Andlig utveckling – ge och ta ansvar!

Andlig utveckling

Andlig utveckling är ett av begreppen i barnkonventionen. Barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson reflekterar över det i sin bok ”Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan”. Han beskriver fyra aspekter som kan ge andlig utveckling: att få uppleva förundran, att beröras av livsfrågorna, att uppleva gemenskap och att få en kulturell förankring. Varje aspekt är ett kronblad på en blomma. För Gustafsson och kyrkan är blomman rotad i tron. Och i min tolkning gäller det inte bara barnen utan oss alla.

Kyrkan och församlingen är till för oss alla (oavsett ålder), vårt engagemang, vår kunskap, vår förmåga och för vårt kristna liv. Tillsammans skapar vi mötesplatser för kristen växt och mognad.

POSK vill att Svenska kyrkan ska erbjuda närvaro, gemenskap och växt och också förmedla befrielse, hopp och livsmod.
POSK kommet att verka för att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Ge och ta ansvar – Församlingsrådens roll

En demokratisk uppbyggnad tillhör kyrkans identitet och grundas på vår tro att Gud kallar oss till uppdrag och uppgifter i kyrkan.

POSK (i Falun) vill verka för att utveckla församlingsrådens roll. Inte nödvändigtvis så att alla församlingsråd arbetar på exakt samma sätt utan att de ges ansvar på ett sätt som bäst motsvarar lokala förutsättningar och förväntningar

Ge och ta ansvar – Barnets roll

En församling utan barn är en ofullständig församling. Vi som är vuxna behöver lära oss att lyssna och ge utrymme till barnen. Barnen behöver utrymme både i gudstjänsten och i församlingen för barnens egen skull men också för vår oss vuxna. Arbetet med t.ex. bankonsekvensanalys behöver fördjupas så att vi lyssnar till barnens behov, tankar och önskemål.

”Jesus kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig”. Matt 18:4

POSK (i Falun) vill verka för att ge barnen en tydlig roll i församlingarna

Ge och ta ansvar – Församlingsaktivas roll

I församlingarna finns aktiva och ungdomar som vill och kan ta ansvar. ”Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta” skriver Paulus om våra nådegåvor. Det måste församlingarna förstå och klokt förvalta.

POSK (i Falun) vill verka för att ge församlingsaktiva och ungdomar större ansvar

Ge och ta ansvar – Volontärernas roll

Församlingens frivilliga medarbetare ingår i den gemensamma uppgiften – att förkunna och gestalta evangeliet om Jesus Kristus i ord och handling.

Frivilliga, ideella, volontärer. Kärt barn har många namn – jag väljer att använda ordet volontärer nu. Relationen mellan anställda och volontärer behöver utvecklas så att insatser från volontärer främjas. Bl. a. är det viktigt hitta former för hur volontärerna styrs och leds. Volontärerna är gåvor till församlingen, som skall tas till vara.

POSK (i Falun) kommer att verka för att volontärinsatserna främjas

Kyrkomusikens kraft!

Orgelpipor

Kyrkomusik – den gemensamma sången!

Psalmsången är ett kännemärke för Svenska kyrkan och dess gudstjänster. Så sent som på 1960-talet lärde sig barn i skolan psalmverser. Psalmboken är en bok som fortfarande finns i många svenska hem, åtminstone i 1937 års utgåva. I församlingar runt om Sverige samlas många människor under temat psalmtoppen för att sjunga och utse favoritpsalmer. I år samlas människor för att sjunga psalmer av Luther. Babypsalmsång har etablerat sig här och var i Sverige som en metod för att kyrkorummen ska bli bekanta för barn och föräldrar, Psalmboken och dess texter och musik är ett stort arv men måste också utvecklas med nya texter och ny musik för att möta nutid och framtid.

POSK kommer att verka för att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Kyrkomusik – samhällsaktör!

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här kyrkan en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

POSK kommer att verka för att körsången även i framtiden har en särskild betydelse i Svenska kyrkan både som folkrörelse och ett uttryck för ideellt engagemang.

POSK kommer att verka för att musiken Svenska kyrkan även i framtiden är en kontaktyta mot både medlemmar och samhälle.

Kyrkomusik – återväxt!

Många av dagens kyrkomusiker fick sin första undervisning av en lokal organist eller kantor. Musikundervisning ingick fram till 1990 i kyrkomusikertjänsterna. Idag råder det brist på utbildade musiker och söktrycket till utbildningarna är lågt. Kyrkan behöver utbildade musiker som kan förvalta och utveckla den fantastiska tillgång som Svenska kyrkan har i sin kyrkomusik.

POSK kommer att verka för att den fria musikundervisningen återinförs.

Efter kyrkomötet

Ibland kan man undra över om Kyrkomötet är ett stöd och en utvidgning av den gudstjänst- och församlingsgemenskap som vi alla lever i utanför kyrkomötet.

När jag tänker tillbaka på Kyrkomötets andra session som avslutades i onsdags vill jag framhålla två saker som gör mig säker på att kyrkomötet är viktigt i det avseendet. 

Det första som jag tänker på är när ärkebiskop Antje Jackelén i måndags avslutade sitt anförande om händelserna i Paris med orden ”Kyrkor, synagogor och moskéer måste fortsätta att ihärdigt be och arbeta tillsammans för fred – i och mellan deras trosgemenskaper och i den värld som är allas” . Därefter följde en bön och en tyst minut. Under den tysta minuten  var det som att luften i lokalen på ett nästan fysiskt sätt fylldes av allas böner. 

Det andra som jag tänker på är det utskottsbetänkande om Prästlönetillgångarnas förvaltning som jag fick presentera. Till dess att jag lyssnade dels på motionärerna och dels på de som stödde utskottets betänkande till avslag hade jag en känsla av att den här frågan var väldigt abstrakt och långt från min kyrkliga vardag.

Nu är jag klar över att båda de perspektiv och den kunskap som talarna har är lika viktiga. Att som Svenska kyrkan vara en stor förvaltare av jordbruk och skog kräver ett speciellt ansvar för miljö och naturvårdsfrågor men också ett ansvar för att ge stift och församlingar en långsiktigt god ekonomisk avkastning.

Att låta båda perspektiven komma till tals är oerhört viktigt och jag tror att det faktiskt gör kyrkan till en i sammanhanget unik och bättre förvaltare.

”Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former. (1 Pet 4:10)”     

Anders Brunnstedt
POSK Västerås stift

www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

POSK i Falun – diskussionen fortsätter

Från ordförande Anders Brunnstedt kommer följande svar på insändaren i  dt.se Hur får Brunnstedt ihop det?>>

Det gör mig ont att läsa att sign Tacksam för svar känner sig sviken. Vare sig jag personligen eller Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Falun har några alternativa tolkningar av att vårt mål är: att bygga en fri kyrka på riktigt utan koppling till allmänpolitiska organisationer. Men vi kan inte att bortse ifrån att det inte finns någon majoritet för vår inställning, vare sig lokalt eller på andra nivåer, i Svenska kyrkans beslutande organ.

Och då är frågan hur vi bäst förvaltar det stöd vi faktiskt fått i valet – vi är den största gruppen i kyrkofullmäktige i Falu pastorat. Vi i POSK menar att vi med tanke på valresultatet måste ta en ledande roll i arbetet i kyrkofullmäktige och kyrkoråd och då bedömer vi att ett samarbete med (S) är bästa vägen. Vi är inte i koalition med (S) utan har valt att ingå i en valteknisk samverkan.

Detta innebär att vi får ett avgörande inflytande bl. a. på vem som fyller nyckelpositionerna som ordförande i kyrkofullmäktige och kyrkoråd efter valet. Dessutom har vi definierat några frågor som vi inledningsvis gemensamt kommer att driva, bl.a. gäller det två av de frågor som vi i POSK drev i valet – Levande församlingar och Svenska kyrkans engagemang i den sociala ekonomin. 

Vi i POSK har insisterat på att alla de tre grupper som finns representerade i kyrkofullmäktige ska ha plats i de organ som bereder beslut. Därför kommer Samling för kyrkan  (Sfk) att erbjudas vice ordförandeplatser i såväl kyrkofullmäktige, kyrkoråd som i kyrkorådets arbetsutskott. Det betyder att bred förankring och konsensus ska kunna prägla beslutsfattandet i Falu pastorat. 

Efter valet 2009 drev en del personer, som nu företräder (Sfk), framgångsrikt linjen att POSK skulle hållas utanför beredande organ. Vi blev helt enkelt utmanövrerade. Vårt eget handlag i det politiska spelet var nog inte det bästa.

Därför har vi efter årets val gjort ett analysarbete inför våra ställningstaganden för att inte själva dras in i ett moras av politiskt rävspel. Två principer lades fast – respekt för valresultatet och omsorg om den demokratiska processen.

Det är detta  som lett fram till samarbetet med (S) och vårt krav på att (Sfk) inte ska uteslutas från det viktiga beredningsarbetet. Våra långsiktiga mål ligger fast. Många goda exempel, envist opinionsarbete och tålamod kommer att krävas för att nå dem.

Och då kan vi i POSK inte högmodigt undandra oss ansvaret att redan nu verka för dessa mål i det sammanhang som kallas politik. Vår förmåga och vår vilja att ta ansvar kommer säkert att prövas och vid nästa val får väljarna möjlighet att bedöma hur vi lyckats.    

Till slut ett citat från Predikaren i Gamla Testamentet (Pred 7:9) Slutet är bättre än början, tålamod bättre än högmod.  

Anders Brunnsted
Ordförande i POSK i Falun

Respekt och omsorg

Med anledning av den insändare som fanns i dt.se med anledning av POSK i Faluns samverkan med (S) svarar här POSKs ordförande Anders Brunnstedt på kritiken.

Genmäle till C-L C i insändare på dt.se 28 oktober 2013.

Respekt och omsorg
Respekt för valresultatet är utgångspunkt för oss i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Falun för samarbetet med S. POSK och S gick fram i kyrkovalet. Av 35 mandat i kyrkofullmäktige fick vi gemensamt 25 mandat. Vi i POSK ser majoritetssamarbetet som en god möjlighet att driva på i de frågor vi gick till val på.

Utan att vara del i en stadig majoritet skulle våra möjligheter till det vara mycket begränsade. Omsorg om den demokratiska processen är utgångspunkten när vi i POSK insisterar på att även den tredje och minsta gruppen i kyrkofullmäktige, Samling för kyrkan (Sfk), ska vara representerad i alla beredande organ under den kommande mandatperioden.

Därför erbjuds Sfk vice ordförande platser i så väl kyrkofullmäktige, kyrkoråd som i kyrkorådets arbetsutskott. Det kommer att bidra till att förslag till beslut diskuteras mer ingående och därmed bereds bättre.

Inför den nya mandatperioden vill vi i POSK medverka till att bryta med en del av de traditioner som varit förhärskande inom organisationen för förtroendevalda i Svenska kyrkan i Falun. Att öka respekten för valresultatet och att stärka omsorgen om den demokratiska processen i Svenska kyrkan i Falun är i det sammanhanget viktiga frågor.

Anders Brunnstedt
Ordförande POSK i Falun

Svenska kyrkan i Falun och den sociala ekonomin

Debattartikel i Dalarnas Tidning 12 september 2013
Svenska kyrkan i Falun och den sociala ekonomin>>

Social ekonomi är ett begrepp som är relativt nytt i svenskt språkbruk. Den sociala ekonomin kan beskrivas som de verksamheter som har allmännytta och inte vinstintresse som främsta drivkraft.

Församlingarnas grundläggande uppdrag i Svenska kyrkan är gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Diakoni är att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta människor i utsatta livssituationer. En konsekvens av Guds kärlek och det sätt den möter alla människor genom Kristus. Diakonin har haft olika fokus genom tiderna. Den har varit en kraft för skolväsendet och det som en gång kallades fattigvård. Under senare tid ser den mer till individen. Genom att ta del i den sociala ekonomin kan församlingarna finna nya arbetsformer för diakoni och bättre möta samtidens sociala utmaningar.

Svenska kyrkan och andra ideella organisationer har varit pådrivande krafter i bygget av det som kan kallas det goda samhället. Församlingarna ska naturligtvis ta en aktiv del i det även i framtiden. Det kan ta sig många uttryck som initiativ i den sociala ekonomin. Att skapa mötesplatser för gamla och unga, föräldrar och ensamma. Att erbjuda långtidsarbetslösa arbetsträning och arbetslös ungdom praktikplatser. Att skapa ideella alternativ inom vård, skola och omsorg.

Det är människors behov och initiativ i det lokala sammanhanget som ska komma till uttryck i den sociala ekonomin. Men den ska också främja inflytande och delaktighet.

Svenska kyrkan i Falun är aktiv i den sociala ekonomin. Ungdomsgården Grönan, Kyrkans familjerådgivning och stödet till verksamheten på Hela Människan/RIA är tydliga exempel på det.

Församlingarna kan finna nya arbetsformer för diakoni och utvecklas vidare som en kraft för det goda samhället. En kraft som tar människors behov och initiativ på allvar. De förtroendevalda har uppdraget att styra genom att ge församlingarna och de anställda nödvändiga resurser i form av ekonomiska förutsättningar och kompetens förverksamheten.

Men att styra innebär också att ta en del av ansvaret för arbetet med att utveckla verksamheten i pastoratets församlingar. Därför kommer vi i Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan (POSK) i Falun att arbeta för att resurser och kompetens avsätts för att utveckla arbetsformerna och engagemanget i den sociala ekonomin. Förtroendevalda, församlingar, ledning och personal ska ges möjlighet att ta fram områden där vi som kyrka kan utvecklas vidare som en aktör i den sociala ekonomin.

Anders Brunnstedt
Ordförande i POSK i Falun och kandidat till kyrkofullmäktige i Falu pastorat i kyrkovalet den 15 september