fbpx

Jo, det är en skillnad

Jo, det är en väldig skillnad med att ställa upp som politiskt parti och på en politisk lista i kyrkovalet jämfört med att ställa upp som en partipolitiskt obunden grupp. Till exempel hävdar, Birger Wernersson (S) Jämjö, Lunds stift, att hans grupp vill;

Som nomineringsgrupp i Svenska kyrkan är Socialdemokraterna starkt emot trångsynthet, utestängning och diskriminering i alla dess former.

(Läs hela insändaren från Birger Wernersson i Sydöstran här>>)

Frågorna som Wernersson lyfter är viktiga, men inget som specifikt har med kyrkan att göra. Det är bara sunt förnuft.

Knapp Anna Eriksson (POSK) Härnösands stift skriver i en insändare och hänvisar till biskopskonflikten i Härnösand i vintras och skriver ;

Valet i höst gäller arbetet i Svenska kyrkan. Det har ingenting med vare sig lokal- eller rikspolitik att göra. Därför är det viktigt för mig som väljare att de som kandiderar är personer som själva är engagerade inom kyrkan som aktiva församlingsmedlemmar, personer som vet och förstår hur Svenska kyrkan är organiserad på de olika nivåerna och som respekterar denna ordning. Den som nomineras till en förtroendepost i Svenska kyrkan ska nämligen arbeta för kyrkan, inte för ett politiskt parti.

(Läs hela insändaren från Knapp Anna Eriksson i Allehanda.se här>>)

Vad är då skillnaden och vad spelar det för roll?

Erik Eckerdal
Erik Eckerdal

Jo, som Erik Eckerdal skriver i sin utmärkta småskrift ”Identitet och organisation”

Samtidigt, när jag lyssnar till den kyrkopolitiska diskussionen i Svenska kyrkan, slår det mig att den verkar bedrivas mer eller mindre utan kontakt med den omfattande ekumeniska och internationella diskussion som rör frågor om identitet, kyrkligt beslutsfattande och organisation. I stället verkar det vara andra frågor som tar överhanden, som om kyrkans tro och teologi inte har någon betydelse för kyrkans yttre ordning och organisation. Trots att kyrkoordningen är tydlig med att det är teologin som ska ligga till grund för kyrkorätten och kyrkans organisation (som regleras av rätten). Det är min övertygelse att konflikten i Härnösand – liksom många andra konflkter i Svenska kyrkan – aldrig hade uppstått, eller åtminstone hade kunnat hanterats på ett betydligt effektivare och för de inblandade mindre smärtsamt sätt, om Svenska kyrkans organisation hade varit teologiskt grundad och genomarbetad.

(…)

Att vara med i POSK – det är att vara för kyrkan. Det är utgångspunkten både för hur POSK växte fram historiskt och för POSKs förståelse av sig själv. (..) POSK skiljer sig på så sätt från många av de andra nomineringsgrupperna i Svenska kyrkan. De är grundade på sekulära samhällsideologier – som socialism, liberalism, konservatism eller nationalism – som sedan tillämpas på Svenska kyrkan. Det finns historiska orsaker för varför det blivit så, som bland annat hör ihop med statskyrkosystemet. POSK menar att endast om grunden för kyrkan och hennes organisation är hennes egen identitet och självförståelse (ecklesiologi) kan Svenska kyrkan få en positiv betydelse i samhället. För POSK är det därför avgörande att det finns en överenstämmelse mellan Svenska kyrkans identitet, hennes organisation och vad hon gör. Kyrkans organisation och alla hennes beslut måste vara grundade i kyrkans egen självförståelse. Annars blir både organisation och beslut motsägelsefulla – och identiteten fördunklad.

Är du intresserad varför POSK så envist hävdar att partipolitiken ska bort Svenska kyrkan så läs Erik Eckerdals hela skrift och förstå sambandet historiskt och teologiskt.

Erik Eckerdal säger bland annat:

Att Svenska kyrkans organisation är partipolitiskt organiserad innebär vidare att de politiska partiernas representanter får dubbla lojaliteter. Det är ofrånkomligt att det blir en sammanblandning mellan vad som är kyrkliga frågor och samhälleliga frågor och att partierna driver frågor parallellt i riksdagen och i kyrkomötet, vilket inte gynnar kyrkans oberoende.

För kyrkans skull och för ett äkta folkligt engagemang i kyrkan måste detta förändras.

Och det innebär – låt mig här vara EXTREMT tydlig – inte att POSK vill slänga ut eller utestänga alla människor som har ett politiskt engagemang. Ni är mer än välkomna med era erfarenheter och kunskaper. Men – det ska vara det kyrkliga engagemanget och kunskapen om kyrkan som ska lägga grunden för ert kandidatur, inte ert politiska parti eller dess frågor om jämställdhet och liknande.

För en riktigt fri kyrka – RÖSTA PÅ POSK!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Var du där?

Manilla Okomdal Nordanstig skriver på i sin krönika i Göteborgs-Posten 28 augusti.

Var du där?

” Människan behöver en medmänniska och mänskligheten är beroende av medmänsklighet. Omsorg och kärleken till vår nästa finns i människans natur. Och den som blivit visad kärlek, och inte av rädsla har tvingats stänga in den, kan visa kärlek, kan vara kärleksfull och omtänksam i mötet med andra. Ofta räcker det med att bara vara där. Inte vända ryggen till, titta bort eller gå därifrån. Ibland är det viktigaste att stanna upp, vara kvar och att våga dela utsattheten. Då blir människan stark. Det finns en fantastisk psalm som sällan sjungs numera på grund av utdaterade ordval i den svenska psalmboken. Men melodin är vacker och orden så starka och viktiga att den förtjänar en reviderad översättning. Originalets titel är When I needed a Neighbour.

Jag behövde en nästa, var du där, var du där? Jag behövde en nästa, var du där?

Läs hela krönikan här i GP>>

POSK skriver i sitt program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärleksfull och praktisk diakonal omsorg. Diakoni innebär att se, ge röst åt och respektfullt möta människor som befinner sig i en utsatt livssituation. Nöden är skiftande och behoven är stora, och nya utmaningar ställer fler krav på församlingens diakoni. I varje församling behöver det erbjudas utbildning och möjlighet till stöd för alla som är frivilligt engagerade och som vill bidra i församlingens diakonala arbete.

Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling. Detta innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

Det växande antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. Vi måste i allt högre grad vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar hopp. POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen för att visa på ett liv i rättvisa och frihet. Människor som kommer och kommit till Sverige måste stödjas genom integration. Vi behöver se och ta tillvara på alla som söker sig till våra församlingar.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att
reflektion och kompetensutveckling sker kring nya diakonala utmaningar.
att
 det införs en bestämmelse i kyrkoordningen om att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling.
att
 Svenska kyrkans församlingar rustas att hjälpa och se till de behov som uppstår för människor som är på flykt.

Var du där?

Att kunna få bli rustad i gudstjänst och församling är viktigt. Så att jag också kan få de ögon som ser, som vågar vara närvarande och se människan bakom en framsträckt hand eller ett tyst rop på hjälp – oavsett om det är nära mig eller långt bort.

Därför är en röst på POSK viktig i kyrkovalet. För POSK vill värna diakoni och undervisningen och vill att församlingarna ska vara ett stöd i växande och ansvarstagande.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Manilla är kandidat till kyrkomötet och står på POSKs lista för Göteborgs stift.

Kyrkan är en trosgemenskap – ingen åsiktsgemenskap

Detta är en debattartikel införd i VLT 21 augusti>>

Rösta på POSK – partipolitiskt obundna i svenska kyrkan – den 19 september i kyrkovalet!

POSK vill arbeta för en kyrka fri från partipolitik. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som måste reformeras. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka borde vara en självklarhet 21 år efter att kyrkan skiljdes från staten.

Kyrkan i dag behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap. Kyrkan är en trosgemenskap som förmedlar budskap om tro, hopp och livsmod.

POSK vill arbeta för en nära, öppen kyrka som är synlig och välkomnande. Församlingen har ett mäktigt och enastående uppdrag; att sprida evangeliet, att fira gudstjänst, att döpa barn och vuxna och att utöva diakoni och mission. Församlingen behöver finnas nära där du bor och verkar. Både på landsbygden och i centrum. Med öppna och välkomnande kyrkor.

Vara närvarande i glädje och sorg. I vardag och helg. I aktiva församlingar, som på allvar tar tillvara människors önskan och längtan att engagera sig ideellt, växer gemenskapen. POSK vill stärka församlingarna och öka de många människornas engagemang så att fler döps, konfirmeras och får möjlighet att växa i tro och känna hopp.

POSK vill arbeta för en kyrka som gör skillnad. Kyrkan ska stå på de utsattas sida. I ord och i handling. Kyrkan har lång och rik erfarenhet av själavård och diakonalt arbete; att möta människor i ensamhet, äldre och människor som söker stöd och hjälp inklusive nyanlända.

Behoven ökar ständigt. POSK vill att kyrkan än mer ska prioritera det diakonala arbetet.

POSK är den största obundna gruppen i Svenska kyrkan i Västerås. POSK finns för oss som vill ta ansvar i Svenska kyrkan utan att binda oss till något allmänpolitiskt parti. Våra kandidater kommer från den lokala församlingsgemenskapen. Vi är fria! Vi är engagerade! Vi tar ansvar!

Rösta på POSK!

Karin Tilly

2:e vice ordförande i kyrkorådet i Västerås pastorat

Karin Andersson

Norrbo församling

Victor Månsson

Badelunda församling

Maria Thorgren

Viksängs församling

Ingemar Egelstedt

Domkyrkoförsamlingen

Kandidater för POSK i kyrkovalet

Debatt: En fri kyrka på riktigt

EN FRI KYRKA PÅ RIKTIGT

(Insändaren har varit publicerad i Nerrikes Allehanda 14 augusti>>)

Varför är den svenska kyrkan idag partipolitiskt styrd? Nyligen sade ärkebiskopen Antje Jackelén ; ” Hade kyrkans politiska system formats idag hade de politiska partierna inte funnits med.”

Politik är att vilja något och se till att det blir en förändring i den riktning som önskas och det behöver inte vara partipolitik. Den svenska kyrkan skulle klara sig utmärkt utan partipolitik, eftersom den ofta står i ett motsatsförhållande till kyrkans verksamhet, som bl.a. innefattar gemenskap i Guds vilja och Jesus Kristus, mötesplats för närvaro och att växa i tro, kyrkan som kulturarv och kyrkomusikens betydelse och rekrytering av unga och en utveckling av det ideella arbetet. Det är teologin som skall vara grunden för kyrkans organisation, inte partipolitiska synsätt som har vuxit fram för att, på skilda vis, hantera ekonomiska och sociala frågor i samhället – inte som uttryck för kristen tro.

Partipolitiken inom den svenska kyrkan innebär en sammanblandning av kyrkliga frågor och samhällsfrågor. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som bör reformeras och det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Det är systemet med partipolitik som är otidsenligt och skapar motsättning i stället för gemenskap.

Den partipolitiska styrningen i den svenska kyrkan är inte så gammal. Den tillkom på 1930 talet genom ett beslut i riksdagen att det skulle finnas ett valt kyrkofullmäktige i församlingen på samma sätt som stads-och kommunfullmäktigeorganisationen och på det sättet kom partipolitiken in i kyrkan. Sambandet mellan den gudstjänstfirande församlingen och den kyrkliga beslutsförsamlingen har, under den tid som gått, försvunnit. Det har blivit en skillnad mellan kyrkans andliga liv och kyrkans yttre förvaltning.

Kyrkans Framtid i Hällefors-Hjulsjö församling är en del av POSK, partipolitiskt obundna i svenska kyrkan, den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till ett allmänpolitiskt parti. En röst på Kyrkans Framtid i kyrkovalet den 19 september innebär en röst för att den Svenska kyrkan skall bli fri på riktigt.

Marianne Andersson

Ordförande i Kyrkans Framtid


 

(Kyrkans Framtid i Hällefors-Hjulsjö är en del av POSK)

Förtroendevalda i Hällefors-Hjulsjö, Västerås stift

Kyrkan borde styras av evangelium, inte av partipolitik

Debattartikel av Anne Olofsson införd i Norrköpings tidningar den 16 augusti.

POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) tar tacksamt emot debatten om riksdagspartiernas inblandning i kyrkoval och Svenska kyrkans styrning.

Det är en mycket nödvändig debatt som borde kommit redan för 21 år sedan då kyrkans skildes från staten.

Kyrkligt anställda och andra i kyrkan aktiva och engagerade, både förtroendevalda såväl som ideella, kan vittna om hur partipolitikens inblandning gör det svårt för många att veta vad som är partipolitisk ideologi och vad som är evangelium idag.

Inga andra organisationer inom civilsamhället tillåter partipolitik utgöra grunden för sina val av ledamöter för sitt styrelsearbete. Varför ska då Svenska kyrkan vara ett undantag? Kan det bero på att Svenska kyrkan är en oerhört viktig organisation i civilsamhället med sina 5,7 miljoner medlemmar och Sveriges största aktör inom civilsamhället?

Kanske är det då inte så förvånande att partierna ser en chans att styra kyrkans verksamhet i linje med riksdagspolitiken! De önskar fortfarande utöva kontroll och makt över Svenska kyrkan. Den partipolitiska kopplingen stänger dessutom ute vissa som vill engagera sig, då de tvingas att ta partipolitisk ställning för att kunna göra det. POSK kräver inga partipolitiska ställningstaganden för att delta utan är en öppen grupp för att utveckla de kyrkliga frågorna.

POSK har inget emot att personer engagerade i partipolitiken engagerar sig i Svenska kyrkan. Inte alls. De är hjärtligt välkomna både i kyrkan och i POSK. Men själva partipolitiken måste hållas utanför det som handlar om tro och evangelium. Partipolitiken ska leva i val till riksdagen. I kyrkan ska de kyrkliga frågorna stå i fokus.

Vänstern menar att det mycket väl går att blanda tro och politik. Något som POSK i nuvarande system, med partipolitiskt ideologiskt baserade partier med i valet, ser som helt oförenligt. Att kyrkan kan förändra människor som i sin tur kan förändra samhället är otvivelaktigt, likaså att kyrkan som institution ska och kan medverka i att påtala brister i samhället.

Det gjorde även Jesus för 2000 år sedan. Men Jesus styrdes inte av ett partiprogram eller en partipolitisk ideologi utan av uppgiften att sprida Guds kärlek till människorna och att komma med evangeliets glada budskap till oss. Han behövde inte underställa sig ett partiprogram!

Tro och partipolitik är en olycklig sammanblandning i kyrkans styrning såväl som i kyrkovalet!

Styrelsen för POSK i Norrköping genom Anne Olofsson, ordförande

Från centerpartist till partipolitiskt oberoende

Insändare i Västerbotten-kuriren 18 augusti 2021>>

Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa: rösta då partipolitiskt oberoende! Det skriver Anna-Sara Walldén.

När jag var 18-år fick jag frågan om jag ville ställa upp i kyrkovalet. Jag gick på gymnasiet i Luleå och var engagerad både i kyrkan och i Centerpartiets ungdomsförbund. Därför var det naturligt för mig att tacka ”ja” till att ge mig in i kyrkopolitiken för Centerpartiet.

Inte visste jag mycket om kyrkopolitik, men så mycket tyckte jag mig veta att kyrkan handlar om evangeliet om Jesus Kristus, och inte om sekulära politiska ideologier eller idéer. Det jag inte visste var att jag snart skulle behöva omvärdera den inställningen i grunden.

Som 23-åring, 2005, fick jag första gången tjänstgöra som ledamot i Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det var spännande, intressant men också utmanande. Det var här min syn på kyrkopolitiken ändrades i grunden. Jag mötte många människor som vill kyrkan väl, inte tu tal om det. Men jag mötte också många som satte sina politiska idéer eller ideologier i främsta rummet och där jag upplevde att Bibeln användes mer som en kuliss än som ett verkligt rättesnöre.

Allt mer växte en övertygelse fram hos mig att de politiska partiernas engagemang i Svenska kyrkan är en anomali – en orimlighet, och skadar kyrkan. Inte för att det är något fel på människorna som engagerar sig i dessa grupper, men för att lojaliteten och grunden för engagemanget ligger hos partiet, ideologin eller de politiska idéerna istället för hos kyrkan, i Bibeln och i tron på Jesus Kristus.

Det gäller de nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till politiska partier men även de nomineringsgrupper som är mer löst kopplade, men ändå vilar på en sekulär ideologisk grund.

Jag älskade på många sätt kyrkopolitiken, men inför valet 2013 var jag tvungen att tacka nej till fortsatta förtroendeuppdrag för Centerpartiet i kyrkopolitiken. Jag kunde inte fortsätta att ställa upp i ett sammanhang som jag i grunden inte tycker borde finnas. Jag skulle gärna se mina vänner i centerpartiet i kyrkopolitiken – absolut – men inte under centerpartistisk flagg!

Det var en stor sorg för mig att lämna Kyrkomötet och alla de viktiga samtal och beslut som förs och fattas där. Så vad skulle jag göra nu?

Jag ville engagera mig för kyrkan för kyrkans skull – älska hela Svenska kyrkan i hela dess bredd, längd och höjd. Därför valde jag att engagera mig i POSK – partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Nu ställer jag återigen upp i valet till kyrkomötet, men för en fri kyrka – på riktigt.

Den 19:e september är det kyrkoval för dig som är medlem i Svenska kyrkan. Då har du också chansen att göra skillnad och göra din röst hörd. Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa – rösta då partipolitiskt oberoende!

Anna-Sara Walldén, Lycksele

kandidat till Kyrkomötet för (POSK) Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

(Läs mer om Anna-Sara här>>)


POSK skriver i sitt program:

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun.

Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas.

POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Helt packade

I dag var jag med när stiftsPOSKföreningen i Göteborgs stift samlade ett glatt gäng som packade och fördelade alla valsedlar som ska ut till stiftets alla valnämnder.

Det är en ganska stor logistik med valsedlar för olika distrikt i stiftsfullmäktige och olika antal. Men med gemensamma krafter lyckades vi på under tre timmar få ihop hela logistiken, fördela och bära in i de bilar som skulle lämna vidare till valnämnderna. Kostnaden för att skicka via posten är ju otroligt dyr, så det är tacksamt när alla kan hjälpa till och köra ut valsedlarna.

Det är inte bara vår förening eller vår nomineringsgrupp som gör det här. Överallt i hela landet, har ideella jobbat med valet på många olika sätt. För att det ska fungera och för att väljarna ska ha valsedlar och veta vad de kan rösta på.

Och jag tycker givetvis att alla ska rösta på POSK. Eftersom POSK har idéerna för Svenska kyrkan, POSK har visionerna. Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar för Svenska kyrkan!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkovalsarbete 2021. Foto Carina Etander Rimborg

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst, skriver Åke Norell, Mariefred.

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Mariefred 11 augusti 2021
”Om du har problem med arvodet – lägg det i kollekthåven!” Det var rådet jag fick när jag som förtroendevald i Mariefreds församling för tiotalet år sedan föreslog att kyrkopolitikerna skulle avstå från sammanträdesarvodet. Frågan ansågs inte värd att ens diskutera.
När jag år 2018 återkom i kyrkopolitiken aktualiserade jag ånyo frågan. I en motion föreslog jag att sammanträdesarvoden – och fasta arvoden – skulle avskaffas samt att motsvarande medel i stället skulle användas i det diakonala arbetet. Motionen avslogs.
Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst. Varför inte? Statskyrkan är avskaffad sedan drygt tjugo år. De förtroendevalda måste inse att de nu verkar inom den frivilliga sektorn. Många församlingar (t ex Strängnäs domkyrkoförsamling) har avskaffat sammanträdesarvodet.
Under de närmaste åren kommer församlingens ekonomi att försämras. År 2013 var 73 procent av Mariefredsborna kyrkotillhöriga. År 2020 hade andelen kyrkotillhöriga sjunkit till 63 procent. Den nedåtgående trenden består
För att klara kyrkans ekonomi måste antalet anställda ses över. Det kommer att behövas fler ideella insatser i framtiden. Mycket av arbetet i församlingen görs redan idag utan ersättning. Varför ska kyrkopolitikerna arvoderas? Det är inte rimligt att vissa uppgifter arvoderas men inte andra.
POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) är den största nomineringsgruppen i Mariefred. De förespråkar i sitt handlingsprogram återhållsamhet med arvoden.  Inför årets kyrkoval har de uttalat att de på lokal nivå vill minska eller slopa arvodering av förtroendevalda. I kyrkofullmäktige är de fler än de arvodesberoende socialdemokraterna. Därför – upp till bevis!
ÅKE NORELL Mariefred
———
POSK har under många år kämpat för att få bort orimliga arvoden till förtroendevalda. I programmet så står det:
POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

40 dagar

En av de märkliga sakerna som står i bibeln är berättelsen om när Jesus frestas i öknen. Hos evangelisten Lukas  (4:1-13) står det till exempel:

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Ok – han fastade 40 dagar och åt ingenting. Sen (!) blev han hungrig. Det tycker jag är konstigt.

Ska vi fasta?

I dag är det 40 dagar kvar till kyrkovalet 19 september. Jag är  inte beredd att gå in i fasta under hela den tiden. Men jag kommer att järnet för att det ändå ska gå bra i kyrkovalet för POSK. Och det vet jag att många POSKare också gör. För det behövs.

Var finns det information?

Inte sällan påstås det att det inte går att hitta information om vad grupperna tycker och tänker och vill i kyrkovalet. Inget kunde vara mer fel – åtminstone när det gäller POSK. Och där behöver vi alla hjälpas åt att sprida informationen!

Dela POSKs program, både i dina sociala medier och fysiskt med foldrar. Prata med grannar, vänner, församling och andra intresserade.

Vad är dina hjärtefrågor

Vi har alla olika hjärtefrågor som är viktiga för oss. Och eftersom POSKs program är så omfattande och spänner över det mesta som rör Svenska kyrkan så kan du säkert hitta något om det som är just dina viktigaste frågor i vårt program. (Du hittar länken längst ner).

Dessutom har POSK lösningar och längre skrivelser om kyrkosyn, hur ett demokratiskt system kan se ut när Svenska kyrkan återgår till indirekta val. Allt detta hittar du i våra småskrifter https://www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar

Så – med 40 dagar kvar så går vi in i en ökenvandring där vi har det första målet framför ögonen. Nu ska vi vinna valet, vi ska lyfta de viktiga frågorna för Svenska kyrkan och vi ska visa att vi vill vara med och ta ansvar!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

Kyrkans nutid och framtid

Under helgen hade Svenska Kyrkans Unga sitt årsmöte, det så kallade RÅM (Riksårsmöte). Mötet anordnades digitalt – där de valda representanterna samlades lokalt i stiften och genomförde mötet digitalt tillsammans i hela landet.

Jakob Schwarz om vikten att låta ungdomarna ta plats

Jakob Schwarz, som avgick som Svenska Kyrkans Ungas ordförande, efter fyra år, skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning om vikten att låta barn och ungdomar vara kyrka lika mycket som de vuxna.

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lat-de-unga-vara-lika-mycket-kyrka-som-de-vuxna-ar

Han listar några olika insikter som han under sina år som ordförande har kommit fram till:

Vad innebär det att tala om människovärdet?

Den första insikten handlar om ett hållbart sätt att tala om människovärdet, som det de senaste åren har talats allt mer om. Det är min fasta övertygelse att Evangeliet alltid måste komma först och talet om allas lika värde som en konsekvens av detta. För många är det viktigt att berätta att vi står upp för allas lika värde, men har inte lika lätt för att tala om varför vi måste göra det. Det gör budskapet ihåligt och ganska lätt att avfärda.

Unga idag behöver rustas i sin tro, lära sig vad Bibeln säger och vad tron leder till. Därför är det avgörande att vi överallt där vi kan talar om Evangeliet, det glada budskapet, om Jesus ord som förändrar liv. För i det budskapet finns mer än nog för att förstå att varje människa har samma okränkbara värde och värdighet. Den som har förstått det kan också med hjälp av sin tro motivera människovärdet i skolan, på jobbet, på sociala medier eller var än det behövs.

Avgörande för barn och ungas delaktighet

POSK skriver i sitt program om vikten att ha bra undervisning i församlingarna, för att unga som vuxna faktiskt ska kunna växa vidare i sin tro och kunna leva som kristna i vardagen.

Jag vet inte om du själv kommer ihåg hur underbart det var att åka på läger, få träffa sina kristna kompisar, sjunga, gå på gudstjänst, leka och vara uppe sent på nätterna med spel, spex och djupa samtal – och kanske hur tomt det kändes att komma hem och försöka fortsätta som kristen i skolan och vardagen. När det var helt andra människor man hade omkring sig. POSK förstår vikten i att rusta alla som vill växa som kristna och skriver om detta i sitt valprogram.

Det behövs ett tydligt stöd

Jakob Schwarz fortsätter och skriver:

För att barn och unga ska vara både samtid och framtid i vår kyrka, krävs ett osvikligt stöd både till de unga som organiserar sig själva och till den församlingsverksamhet som riktar sig till barn och unga. Stödet kan se olika ut, men det måste finnas där. Det handlar till exempel om en stabil och långsiktig post i församlingens budget, som täcker både anställda pedagoger och konkreta satsningar på de unga. (…)

Inte minst församlingens förtroendevalda är nyckelpersoner i att prioritera barnen och ungdomarna i församlingen. Ett osvikligt stöd till de unga leder otvivelaktigt till en blomstrande församling idag och en levande kyrka i framtiden!

Precis så – vi som är förtroendevalda och har ansvar måste hjälpa till att skapa den grogrund och växtplats där alla som vill kan få växa till som kristna – för att världen ska leva.

Kyrkans framtid och nutid

När jag var ung så hade vi tröjor där det stod ”Kyrkans Framtid” – för vi ville visa på att vi faktiskt var de som i framtiden skulle vara med och ta ansvar i kyrkan. Några av oss är det nu. Och många är de förtroendevalda som genom Svenska Kyrkans Unga eller Kyrkans Ungdom och Ansgarsförbundet, som det hette då, har fått en väg i i en församling och ett fortsatt engagemang.

Men ungdomarna är inte bara framtiden, de är framförallt nutiden. Och det är nutiden som formar dem (och oss alla) för framtiden. Vad vi gör nu, hur vi agerar nu, det får konsekvenser i framtiden.

Hjälp oss att ta ansvar och rösta på POSK – för en fri kyrka!

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan är beroende av tillgång på goda ledare. Det är därför viktigt och nödvändigt att inför framtiden tidigt identifiera lekmän och ungdomar och ge dem växande ansvar och utbildning. Svenska kyrkan behöver en strategi och ett program för fortbildning och ledarförsörjning.

Svenska kyrkan behöver stärka samtalet om lärjungaskap och i förlängningen rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för detta. Att finna de som har en kallelse att bli kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift där inte minst den stora gruppen unga konfirmandledare är en viktig målgrupp. POSK verkar för möjligheten att göra ett trainee-år i hela Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva ett kyrkligt arbete.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang. Ett gott exempel är de samverkansläger mellan församlingar som anordnas i flera stift. Stiften behöver ta ansvar för att det finns fördjupande mötesplatser för ungdomar och unga vuxna som vill gå vidare i sin tro tillsammans med andra.

POSK menar att det är viktigt med ungas självorganisering och vill stärka barn- och ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan, såsom Svenska Kyrkans Unga och Salt – barn och unga i EFS. De Ungas Kyrkomöte bör regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

PS – för den som vill rösta på Jakob Schwarz i kyrkovalet så återfinns han på POSKs kyrkomöteslista i Lunds stift, plats 10.