fbpx

Ny film från kyrkodagarna

Jag har tyvärr stött på ett större problem när jag skulle läsa in filmerna till datorn. Av oförklarlig anledning (ännu) så blir inte alla filmer och föredrag inmatade. Så jag har inte kunnat lägga upp Hannah Kroksson och Maria Wingård som berättar om barnkonsekvensanalysen och projektet Dela tro – dela liv.

Men jag har i alla fall fått till Jonas Lindbergs föredrag om Sverigedemokraterna. Här kan du se det:

 

POSK kyrkodagar 11-12 januari Jonas Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

Kandidater och kandidater

Lunds stift har vaskat fram 14 potentiella biskopskandidater till nomineringsmötet den 7 februari. Kyrkans Tidning vet att berätta att följande 14 personer är uppe för diskussion:

  • Anders Göranzon
  • Anders O Johansson
  • Fredrik Modéus
  • Gunilla Hallonsten
  • Johan Tyrberg
  • Karin Burstrand
  • Kerstin Hesslefors-Persson
  • Kerstin Wimmer
  • Kristian Lillö
  • Lena Petersson
  • Karin Burstrand
  • Mats Hermansson
  • Michael Persson
  • Olle Carlsson
  • Pamela Garpefors

Det går att läsa mer om biskopsvalet på Lunds stift webbsida här>>

den här sidan ska det läggas upp frågor och svar>>

Jag läser papperstidningen av Kyrkans Tidning som kom i brevlådan i går torsdag. I den har Bo Hansson (ÖKA) skrivit en insändare med anledning av förslaget från tre tunga socialdemokrater att inte deras parti ska ställa upp i kyrkovalet. (Tyvärr finns den artikeln inte på nätet, vad jag har kunnat hitta).

(Uppdaterad 20140129 KT: Låt alla partier framträda 

Sören Ekström har svarat direkt på Bo Hanssons inlägg och börjar svaret med

”En stor del av Bo Hanssons replik är beskyllningar av sådan karaktär att jag inte ens vill svara på dem”.

Personligen skulle jag bara vilja tillföra en sak till ämnet. Bo Hansson skriver:

”Sören Ekström låter ur kyrklig synpunkt som om han gått i hjonelag med POSK eller Frimodig kyrka.

Det finns i dag tre inomkyrkligt präglade partier: ett konservativt, gammaldags parti (Frimodig kyrka) ett intetsägande parti (Posk) och ett samtida, progressivt (Öppen kyrka).”

Jag vänder mig mot den beskrivning som Hansson gör i första hand mot POSK. Ett nomineringsgrupp som han var med och startade och också var ordförande för under två år. Han var med och drog igång en organisation som skulle vara en motvikt mot de partipolitiska grupperna i kyrkan.

Sedan Hansson var ordförande 1989-1990 så har POSK fortsatt att utvecklats och avknoppningar har uppstått i form av Öppen kyrka (2001) och Frimodig kyrka (2005).

För oss som på riktigt har våra rötter i den obundna rörelsen så är det fullständigt självklart att vara partipolitiskt obunden i vårt kyrkliga engagemang. Men flera av våra kandidater och ledamöter har givetvis ett allmänpolitiskt engagemang och en kompetens som gör alla offensiva och progressiva – men med kyrkans bästa för ögonen.

Jag vänder mig beskrivningen att POSK skulle vara intetsägande, vilket är oförskämt att kalla oss.

Jag är stolt och glad över den oerhört gedigna vision och program som vi har gått på val på och som vi kommer att ägna mandatperioden på oss att förverkliga!

POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Om Bo Hansson inte har läst hela vårt program så uppmanar jag honom att göra det, så kan vi sedan jämföra våra olika program.

POSKs kyrkodagar till helgen

Det ska bli väldigt spännande till helgen när vi samlas i Uppsala för POSKs kyrkodagar. Temat är Nyvald – Omvald.

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Bland annat ska Per Lindberg berätta om Utredningen om Svenska kyrkans fastighetshantering och utjämningssystem. Frågor som kommer att påverka oss alla som är förtroendevalda.

Här kan du läsa direktiven för utredningen. Per Lindberg sitter med i utredningen och är också ordförande för POSK i Skara stift och sitter med i POSK riksstyrelse.

Direktiv till en utredning om Svenska kyrkans fastighetshantering och utjämningssystem>>

Vi kommer också att få höra Hannah Kroksson berätta om barnkonsekvensanalyser som ska göras inför alla beslut. Hur gör man det och hur gör man det?

Barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan>>

Hannah Kroksson har varit vice ordförande för Svenska Kyrkans Unga men arbetar nu på kyrkokansliet.

Från kyrkokansliet kommer också Maria Wingård som arbetar med projektet "Dela tro dela liv". Hur kommer det projektet att synas och påverka vårt liv i församlingarna och vilken hjälp har vi av det lokalt?

Dela tro dela liv information september>>
Dela tro dela liv information december>>

Det kommer att bli mycket mer matnyttigt också. Och nätverkande. Och gudstjänster.

Har du POSKare inte anmält dig så går det fortfarande att göra det. Läs mer på

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Svenska kyrkan sammanfattar 2013

Svenska kyrkan gör – med elva dagar kvar på det här året, en sammanfattning av de stora besluten och händelserna under året.

I pressmeddelandet hittar du också olika länkar>>

Flera röstade i kyrkovalet, ärkebiskop Anders Wejryd tog ställning för Dawit Isaak och samernas urfolksrättigheter. Och Antje Jackelén blev vald till ärkebiskop, första kvinna på ämbetet. 2013 var ett händelserikt år i Svenska kyrkan. Kyrkovalet 2013 var återigen ett valår i Svenska kyrkan. I september gick 691 000 medlemmar och röstade i kyrkovalet. Det var nästan 20 000 fler än i valet 2009. Procentuellt ökade valdeltagandet med 0,8 procentenheter, till 12,7 procent.

Ärkebiskopsvalet
Det blev ett historiskt valresultat i årets ärkebiskopsval. Biskop Antje Jackelén fick 55,9 procent av rösterna redan vid första valomgången och blev därmed den första kvinnan somtar över ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan. Antje Jackelén tas emot vid en tv-sänd högmässa i Uppsala domkyrka söndagen den 15 juni 2014.
– Det första som kom för mig var: vilken häftig kyrka vi har som kan enas så klart för en ny ärkebiskop. Jag är tacksam för det stora stöd jag har fått, tydligen över hela landet, säger biskop Antje Jackelén till Sydsvenskan direkt efter valet.

Kyrkomöte och kyrkostyrelse
Mandatperiodens sista kyrkomöte hölls i Uppsala i november. Inför nästa mandatperiod, 2014-2017, är Svenska kyrkans högsta beslutande organ så jämställt det kan gå med 125 kvinnor och 126 män. Kyrkomötets presidium består nu av ordförande Karin Perers, 1:e vice ordförande Levi Bergström, och 2:e vice ordförande Carina Etander Rimborg. Till kyrkostyrelsens presidium valdes Wanja Lundby Wedin, 1:e vice ordförande och Mats Hagelin, 2:e vice ordförande.

Kyrkornas världsråd
Kyrkornas världsråds generalförsamling samlades i början av november för tionde gången. Temat för mötet, som hölls i Busan i Sydkorea, var Fred och rättvisa. Biskop Eva Brunne och Celina Falk, ny ungdomsdelegat, valdes in i Kyrkornas världsråds centralkommitté – som har 150 platser och sammanträder varje år. Ärkebiskop Anders Wejryd valdes till president för Europaregionen i Kyrkornas världsråd. Han kommer att företräda rådet i europeiska sammanhang och delta i centralkommitténs arbete. Kyrkornas världsråd har sammanlagt åtta presidenter för olika regioner.

Katastrofhjälp till Filippinerna
Katastrofinsatser i Filippinerna efter tyfonen som drabbade landet i november pågår för fullt. Fortfarande, en dryg månad efter tyfonen, handlar det mycket om att dela ut förnödenheter. Samtidigt har arbete påbörjats för att hjälpa människor som har förlorat sin möjlighet att försörja sig, till exempel genom fiske, att hitta nya arbeten. ACT-alliansen, som Svenska kyrkan är en del av, har ambitionen att nå 300 000 människor i Filippinerna.

Svenska kyrkan och hållbara investeringar
Det finansiella resultatet för Svenska kyrkans nationella nivå 2012 överträffade förväntningarna. Investeringarna som kännetecknas av hållbarhet och långsiktighet gick bättre än marknaden.
 – Vi ser att bolag som jobbar bra med miljö, mänskliga rättigheter och korruption också ger god avkastning. Svenska kyrkan är en långsiktig investerare med en tydlig hållbarhetsagenda, säger finanschef Anders Thorendal.

Svenska kyrkans kulturarv
I juni beslutade Svenska kyrkans kyrkostyrelse om en rekordutdelning av kyrkoantikvarisk ersättning 2014. Stiften delar på över 700 miljoner kronor. Mest medel beviljades för vård och underhåll av kyrkor och kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Nytt för i år är bland annat satsningarna på kyrkliga textilier och kyrkans böcker.

Svenska kyrkan och klimatfrågan
Svenska kyrkan och ärkebiskop Anders Wejryd har under året varit mycket engagerade i klimatfrågan. I maj medverkade Anders Wejryd och biskoparna Hans-Erik Nordin och Antje Jackelén vid ett klimatmöte i Washington. Tillsammans med den amerikanska episkopala kyrkan träffade de företrädare för Vita husets administration samt senat och kongress.

De tre biskoparna skrev i tidningen Dagen: ”Klimatfrågan kräver samhällsförändringar. Huvudansvaret kan inte bara läggas på enskilda individer eller företag. Det krävs gemensamt ansvarstagande, delande av kunskap, politiskt mod och handlingskraft. Tiden är kort, uppgiften stor. Vi vill se blocköverskridande politiska överenskommelser för att nå rejäla utsläppsminskningar och en ansvarsfull internationell klimatpolitik från Sveriges sida.”

Under hösten skrev samtliga biskopar på Aftonbladet debatt:
”Även om läget är allvarligt, lever vi också i en möjligheternas tid. Det finns många skäl att vara hoppfull. En klimatomställning är chansen till en rättvisare, fredligare och hållbarare värld, som vi kan lämna över till nästa generation. ”

I november, inför FN:s klimatförhandlingsmöte COP19, skrev ärkebiskop Anders Wejryd och Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén till miljöminister Lena Ek att de förväntar sig att Sverige driver på för bland annat utsläppsminskningar och stöd till klimatfinansiering – utan att det påverkar biståndet. Samtidigt presenterade Svenska kyrkan rapporten ”Klimatutmaningen – från kris till möjligheter” om klimatomställningens positiva effekter.

Svenska kyrkan och TeliaSonera
I början av februari krävde Svenska kyrkan kursändring i TeliaSonera efter att bolaget fått svidande kritik i Mannheimer Swartlings korruptionsutredning. 
– Oavsett den rättsliga bedömningen har det blivit uppenbart att TeliaSonera haft en väldigt minimalistisk syn på företagsansvar. Bolaget har expanderat kraftigt i öst utan att ha ett genomtänkt arbete för mänskliga rättigheter och mot korruption. Det står klart att man inte gjort de efterforskningar man borde ha gjort i Uzbekistan. Nu gäller det att se till att företaget ändrar kurs med en ny ledning, som öppet redogör för historien och hur man kommer att gå vidare, säger Svenska kyrkans finanschef Anders Thorendal.
Bristerna inom bolaget vid etableringen i Uzbekistan 2007 och även senare, visade sig dock vara så allvarliga att Svenska kyrkan på nationell nivå kort därefter beslutar att sälja sitt innehav i bolaget.
– Vi säljer våra aktier i bolaget i väntan på att en ny vd och styrelse klargör riktningen framåt och visar på en hög ambitionsnivå, meddelar Anders Thorendal.

Svenska kyrkan under Almedalsveckan
Under Almedalsveckan arrangerade Svenska kyrkan nio seminarier och ärkebiskop Anders Wejryd deltog även i andras arrangemang. Vi lyfte bland annat frågor om skogens sociala värden och om hållbar konsumtion. Stor uppmärksamhet fick Svenska kyrkans seminarium om hållbara investeringar.

Svenska kyrkan och Dawit Isaak
I september träffade ärkebiskop Anders Wejryd Eritreas ambassadör för ett samtal om situationen i landet och om den fängslade journalisten Dawit Isaak. Ärkebiskopen överlämnade, som en del i Expressens kampanj inför 12-årsdagen av fängslandet, ett brev med budskapet: ”Detta är en situation som djupt oroar oss alla som älskar Eritrea och som i så många år har försökt att tjäna landet och folket i Eritrea så gott vi förmått. Jag vill i ljuset av detta uttrycka vikten av att den fängslade svensk/eritreanske medborgaren och journalisten Dawit Isaak friges, av humanitära skäl.”

Svenska kyrkan och urfolkens rättigheter
Anders Wejryd tog ställning för samernas urfolksrättigheter i samband med gruvindustrins expansion i Norrland. På DN debatt skrev han: ”Storskalig exploatering tillsammans med klimatförändringarna hör till de största hoten mot samernas framtid i Sverige.”
När samerna i slutet av oktober demonstrerade på Sergels torg, gav ärkebiskopen sitt stöd:
”I Sverige ignoreras samernas situation och urfolkens rättigheter lyser med sin frånvaro. I dagsläget har de svårt att ens göra sina röster hörda när beslut fattas i frågor om till exempel gruvexploatering, säger ärkebiskop Anders Wejryd. Sverige har flera gånger fått kritik från FN och Europarådet för hur urfolksfrågorna hanteras av regeringen.
Regeringens mineralstrategi från i våras strävar efter att fördubbla antalet gruvor till år 2020 och att tredubbla dem till år 2030. 

Har du anmält dig?

Har du anmält dig till POSKs kyrkodagar?

Den 11-12 januari har vi POSKs kyrkodagar i Uppsala. Temat är "Nyvald-Omvald" och riktar sig till alla POSKare som har en förtroendepost eller bara är intresserad av dessa frågor.

Vi kommer att ha fokus på stiftsfrågorna – men eftersom de är frågor som påverkar både den lokal och den nationella nivån så är givetvis alla POSKare välkomna.

På programmet:

  • Rollen som förtroendevald
  • Stiftets uppgifter som regional nivå
  • Fastigheter – utredningen
  • Relationen som förtroendevald på stiftet i förhållande till kyrkomötet/lokal nivå – och som POSKare
  • Vad är min skyldighet som förtroendevald?
  • Vad gör POSK på stiftet? Vårt program?
  • Så här gick det för POSK i kyrkovalet

Läs mer om kyrkodagarna och vilka villkor som gäller samt anmäl dig på

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Hur har det gått?

Hittar i mitt flöde en artikel från Sydsvenskan som berättar om kyrkorådsvalet i St Staffans församling i Staffanstorp, Lunds stift.

Tidningen berättar om de borgerliga som tydligen har en inre strid i vilken ordning deras kandidater skulle stå på listan och väljas in i kyrkorådet.

– Det är konstigt att valberedningen bortsåg från nomineringsgruppens
önskemål och lät hela fullmäktige avgöra vem som skulle representera vår grupp, säger Sune Cederpil som gärna hade velat bli invald i
kyrkorådet. Han kallar Nils-Ove Mårtenssons agerande för ”kupp”.

Jag vet ju inte mer om det här än det som står i tidningen. Men är det valberedningens förslag som ska gälla? Eller ska kyrkofullmäktige vara fria att välja den man anser vara bäst att sitta i kyrkorådet? Här har ju tydligen (enligt artikeln) valberedningen bortsett från nomineringsgruppens önskemål och gjort ett annat förslag.

Hur har det gått i era församlingar?

Vi i POSK kommer att skicka ut en enkät där vi ber er berätta hur det har gått vid nomineringarna, och vid valen. Vi tror att det är viktiga kunskaper att samla in så snart som möjligt.

Under våra kyrkodagar i 11-12 januari (du har väl inte glömt att anmäla dig?) kommer vi att redogöra för hur det gått i kyrkovalet i de olika stiften.

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Mellan val och nyår

Tiden mellan kyrkovalet till den nya mandatperioden börjar är en tid som jag egentligen skulle vilja vara utan. För den tiden handlar om att förhandla, om att överlägga, ingå kooperationer, valsamverkan, räkna, ställa det ena mot det andra. Intriger och spel mot varandra och spel för att utmanövrera varandra.

Jag skulle som sagt önska att jag slapp den här tiden. Det ska bli skönt när mandatperioden börjar och vi kan börja göra det som vi som förtroendevalda är satta att göra.

Jag såg en kommentar på facebook, det var någon som ville lämna Svenska kyrkan för att slippa politiken. Men det tror jag inte ett ögonblick på. Vilken kyrka man än väljer att tillhöra så kommer det att vara politik. Kanske inte partipolitik som i Svenska kyrkan – men politik kommer det alltid att finnas.

Politiken handlar om att vi vill vara med och förändra och förbättra den värld där vi lever – därför att vi tror och vet att vi har något som gör skillnad.

Jag läser flera olika rapporter på sociala medier hur det gått efter de lokala kyrkofullmäktigemötena. På vissa ställen har man valt att låta kyrkovalets siffror få avspegla sig i kyrkoråden och församlingsråden. På de allra flesta ställen har man sett till församlingens bästa och vill jobba tillsammans. På andra ställen har olika valkooperationer gått samman för att utesluta andra nomineringsgrupper, på ett sätt som inte överensstämmer med mitt sätt att se på ett gemensamt ansvarstagande.

Fyra år ska vi nu arbeta tillsammans – det gäller att skapa ett klimat som håller oss koncentrerade på uppgiften. Och för oss POSKare är visionen klar:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Mellan hägg och syren eller…

Eller så säger vi ”mellan val och nyår”. Mellan ett kyrkoval och nyåret innan alla tillträder sina mandat. Den där tiden när det ska förhandlas, räknas, valberedas, diskuteras, nomineras…

Alltså… personligen så gillar jag INTE den här delen av förtroendemannaskapet. Jag tycker inte om spelet bakom. Men jag inser att det är nödvändigt. Och jag är evigt tacksam till alla dem som tycker det är roligt. Som räknar på olika konstellationer för att få bästa möjliga utdelning av valresultatet. Som vill förhandla, filura och tänka till.

För vi kommer inte undan det. Oavsett om vi skulle vara en helt partipolitiskt obunden kyrka (vilket är vårt mål) som kommer vi att ha någon typ av val. Och på något sätt ska mandaten tillsättas med personer som fått förtroende. Att då se till att det blir kloka och kompetenta personer är viktigt. Och att det valresultat som vi fått får genomslag. Det innebär inte sällan att man får kompromissa för att det ska blir bra. Vi vill ju faktiskt att vi får ett fungerande arbetslag av förtroendevalda som kan ta ansvar under de kommande fyra åren.

I går hade vi nya och gamla kyrkofullmäktige-möte i Göteborg. Det nya kyrkofullmäktige-mötet visade prov på både det ena och det andra. Först en ovilja till att kompromissa och vara storsint – sedan (efter överläggningar och ajournering) en pragmatisk lösning som förhoppningsvis kommer att underlätta de kommande fyra åren.

Det gamla kyrkofullmäktige beslutade om ny nämndorganisation och sedan om budgeten. Det blev en lång debatt och vi avslutade inte förrän 22.30.

Det är en roligare del av att vara förtroendevald. Att arbeta fram förslag (som är bra för kyrkan och dess verksamhet) och försöka förankra dessa förslag så att de vinner gehör även i plenum. Det är roligare!

Sören Ekström (fd generalsekreterare i Svenska kyrkan) har skrivit en debattartikel i Kyrkans Tidning 24/10 KT: Använd friheten väl>>

Där skriver han bland annat:
Det vore emellertid ett förödande misstag att tappa bort reformens andra del, nämligen skälet till att man behållit en församlingsindelning i pastoraten. Pastoratens storskalighet måste kombineras med en genomtänkt och omfattande delegering av beslutsrätt till församlingsråden i våra pastorat.
(…)
Hur arbetsfördelningen mellan pastorat och församling utformas i samverkan mellan församlingsråd, kyrkoråd, kyrkofullmäktige, kyrkoherde och domkapitel blir avgörande för vad man uppnår, alternativt ställer till med, genom den reformerade strukturen på lokal nivå i Svenska kyrkan.Friheten är också stor vid valet av församlingsråd. Kyrkofullmäktige kan utan att bryta mot kyrkoordningen utse ett församlingsråd i vilket ingen bor i församlingen. Det motsatta borde vara utgångspunkten och detta av såväl teologiska och demokratiska skäl som av ren självbevarelsedrift. Att man kan behöva göra ett eller annat undantag är givet men då bör man ha mycket goda skäl för det.
Ytterligare en frihet är att man kan vara mindre bunden till nomineringsgrupperna än vid valet av kyrkoråd. 

Det är sant som Sören Ekström säger, man kan välja någon till församlingsrådet som inte bor i församlingen, men man måste bo inom pastoratet där valet hålls.

Sen måste inte en delegering se likadan ut till alla församlingar inom ett pastorat! Och tänk också på mandatperioden – ni behöver verkligen inte välja hela församlingsrådet på fyra år. Ni kan välja på ett eller två år. Det ger er större flexibilitet och underlättar att få in till exempel ungdomar.

Arbetslag

I dag har jag en arbetsdag med min arbetskamrat Lars-Gunnar – så jag kommer inte hinna blogga.

Lars-Gunnar sitter ju annars i Umeå, så vi brukar inte jobba tillsammans så ofta.

Vi ska under dagen försöka göra en sammanställning av lite olika aspekter hur det gick i valet. Nu kommer vi säkert inte hinna göra hela sammanställningen men vi lägger upp en plan för hur vi går vidare.

Det är kul att få arbeta med en arbetskamrat under en dag!

POSK i Falun – diskussionen fortsätter

Från ordförande Anders Brunnstedt kommer följande svar på insändaren i  dt.se Hur får Brunnstedt ihop det?>>

Det gör mig ont att läsa att sign Tacksam för svar känner sig sviken. Vare sig jag personligen eller Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Falun har några alternativa tolkningar av att vårt mål är: att bygga en fri kyrka på riktigt utan koppling till allmänpolitiska organisationer. Men vi kan inte att bortse ifrån att det inte finns någon majoritet för vår inställning, vare sig lokalt eller på andra nivåer, i Svenska kyrkans beslutande organ.

Och då är frågan hur vi bäst förvaltar det stöd vi faktiskt fått i valet – vi är den största gruppen i kyrkofullmäktige i Falu pastorat. Vi i POSK menar att vi med tanke på valresultatet måste ta en ledande roll i arbetet i kyrkofullmäktige och kyrkoråd och då bedömer vi att ett samarbete med (S) är bästa vägen. Vi är inte i koalition med (S) utan har valt att ingå i en valteknisk samverkan.

Detta innebär att vi får ett avgörande inflytande bl. a. på vem som fyller nyckelpositionerna som ordförande i kyrkofullmäktige och kyrkoråd efter valet. Dessutom har vi definierat några frågor som vi inledningsvis gemensamt kommer att driva, bl.a. gäller det två av de frågor som vi i POSK drev i valet – Levande församlingar och Svenska kyrkans engagemang i den sociala ekonomin. 

Vi i POSK har insisterat på att alla de tre grupper som finns representerade i kyrkofullmäktige ska ha plats i de organ som bereder beslut. Därför kommer Samling för kyrkan  (Sfk) att erbjudas vice ordförandeplatser i såväl kyrkofullmäktige, kyrkoråd som i kyrkorådets arbetsutskott. Det betyder att bred förankring och konsensus ska kunna prägla beslutsfattandet i Falu pastorat. 

Efter valet 2009 drev en del personer, som nu företräder (Sfk), framgångsrikt linjen att POSK skulle hållas utanför beredande organ. Vi blev helt enkelt utmanövrerade. Vårt eget handlag i det politiska spelet var nog inte det bästa.

Därför har vi efter årets val gjort ett analysarbete inför våra ställningstaganden för att inte själva dras in i ett moras av politiskt rävspel. Två principer lades fast – respekt för valresultatet och omsorg om den demokratiska processen.

Det är detta  som lett fram till samarbetet med (S) och vårt krav på att (Sfk) inte ska uteslutas från det viktiga beredningsarbetet. Våra långsiktiga mål ligger fast. Många goda exempel, envist opinionsarbete och tålamod kommer att krävas för att nå dem.

Och då kan vi i POSK inte högmodigt undandra oss ansvaret att redan nu verka för dessa mål i det sammanhang som kallas politik. Vår förmåga och vår vilja att ta ansvar kommer säkert att prövas och vid nästa val får väljarna möjlighet att bedöma hur vi lyckats.    

Till slut ett citat från Predikaren i Gamla Testamentet (Pred 7:9) Slutet är bättre än början, tålamod bättre än högmod.  

Anders Brunnsted
Ordförande i POSK i Falun