fbpx

Johanna om kyrkomötets motioner

Johanna Andersson, jämställdhetssamordnare på Chalmers, präst och krönikör i GP skriver om höstens motions i kyrkomöte i GP.
Johanna Andersson är en av POSKs nyvalda ledamöter i kyrkomötet och kommer att börja sin mandatperiod när det nuvarande avslutar sin period i november.

Gästkrönika GP 2/11: Polygami ämne för kyrkomötet Publicerad 1 november 2013>>

Johanna Andersson har botaniserat i motionsfloden inför årets kyrkomöte. Etthundra motioner har inkommit till årets kyrkomöte, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ på nationell nivå. Rubriker som ”Uppföljning och beslut angående antalet ledamöter i kyrkofullmäktige” eller ”Indirekt val till stiftsfullmäktige” lockar kanske inte till omedelbar genomläsning.

Mer intresseväckande samtidsskildringar kan antas döljas bakom motioner som ”Inled teologiskt och ekumeniskt arbete om polygami”, ”Den prästerliga titulaturen” eller den till visst vemod inbjudande rubriken: ”Hantering av att ta kyrkor ur bruk”. Motionen om polygami menar att eftersom frågan drivs av åtminstone ett politiskt ungdomsförbund är förändrad lagstiftning inom området att vänta. Kyrkan bör vara förberedd och se över sina argument nu för att inte sedan hamna i paniklösningar under tidspress. Samtal med andra kyrkor i frågan är nödvändigt för att rädda det lilla uns av ekumeniskt anseende som fortfarande (?) finns kvar.

Gudstjänstutskottet föreslår i sitt betänkande avslag på denna motion. Visserligen är utskottet medvetet om  att nya samlevnadsformer växer fram och att man därför behöver fortsatt bearbeta frågor om relationer. Men utskottet skriver: monogami är det som kyrkan värnar och därför avfärdar polygami som äktenskapsform.

Vilket väl får betraktas som klarspråk i denna fråga. I meningen efter förtydligar man: Utskottet vill understryka att alla människor är välkomna i kyrkan oavsett vilken samlevnadsform som de själva lever i och kyrkans principiella ställningstagande till den.

Angående den prästerliga titulaturen är det flera motioner som noterar röran i ämbetstitlar och hur församlingar är kreativa och hittar på ständigt nya beteckningar när man söker medarbetare. Fantasin tycks oändlig när det gäller nya titlar för denna grupp, klagar en av motionärerna. Vad som skiljer en församlingsherde från en pastoral ledare eller en kyrklig platschef från en kyrklig driftschef återstår att reda ut.

Motion 2013:084 heter kort och gott Döden. Motionären förslår att Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att inleda ett arbete om döden. Bakgrunden är dalande siffror för Svenska kyrkan. 1970 döptes över 80 procent av de som föddes, 2012 var den siffran nere i 51 procent. När det gäller konfirmander är nedgången ännu tydligare. Vigslar har sjunkit från knappt 80 till 35 procent under samma tidsperiod. Men när det gäller begravningar sker förändringen betydligt långsammare. 1970 begravdes 95,5 procent av alla avlidna enligt svenska kyrkans ordning. Siffran låg på knappt 79 procent år 2012. Cirka 8 procent använder sig idag av en borgerlig begravning och några procent har ingen akt alls.

Det senare är något som blir allt vanligare. Jag minns ett samtal med sjukhuspräster från Hamburg för några år sedan. De berättade att detta var vanligt hos dem. Man tog avsked på sjukhuset. Därefter fördes den döda direkt till begravningsplatsen. Från sjukhuset till graven, utan någon samling däremellan. Också denna motion föreslås avslås.

Utskottet hänvisar bland annat till att: Relativt nyligen kom, till exempel, ett biskopsbrev (2006) om begravning som behandlar frågor med relation till döden. Nu kanske inte alla instämmer i att ett 7 år gammalt biskopsbrev tillkommit relativt nyligen eller ger någon slutgiltig vägledning om döden. Men motionen visar onekligen på bredden av de frågor ett kyrkomöte har att behandla.

Johanna Andersson

Foto: Jan Andersson, Chalmers

Respekt och omsorg

Med anledning av den insändare som fanns i dt.se med anledning av POSK i Faluns samverkan med (S) svarar här POSKs ordförande Anders Brunnstedt på kritiken.

Genmäle till C-L C i insändare på dt.se 28 oktober 2013.

Respekt och omsorg
Respekt för valresultatet är utgångspunkt för oss i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Falun för samarbetet med S. POSK och S gick fram i kyrkovalet. Av 35 mandat i kyrkofullmäktige fick vi gemensamt 25 mandat. Vi i POSK ser majoritetssamarbetet som en god möjlighet att driva på i de frågor vi gick till val på.

Utan att vara del i en stadig majoritet skulle våra möjligheter till det vara mycket begränsade. Omsorg om den demokratiska processen är utgångspunkten när vi i POSK insisterar på att även den tredje och minsta gruppen i kyrkofullmäktige, Samling för kyrkan (Sfk), ska vara representerad i alla beredande organ under den kommande mandatperioden.

Därför erbjuds Sfk vice ordförande platser i så väl kyrkofullmäktige, kyrkoråd som i kyrkorådets arbetsutskott. Det kommer att bidra till att förslag till beslut diskuteras mer ingående och därmed bereds bättre.

Inför den nya mandatperioden vill vi i POSK medverka till att bryta med en del av de traditioner som varit förhärskande inom organisationen för förtroendevalda i Svenska kyrkan i Falun. Att öka respekten för valresultatet och att stärka omsorgen om den demokratiska processen i Svenska kyrkan i Falun är i det sammanhanget viktiga frågor.

Anders Brunnstedt
Ordförande POSK i Falun

Vem får leka med vem?

Efter valet kommer det fram en tråkig sida av oss. Nu ska vi fördela mandaten och platserna i nämnder och styrelser. Och då är ju frågan hur man ska göra detta – så att man på ett bra sätt följer väljarnas intention – men samtidigt inte "ger bort" platser där man kan få möjlighet att påverka.

Hur ska och bör POSK-grupper göra? Det finns inget officiellt påbud om vad som ska göras eller inte. Kan en POSK-grupp valsamverka med ett politiskt parti? Eller är det helt omöjligt som partipolitiskt obunden?

Nej, ingenting är omöjligt. Men det måste lösas lokalt. Det beror ju helt på hur det lokala valresultatet ser ut. När man går i valteknisk samverkan efter valet så handlar det ju om hur man ska fördela platser i råd, nämnder och styrelse.

Inte sällan handlar sådan valteknisk samverkan om att utesluta någon  – och ofta har POSK hamnat utanför. Har POSK möjlighet att göra en valteknisk samverkan och därmed få möjlighet att få fler platser för att vara med och påverka så tycker jag att gruppen givetvis ska göra det. Men det gäller att göra det klokt och behandla andra som man själv skulle vilja bli behandlad – oavsett vad som skett förut.

En valteknisk samverkan innebär INTE att man tycker lika i alla frågor. Det innebär INTE att man har gemensamma gruppmöte eller röstar lika i alla frågor. En valteknisk samverkan innebär enbart att man samverkar när platserna ska fördelas – så att alla får så mycket som möjligt.

Sen kan de vara så att man tycker lika i någon fråga eller vill driva något projekt tillsammans. Då kan man göra det.

Det handlar också om personkemi – det ska funka rent praktiskt.

Och så ska vi inte glömma vad som är det viktigaste –

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Så länge vi har det målet framför oss så har vi riktningen klar. Och vi släpper aldrig vårt mål som står i vårt program

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

(…)

Relationsförändringen mellan kyrkan och staten den 1 januari 2000 innebar att flera viktiga saker hände. Svenska kyrkan övergick från att vara en statlig myndighet till ett fritt trossamfund. På lokal nivå blev församlingarna självständiga organisatoriska delar av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. I stället för kyrkolagen, som fastställdes av riksdagen, antogs en kyrkoordning som kyrkan själv förfogar över. Samtidigt fanns det en tydlig ambition att så mycket som möjligt skulle förbli som förut. Det stiftades en särskild lag om Svenska kyrkan som garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det finns skäl att på sikt se över denna särlagstiftning.Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas. POSK anser därför att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.

Nomineringsmöte och församlingsråd

Här följer ett ett längre inlägg om församlingråd och nomineringsmöten från Anna Lundblad Mårtensson från Linköpings stift. Vi kommer också publicera texten på vår webbsida om församling.

Församlingsråd och nomineringsmöten i pastoraten från år 2014

Kyrkomötets beslut 2012-11-21 om ändrad lokal struktur i Svenska kyrkan

Kyrkostyrelsens förslag till ny lokal struktur för Svenska kyrkan syftar till att skapa hållbara strukturer i vår kyrka, vars uppdrag är oförändrat att vara ett redskap för evangelium. Förslaget vill stimulera en levande teologisk reflektion över hur vår identitet kan uttryckas, bevaras och utvecklas.

En princip i förslaget är att allt inte behöver detaljregleras utan den lokala nivån har förmågan att finna lämpliga lösningar i sin egen situation. En utmaning och möjlighet är att vilja och våga och pröva nya former att organisera arbetet. Att pröva och ompröva det vi gör behöver vi fortsätta med också i framtiden.

Beslutade förändringar
Den lokala nivån består av församlingar och pastorat. Det är inom pastoraten det finns församlingar där det ska finnas församlingsråd som styrelse. Beslutande organ i pastorat såväl som i en församling som inte ingår i något pastorat är kyrkofullmäktige.

Kyrkofullmäktige utses i direkta val av dem som tillhör pastoratets församlingar respektive församlingen. Pastoratets kyrkofullmäktige väljer ett församlingsråd som styrelse för församlingen.

Innan valet ska det hållas nomineringsmöte(n) där församlingens medlemmar kan nominera kandidater till församlingsrådet. Det nyvalda kyrkofullmäktige ska besluta för vilken tid ledamöter och ersättare i församlingsrådet ska väljas. – högst fyra år – nyval till församlingsrådet ska alltid ske i samband med att en ny mandatperiod börjar för kyrkofullmäktige.

Här är viktigt att uppmärksamma att det nu finns en möjlighet att utse församlingsråd för en kortare tidsperiod än en mandatperiod. Rätt använd kan detta skapa ett större intresse hos fler och yngre kandidater. Det är väl känt att många ungdomar inte vill binda sig för ett så långt engagemang som en mandatperiod innebär. Det finns här en möjlighet att utse personer till församlingsrådet utifrån ett visst kunskapsområde under ett par år då församlingen arbetar med en viss verksamhetsinriktning.

För att vara valbar till ett församlingsråd gäller samma valbarhetskriterier som nu, man ska vara döpt och vara 18 år.

4 kap 22 § Kyrkofullmäktige väljer ledamöter, förutom kyrkoherden, och ersättare i församlingsrådet. Antalet bestämmer kyrkofullmäktige. Antalet valda ledamöter får inte vara mindre än fyra. Antalet ersättare ska vara minst hälften av antalet valda ledamöter.

4 kap 23 § (Det nyvalda) kyrkofullmäktige ska inför val av församlingsråd genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte som säkerställer församlingens inflytande. Vid ett sådant möte nominerar församlingens röstberättigade medlemmar kandidater till församlingsrådet.

4 kap 24§ Kyrkoherden är ledamot i församlingsrådet. Bestämmelser om kyrkoherdens rätt att i sitt ställe utse annan präst som ledamot finns i 5 kap. Kyrkoherden kan därmed utse en annan i församlingen tjänstgörande präst att i sitt ställe vara ledamot.

Kyrkofullmäktige ska bland de valda ledamöterna välja en ordförande och församlingsrådet en vice ordförande. Kyrkofullmäktige får uppdra åt församlingsrådet att välja även ordförande.

Inför val av församlingsråd (KO kap 4)
Öppet nomineringsmöte
Inför valet ska nyvalda fullmäktige genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte med församlingens röstberättigade medlemmar, för att säkerställa församlingens inflytande. Vid detta möte är det möjligt för församlingens medlemmar att nominera kandidater som inte tillhör den egna församlingen utan tillhör någon av de övriga församlingarna inom pastoratet.

När församlingsråd ska väljas av kyrkofullmäktige för första gången efter 2013 års kyrkoval ska kyrkonämnden i de samfälligheter som blir pastorat kalla till församlingsmöte enligt 4 kap. 23 §. Om det sker en indelningsändring som innebär att ett helt nytt pastorat bildas, ska i stället indelningsdelegerades arbetsutskott kalla till församlingsmöte.

Kyrkofullmäktige kan välja personer som inte nominerats på församlingsmöte. I förarbetena betonas dock vikten av att nomineringarna vid det öppna nomineringsmötet inte ska förbises utan ha betydelse i de överväganden som kyrkofullmäktiges valberedning har att göra inför beslutet i fullmäktige.  

Det är viktigt att företrädare för de nomineringsgrupper som har mandat i fullmäktige tillsammans och i respekt för varandra kommer överens om hur de öppna församlingsmötena bör genomföras och hur resultatet senare ska behandlas av fullmäktiges valberedning.

Regler för indirekt val gäller även detta val.

Roller;
Nuvarande kyrkonämnd/ indelningsdelegerades AU kallar
Vem som genomför mötena är inte reglerat, men nyvalda fullmäktiges presidium bär ansvaret och nyvalda fullmäktiges valberedning bereder
Kyrkofullmäktige väljer före årsskiftet

Det är en klar fördel om det nyvalda kyrkofullmäktige samlas två gånger innan årsskiftet. Vid det första mötet väljs presidium och en valberedning. Om detta val är genomfört innan de öppna församlingsmötena äger rum kan såväl valberedning som presidium närvara vid dessa möten. Att de närvarar vid nomineringsmötena är betydelsefullt eftersom de senare har att ta ansvar för de kommande valen av församlingsråden.  

Vid dessa möten sker inget val, inte heller någon omröstning eller värdering av nominerade kandidater ska förekomma vid det öppna nomineringsmötet.

Kom ihåg att endast medlemmar i församlingen inbjuds och att endast medlemmar i församlingen nominerar. Att så sker ska säkerställas. Om personerna inte är välkända bör man notera personnummer på de som nominerar kandidater. De som nomineras ska vara tillfrågade och uppfylla de krav som finns för att vara förtroendevald. Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet är alltså valbar till ett församlingsråd inom pastoratet.

Det finns inget minimiantal för hur många som ska vara närvarande. Det är inte heller reglerat hur nomineringsmöte ska genomföras men det är lämpligt att följa regler motsvarande ett fullmäktigemöte.

En hjälp i en senare beredning kan vara att utarbeta någon form av ”intresseanmälan” där intresserade kan ange något av sina specifika intressen, erfarenheter kompetens och engagemang. Genom att använda sig av möjligheten att utse församlingsråd för en kortare tidsperiod, t.ex. två år ökar förhoppningsvis möjligheten att ungdomar vill vara med och bidra i församlingsrådens arbete.

Det är lätt att konstatera att ungdomare röst och perspektiv tyvärr lyser med sin frånvaro i alltför hög grad idag och att det är viktigt att alla nu tillsammans verkar för att ändra på detta.

Församlingsrådens uppgift
Församlingsrådet ska fullgöra de uppgifter
•    som anges i kyrkoordningen
•    som anges i församlingsinstruktionen
•    som kyrkorådet i övrigt beslutar

Hur ansvaret för den grundläggande uppgiften och den verksamhet som bedrivs är bara delvis reglerat. Frågan om hur man skapar en lokal närhet och ett lokalt engagemang och samtidigt samverkar inom pastoratet så att så optimala förutsättningar som möjligt skapas behöver beredas och bearbetas noga.

Svaret på hur det bäst bör realiseras ser olika ut och här är utmaningen att se de lokala möjligheterna och samtidigt se att pastoratet kan underlätta det gemensamma arbetet genom att avlasta församlingsråden uppgifter som blir bättre om de sköts gemensamt.

Här är det viktigt att tänka på att arbetsorganisationen, de anställda inte är och behöver vara knuten till en viss församling samtidigt som det är viktigt att skapa kontinuitet och bygga förtroendefulla relationer lokalt i varje församling.

Gemensam församlingsinstruktion
För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam församlingsinstruktion.

Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet.

Instruktionen ska innehålla
1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning,
2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

I det pastorala programmet ska även behandlas dels församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift dels barnets perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys. Utöver vad som sägs i första stycket ska i en gemensam församlingsinstruktion för församlingarna i ett pastorat även redovisas hur ansvaret för församlingens grundläggande uppgift är fördelat mellan församlingarna och pastoratet. Där ska också redovisas hur de befattningar som präst som ska finnas inrättade enligt 37 kap. 18 § i huvudsak disponeras.

Församlingsinstruktionen är gemensam i ett pastorat och beskriver där hur ansvaret för den grundläggande uppgiften fördelas mellan församlingarna och pastoraten. Det är viktigt att uppmärksamma att 57 kap. 5 § innehåller en uttrycklig bestämmelse att kyrkorådet ska samråda med församlingsråden inom pastoratet när förslag till gemensam församlingsinstruktion arbetas fram.

Detta ger möjligheter till bred reflektion, engagemang och lokal anpassning. Att implementera en ny organisation kräver stor lyhördhet så att ett förtroendefullt samarbetsklimat byggs upp.

Kyrkorådet har ansvaret för helheten i ett pastorat och har att både se och bejaka det som fungerar bäst då en viss verksamhet bedrivs direkt av kyrkorådet eller av ett par av församlingarna tillsammans. Varje församling ska verka efter de egna förutsättningarna och de ser olika ut. Det är viktigt att kyrkorådens ledamöter inte ser sig som främst representanter för den egna församlingen och ser som sin uppgift att företräda och tillgodose den egna församlingens särskilda intressen.

Kyrkorådet bör skriva in i sin arbetsordning hur och kring vilka frågor kyrkorådet kommer att samråda med församlingsråden. I en organisation är det viktigt att så många som möjligt vet så mycket som möjligt om varje del, församlings liv och förutsättningar då man har att ta ansvar både för varje enskild församling såväl som för helheten i pastoratet.

Genom att med en regelbundenhet inbjuda församlingsrådens ledamöter till gemensamma överläggningar kan samarbetet och samsynen kring det gemensamma uppdraget stärkas.

Att våga pröva och att våga ompröva är och kommer att vara viktigt. Det är inte troligt att man från start hittar det optimala sättet att organisera och bedriva verksamheten inom församlingarna och i pastoraten.

Anna Lundblad Mårtensson Linköpings stift Anna.lundblad.martensson@svenskakyrkan.se

Uppdrag förtroendevald

På Svenska kyrkans intranät hittar jag följande information:
Uppdrag förtroendevald>>

I kyrkovalet har 16779 ordinarie ledamöter valts till församlingar, stift och kyrkomöte. Ytterligare ca 10 000 förtroendevalda väljs i år till de nya
församlingsråden. Både färska och erfarna förtroendevalda kan behöva rustas i sina roller bland annat för att Svenska kyrkan får en ny struktur till årsskiftet.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och har 251 ledamöter. Av dessa är ungefär hälften nyvalda, uppskattar Nils Warmland, handläggare för kyrkomötet på kyrkokansliet.

– För nya ledamöter har vi en kort introduktion i samband med ett  valsammanträde 20-21 november då det nyvalda kyrkomötet smygstartar. En
del nyvalda har erfarenhet av både kyrkopolitiken som kommunalpolitiken.
Så vissa är rävar, andra är litet osäkra och behöver informeras om kyrkomötets arbetsformer, hur ärenden bereds. Första året som ny kan man
känna sig litet skakis, säger Nils Warmland.
 
Ledamöterna kan behöva läsa in mycket material och lära sig en hel del mötesformalia. Det varierar från år till år. I samband med starten får de nyvalda en skriftlig vägledning från kyrkokansliet. Den ger grunderna om Svenska kyrkan; regelverk, organisation och ger svar på praktiska frågor om kyrkomötets arbetsgång och rutiner.
   
– Ledamöterna får även en genomgång i utskotten om hur arbetet där fungerar. Jag förväntar mig också att nomineringsgrupperna ger en allmän
orientering om arbetet i kyrkomötet. Det som det kan vara svårt med – utöver det rent organisatoriska – är alla nya begrepp som det dräller av. Det kan nog vara litet förvirrande även för erfarna deltagare, säger kyrkomötets huvudsekreterare Anders Lindberg.
 
Allmänt är bådas intryck att kyrkomötet har fått goda effektiva rutiner och fungerar smidigare än tidigare. Det har av sparbeting blivit mindre tid för arbetet och färre sena kvällar.
 
– Men engagemanget är stort! I kyrkomötet ser man aldrig en tom plenisal, som man kan se i riksdagen, säger Anders Lindberg.

”Uppdrag förtroendevald”
De förtroendevalda i församlingarna är en av de viktigaste målgrupperna för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Många gånger hör förtroendevalda av sig med frågor. Arbetsgivarorganisationen ger stöd i form av rådgivning, verktyg och utbildning. Ett exempel på utbildning är Arbetsgivarfrågor för förtroendevalda. 

– Det är de förtroendevalda som ytterst är kyrkans arbetsgivare. Arbetsgivarfrågor för förtroendevalda t ex är en riktad utbildning för att de ska förstå sitt ansvar som arbetsgivare. Den ger stöd i uppgiften att vara styrelse och arbetsgivare, säger Anna von Malmborg, samordnare för arbetsmiljöfrågor på arbetsgivarorganisationen.    
 
Arbetsgivarorganisationen erbjuder också stöd och utbildning i uppgiften att vara styrelse. De förtroendevalda får reflektera över vad det är att vara styrelse och vad det innebär för det egna kyrkorådet och att vara ledamot. Om man som styrelse är otydlig i sin roll eller i ansvarsfördelningen finns det risk att det blir det problem.
 
Arbetsgivarorganisationen samarbetar med stiften på olika sätt med utbildning, bl a genom de regionalt placerade medarbetarna.
 
Inför den nya mandatperioden 1 januari 2014 har arbetsgivarorganisationen, tillsammans med Verbum, Sensus och Kyrkans unga, tagit fram ett nytt utbildningsmaterial för förtroendevalda i form av en bok och en webbplats – ”Uppdrag förtroendevald”.

http://blogg.svenskakyrkan.se/fortroendevald/

Kyrkoordningen och församlingsinstruktion
Vilka verktyg behöver en förtroendevald för att kunna göra ett gott jobb?
  
– Lagstiftningen måste behärskas och utbildning om kyrkoordningen är i högsta grad relevant. Dels för att förstå sin uppgift att vara styrelse och arbetsgivare, dels det teologiska uppdraget att vara kyrka.  Inledningstexterna i kyrkoordningen sätter in lagstiftningen i det teologiska sammanhanget och är viktiga. Församlingsinstruktionen är förstås ett annat centralt verktyg som ska tas fram i samråd mellan kyrkoherde, kyrkoråd och församlingsråd om sådana finns.
    
Ett kyrkoråd ska som styrelse ha sin egen arbetsordning där det bland annat ska framgå hur styrelsen organiserar, fördelar och lägger upp sitt arbete. Arbetsgivarorganisationen har tagit fram en mall som stöd för kyrkoråden att själva skapa en arbetsordning för sitt styrelsearbete.

Roland Asplund 

Martin Garlövs presentation av materialet Uppdrag Förtroendevald>>

Jag är för växthuseffekten

"Jag är för växthuseffekten" sa en av deltagarna på dagens POSK-möte i Linköping. Med det menade personen växthuseffekten i form av att få växa i tron, att få växa i sin församling, att få en effekt som smittar av sig.

Jag tycker det är en bra bild. Att församlingen är det växthus där vi får näring, värme och kraft. Och sen har vi med oss den kraften för att leva utanför församlingen. I vår vardag. I vår familj. I samhället.

POSK-mötet i Linköping talade om de kommande valen av kyrkoråd och församlingsråd. Det finns stor oro för hur det ska gå till. Hur ska det bli? Hur ska man göra? Vem ska bestämma?

Grejen är ju att det är väldigt mycket upp till det lokala förhållandet hur det blir. Kyrkofullmäktige tar beslutet om kyrkoråd och församlingsråd. Men innan församlingsråden utses måste det genomföras ett nomineringsmöte i församlingen.

Linköpings stift gör på lite olika sätt i sina olika pastorat. I andra stift går det till på andra sätt. Prata med din stifts-POSK-styrelse för att få råd och hjälp hur ni kan tänka lokalt.

Vi ska vara positiva så Anna, från POSK riks-styrelse. Nej, sa en av deltagarna, vi ska vara POSK-itiva! Det handlar om att tänka och prata POSK hela tiden. Att faktiskt visa på hur vi, som förtroendevalda och ideella finns med och tar ansvar på olika nivåer. Så att vi gör oss kända. Och att det blir ännu mer tydligt vad i vill.

Jag är glad att jag har mitt fantastiska jobb och får träffa alla dessa härliga människor Sverige runt som vill och kan jobba för Svenska kyrkan. Och låt oss inte glömma POSKs vision:

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Så kan du räkna…

Det förs många samtal ute i församlingarna. Nu ska kyrkofullmäktige välja kyrkoråd och församlingsråd.

Det finns olika sätt att hantera tillsättningen av kyrkoråd och församlingsråd.

En hjälp för att göra olika uträkningar har tagits fram av kyrkokansliet. Där kan man göra olika uträkningar för att se hur resultatet blir.

Verktyg för beräkning inför indirekta val>>

Tyvärr har vi inte fått ordning på vårt e-postutskick. I så fall hade du som finns in vårt intranät fått ett brev där jag berättar att det nu går att anmäla sig till POSKs kyrkodagar i Uppsala den 11-12 januari 2014.

POSKs kyrkodagar med tema Nyvald – Omvald med särskild inriktning på de frågor som rör stiftsfullmäktige. Men givetvis kan alla komma POSKare anmäla sig och är hjärtligt välkomna på våra kyrkodagar.

Du hittar mer information och hur man anmäler sig här.

www.posk.se/kyrkodagar2014>>

Mikaels tankar efter kyrkomötet

Gästbloggare Mikael Mogren:

Efter kyrkomötets första arbetsvecka är jag tillbaka i Västerås stift. Idag funderar jag på Sverigedemokraterna. SD har funnits i kyrkomötet under två mandatperioder. Till nu har partiet varit utestängt från platser i utskotten, där det viktiga beredningsarbetet sker. Årets kyrkoval gav dem många nya mandat i kyrkans olika beslutande organ.

Med fyra punkter vill jag sammanfatta min syn på Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan:

1. Sverigedemokrater är medmänniskor. De ska behandlas rättvist och respektfullt. Sverigedemokrater kan vara lika ärliga kristna och välmenande förtroendevalda som några andra.

2. Det är en naiv föreställning att SD skulle ändra sina uppfattningar i kärnfrågor som en följd av vänligt bemötande eller bra information. Deras motstånd mot det mångkulturella samhället är grunden för deras ideologiska ställningstaganden. I den frågan kommer de inte att kompromissa. Den kristna övertygelsen om fredlig samexistens är en punkt där övriga nomineringsgrupper ska vara tydliga.  

3. I Kyrkomötets plenum har SD under de gångna två mandatperioderna manifesterat sina ståndpunkter genom att vara flitiga motionärer och debattörer. Från och med årets val bör SD delta i utskottsarbetet. Där ska deras åsikter bemötas med sakliga argument. I alla de kyrkliga beslutsorgan där SD kommer att finnas representerade är det viktigt att vårda den sakliga och korrekta debatten. Sakdiskussion med raka argument är framtidsvägen i alla de kyrkliga beslutsorgan där SD har fått mandat.

4. Valet i Svenska kyrkan måste ses över. Det naturliga i framtiden är att medlemmarna väljer till församlingen/pastoratet. Därifrån väljs sedan ledamöter till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Ett indirekt val gör att det lokala sammanhanget länkas samman med det regionala och nationella. Det kommer att försvåra för nomineringsgrupper utan lokal förankring att bli invalda i stiftfullmäktige och kyrkomöte. 

Mikael Mogren
stiftsadjunkt i Västerås stift 
Ledamot i kyrkomötet för POSK

Ur POSKs Vision och program:
En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas.
Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Foto: Faximil från Kyrkans Tidning

Rapport från Härnösand stift

En kort rapport från POSK ordförande i Härnösands stift.
(uppdaterad 30 sept)

Inför valet 2013 var Härnösands stift den enda stiftsstyrelse som beslöt att använda sig av så kallad "inskränkt valbarhet" i samband med att man beslöt minska antalet valkretsar i stiftsfullmäktigevalet. De nya valkretsarna är Ångermanland, Medelpad och Jämtland/Härjedalen. Den inskränkta valbarheten innebär att en kandidat för att bli vald i en valkrets måste vara folkbokförd i den valkretsen.

För vår del hade vi en del problem att få till kandidater på de olika listorna men lyckades till sist med bra listor i de olika valkretsarna. I majoriteten av församlingarna i Jämtlands län ökade valdeltagandet. I Västernorrland var det tvärtom. I några församlingar i stiftet röstade så många som var femte medlem.

De sjuhundra röster som POSK har tappat kanske kan tillskrivas att Härnösands Domkyrkoförsamling saknade POSK-lista. Man kan också fundera över vilken påverkan den inskränkta valbarheten hade.

Lägsta valdeltagandet i Härnösands stift:
1.    Timrå församling 10,3 procent (+-0)
2.    Härnösands domkyrkoförsamling 10,5 procent (-2,5)
3.    Gudmundrå församling 10,6 procent (-4,0)
4.    Sundsvalls pastorat 10,7 procent (-1,4)
5.    Njurunda församling 10,8 procent (-2,4)
Sköns församling 10,8 procent (-1,6)
Tännäs-Ljusnedals församling 10,8 procent (-0,3)

Det som vi i Härnösands stift bör jobba med är att kolla varje församling och se vilka obundna grupperingar som finns där och på ett tidigt stadium erbjuda dessa att organisera sig i POSK. Idag finns det en hel del grupperingar som hänger löst utan någon koppling till ett riksförbund.

Härnösand 2013-09-23
Torkel Selin
POSK Härnösands stift

Rapport Västerås stift

Från ordföranden i POSK i Västerås stift får vi följande rapport:

Valdeltagandet ökade en del i stiftet. Antal ledamöter i kyrkomötet verkar bli oförändrat tre.

Antal ledamöter i stiftet ökar från 14 till 16. Vi blir grupp 2 i storleksordning.

De pastorat/församlingar som gör ett bättre resultat är Arboga, Köping, Järna, Mora och Falun. Övriga gör i princip ett oförändrat val.

Västerås tappar till Frimodig kyrka tror vi. Dock största grupp fortfarande. Det ser ut som om vi trots tappet skulle kunna få förnyad majoritet om vi går i valsamverkan. Diskussioner pågår.

Generellt är vi nöjda med valet i Västerås stift.

I all korthet
Ingemar Egelstedt