Vem får leka med vem?
Efter valet kommer det fram en tråkig sida av oss. Nu ska vi fördela mandaten och platserna i nämnder och styrelser. Och då är ju frågan hur man ska göra detta – så att man på ett bra sätt följer väljarnas intention – men samtidigt inte "ger bort" platser där man kan få möjlighet att påverka.
Hur ska och bör POSK-grupper göra? Det finns inget officiellt påbud om vad som ska göras eller inte. Kan en POSK-grupp valsamverka med ett politiskt parti? Eller är det helt omöjligt som partipolitiskt obunden?
Nej, ingenting är omöjligt. Men det måste lösas lokalt. Det beror ju helt på hur det lokala valresultatet ser ut. När man går i valteknisk samverkan efter valet så handlar det ju om hur man ska fördela platser i råd, nämnder och styrelse.
Inte sällan handlar sådan valteknisk samverkan om att utesluta någon – och ofta har POSK hamnat utanför. Har POSK möjlighet att göra en valteknisk samverkan och därmed få möjlighet att få fler platser för att vara med och påverka så tycker jag att gruppen givetvis ska göra det. Men det gäller att göra det klokt och behandla andra som man själv skulle vilja bli behandlad – oavsett vad som skett förut.
En valteknisk samverkan innebär INTE att man tycker lika i alla frågor. Det innebär INTE att man har gemensamma gruppmöte eller röstar lika i alla frågor. En valteknisk samverkan innebär enbart att man samverkar när platserna ska fördelas – så att alla får så mycket som möjligt.
Sen kan de vara så att man tycker lika i någon fråga eller vill driva något projekt tillsammans. Då kan man göra det.
Det handlar också om personkemi – det ska funka rent praktiskt.
Och så ska vi inte glömma vad som är det viktigaste –
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.
Så länge vi har det målet framför oss så har vi riktningen klar. Och vi släpper aldrig vårt mål som står i vårt program
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.
(…)
Relationsförändringen mellan kyrkan och staten den 1 januari 2000 innebar att flera viktiga saker hände. Svenska kyrkan övergick från att vara en statlig myndighet till ett fritt trossamfund. På lokal nivå blev församlingarna självständiga organisatoriska delar av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. I stället för kyrkolagen, som fastställdes av riksdagen, antogs en kyrkoordning som kyrkan själv förfogar över. Samtidigt fanns det en tydlig ambition att så mycket som möjligt skulle förbli som förut. Det stiftades en särskild lag om Svenska kyrkan som garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det finns skäl att på sikt se över denna särlagstiftning.Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas. POSK anser därför att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.