fbpx

Gå för framtiden

Just nu pågår en pilgrimsvandring genom Sverige som har som mål att vara framme i Glasgow när FN:s klimatmöte startar i november. En pilgrimsvandring som går att följa via blogg och instagram.

https://www.instagram.com/pilgrimswalkforfuture/

Pilgrimsvandra på bloggen

https://pilgrimswalkforfuture.blogspot.com/

Så här står det som introduktion på bloggen:

Den 18 juli inleds en stor internationell pilgrimsvandring som går ända från pilgrimsstaden Vadstena till klimatmötet COP26 i Glasgow. En enad motståndsrörelse och samtidigt en inre pilgrimsresa där vi hinner tänka och reflektera över våra egna liv. I denna blogg får vi följa vandringsledare Annika Spalde på en livsviktig vandring fylld av både allvar och hopp! Läs mer om vandringen på www.walkforfuture.se

Act Svenska kyrkan står bakom vandringen

Så här skriver Act Svenska kyrkan på sin webbsida och uppmanar till att skriva på namninsamlingen:

Kyrkor och organisationer runt om i världen kraftsamlar inför klimattoppmötet i Glasgow, COP26 i november 2021. Act Svenska kyrkan och den globala ACT-alliansen höjer rösten för ambitiösa klimatåtaganden som tar klimatnödläget på allvar.

I en gemensam namninsamling lyfter vi fem krav till världens ledare:

  • Världens regeringar måste omedelbart vidta de åtgärder som krävs, i form av lagstiftning, regelverk, handlingsplaner och finansiering, för att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader, helst 1,5 grad.
  • Världens regeringar måste implementera klimatlösningar som prioriterar jämställt deltagande av människor och skydd av ekosystem före ekonomiska vinstintressen.
  • Världens regeringar behöver agera nu för att uppnå noll-utsläpp senast år 2050. Länder med höga utsläpp bör gå före och säkerställa att utsläppen minskar omedelbart. Detta innebär utfasning av fossila bränslen, investering i förnyelsebar energi för alla, samt bevarande och återställande av naturliga ekosystem.
  • Världens regeringar bör verka för fossilneutrala naturbaserade klimatlösningar, särskilt lösningar som bidrar till stärkt motståndskraft hos samhällen, inklusive för ursprungsbefolkningar i klimatnödläge. Lösningarna bör bygga på insatser för ekosystemen som sker med lokalt jämställt inflytande.
  • Klimatfinansiering måste öka, avsevärt och omedelbart, till fattiga klimatsårbara samhällen och länder som lever i frontlinjen av klimatnödläget.

Klimatkrisen är den största gemensamma utmaningen som mänskligheten har stått inför. Genom att ta ansvar för en hållbar framtid inom planetens gränser, utifrån en rättvis fördelning av resurser kan vi uppnå klimaträttvisa. Skriv under och ta ställning för mer ambitiösa klimatåtaganden! (Klicka på länken för att skriva på.)

https://www.svenskakyrkan.se/act/act4climate 

Skriv under senast 31 oktober.

https://walkforfuture.se/


POSK skriver i sitt program om miljöarbetet.

POSK vill att Svenska kyrkan ska tala tydligt om vårt ansvar för skapelsen och för att motverka klimatförändringarna. På alla nivåer ska kyrkan sträva efter att leva upp till detta ansvar i förvaltning, konsumtion och resande. Kyrkan bör fortsätta att vara aktiv i det offentliga samtalet om klimatomställningen. Skapelseteologi och ansvarstagande bör ha en självklar plats i förkunnelse, liturgi och bön.

Svenska kyrkan ska även tala tydligt om vikten av en mer rättvis resursfördelning av jordens tillgångar. När vi konsumerar varor och tjänster som producerats i utvecklingsländer ska vi efterfråga sådant som produceras i en god arbetsmiljö och gynnar en hållbar utveckling.

Helt packade

I dag var jag med när stiftsPOSKföreningen i Göteborgs stift samlade ett glatt gäng som packade och fördelade alla valsedlar som ska ut till stiftets alla valnämnder.

Det är en ganska stor logistik med valsedlar för olika distrikt i stiftsfullmäktige och olika antal. Men med gemensamma krafter lyckades vi på under tre timmar få ihop hela logistiken, fördela och bära in i de bilar som skulle lämna vidare till valnämnderna. Kostnaden för att skicka via posten är ju otroligt dyr, så det är tacksamt när alla kan hjälpa till och köra ut valsedlarna.

Det är inte bara vår förening eller vår nomineringsgrupp som gör det här. Överallt i hela landet, har ideella jobbat med valet på många olika sätt. För att det ska fungera och för att väljarna ska ha valsedlar och veta vad de kan rösta på.

Och jag tycker givetvis att alla ska rösta på POSK. Eftersom POSK har idéerna för Svenska kyrkan, POSK har visionerna. Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar för Svenska kyrkan!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkovalsarbete 2021. Foto Carina Etander Rimborg

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst, skriver Åke Norell, Mariefred.

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Mariefred 11 augusti 2021
”Om du har problem med arvodet – lägg det i kollekthåven!” Det var rådet jag fick när jag som förtroendevald i Mariefreds församling för tiotalet år sedan föreslog att kyrkopolitikerna skulle avstå från sammanträdesarvodet. Frågan ansågs inte värd att ens diskutera.
När jag år 2018 återkom i kyrkopolitiken aktualiserade jag ånyo frågan. I en motion föreslog jag att sammanträdesarvoden – och fasta arvoden – skulle avskaffas samt att motsvarande medel i stället skulle användas i det diakonala arbetet. Motionen avslogs.
Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst. Varför inte? Statskyrkan är avskaffad sedan drygt tjugo år. De förtroendevalda måste inse att de nu verkar inom den frivilliga sektorn. Många församlingar (t ex Strängnäs domkyrkoförsamling) har avskaffat sammanträdesarvodet.
Under de närmaste åren kommer församlingens ekonomi att försämras. År 2013 var 73 procent av Mariefredsborna kyrkotillhöriga. År 2020 hade andelen kyrkotillhöriga sjunkit till 63 procent. Den nedåtgående trenden består
För att klara kyrkans ekonomi måste antalet anställda ses över. Det kommer att behövas fler ideella insatser i framtiden. Mycket av arbetet i församlingen görs redan idag utan ersättning. Varför ska kyrkopolitikerna arvoderas? Det är inte rimligt att vissa uppgifter arvoderas men inte andra.
POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) är den största nomineringsgruppen i Mariefred. De förespråkar i sitt handlingsprogram återhållsamhet med arvoden.  Inför årets kyrkoval har de uttalat att de på lokal nivå vill minska eller slopa arvodering av förtroendevalda. I kyrkofullmäktige är de fler än de arvodesberoende socialdemokraterna. Därför – upp till bevis!
ÅKE NORELL Mariefred
———
POSK har under många år kämpat för att få bort orimliga arvoden till förtroendevalda. I programmet så står det:
POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

Det behövs fler platser för att utbilda församlingsmusiker!

Gästbloggare Karin Långström:

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara ett sammanhang som ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Kyrkan ska i allt hon gör förmedla befrielse, hopp och livsmod. I Svenska kyrkan ska varje människa bli sedd och tas vara på som en gåva i församlingens liv.

Det är i musikverksamheten det sker

Många människor vittnar om att det är just i musikverksamheten som detta sker. Kyrkomusik innebär så mycket: gemenskap, vänskap och tro växer under såväl körövningarna i församlingshemmet som i gudstjänstgemenskapen där psalmer och annan musik fördjupar och förstärker evangeliet.

Musikgudstjänster och konserter är omistliga delar i kyrkans liv och i kulturlivet i stort. Att redan som barn eller ungdom vara med och spela och sjunga är självklart, och undervisning i främst orgelspel bör erbjudas i fler församlingar än idag.

Organister i framkant

Men kyrkan behöver kvalificerad personal för uppgiften, och behovet av rekrytering av kyrkomusiker är mycket stort. Projektet Organister i framkant (organisteriframkant.se) räknar med att Svenska kyrkan behöver rekrytera 700 kyrkomusiker fram till år 2030 för att säkra personalförsörjningen. Det är ingen liten uppgift och flera insatser behöver göras från nationell nivå i nära samverkan med utbildningsinstitutionerna.

Fler utbildningsplatser behöver finnas. När jag i egenskap av skolpräst på folkhögskola var med i antagningsgruppen för kyrkomusikerlinjen har jag de senaste åren frustrerat sett att ett antal sökande behövt få ett negativt antagningsbesked. Inte för att de inte var tillräckligt musikaliskt begåvade eller kyrkligt förankrade – en del av dessa är redan anställda som kyrkomusiker i församling – utan för att det inte finns plats.

Utöka antalet platser!

Liknande situation finns vid (minst) en av de övriga folkhögskolorna. Jag hoppas att viljan finns hos folkhögskolorna att utöka antalet platser. De svenskakyrkliga folkhögskolorna borde med glädje satsa mer på sina kantorsutbildningar, men i brist på det kunde nationell nivå bidra med att ta ett större ekonomiskt ansvar för utbildningen än vad de gör idag. Vidare behöver de förberedande kantorsutbildningarna stärkas. Här börjar inte så få musikstuderande sin bana, eftersom det tar lång tid att lära sig orgel som nytt instrument.

Gynna församlingslivet

När det gäller kyrkomusikerutbildningen på högskola kunde nationell nivå definiera vad en organist ska ha med i sin examen. Idag kan en organist examineras utan t ex liturgiskt orgelspel eller barnkörmetodik, och det är inte särskilt gynnsamt i församlingslivet!

Mycket finns dock att göra på församlings- och pastoratsnivå. Det är önskvärt att vi uppvärderar våra egna utbildningssystem och låter behöriga kyrkomusiker komma ifråga vid tillsvidareanställning. Det är heller inte så lyckat att i annonser ange “kyrkomusikerutbildning eller motsvarande” som utbildningskrav.

Våra kyrkomusikerutbildningar på de olika nivåerna är unika, specialdesignade för Svenska kyrkans församlingsliv där musikerhantverk och pastoral blick tränas tillsammans med studiekamrater, lärare, skolpräster och praktikförsamlingar.

Den som blir anställd utan examen kan ändå uppmuntras: det är oerhört gynnsamt att kombinera församlingstjänst och kantorsstudier – men då måste det finnas fler tillräckligt antal studieplatser.

Karin Långström (POSK) Präst i Skara stift
Kandiderar till kyrkomötet

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.

att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.

att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.

att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Fick du fikon, Sakarias?

Eller jag kanske skulle skriva ”Fick du fikon, Roger?”

Roger Persson Österman (S), skriver i tidningen Dagen och påstår att det är att köpa grisen i säcken att rösta på POSK. För det går inte att veta vad de olika ledamöterna vill. Han skriver att han har varit runt och tittat på flera olika POSK-sidor påstår han.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/09/s-kyrkopolitiker-den-som-rostar-pa-posk-far-grisen-i-sacken/

Var finns Rogers uppfattningar?

Så jag googlar runt lite för att hitta var jag kan hitta vad Roger och hans socialdemokratiska kompisar tycker. Alltså hans enskilda uppfattningar, för det är tydligen det som är viktigt. Och det gav inte mycket för handen.

Men att han är socialdemokrat det vet jag, det framgår tydligt i debattartikel i tidningen Dagen och den som publicerades i Kyrkans Tidning i maj 2021 (https://www.kyrkanstidning.se/debatt/saknar-kunskap-om-de-fortroendevalda)

Fikonspråk

Roger har läst Amanda Carlshamres debattartikel i tidningen Dagen 27/7. Och han skriver:

Det riktigt stora problemet är dock att Posk döljer sig bakom en osynlighetsslöja. Vad betyder “svenskkyrklig teologi”? Ett fikonord som kan gömma synnerligen divergerande uppfattningar.

Nu har jag förstått att Roger är en akademiker som är beläst eftersom han är professor i finansrätt vid Stockholms universitet. Då borde Roger kunna ha hittat POSKs småskrifter där vi , i Erik Eckerdals utmärkta lilla småskrift, faktiskt förklarar vad Svenskkyrklig teologi är.

Småskrifter

Roligt med engagerade förtroendevalda

Det är härligt att läsa om Roger och hans (S)-kompisar i Maria Magdalenas församling i Stockholm, som är engagerade och aktiva i församlingen. Precis som det ska vara och något som välkomnas.

Men att ganska ofint ge sig på en annan grupp och påstå att det är att köpa grisen i säcken – jämfört med det program som (S) presenterar på sin sida och som beslutats av socialdemokraternas partistyrelse (!).

En riktigt Fri kyrka

Nej, jag är ledsen Roger. Det engagemanget som du och dina kompisar har i och för kyrkan och dess verksamhet är superbra och jätteviktigt. Men att ni har valt att stå på en lista för ett politiskt parti, där nuvarande statsministern är med och bestämmer inriktningen för Svenska kyrkan gör mig orolig.

Om ni verkligen menar allvar med att det ska vara en fri kyrka – så ska ni rösta på POSK och ställa upp på en POSK-lista. Då blir kyrkan och staten skilda på – på riktigt. Och ert engagemang kan oberoende av vad ni röstar på i de allmänna valen, komma kyrkan till del.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Läs också Amanda Carlshamre och Lotta Jonssons svar till Roger Persson Österman debattartikel.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/10/vart-partiprogram-berattar-tydligt-vad-posk-vill-verka-for/

40 dagar

En av de märkliga sakerna som står i bibeln är berättelsen om när Jesus frestas i öknen. Hos evangelisten Lukas  (4:1-13) står det till exempel:

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Ok – han fastade 40 dagar och åt ingenting. Sen (!) blev han hungrig. Det tycker jag är konstigt.

Ska vi fasta?

I dag är det 40 dagar kvar till kyrkovalet 19 september. Jag är  inte beredd att gå in i fasta under hela den tiden. Men jag kommer att järnet för att det ändå ska gå bra i kyrkovalet för POSK. Och det vet jag att många POSKare också gör. För det behövs.

Var finns det information?

Inte sällan påstås det att det inte går att hitta information om vad grupperna tycker och tänker och vill i kyrkovalet. Inget kunde vara mer fel – åtminstone när det gäller POSK. Och där behöver vi alla hjälpas åt att sprida informationen!

Dela POSKs program, både i dina sociala medier och fysiskt med foldrar. Prata med grannar, vänner, församling och andra intresserade.

Vad är dina hjärtefrågor

Vi har alla olika hjärtefrågor som är viktiga för oss. Och eftersom POSKs program är så omfattande och spänner över det mesta som rör Svenska kyrkan så kan du säkert hitta något om det som är just dina viktigaste frågor i vårt program. (Du hittar länken längst ner).

Dessutom har POSK lösningar och längre skrivelser om kyrkosyn, hur ett demokratiskt system kan se ut när Svenska kyrkan återgår till indirekta val. Allt detta hittar du i våra småskrifter https://www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar

Så – med 40 dagar kvar så går vi in i en ökenvandring där vi har det första målet framför ögonen. Nu ska vi vinna valet, vi ska lyfta de viktiga frågorna för Svenska kyrkan och vi ska visa att vi vill vara med och ta ansvar!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

Kyrkans nutid och framtid

Under helgen hade Svenska Kyrkans Unga sitt årsmöte, det så kallade RÅM (Riksårsmöte). Mötet anordnades digitalt – där de valda representanterna samlades lokalt i stiften och genomförde mötet digitalt tillsammans i hela landet.

Jakob Schwarz om vikten att låta ungdomarna ta plats

Jakob Schwarz, som avgick som Svenska Kyrkans Ungas ordförande, efter fyra år, skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning om vikten att låta barn och ungdomar vara kyrka lika mycket som de vuxna.

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lat-de-unga-vara-lika-mycket-kyrka-som-de-vuxna-ar

Han listar några olika insikter som han under sina år som ordförande har kommit fram till:

Vad innebär det att tala om människovärdet?

Den första insikten handlar om ett hållbart sätt att tala om människovärdet, som det de senaste åren har talats allt mer om. Det är min fasta övertygelse att Evangeliet alltid måste komma först och talet om allas lika värde som en konsekvens av detta. För många är det viktigt att berätta att vi står upp för allas lika värde, men har inte lika lätt för att tala om varför vi måste göra det. Det gör budskapet ihåligt och ganska lätt att avfärda.

Unga idag behöver rustas i sin tro, lära sig vad Bibeln säger och vad tron leder till. Därför är det avgörande att vi överallt där vi kan talar om Evangeliet, det glada budskapet, om Jesus ord som förändrar liv. För i det budskapet finns mer än nog för att förstå att varje människa har samma okränkbara värde och värdighet. Den som har förstått det kan också med hjälp av sin tro motivera människovärdet i skolan, på jobbet, på sociala medier eller var än det behövs.

Avgörande för barn och ungas delaktighet

POSK skriver i sitt program om vikten att ha bra undervisning i församlingarna, för att unga som vuxna faktiskt ska kunna växa vidare i sin tro och kunna leva som kristna i vardagen.

Jag vet inte om du själv kommer ihåg hur underbart det var att åka på läger, få träffa sina kristna kompisar, sjunga, gå på gudstjänst, leka och vara uppe sent på nätterna med spel, spex och djupa samtal – och kanske hur tomt det kändes att komma hem och försöka fortsätta som kristen i skolan och vardagen. När det var helt andra människor man hade omkring sig. POSK förstår vikten i att rusta alla som vill växa som kristna och skriver om detta i sitt valprogram.

Det behövs ett tydligt stöd

Jakob Schwarz fortsätter och skriver:

För att barn och unga ska vara både samtid och framtid i vår kyrka, krävs ett osvikligt stöd både till de unga som organiserar sig själva och till den församlingsverksamhet som riktar sig till barn och unga. Stödet kan se olika ut, men det måste finnas där. Det handlar till exempel om en stabil och långsiktig post i församlingens budget, som täcker både anställda pedagoger och konkreta satsningar på de unga. (…)

Inte minst församlingens förtroendevalda är nyckelpersoner i att prioritera barnen och ungdomarna i församlingen. Ett osvikligt stöd till de unga leder otvivelaktigt till en blomstrande församling idag och en levande kyrka i framtiden!

Precis så – vi som är förtroendevalda och har ansvar måste hjälpa till att skapa den grogrund och växtplats där alla som vill kan få växa till som kristna – för att världen ska leva.

Kyrkans framtid och nutid

När jag var ung så hade vi tröjor där det stod ”Kyrkans Framtid” – för vi ville visa på att vi faktiskt var de som i framtiden skulle vara med och ta ansvar i kyrkan. Några av oss är det nu. Och många är de förtroendevalda som genom Svenska Kyrkans Unga eller Kyrkans Ungdom och Ansgarsförbundet, som det hette då, har fått en väg i i en församling och ett fortsatt engagemang.

Men ungdomarna är inte bara framtiden, de är framförallt nutiden. Och det är nutiden som formar dem (och oss alla) för framtiden. Vad vi gör nu, hur vi agerar nu, det får konsekvenser i framtiden.

Hjälp oss att ta ansvar och rösta på POSK – för en fri kyrka!

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan är beroende av tillgång på goda ledare. Det är därför viktigt och nödvändigt att inför framtiden tidigt identifiera lekmän och ungdomar och ge dem växande ansvar och utbildning. Svenska kyrkan behöver en strategi och ett program för fortbildning och ledarförsörjning.

Svenska kyrkan behöver stärka samtalet om lärjungaskap och i förlängningen rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för detta. Att finna de som har en kallelse att bli kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift där inte minst den stora gruppen unga konfirmandledare är en viktig målgrupp. POSK verkar för möjligheten att göra ett trainee-år i hela Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva ett kyrkligt arbete.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang. Ett gott exempel är de samverkansläger mellan församlingar som anordnas i flera stift. Stiften behöver ta ansvar för att det finns fördjupande mötesplatser för ungdomar och unga vuxna som vill gå vidare i sin tro tillsammans med andra.

POSK menar att det är viktigt med ungas självorganisering och vill stärka barn- och ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan, såsom Svenska Kyrkans Unga och Salt – barn och unga i EFS. De Ungas Kyrkomöte bör regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

PS – för den som vill rösta på Jakob Schwarz i kyrkovalet så återfinns han på POSKs kyrkomöteslista i Lunds stift, plats 10.

Indirekta val är demokrati

Återigen skriver (S) en debattartikel och hävdar att direkta val i kyrkovalet är det enda rätta. (Kristianstadsbladet 8 augusti 2021)

* att de direkta valen till Kyrkan ska bevaras för att säkerställa ett demokratiskt medlemsinflytande.

Det finns olika typer av demokrati. Och indirekta val är lika demokratiskt som direkta val. Det är bara en annan typ av demokrati. En som skulle vara mycket mer säker och och ge Svenska kyrkan mer stadga som hon behöver.

Socialdemokraterna fortsätter:

Kyrkan ska finnas till för och vara öppen för alla – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrkan. Mot detta mobiliserar de krafter som vill sluta kyrkan inåt och ställa grupp mot grupp – det kan vi aldrig acceptera!

Och jag hävdar med emfas att det är därför Svenska kyrkan ska ha indirekta val. Så att vi inte får in de krafterna som socialdemokraterna är så rädda för ställer till det för kyrkan. För det är (S) och de övriga politiska partierna som har ställt grupp mot grupp.

Ur POSKs program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

(…)

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

 

Nej till nytt villkor för att få prästvigas

I senaste numret av Kyrkans tidning presenteras den fjärde artikeln om vilka frågor de olika nomineringsgrupperna tycker är viktigast inför kyrkovalet den 19/9. I artikeln ställs följande fråga till de olika grupperna: ”Är det dags att ta bort samvetsklausulen för präster, så att alla som prästvigs måste säga ja till att viga par av samma kön?”

Frågan ställs förstås utifrån att kyrkomötet 2009 fattade beslutet att samkönade par får vigas i Svenska kyrkan. I detta beslut framgår det tydligt att en präst i vår kyrka även fortsatt har möjlighet att se på äktenskapet som något endast en man och en kvinna kan ingå, samtidigt som det är fullt möjligt för en annan att med glädje viga samkönade par, men detta gillas inte av alla.

Sedan 2009 har det i kyrkomötet behandlats motioner med innebörden att beslutet ska ändras på så sätt att det ska tillföras ett ytterligare krav för prästvigning, vilket då skulle innebära att man måste säga ja till att viga samkönade par för att kunna prästvigas. Dessa motioner har avslagits, och detta kanske allra tydligast år 2016 (motion 2016:29) då inte bara kyrkomötets majoritet röstade för ett avslag utan även biskopsmötet och läronämnden klart och tydligt markerade att detta inte är en möjlig väg att gå, då det bl.a. skulle inskränka biskoparnas självständiga ansvar för prövning av prästkandidater.

Villkoren för att få prästvigas som idag gäller är tre – 1. man ska vara döpt och konfirmerad, 2. man ska tillhöra Svenska kyrkan och 3. man ska förklara sig beredd att tjänstgöra med andra som vigts till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett kön – och de är alla konstitutiva för Svenska kyrkans karaktär. En del har menat att det föreslagna fjärde villkoret är av samma art som det tredje och att det därför vore möjligt att införa det, men inför beslutet 2016 klargjorde läronämnden att en avgörande skillnad är att villkor nummer tre måste uppfyllas för att inte riskera sakramentens giltighet. Så var inte fallet med det föreslagna villkoret som då föreslogs och möttes med avslag.

Inför kyrkovalet väljer nu Kyrkans Tidning att ta upp den här frågan igen, och jag vill lyfta var POSK står när det gäller det här. För oss är det centralt att beslutet som fattades 2009 bör fortsätta att gälla i sin helhet. Ansvaret för att kyrkliga handlingar kan utföras ligger aldrig på den enskilda prästen utan på församlingen och i förlängningen hela kyrkan, vilket innebär att de som vill vigas i vår kyrka har möjlighet att bli vigda.

Ur POSK:s program:
”POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

I ett större perspektiv kan de olika ståndpunkterna i den här frågan sägas vara ett exempel på den bredd av kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms i Svenska kyrkan, och för POSK är det viktigt att lyfta fram att olikheterna måste få finnas och att det är av största vikt att vi respekterar varandras olika tolkningar. Svenska kyrkan tål att det finns olika uppfattningar – kanske är det till och med en av vår kyrkas stora tillgångar? – eftersom vi inte är en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap som hålls samman av tron på Jesus Kristus som vår frälsare.

Ur POSK:s program:
”De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. POSK vill vara ett forum för informationsutbyte och samverkan i kyrkliga frågor. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.”

Emma Hedlundh
Ledamot i kyrkomötet från Uppsala

Förändra och förenkla valsystemet

Anders Brunnstedt skriver i en debattartikel på dt.se om att valsystemet till Svenska kyrkan behöver förändras och förenklas. 

Den 19 september är det kyrkoval. Kyrkovalet 2017 kostade 175 miljoner kronor enligt Kyrkans tidning. Beräknat per röstande 2017 blir det 178 kronor per röst. Enligt Valmyndigheten kostade de allmänna valen 2014 till kommun, landsting och riksdag totalt 258 miljoner kronor. Beräknat per röstande 36 kronor per röst. Kyrkovalet är alltså fem gånger dyrare per röst.

Sedan länge har företrädare för POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan) motionerat i kyrkomötet om olika förslag för ett förenklat och förändrat valsystem i Svenska kyrkan. Så kommer också att ske till årets kyrkomöte.

Många av förslagen har gällt en återgång till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Kyrkans struktur är inte att jämföra med en nationalstat. Kyrkans primära enhet är församlingen där den grundläggande uppgiften hanteras: gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas. Kyrkan är en medlemsorganisation. En vanlig ordning i andra medlemsorganisationer är att man i direkta val bland medlemmarna utser de som styr den lokala verksamheten. Företrädare till regionala och nationella organ utses av de direktvalda i det lokala sammanhanget. En god demokratisk ordning som också skulle passa i Svenska kyrkan.

Principen i tidigare kyrkoval har varit att de olika grupperna får bidrag till valsedlar uppgående till antalet röstberättigade i varje valkrets. I Västerås stift innebär det i år att ca 6.700.000 valsedlar till valen av stiftsfullmäktige och kyrkomöte har tryckts. (Med reservation för om någon grupp inte valt att utnyttja hela sitt bidrag). Det motsvarar i vikt mer än åtta ton, ett mindre lastbilslass.

Om vi hade indirekta val till kyrkomötet så skulle vi också reducera risken för att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som en språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har SD gjort det, och i år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

POSK är för en partipolitisk fri och demokratisk folkkyrka. Tycker du också att 175 miljoner är alldeles för mycket för ett kyrkoval: Gör ett gott val – lägg din röst på POSK.

Anders Brunnstedt
Falun, kandidat till kyrkomötet