mina politiska åsikter och applicera dem på Svenska kyrkans och dess beslut, förvaltning och inriktning. Det kanske är naturligt för den som ställer upp på en partipolitisk lista, men det är det inte för oss i POSK.

Lennart Hallengren svarar själv på sin fråga om POSKs äktenskapssyn när han närläser POSK-programmet: ”Posk delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.” Han påminner också om att detta är Svenska kyrkans rådande ordning. Det är alltså tydligt för alla att POSK står för den formulering om äktenskapet som kyrkomötet tidigare har beslutat om.

POSK består av individer som röstar på olika partier i de allmänna valen. Men vad vi röstar på i de allmänna valen lämnar vi utanför kyrkovalet – här menar vi att partipolitiken inte ska styra trossamfundet Svenska kyrkan. Lennart ställer sig frågande till varför POSK verkar särskilt avigt inställda till S, C och SD? Det korta svaret är att partistyrelserna fastställer program och mål för dessa nomineringsgrupper för kommande mandatperiod och uttrycker sin vilja med Svenska kyrkan. Men partistyrelserna har ingen som helst konfessionell grund.

POSK anser att det i stället är trosgemenskapen och församlingen som ska vara basen för de som beslutar i kyrkan. Lennart Hallengren har uppenbarligen läst vårt program, och därmed sett vilka konkreta frågor vi vill diskutera. Låt oss diskutera hur vi tydligare kan gestalta den kyrkosyn som uttrycks i de dokument som antagits av Svenska kyrkan, hur vi kan stärka de förtroendevaldas kompetens, hur gudstjänstlivet kan få teologisk och liturgisk fördjupning och hur vi ska ta oss an nya diakonala utmaningar. Det är konkreta diskussioner vi välkomnar. Vilken linje har partistyrelsen i S vad gäller Svenska kyrkans gudstjänstliv? Är ni alla överens, eller finns olika uppfattningar i partiet?

Amanda Carlshamre
ordförande POSK

Ja, låt oss debattera konkreta frågor

Skrivet av

Socialdemokraten Lennart Hallengren, i Malmö skriver i Kyrkans Tidning:

”Så till er i Posk, lägg ner kverulansen om vilka som bör få kandidera som nomineringsgrupp. Låt oss i stället mötas i debatt om konkreta frågor som är viktiga för Svenska kyrkan.”

(För den som undrar så kan kverulans översättas (enligt synonym.se) med grälsjuka, klandersjuka, gnällighet, grinighet, kvirr, gnäll, knot, jämmer, beskärmelse, gnällande, jämmerlåt, klagan, påstridighet, rättshaveri, klagolåt)

Då vill jag svara Lennart Hallengren – NEJ, oavsett vad du tycker så kommer vi i POSK inte sluta påtala det knäppa med att politiska partier som Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna, ställer upp i kyrkovalet.

Hallengren skriver ”Socialdemokrater skulle till exempel kunna kandidera under namnet progressiva i Svenska kyrkan.”. Men nej Lennart, det kan du ju inte! Detta visar ju bara hur lite Hallengren förstår av systemet. För honom som socialdemokrat så går det inte att ställa upp på någon annan lista en en socialdemokratisk. Det tillåter inte hans parti, som det ser ut nu.

Sen försöker Hallengren lyfta en fråga och hänvisar till POSKs program om Mångfald – en möjlighet och citerar

”Posk delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

Sen skriver Hallengren något viktigt ”Vi vet att detta är den syn som Svenska kyrkan har hittills. (Min markering) Men vilken är Posks inställning? Jag tolkar det som att Posk inte tar ställning eller inte vågar ta ställning.”

Jo du Lennart Hallengren – POSKs inställning i den frågan är just Svenska kyrkans inställning. Och det är den inställning som vi tycker ska fortsätta vara Svenska kyrkans inställning, och inte bara hittills. En inställning som jag vet socialdemokraterna vill ändra på. Så det kan ni vara säkra på – skulle frågan komma upp igen i till exempel kyrkomötet, så kommer POSK kämpa för den teologiska syn som nu råder i Svenska kyrkan. Det är väl oerhört tydligt, där POSK tar ställning.

Jag välkomnar Lennart Hallengrens engagemang i Svenska kyrkan och vill verkligen inte att det engagemanget ska sluta. Men jag kommer aldrig sluta tycka att det är konstigt att ett politiskt parti ställer upp i kyrkovalet. Gärna engagerade personer – men inte politiska partier!

Och sakfrågor kommer POSK gärna att vilja debattera och för diskussion om.

  • Till exempel att det ska vara indirekta till stift och kyrkomöte.
  • Till exempel att församlingsrådens mandat ska tydliggöras.
  • Till exempel att lyfta att teologiskt och liturgisk fördjupning sker i Svenska kyrkan gudstjänster
  • Till exempel att församlingar och pastorat ska kunna driva begravningsbyråer.

Så – Bring it on, Lennart Hallengren, POSK tar vilken debatt som helst!

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lat-oss-debattera-konkreta-fragor

/Carina Etander Rimborg

Marie Rydén Davoust

Skrivet av

Marie Rydén Davoust är vice ordförande för POSK, har flera uppdrag som förtroendevald lokalt i Eskilstuna och som ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen.

Varför är du engagerad i POSK?
”För jag är engagerad i Svenska kyrkan. Att som körsångare och gudstjänstdeltagare få vara med att påverka både lokalt och nationellt tillsammans med flera kollegor är både viktigt och roligt. Som blivande diakon kan jag också bidra med att göra diakonala perspektiv mer synliga inom POSK och där vi verkar.”