fbpx

Rapport från Stockholms stift

Skrivet av

Rapport från Stockholms stift av dess ordförande Roland Johansson.

Kyrkovalet i Stockholms stift

Vår målsättning att få fler lokala grupper nåddes med 7, varav 2 heter POSK . Men de förväntade fler mandaten i kyrkomötet och stiftsfullmäktige nådde vi inte. Orsaken var nog att de nya inte var beredda att också informera om alla tre valen. Vi fick ytterligare ett mandat i stiftet. Vi hade nya namn på både stiftet- och kyrkomöteslistorna, personer från församlingar där vi inte har lokala grupper.

I flera församlingar ökade vi och i några få minskade vi. Liksom vid förra valet så har vi några mindre församlingar med 100 % obundna kopplade till oss. Vi är klart starkare i norra delen av stiftet. Av de 11 mandaten i stiftet kommer 1 från Enskede en valkrets i de södra förorterna/församlingarna/kommunerna. 1 kommer från Värmdö valkrets. Resterande 2 kommer från Domkyrko- och norrmalmsförsamlingarna, 3 från Sollentuna, 2 från Roslagen, 1 från Solna och 1 från Spånga/Birka valkrets.

Borgerligt alternativ har många nya namn och vi ser med spänning på kommande arbete samtidigt som vi kommer att sakna goda krafter. När vi nu skall besätta styrelser och utskott utgår vi från rätt person på rätt plats och hoppas på mindre partipolitik och att fördelningen kan avvika från fullmäktigevalresultaten om det är fördelaktigt för församlingen. Vi har också fört fram möjligheten att kunna väljas för kortare tid än hela mandatperioden.

Vi upplever valsystemet som problematiskt. Metoden för beräkning av mandat bör ses över. I SF-valet får BorgA preliminärt 23 mandat men deras % av det totala antalet giltiga röster 21,9% ger bara 20 mandat. För S är siffrorna 26 mandat men med %beräkning blir det bara 24. Orsaken är att stiftet är indelat i valkretsar.

(S) talar om sina framgångar i termer av att folket vill ha s-politiken. Men min slutledning är att de egentligen är små i kyrkosammanhang. Deras framgång beror på att de finns på så många ställen. Där är de ofta mycket mindre än POSK. Deras styrka ligger i partiapparaten. Som t.ex. att på valdagen, valsedelsutdelarna inte är medlemmar i kyrkan men ställer upp när partiet kallar. Vi återkommer med analys när valet är klart och alla giltiga röster medräknade.

Roland Johansson
ordförande POSK i Stockholms stift

Rapport från Göteborgs stift

Skrivet av

Rapport från Göteborgs stift

Den partipolitiskt obundna kyrkopolitiska rörelsen startade i Göteborg redan i början av 1900-talet och har alltid haft en stark ställning här. Men det är också i Göteborg som den har splittrats, först genom att Öppen kyrka bildades 2001 och senare genom Frimodig kyrkas tillkomst 2005 så här är den inbördes konkurrensen hårdast. I stiftet finns många lokala obundna grupper, men det är ofta svårt att intressera dessa för att gå med i en gemensam organisation. Inför årets val lyckades vi ändå få flera nya grupper att ansluta sig till POSK där vi tidigare inte haft några, och i Bohuslän valde flera moderater att ställa upp för POSK i stället för att bilda något Borgerligt alternativ där. Detta gjorde att vi fick en betydligt bättre spridning i stiftet än vid tidigare val.

I kyrkomötesvalet fick POSK 2009 tre mandat och ökade enligt det preliminära valresultatet i årets val till fem. Ett av dessa är dock ett utjämningsmandat som under valnatten flyttade sig mellan Linköping och Göteborg, så innan vi har slutsammanräkningen kan vi inte säga säkert om det stannar här. Men andelen väljare som har röstat på POSK i Göteborgs stift har stigit från 11,8 till 14,1 procent, och det är vi glada för.

I stiftsfullmäktigevalet är tendensen densamma och POSK ser ut att öka från 10 till 13 mandat, varav dock det sista är lite osäkert. Två av de tre nya mandaten kommer från valkretsar där vi tidigare inte haft något alls, och vi har nu fått mandat i nio av tio valkretsar. Det är bara längst i söder, i Halmstads och Laholms valkrets, som vi fortfarande saknar representanter. Ett smolk i glädjebägaren är dock att den nuvarande majoriteten i stiftsfullmäktige bestående av S, C, Öka och Mp kan förstärkas av Visk och de ökar tillsammans från 42 till 45 mandat.

I Göteborgs stad har vi som bekant fått behålla vår kyrkliga samfällighet i ytterligare en mandatperiod och som enda område i landet kunde man här rösta i fyra val. En viktig nyhet var dock att valet till samfällighetens fullmäktige skedde med hela staden som en enda valkrets. Tidigare har varje pastorat varit en egen valkrets och eftersom det inte har funnits några utjämningsmandat i val till samfällda fullmäktige har småpartierna missgynnats.

På grund av detta förlorade alla stora grupper platser, men POSK minskade mest, från 27 till 19 mandat, och vår andel av rösterna minskade också från 27,9 till 23,1 procent även om antalet ökade med drygt 700 röster. Öppen kyrka klarade sig betydligt bättre och sjönk bara marginellt från 28 till 25 mandat men ökade sin andel från 28,5 till 31,1 procent. Socialdemokraterna minskade från 22 till 17 mandat men ökade också sin andel från 20,3 till 21,0 procent. Fyra platser kommer att bli obesatta eftersom varken Visk eller Sd hade så många på sina listor som de fick invalda, och därför kommer fullmäktige att bestå av 77 ledamöter. Tillsammans har S och Öka alltså 42 mandat och kan fortsätta styra Göteborg med egen majoritet.

En förklaring till POSKs tillbakagång i Göteborg kan vara att förändringen i valdeltagandet var särskilt stor här, det steg från 9,0 till 12,3 procent, och många nytillkomna som mest kom för att få bort Sverigedemokraterna visste inte så mycket om kyrkopolitik eller vad de olika grupperna står för. Öppen kyrka har drivit en valkampanj med mycket förenklade budskap som kan ha lurat folk att tro att POSK är opålitliga bakåtsträvare utan program. Till nästa val måste vi öka vår trovärdighet, stärka vårt varumärke, och bli ännu bättre på att synas, höras och märkas.

Vi har ännu inte gjort någon sammanställning av hur det har gått för alla lokala grupper, men av de nytillkomna fick Kristet församlingsliv i Lerums församling 44 procent av rösterna, POSK i Norums pastorat fick 26 procent, och POSK i Strömstads pastorat fick 38 procent. Det är klart bättre än genomsnittet för POSK, så arbetet med att bilda nya grupper lönar sig.

Mats Rimborg
Ordförande för POSK i Göteborgs stift

Rapport från Strängnäs stift

Skrivet av

Från ordföranden i Strängnäs stift kommer följande rapport:

Med tacksamhet och stor glädje kan vi notera att väljarna i våra församlingar gett oss ett stort förtroende vid kyrkovalet.

Våra uppsatta mål har vi nått, 3 mandat i kyrkomötet, fler mandat i stifts fullmäktige 11(9) .

Vid församlingsvalen har alla gruppen utom en ökat sitt mandatantal.

Eskilstuna, Torshälla, Vårfruberga och Örebro är de församlingar där ökningen varit störst.

Birgitta WredeOrdförande POSK Strängnäs stift

Rapport från Karlstads stift

Skrivet av

Från ordföranden i Karlstads stift får vi följande rapport:

Vi säger grattis till POSK i Arvika som fått  40% i kyrkofullmäktigevalet.

Kyrkomötet:
POSK är nu den näst största nomineringsgruppen med 38 mandat. Resultatet Karlstad stift: 12,32% 3767 röster 1 mandat (2009: 8,06% 2585st 1 mandat).

Styrelsen hade satt ett mål på 12,5,% 4000 röster och två mandat. Känns skönt att vi var så pass nära målet.

Stiftsfullmäktige:
10 mandat, vi har nått målet styrelsen satte upp innan valet!
Resultat: 12,41% 3798 röster och 10 mandat. (2009; 8,39% 2685 röster 7 mandat).

I Jösse och Nordmarks kontrakt har vi tredubblat antalet mandat från 1 till 3! Vi får även ett mandat i Fryxdalen och Älvdalens valkrets. Vi gick framåt mest enligt Värmlandsnytt. 

Kyrkofullmäktige
Resultat: Karlstad: 26,91%  1598 röster 12 mandat. (2009: 25,06% 1498 röster 13 mandat). Vi ökade i röster och andel men minskade i antalet mandat, det beror på förändrad valkretsindelning där vi vann mycket på ett bra resultat i Alster-Nyed. 
På Hammarö fick vi två mandat, varav ett blir obesatt.

Lars Karlsson
ordförande POSK i Karlstads stift

Rapport från Lunds stift

Skrivet av

Från ordföranden i POSK i Lunds stift får vi följande rapport:

Sammantaget har det gått mycket bra för POSK, både i stiftet och i landet i stort.

Lite vanskligt är det att skriva om exakta mandat redan nu, det kan ske förändringar efter slutliga rösträkningen som sker i veckan. Då blir det också klart hur personkryssen fördelar sig.

Sammanlagt ser man också en klar tendens att obundna grupper, framförallt POSK och ÖKA har tagit fler mandat och andelen obundna alltså ökar.

Om vi börjar i Kyrkomötet har POSK där gått från 33 till 38 mandat och blir då näst största grupp, efter socialdemokraterna. Det innebär också att vi återigen får 4 mandat från POSK i Lunds stift i stället för 3 som vi haft senaste perioden.

I Lund stift är nu POSK den tredje största grupperingen, och får 8 mandat i stället för 6. Kanske kan det betyda att vi får två ordinarie platser i stiftsstyrelsen och förmodligen att vi har kvar vår plats i AU.

I och med det kommer vi också att få hälsa några nya personer välkomna i stiftsfullmäktige, dels från Vemmenhögs med flera valkrets och dels från Blekinge valkrets.  

Lokalt POSK

  • I Höör har POSK gått framåt och ökat från 14 till 17 mandat och fortsätter där att ha egen majoritet.
  • Landskrona har POSK gått från 4 till 10 mandat och blir största gruppen där!
  • I Allerum går POSK från 4 till 6 mandat och blir näst största grupp
  • I Malmö har POSK ett ökat antal väljare men tappar ett mandat pga ny valkretsindelning.
  • I Lund är det också ny valkretsindelning och dessutom 10 förre mandat att fördela. Där har POSK tappat och gissningsvis har en del mandat gått till ÖKA.  
  • I Staffanstorp tappar Kyrkan 2000 ett mandat men är fortfarande största grupp.
  • I vår nya lokalavdelning i Skivarp har POSK fått majoriteten direkt över samlingslistan!
  • I Mörrum-Ellholm behåller POSK sina 10 mandat, och fick lite fler röster. (där är det också något fler mandat att fördela, men POSK är störst).
  • I Sölvesborg tappade POSK ett mandat, trots nästan lika stort röstetal.
  • Sedan finns POSKare också på samlingslistor, i Ängelholm, Brunnby och Förslöv- Grevie…

    På det stora hela: Ett mycket bra resultat!

Lena Petersson
ordförande POSK i Lunds stift

Rapport från Luleå stift

Skrivet av

Ordföranden för POSK i Luleå stift har delat följande glädjande resultat med oss:

Kyrkomötet:

%         Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
17,42    7793         3                9,27    4247          2
Detta innebär en ökning med närmast sagolika 83,5% räknat i antal röster. Och en ökning från 2 till tre mandat på Lulestiftsbänken i Kyrkomötet. (Sammanlagt ökade POSK från 33 till 38 mandat i Kyrkomötet, och avancerade därmed från fjärde till näst största grupp!) Oerhört glädjande!

Stiftsfullmäktige:
%         Röster     Mandat  %-09    Röst-09 Mandat-09
17,06    7658       9          9,44      4356       6
Detta innebär en ökning med 76% i antal röster. Med tanke på att antalet platser i Stiftsfullmäktige minskat från 67 till 51, så är vår ökning från 6 till 9 mandat fantastiskt bra. (Om Stiftsfullmäktige fortfarande haft 67 mandat skulle det ha motsvarat nästan 12 mandat!) Vi gläds mycket över detta fina resultat, som är frukten, och summan, av allas våra gemensamma ansträngningar i de lokala församlingsgrupperna runtom i stiftet.

Tack, alla, för ert fantastiska arbete! Vi är också, från stiftsföreningens styrelse, POSK i Luleå stift, mycket glada att vår satsning på att målmedvetet bygga ut våra kontakter i stiftet har gett så fint resultat i form av ett antal nya grupper som mycket påtagligt har bidragit till det strålande resultatet.

I valet 2009 kunde man välja POSK i församlingsvalet i 14 församlingar – i årets val hade det ökat rejält: Man har nu kunnat välja POSK lokalt i 22 församlingar runtom i stiftet! Vi ser det goda resultatet som ett tydligt tecken på att vår grundval, den partipolitiska obundenheten, har framtiden för sig.   

Vi vill även framhålla att samtidigt som detta ger oss inspiration att frimodigt fortsätta vårt arbete så innebär resultatet också ett stort ansvar att förvalta kyrkomedlemmarnas i Luleå stift visade förtroende – på ett klokt sätt och med ödmjukhet.   

En valrörelse innebär alltid att skillnader mellan grupper framhävs, och eventuella åsiktsskillnader skärps. Men nu är den fasen över, och nu gäller det att lägga valrörelsen bakom oss; se framåt och arbeta för att grundlägga ett konstruktivt samarbete med andra grupper så långt som möjligt.

Vi ska från stiftsföreningens sida göra allt för att – inte minst i stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen – försöka leva upp till ansvaret. Vi vill på allt sätt söka ett konstruktivt samarbete med alla goda krafter bland övriga förtroendevalda – och för den kyrka som vi alla älskar!

Så över till det roligaste av allt … de många fina resultaten bland våra lokala POSK-grupper. Vi går summariskt igenom resultaten, från norr till söder:(Reservation för att det i hastigheten kan ha smugit sig in enstaka fel …)

Gällivare-Malmbergets pastorat (Gällivare och Malmbergets församlingar)
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
11,52    109    4                    –    –    –
Gällivare-Malmberget är en ny grupp som vi haft glädjen att hälsa välkomna i POSK-gemenskapen. Kärnan i gruppen utgörs av den tidigare gruppen "Kyrklig samling i Gällivare kyrkliga samfällighet", som i valet 2009 fick 8,3% av rösterna. I ett läge med kraftigt minskat valdeltagande har gruppen ändå befäst sin ställning, och ökat från 2 till 4 mandat.

Råneå församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
55,42    225    8                 58,48    293          9  
Råneå är sedan gammalt den grupp som haft det starkaste lokala stödet i stiftet. 2009 gjorde gruppen ett mycket bra val och tog ett mandat från (s). I år minskade valdeltagandet, och ett mandat "gick tillbaka" till (s), men Råneågruppen är fortfarande vår klart starkaste grupp, med egen majoritet.

Nederluleå församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
15,08    302    4                 –    –    –
Ännu en en av våra nya grupper, som har hjälpt till att etablera och stärka POSK i Luleå. Och vilken start! Tredje största grupp i fullmäktige, med lika många mandat som tvåan Kr, som bara hade 31 fler röster! 

Norrfjärdens församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
34,38    240    5                 27,48    197         4
Norrfjärden är en av våra riktigt stabila gamla POSK-grupper som denna gång tog ett rejält kliv framåt. Ökning med nästan 7 procentenheter, och ett nytt mandat. De har nu passerat (c) med råge och är näst största grupp. 

Piteå församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
16,98    474    6                  8,18    260         2
Pite-POSKarna gladde oss som en ny grupp i förra valet. Deras 8,2% då blev en förövning till årets rejäla kliv uppåt. Upp 82% i antal röster, och ökning från 2 till 6 mandat.

Skellefteå pastorat (Fem församlingar: Skellefte lands, St Olov, Kågedalen, Byske-Fällfors och Jörn-Boliden)
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
47,42    2261    19              (            )
POSK-gruppen i Skellefteå pastorat bildades genom samgående mellan sex oberoende grupper inom det nybildade pastoratet, tre gamla POSK-grupper och tre andra obundna grupper. Lokalt kallar sig gruppen "Levande kyrka i Skellefteå pastorat". Chans fanns att nå egen majoritet, och de nådde nästan ända fram. Med 47% och 19 mandat är de klart största grupp.

Bygdeå församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
29,40    239    8                 21,82    163          6
Ännu en "veterangrupp" inom Lule-POSK. Liksom Norrfjärden tog de i år ett rejält kliv framåt; 47% fler röster gav dem i år 8 mandat; en ökning med 2.

Vännäs-Bjurholms pastorat
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
19,75    238    5                (            )
En riktig "Fem-i-tolv"-grupp! Sista möjliga dagen för nominering blev det klart med vår allra senaste  grupp, i det nybildade Bjurholm-Vännäs pastorat. De kom från ingenstans, och blev med sina 19,8% direkt tredje största grupp av sex.

Holmsunds församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
45,05    373    11               25,03    200         5
Efter två mandatperioders uppehåll omstartades POSK i Holmsund 2009, och tog direkt 25%. Nu tuffade de på, och tack vare gediget fotarbete ökade de sitt röstetal med 86,5% och ökade från 5 till 11 mandat, så att de nu är näst störst, hack i häl på (s). 

Hörnefors församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
33,80    146    5                (            )
Ännu en i för år ny POSK-grupp. Slog till direkt, och med sina 33,8% och 5 mandat blev de näst största grupp. (Noteras kan att [s] förlorade sin tidigare egna majoritet; de minskade från 61 till 48,8%)

Nordmalings församling
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
12,95    87       3                 6,14    54           2
POSK i Nordmaling var tillsammans med Piteå en av de helt nya grupperna 2009. De tog 6,14% då, vilket blev ett avstamp för ökningen i år, från 6 till 13%. Det gav en ökning från 2 till 3 mandat.  

Umeå pastorat  (Fem församlingar: Umeå stadsförsamling, Umeå landsförsamling, Teg, Umeå Maria och Ålidhem)  
%    Röster     Mandat        %-09    Röst-09    Mandat-09
33,82    2809    18             20,80    1322        12
Detta innebär en ökning med nästan 1500 röster, eller smått otroliga +112,5% i antal röster!. Med våra 18 mandat är vi nu nästan ikapp (s), som backade från 21 till 19 mandat.

Lars Gunnar Frisk
ordförande för POSK i Luelå stift

SD kvar i kyrkomötet
så länge (s) behöver dem?

Skrivet av

Sverigedemokraterna har fått en oförtjänt och orimligt stor uppmärksamhet i samband med årets kyrkoval – som en skrämselbaserad grund för uppmaningar av typen ”Rösta i kyrkovalet för att motverka SD:s inflytande”.

Inte minst SAP (Socialdemokratiska arbetarpartiet) har flitigt använt sig av denna uppmaning för att mana sina mer kyrkligt ointresserade medlemmar att trots ointresset gå och rösta. På (s) förstås, som väl är de enda som kan rädda kyrkan från det enorma hot som SD påstås innebära. Sanningen är att (s) i morgon dag skulle kunna bestämma sig för att rycka undan hela grunden för SD:s närvaro i kyrkomötet – om de bara ville.

När Svenska kyrkan förberedde statskyrkans avveckling inför år 2000 så beslutade Kyrkomötet även om ett nytt valsystem. Tidigare val hade skett helt på lokal nivå, i församlingarna. Dessa valde sedan s.k. elektorer som samlades och utsåg ledamöter till Stiftsfullmäktige och det nationella kyrkomötet. Detta var naturligt, eftersom stiften och rikskyrkan inte primärt har en relation till enskilda medlemmar, utan främst har till uppgift att främja församlingarnas verksamhet.

De flesta av de politiska partierna, med (s) som pådrivande, beslutade emellertid inför år 2000 att ändra valsystem och införa direktval till stift och kyrkomöte. Vi var många som var emot detta, och även varnade för att detta skulle öppna dörren på vid gavel för grupperingar som med det nya valsystemets hjälp (med utjämningsmandat och utan spärrar) skulle kunna ta sig in i kyrkans högsta beslutande organ utan någon som helst förankring i den lokala kyrkliga verksamheten i församlingarna.

Av grupperna i kyrkomötet var det dock bara POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, och (c) som röstade emot förändringen, som därför kunde drivas igenom.

Som ett brev på posten kom, ingenstans ifrån, Sverigedemokraterna in i kyrkovalet 2001. De blev genom detta beslut bjudna på en gratischans på vägen in i de parlamentariska finrummen, mobiliserade stort och lyckades så skrapa ihop de ynka 0,83% som räckte till två mandat(!) i kyrkomötet. Detta blev så ett avstamp och uppmuntran – och mycket gratisreklam! – för dem i det fortsatta arbetet på att ta sig in i riksdagen.

Även miljöpartister och vänsterpartister kunde från 2001 göra entré i Kyrkomötet utan bakomliggande lokal församlingsförankring.

Det trista i sammanhanget är att (s), (m) med flera partipolitiska grupper (även FP och KD var med på tåget, om än inte drivande på samma sätt) senare inte på något sätt varit villiga att självkritiskt göra upp med det inträffade. I stället använder flera grupper, framför allt (s), helt skamlöst SD:s närvaro i Kyrkomötet som ämne för sin valpropaganda med skrämseltema. ”Rösta på oss, och stoppa SD” lyder parollen.

Den allra tristaste effekten av detta är att det hos den oinsatta väljaren skapar en bild av ett eländigt tillstånd inom Svenska kyrkan, som som skulle vara hotad av ett massivt SD-inflytande. Att detta är falskt visas förtjänstfullt av statsvetaren Andreas Johansson Heinö i inlägget ”SD:s kyrkopolitiska makt är ett medialt påhitt” på SVT.se/Debatt. I själva verket torde motståndskraften i kyrkan mot SD:s främlingsfientlighet vara betydligt mer solid än det politiska systemets. De få SD:arna i Kyrkomötet har inte haft minsta framgång i sina obskyra strävanden.

Slutsatsen av detta är att med ett enkelt beslut om återgång till de indirekta val av Kyrkomöte och Stiftsfullmäktige som gällde före år 2000 så skulle SD:s närvaro i Svenska kyrkans Kyrkomöte i ett slag raderas. Inflytandet är redan noll, så det kan inte bli lägre. Men vi skulle slippa bjuda SD på en massa gratisreklam. Men hur är det: Vill verkligen (s) bli av med SD i Kyrkomötet – eller är det bekvämt att ha ett spöke att elda sina medlemmar med?

Lars-Gunnar Frisk
POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Svenska kyrkan i Falun och den sociala ekonomin

Skrivet av

Debattartikel i Dalarnas Tidning 12 september 2013
Svenska kyrkan i Falun och den sociala ekonomin>>

Social ekonomi är ett begrepp som är relativt nytt i svenskt språkbruk. Den sociala ekonomin kan beskrivas som de verksamheter som har allmännytta och inte vinstintresse som främsta drivkraft.

Församlingarnas grundläggande uppdrag i Svenska kyrkan är gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Diakoni är att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta människor i utsatta livssituationer. En konsekvens av Guds kärlek och det sätt den möter alla människor genom Kristus. Diakonin har haft olika fokus genom tiderna. Den har varit en kraft för skolväsendet och det som en gång kallades fattigvård. Under senare tid ser den mer till individen. Genom att ta del i den sociala ekonomin kan församlingarna finna nya arbetsformer för diakoni och bättre möta samtidens sociala utmaningar.

Svenska kyrkan och andra ideella organisationer har varit pådrivande krafter i bygget av det som kan kallas det goda samhället. Församlingarna ska naturligtvis ta en aktiv del i det även i framtiden. Det kan ta sig många uttryck som initiativ i den sociala ekonomin. Att skapa mötesplatser för gamla och unga, föräldrar och ensamma. Att erbjuda långtidsarbetslösa arbetsträning och arbetslös ungdom praktikplatser. Att skapa ideella alternativ inom vård, skola och omsorg.

Det är människors behov och initiativ i det lokala sammanhanget som ska komma till uttryck i den sociala ekonomin. Men den ska också främja inflytande och delaktighet.

Svenska kyrkan i Falun är aktiv i den sociala ekonomin. Ungdomsgården Grönan, Kyrkans familjerådgivning och stödet till verksamheten på Hela Människan/RIA är tydliga exempel på det.

Församlingarna kan finna nya arbetsformer för diakoni och utvecklas vidare som en kraft för det goda samhället. En kraft som tar människors behov och initiativ på allvar. De förtroendevalda har uppdraget att styra genom att ge församlingarna och de anställda nödvändiga resurser i form av ekonomiska förutsättningar och kompetens förverksamheten.

Men att styra innebär också att ta en del av ansvaret för arbetet med att utveckla verksamheten i pastoratets församlingar. Därför kommer vi i Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan (POSK) i Falun att arbeta för att resurser och kompetens avsätts för att utveckla arbetsformerna och engagemanget i den sociala ekonomin. Förtroendevalda, församlingar, ledning och personal ska ges möjlighet att ta fram områden där vi som kyrka kan utvecklas vidare som en aktör i den sociala ekonomin.

Anders Brunnstedt
Ordförande i POSK i Falun och kandidat till kyrkofullmäktige i Falu pastorat i kyrkovalet den 15 september

Bevara och stärk
Svenska kyrkans församlingar

Skrivet av

Nils Gårder, POSK från Lund stift och ledamot i kyrkostyrelsen skriver i Tidningen Dagen: Bevara och stärk Svenska kyrkans församlingar>>

Bevara och stärk Svenska kyrkans församlingar
POSK stödjer tanken att en naturlig social enhet bildar ett pastorat.

I debatten inför kyrkovalet påstås att POSK medverkat till att församlingarna i Svenska kyrkan förlorat sin självständighet. Det påståendet är missriktat.

Under hela min tid i kyrkomötet (sedan 1989) har den partipolitiskt obundna gruppen slagit vakt om församlingarnas ställning. Även sedan yttergrupperna Frimodig Kyrka och ÖKA lämnat mittfåran i den obundna rörelsen har POSK bevakat församlingarnas intressen.Under de senaste årtiondena har ett stort antal av Svenska kyrkans församlingar försvunnit genom sammanläggningar.

De stora församlingarna med många kyrkor har förändrat församlingen från
att vara en mänsklig gemenskap till ett administrativt område med
varierande gudstjänsttider och förtroendevalda ofta långt från den lokala kyrkan. Därför stödjer POSK bildandet av större pastorat vart och ett med många lokala församlingar kring de olika kyrkorna.

POSK drev igenom att församlingsmedlemmarna skall nominera ledamöter av
församlingsrådet. Pastoratet är en familj och församlingarna de levande
familjemedlemmarna, var och en med sin karaktär och uppgift.

Alternativet till den struktur som POSK stödjer är fortsatta sammanläggningar till allt färre och allt större församlingar. Visserligen skulle detta innebära fler kyrkoherdetjänster men fler kyrkoherdar är inget tecken på bevarad demokrati. Tvärtom skulle de lokala gemenskaperna helt förlora sitt självstyre.

Vidare stödjer POSK tanken att en naturlig social enhet bildar ett pastorat. Detta innebär att en stad/bygd blir ett pastorat med gemensam kyrkoherde men naturligtvis bör detta pastorat vara uppdelat i församlingar så att varje stadsdel/ort är en egen församling med sin/a präst/er. På detta sätt kan Svenska kyrkan trots färre medlemmar och mindre ekonomi utvecklas och stärkas.

Endast i den lokala gemenskapen kan frivilliga rekryteras och arbetsglädjen växa. Det gemensamma pastoratet ger samverkansmöjligheter och förutsättningar för ett strategiskt missionsarbete inom hela orten eller bygden.

Struktur och personalorganisation hör samman. Antalet prästtjänster bör inte få minska proportionellt med minskande personalbudget. En sådan osthyvelpolitik skulle kunna leda till en indragning av 1 000 prästtjänster på några årtionden. Det vore en katastrof för församlingarna. I pastoratet kan församlingarna gemensamt fullgöra uppgifter inom diakoni och undervisning. Därmed bevaras möjligheten att ha relativt sett fler församlingspräster. Naturligtvis måste församlingspräster i framtiden genom en god utbildning förberedas till ett arbete präglat av både bredd och självständigt ansvar.

Nils Gårder,
Kyrkomötesombud för POSK

Arkiv
Kategorier