fbpx

Partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

Skrivet av

I Kyrkans Tidning 24 juli 2021 finns en av artiklarna där nomineringsgrupperna får svara på frågor. Artikeln tar upp hur Kyrkan ska agera i samhällsdebatten. Frågorna som nomineringsgrupperna den här gången har svarat på är:

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Svaren redovisas längre ner i bloggen.

Vår uppgift som kristna

För POSK är det klart och tydligt och fullständigt självklart att kyrkans ska ta del av samhällsdebatten och också ta ställning i olika frågor – utifrån ett kyrkligt och teologiskt perspektiv. Det är vår uppgift som kristna. Det vi inte vill är att en partipolitisk agenda ska styra över den teologiska. Och partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

Ur programmet:

POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.

Läs artikeln från Kyrkans Tidning om vad de olika nomineringsgrupperna säger nedan

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

————————-

Majoritet vill peka på problemen i samhället

Kyrkans röst i samhällsdebatten är omdiskuterad. Men Kyrkans Tidnings valenkät visar på ett starkt stöd för att tron måste leda till politiska ställningstaganden. Andra svarar att kyrkan ska tala om tron, inte om partipolitiserade ämnen.

– Vi står inte bakom Svenska kyrkans hållning och ser ingen anledning till att kyrkan går ut med en ståndpunkt i frågan över huvud taget, den är alltför politiserad.

Det sa Olle Reichenberg, kyrkomötesledamot för Borgerligt alternativ, BA, i debatten efter det att Svenska kyrkans kyrkostyrelse avgett ett spontant remissyttrande om språkkrav för medborgarskap. Kyrkostyrelsen skrev att kunskapskrav kan öka risken för segregation och försvåra för människor med låg utbildningsnivå.

Många av riksdagens partier vill se hårdare regler om invandring och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni reagerade på remissvaret. I en debattartikel skrev hon att hon inte förstod eller höll med om kyrkans resonemang.

På Kyrkans Tidnings debattsida

På Kyrkans Tidnings debattsida diskuterades frågan ivrigt av företrädare för flera nomineringsgrupper. Kyrkostyrelseledamöter från Socialdemokraterna, S, och Centerpartiet, C, försvarade remissvaret. Det bygger på kyrkans kunskap och erfarenheter, bland annat från flyktingkrisen, sa de.

En företrädare för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, som inte tycker att riksdagens partier ska styra i kyrkan, skrev att det var ironiskt att en moderat politiker – Reichenberg – vill tysta Svenska kyrkans uttalanden i politiska sakfrågor genom att påstå att de politiserar kyrkan.

Kyrkans Tidnings valenkät visar dock att de flesta nomineringsgrupperna svarar att de vill att Svenska kyrkan tar ställning och uttalar sig i samhällsfrågor. Undantaget är BA och Sverigedemokraterna, SD, som säger nej.

Men tittar man närmare på motiveringarna ser man att de olika ja-svaren inte betyder riktigt samma sak.

De flesta nomineringsgrupperna

De flesta nomineringsgrupperna förklarar att Svenska kyrkan som samhällsaktör, i enlighet med sin tro, måste vara en profetisk röst och ta ställning och reagera mot orättfärdighet.

Posk anser att om kyrkan kan visa på en teologisk grund för sina uttalanden kan kyrkan ta ställning, även i frågor som är partipolitiserade.

Men några nomineringsgrupper säger att kyrkan bara ska ta ställning i frågor som inte har med partipolitik att göra.

Frimodig kyrka, FK, säger nej till kyrkliga ställningstaganden om de sker utifrån partipolitikers behov av kyrkan som plattform för en egen agenda. Men ja till uttalanden som görs utifrån ett kristet perspektiv, om de har stöd av en kvalificerad majoritet i kyrkomötet.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan,

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, tycker också att kyrkan bör ägna sig åt kyrkliga och andliga frågor. Kyrkan kan förstås vara remissinstans, om den blir tillfrågad, men utan att ta ställning i politiska frågor.

SD svarar att kyrkan ska vara en tidlös och tydlig kristen kyrka, inte en ambassadör för samtida politiska majoriteter.

BA ger ett långt svar på frågan. Gruppen skriver bland annat att Svenska kyrkan inte är en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap och att det visar på en bristande självkänsla och självförståelse för kyrkans viktiga samlande roll i samhället när kyrkan gör politiserade ställningstaganden.

Men med dagens mandatfördelning i kyrkomötet har de grupper som vill att kyrkan ska ta ställning i samhällsfrågor tre fjärdedelar av ledamöterna i kyrkomötet bakom sig.

En annan debatt, som just nu förs mer i sociala medier än på KT:s debattsidor, handlar om vilka grupper Svenska kyrkan ska samverka och föra dialog med.

En åsikt som framförts i debatten är att kyrkan, liksom svenska politiska partier, borde välja att inte ge legitimitet – genom dialog och samverkan – åt krafter som ställer sig utanför demokratiska principer.

Kritikerna vänder sig

Kritikerna vänder sig framför allt emot kyrkans samverkan med muslimska organisationer som studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief, som anklagats för att ha band till muslimska brödraskapet. Andra kritiker anser att kyrkans samverkan präglas av att kyrkan är färgad av vänsterideal.

Men nomineringsgruppernas gruppledare säger i huvudsak att de är positiva till att fortsätta med samverkan och dialog med olika aktörer i samhället. Att prata är inte ett problem, anser företrädarna för en stor majoritet i kyrkomötet.

BA betonar dock att grupper som kyrkan samverkar med bör ha liknande grundvärderingar. FK säger att dialog är okej om inte den organisation som kyrkan samverkar med har kontakter med terrororganisationer. SD anser inte att det får förekomma att Svenska kyrkan samverkar med vänsterextrema och islamistiska miljöer, på någon nivå.

Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna

Gruppledarna för de elva nomineringsgrupperna som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Socialdemokraterna, S

● 1. Ja, Svenska kyrkan har en viktig profetisk röst i samhällsdebatten. Att vara kyrka är att ta ställning mot orättfärdighet i enlighet med kyrkans tro, bekännelse och lära.
● 2. Nej. Vi tror på samverkan och dialog.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk

● 1. Ja. Självklart ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor. Kyrkan gör den svages röst hörd och talar i frågor av medmänsklighet och omsorg. Samhällsfrågor är inte detsamma som politik. Vi står upp för änkan, invandraren och den faderlöse, precis som Jesus uppmanade oss att göra. För Posk är det viktigt att Svenska kyrkan, vid uttalanden, pålyser den teologiska grunden och inte räds partipolitiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Vi ska tala med så många grupper som möjligt, för att bygga broar. Men det är svårt att föra dialog med dem som stänger dörrar och bygger murar. Vi vill se en öppen dialog med människor och grupper för att bygga broar och främja enhet – inte polarisering.

Centerpartiet, C

1. Ja. Det är angeläget att kyrkan gör sin röst hörd för alla människors lika rätt och värde. Kyrkan ska stå upp för evangeliet i ord och handling.
● 2. Nej. Dialog är alltid viktigt för att skapa förståelse och upprätthålla demokratiska värderingar.

Sverigedemokraterna, SD

● 1. Nej. I regel ska man respektera tvåregementsläran och fokusera på att vara en tidlös och tydlig kristen kyrka som inte är ambassadör för samtida politiska majoriteter, utan trygg i sig själv.
● 2. Ja. Det har funnits flerfaldiga exempel genom åren då kyrkan på olika nivåer samverkat med både vänsterextrema och islamistiska miljöer och inget av detta ska förekomma.

Borgerligt alternativ, BA

● 1. Nej. Svenska kyrkan är ett evangeliskt lutherskt samfund och en bred folkkyrka. Svenska kyrkan är inte en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap. Att som kyrka ta ställning i partipolitiska och komplexa samhällsfrågor är både oklokt och oberättigat, och vittnar om att kyrkan saknar självkänsla och självförståelse för den viktiga samlande roll som kyrkan har i samhället. Däremot är kyrkans medlemmar kallade att, tillsammans med övriga medborgare oavsett tro, ta sitt politiska ansvar i samhället.
Att härleda politiska ställningstaganden utifrån en specifik teologi är grannlaga, om det inte handlar om mycket grundläggande frågor som exempelvis de mänskliga rättigheterna. Att Svenska kyrkan tagit ställning i flera politiserade och kontroversiella frågor bidrar även till att många medlemmar väljer att lämna Svenska kyrkan.
● 2. Nej. Kyrkan ska vara öppen för dialog med alla. Men Svenska kyrkan måste dock säkerställa att våra samverkanspartners inte har avvikande grundvärderingar.

Öppen kyrka – en kyrka för alla, Öka

● 1. Ja.  Svenska kyrkan är en del av samhället och kan inte ställa sig vid sidan utan att ta ställning i vissa frågor.
● 2. Gruppen har inte tagit ställning.

Frimodig kyrka, FK

● 1. Ja. Vi ska ta ställning utifrån ett kyrkligt, kristet perspektiv men inte utifrån behov av partipolitiker att använda Svenska kyrkan som plattform för en egen agenda. Om uttalanden ska göras bör det vara kvalificerad majoritet, i till exempel i kyrkomötet, för att sådana skall göras.
● 2. Ja. När organisationer samverkar med av Förenta nationerna och världssamfundet utpekade terrororganisationer skall inte samarbete ske.

Vänstern i Svenska kyrkan, Visk

● 1. Ja. Kyrkan är en del av samhället och en av vårt lands största aktörer i civilsamhället.
● 2. Nej. Svenska kyrkan har ansvar för sina medlemmar och yttrandefrihet gäller. Dialog bör främjas och kyrkan förmår att urskilja sådant som stämmer med kyrkans värdegrund i dialog. Det är utvecklande för kyrkans identitet i arbetet för det goda samhället.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR

● 1. Nej. Vi har politiska partier som kan ta ställning i sådana frågor. I kyrkan bör vi ägna oss åt andliga frågor och de formella och praktiska frågor som berör vår svenska kyrka. Om regeringen önskar remissvar på olika frågor kan vi självklart ge svar på det, men inte ta ställning i politiska frågor. Våra medlemmar tillhör ju också olika politiska partier med olika ställningstaganden. Som kyrka ska vi undvika att ta politiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Som kyrka bör vi alltid föra dialog med alla. Dialog innebär ju inte att man tar ställning utan för samtal. Vi kan inte se att det skulle finnas någon vi inte skulle kunna föra dialog med eller samtal med.

Fria liberaler i svenska kyrkan, Fisk

● 1. Ja. Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik.
● 2. Nej. Så länge samtalstonen är anständig är det möjligt att föra dialog med alla.

Miljöpartister i svenska kyrkan de gröna, MPSK

● 1. Ja, Kyrkan ska vara en aktiv part i dialogen i omvärlden och tydligt markera de mänskliga rättigheterna och ta starkt avstånd från förtryck, våld och orättvisor i världen.
● 2. Nej. Kyrkan ska prata och diskutera med alla grupper och inte värja sig mot svåra frågor. Det är viktigt att kyrkan är tydlig och står för sitt budskap i alla väder.

Fakta: Fler frågor ur enkäten

Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK.
Mandat: 201 (80,1%)

NEJ: SD, BA

Mandat: 46 (18,3%)

När grupperna motiverar sina svar på frågan, blir svaren lite annorlunda:

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK, C

Mandat: 184 (73,3%)

”I frågor som rör tron och kyrkan, inte partipolitiserade frågor”: FK, KR, SD, BA

Mandat: 63 (25,1%)

Finns det grupper som kyrkan inte bör föra dialog med?

JA: FK, KD

Mandat: 34 (13,5%)

NEJ: S, Posk, C, BA, Visk, KR,FiSK, KR, MPSK

Mandat: 202 (80,5%)

Inte tagit ställning: ÖKA
(11 mandat, 4,4%)

————————————-
I kyrkomötet finns 251 ledamöter. Två representerar utlandsförsamlingarna, två saknar grupp.

Kristoffer Morén

kristoffer.moren@kyrkanstidning.se

 

50 dagar kvar till kyrkovalet

Skrivet av

I dag är det 50 dagar kvar till 19 september och kyrkovalet. Men förtidsröstningen börjar redan den 6 september.

POSK har under hela våren och under sommaren regelbundet haft träffar med POSKordförande och POSKmedlemmar i olika konstellationer för att planera, tipsa, diskutera, fundera, debattera och gemensamt boosta organisationen inför kyrkovalet.

POSK är redo. Och det kommer att märkas. Under de kommande femtio dagarna kommer POSK att synas och vara aktiva, lokalt i de församlingar där det finns grupper, men också på bloggen, facebook och andra sociala medier.

Du som sympatiserar med POSKs idéer, vilja och önskemål för Svenska kyrkan får gärna gå in och gilla, dela och spinna vidare de frågor som vi lyfter. Vi tar självklart också debatten där det råder delade meningar.

Inför ett val behöver en grupp bli tydlig inför väljaren. Sakfrågorna och valfrågorna behöver vara lätta att förstå, skillnaderna behöver vara övertydliga. POSK kommer försöka att vara tydlig vad POSK står för och vad det innebär för Svenska kyrkan. Ibland är det i motsats till andra nomineringsgrupper. Då ska vi försöka vara tydliga med vad vi vill och hur det kan skilja sig från andra grupper.

Vi vill föra en tydlig och sakfokuserad debatt och diskussion. Ingen smutskastning och inga personangrepp. Men vi kommer att vara tydliga där vi har olika åsikter än andra nomineringsgrupper. Vi kommer att vara tydliga vad det kan innebära.

Ingen ska behöva känns sig kränkt eller påhoppad – POSK försöker bara berätta om sakernas tillstånd ur sitt perspektiv.

Med detta sagt – nu ser vi fram emot 50 spännande dagar till kyrkovalet 19 september. 50 dagar där vi hjälps åt att vara tydliga och lyfta sakfrågorna.

FÖR EN FRI KYRKA!

Läs POSKs hela vision och program>>

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkan ska frigöra sig från partipolitiken

Skrivet av

Ett debattinlägg i VLT.se från två av POSKs kyrkomötesledamöter>>

Den 19 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan. Inför valet driver POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) frågan ”För en fri kyrka” och att kyrkan därmed frigör sig från partipolitiken, förtydligar sin organisation och reformerar sitt valsystem. Allt för att kyrkan helt ska lämna rollen att vara en statskyrka.

POSK menar att kyrkan ska styras av människor med intresse och engagemang för kyrkans församlingar utan att vara beroende av agendor formulerade av allmänpolitiska partier. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka som förmedlar evangeliets budskap om befrielse, hopp och livsmod behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Debattörer, ledarskribenter och många medlemmar argumenterar nu för att Svenska kyrkan ska bli fri från partipolitiskt styrda agendor. Ärkebiskop Antje Jackelén uttryckte nyligen i en intervju sin uppfattning i frågan: ”Hade kyrkans politiska system formats i dag hade de politiska partierna inte funnits med…”.

POSK vill att kyrkans organisation förtydligas. Den primära enheten i Svenska kyrkan är församlingen. Det är i det sammanhanget som gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas. Att den inomkyrkliga organisationen med församlingar, stift och nationell nivå allt oftare tenderar att förklaras som en koncernorganisation eller som analog med de ordningar som gäller i allmänpolitiken är oroande. I utredningen “Närhet och samverkan” från 2011, som gjordes på uppdrag av kyrkostyrelsen, var församlingarna i fokus. Utredningens förslag var grunden för beslut som etablerade en ny lokal organisation i Svenska kyrkan. Någon översyn av den nationella nivån och stiften har däremot inte gjorts. Den teologiska grunden, organisationen, uppdragen och finansieringen behöver genomlysas för så väl nationell nivå som för stiften. Dessutom måste den inbördes relationen mellan nationell nivå och stiften klarläggas men också relationen till dessa för församlingarna..

POSK anser att valsystemet i kyrkan måste reformeras. De förtroendevalda i församlingarnas kyrkofullmäktige bör väljas i direkta demokratiska personval av medlemmarna. Alla förtroendevalda till stiftsfullmäktige och kyrkomötet bör väljas som representanter för sin lokala församling i indirekta val. Det är en god demokratisk ordning liknande den som många medlemsorganisationer har. Förutom att förstärka kopplingen till församlingarna skulle det reducera risken att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har SD gjort det, och i år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

För POSK är frågan om “För en fri kyrka” central. Tvärtemot vad andra ibland hävdar så är vi dock inte en enfråge-grupp. POSK har en tydlig vision och ett program för den kommande mandatperioden. Det är väl genomarbetat och fastställt av våra medlemmar i demokratisk ordning. Programmet finns publicerat på posk.se. Där kan man se de frågor som vi vill driva. För att ta några exempel: värna församlingarnas existens, stärka de ideellas plats i vår kyrka, se till att Svenska kyrkans unga representeras i kyrkomötet och ge stöd för att skapa fördjupande mötesplatser för barn och unga vuxna.

Victor Månsson Foto IKON Magnus Aronson

Victor Månsson

Västerås, kandidat till kyrkomötet för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Anders Brunnstedt. Foto IKON Magnus Aronson

Anders Brunnstedt

Falun, kandidat till kyrkomötet och ordförande för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Indirekta val – rätt eller fel?

Skrivet av

Frågan som återkommer allt som oftast i debatten om kyrkovalet är detta med indirekta val och direkta val.

I dag, och sedan första egna kyrkovalet 2001 som Svenska kyrkan genomfört, så har vi haft direkta val till alla nivåer. Det betyder att det på alla nivåer måste finns organiserade kandidater och listor som du kan rösta på.

Indirekta val innan 2001

Innan valet 2001, som var det första kyrkovalet som ordnades i egen regi, när relationsförändringen var gjord från staten, så hade kyrkan indirekta val.

Då valde medlemmarna som bodde i en församling det lokala kyrkofullmäktige. Dessa i sin utsåg representanter som valde representanter till stift och kyrkomöte.

I dag tillämpas indirekta val till exempel i amerikans presidentvalet och i Sverige när regional- och kommunfullmäktige utser nämnder och styrelser. Det är också vanligt med indirekta val i fackföreningar. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Indirekt_val)

Det är två olika typer av demokrati – men lika giltiga.

Var själv tveksam

Själv var jag väldigt tveksam till indirekta val från början. Jag tänkte att det var mycket bättre att alla valdes direkt. Men – med det systemet som Svenska kyrkan har, och med det förhållandevis låga valdeltagande så skapar direkta val en farlig och, skulle jag vilja säga, skenbar demokrati. Det är lätt att manipulera valet.

Med indirekta val – där enbart den lokala nivån väljs direkt, så blir förankringen till församlingen, basen, starkare. Kopplingen till den gudstjänstfirande församlingen, med kunskap om verksamhet och teologi blir starkare. Och du måste ha ett lokalt förtroende för att kunna väljas till högre nivåer. Du kan alltså inte väljas in ”från sidan” och komma in i kyrkomötet och därmed vara med och besluta om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Vilket är fallet med de direkta valen vi har nu.

POSK vill ha indirekta val

Därför förespråkar jag, och POSK, indirekta val i kyrkovalet.

Dessutom skulle detta spara pengar för Svenska kyrkan. Pengar som istället kunde användas till verksamhet och annat viktigt.

POSK har skrivit om indirekta val i alla sina valprogram. Vi har motionerat om detta under flera kyrkomöten. Vi har till och med tagit fram kyrkoordningstext vid ett kyrkomöte.

Åsikter från fler håll

Två intervjuer i tidningen Dagen med de tidigare ärkebiskoparna Gunnar Weman och KG Hammar, bekräftar också att åsikterna om indirekta val är något som även biskopskollegiet förespråkar. I intervjun med KG Hammar står det:

I likhet med Gunnar Weman propagerar han i stället för ett indirekt valsystem där församlingsmedlemmarna enbart röstar lokalt.

Sedan väljer dessa organ stiftsstyrelse och kyrkofullmäktige.

– Hela biskopsmötet stod för denna linje, men vi var inte rutinerade nog och sjabblade bort frågan. Vi såg inte riktigt konsekvenserna av de direkta valen, säger han.

Gunnar Weman säger i sin intervju:

Men han går steget längre och säger uttryckligen att han vill att de politiska partierna lämnar kyrkan i fred. Han pekar också ut en demokratiska modell som han tycker ska ersätta dagens kyrkoval, med indirekta val på församlingsnivå.

– Det är fullständigt unikt att Svenska kyrkan låter sig representeras av grupperingar som inte primärt kommer från den gudstjänstfirande kyrkans gemenskap, säger Gunnar Weman.

Gunnar Weman säger dessutom i intervjun:

– Vi i kyrkan ska vara engagerade i politiska frågor, men vi ska inte vara underställd en politisk struktur, säger Gunnar Weman.

– Risken är att kyrkan blir misstänkliggjord för att gå det ena eller andra partiets ärende när vi uttalar oss.

Varför uttalade du dig inte kritiskt om partiernas roll då du var kyrkans ärkebiskop?

–För att då stod vi mitt uppe i en process där vi alla jobbade intensivt för att äntligen få till en uppgörelse mellan kyrka och stat, säger Gunnar Weman.

Dessutom säger han sig ha varit övertygad om att de politiska partierna var på väg att lämna självmant i och med den processen.

2021-07-30 Dagen Läs båda intervjuerna (PDF)>>

Nu måste vi få en konstruktiv debatt

Vi måste få till en konstruktiv och bra debatt om vilket demokratiskt system vi ska ha i Svenska kyrkan. Vilket system är det som gynnar Svenska kyrkan på bästa sätt? Vilket system är det som låter församlingarna vara basen för Svenska kyrkan?

Läs POSKs småskrift om Indirekta val- varför och hur.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Är digitalt på riktigt?

Skrivet av

En dator står på ett bord och visar en gudstjänst som sänds digitalt.

Många av oss har nog varit med på gudstjänster och möten digitalt under det senaste året. Det har varit ett bra komplement och uppfinningsrikedomen har varit stor när det gäller olika lösningar i pastorat och församlingar.

I Kyrkans Tidning (8 juli 2021) finns en artikel just om strömmande begravningar.

https://www.kyrkanstidning.se/forsamlingsliv/strommad-begravning-ar-har-att-stanna

Kristofer Runow och hans företag, genomförde sin 100:e strömmande begravning, vilket har givit många möjligheten att vara med, trots att de som velat besöka begravningen fysiskt inte kunnat eller fått resa och delta i den aktuella begravningen. Kristofer Runow tror att strömmande begravningar kommer att finnas kvar även efter pandemin.

Själv har jag deltagit, eller eftertittat, både på begravningar och bröllop och vanliga gudstjänster och det har givit mig mycket. Och när det gäller gudstjänster så har de gett mig betydligt mer än att gå på de TV-producerade gudstjänsterna som ibland inte är gudstjänster utan mer känns som något klämkäckt samtalsprogram.

Men hur ser det ut i din församling? Har ni haft webbsända gudstjänster? Om ni har haft det – kommer ni att fortsätta? Eller har ni redan slutat nu, när det är möjligt att vara betydligt fler i kyrkolokalen?

Personligen tycker jag att det är viktigt att kunna erbjuda åtminstone en digitalt sänd gudstjänst i ett pastorat. För den som är sjuk, eller av annan anledning inte kan närvara i lokalen så är det ett utmärkt komplement. Och jag tycker det är ett självklart komplement. Det finns också andra verksamheter som med fördel kan kompletteras med digital sändning.

Jag tycker att de erfarenheter som Svenska kyrkan har dragit, båda goda och mindre goda, under pandemiåret när det gäller digitala lösningar borde samlas. Och de komplement som tagits fram till gudstjänster, bibelskolor, andakter och övrig verksamhet borde fortsätta på ett eller annat sätt. Det är ett annat och nytt tankesätt – men vi kunde ställa om. Låt oss inte ställa tillbaka allt och falla in i gamla hjulspår bara för att det är bekvämt.

Och nej, jag tror inte det är någon risk att det skulle minska besökare i kyrkan. En präst jag talade med sa ”-jag vill att de ska komma hit… därför slutar vi sända gudstjänsten”. Jag tror inte det är lösning.

Vem av oss väljer hellre att stanna hemma framför TV än gå på en fest på riktigt? Inte många tror jag. Och hur många av oss är det inte så längtar så det värker i bröstet efter att få fira gudstjänst tillsammans, höra psalmsången brusa under kyrktaket och bara får andas in rummet? Så jag tror faktiskt inte att det är någon fara att alla skulle stanna hemma, bara för att vi också sänder gudstjänsten.

Så jag uppmanar er alla som sitter i kyrkoråd och församlingsråd att faktiskt prata om det här. För just gudstjänsterna är ju kyrkoråd/församlingsrådens ansvarsområden. Gudstjänstplanen ska det samrådas om – så för diskussionen om hur gudstjänsterna också ska genomföras. (KO Avd 5, Kap 17, § 9) Och vad det kräver för resurser och investeringar.

Ur POSKs program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. (…)

Gudstjänstförnyelse och ökat ideellt engagemang i gudstjänsten är nödvändigt. Det är angeläget med både bredd och igenkännande i gudstjänstlivet samt att det fortsätter att finnas flera olika uttryckssätt. I en evangelisk-luthersk kyrka är förkunnelsen viktig. Evangeliet får inte gå förlorat och ersättas av allmänreligiösa eller etiska frågor.

Ska jag svara på frågan i rubriken? Är digitalt på riktigt? Ja, det är det, skulle jag svara! Det är ett komplement som inte kan ersätta – men just det – komplettera! Låt oss dra nytta av det!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Motionerna till kyrkomötet…

Skrivet av

Svenska kyrkans kyrkomötet 1963. Personerna står uppställda på trappan.

Med knappt 1,5 vecka kvar på motionstiden (motionerna måste vara inne senast 5 augusti kl 16:00) så konstaterar jag att när detta blogginlägg skrivs så har trettiotre (33) motioner  inkommit till kyrkomötet i höst. (Läs alla motioner här https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden )

Ämnena rör allt från religionsdialog, församlingsbygge, medlemsvård, begravningssamfälligheter och omsorg om djuren.

På kyrkomötets webbplats finns information om vem som kan motionera och om vad som kan motioneras. https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/skriva-motion

Vem kan motionera?

Enligt kyrkoordningen får ledamöter av kyrkomötet, inkallade ersättare och biskopar genom en motion väcka ett ärende till kyrkomötets första sammanträde varje år.

Kyrkostyrelsen och kyrkomötets presidium kan väcka ett ärende genom en skrivelse (11 kap. 10 § i kyrkoordningen).

Vad kan man motionera om?

Motionerna ska handla om sådana frågor som ligger inom ramen för kyrkomötets beslutskompetens. Kyrkomötet beslutar om budget för den nationella nivån och ska utfärda bestämmelser om

  1. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
  2. Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,
  3. tillhörigheten till Svenska kyrkan,
  4. kyrkans vigningstjänst,
  5. den kyrkliga organisationen, och
  6. de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organen på den nationella nivån ska fullgöra sina uppgifter.

Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen).

När motionerna fördelas till de olika utskotten finns också en plan för vilka ämnen som hör till vilket utskott och dess kompetensområde. Ibland behöver dock justeringar göras för att fördelningen av motioner ska vara någorlunda jämn.

Jag skulle gissa att vi hamnar på en en slutlig motionsflod på ungefär runt hundra (100) motioner, så som det brukar vara de år som vi har haft fri motionsrätt. Jag tänker att det finns ett uppdämt behov och det är den sista möjligheten den här mandatperioden att lyfta olika frågor.

Meningen Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen) är en viktig information. Det händer inte allt för sällan att motioner till kyrkomötet är frågor som kan och ska lösas lokalt eller regionalt via kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige.

Dock, ibland finns det en poäng att en fråga ändå har diskuteras på kyrkomötet – även om motionen avslås.

Det verkar vara en balansgång med att vilja ha den lokala bestämmanderätten och samtidigt önska att ”kyrkan” ska ha en gemensam linje och bestämma hur det ska vara. Ofta beroende på vad som har hänt i den lokala församlingen.

POSK säger tydligt i sitt program att det är församlingen som är den grundläggande enheten och där besluten ska fattas.

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

POSK anser att beslut som rör församlingen ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastorat, som består av flera församlingar, har i sin tur ett kyrkoråd vilket har det övergripande ansvaret för att varje församling utvecklas efter sina förutsättningar, uppfyller de behov som finns lokalt och utför den grundläggande uppgiften. POSK menar att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd behöver klargöras och framgå i kyrkorådets arbetsordning.

Det ska finnas goda möjligheter för förtroendevalda att erhålla kompetensutveckling såväl kring de regelverk som styr uppdragen de är valda till, som kring Svenska kyrkans tro och liv.

Vad tycker du? Borde kyrkomötet ha mer bestämmanderätt och kunna besluta om fler saker, så att fler motioner kunde bejakas?

Vad är dina tankar om de motioner som kommer till kyrkomötet och finns det andra sätt att hantera kyrkliga frågor?

(Bilden är från wikipedia och visar kyrkomötet 1963)

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vargen kommer igen?

Skrivet av

Kyrkans Tidning skriver om kyrkovalet, som inträffar om 100 dagar. Statsvetare Henrik Ekengren Oscarsson tror på att kyrkovalet kommer att bli fortsatt partipolitiserat.

”– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Men ni hör ju själva – det här är ju så orimligt att det inte är klokt. Visst – vi är en folkkyrka. Men det innebär inte att de politiska partierna kan ha kyrkan som en slagarena. Kyrkan ska däremot spegla samhället tillbaka med Jesus ögon, öron och händer, sätta tummen i ögat på orättvisor, stötta sjuka, svaga och vara en profetisk röst. Kyrkan, med alla sina medarbetare i Guds rike, ska ta plats och visa på andra värden i samhället. Kyrkans ska vara en andlig växtplats där jag kan få möta Gud, växa i min tro och i min gemenskap med mina kristna syskon.

Och då är det inte rimligt, inte på något sätt, att de politiska partierna ska ta över kyrkan, släta ut kyrkan och sätta sin stämpel över kyrkans budskap, försöka slipa av kanterna på kyrkan och anpassa budskapet i en politisk agenda.

Jan Strid, universitetslektor, har forskat mycket på bland annat kyrkovalet och tror inte det går att skrika ”vargen kommer” igen. Han tror inte på ökat valdeltagande. Och han ser också det orimliga i att de politiska partierna ofta har ett stor politisk valorganisation som stöttar med anställda och pengar. Till skillnad från nomineringsgrupperna.

POSK vill förändra valsystemet

POSK vill förändra valsystemet från grunden. Kyrkovalet måste återgå till att bli ett indirekt val. Och POSK skriver i sin senaste ”småskrift” hur ett sådant system kan se ut. I ett sådant system skulle de politiska partierna inte ha något som helst nöje eller nytta av att engagera sig. Däremot kan de personer som vill engagera sig i kyrkan och dess demokrati göra det på andra premisser än att de står på en partipolitisk lista.

Du kan läsa den småskriften här ”Indirekta val – varför och hur”>>

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift. (ur POSKs program)

Läs hela artikeln från Kyrkans Tidning här:

”Kanske kan en mobilisering mot Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige skapa ett stort valdeltagande även i årets kyrkoval.”

Det säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning vid Göteborgs universitet.

– I dag finns ett stort politiskt intresse kring frågor som tradition, religion och svenskhet, en del av det så kallade kulturkriget, säger han.

Det intresset tror han kommer att leda till att trenden med växande valdeltagande kommer att hålla i sig.

– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde.

Hans bild är också att många röster i kyrkovalet läggs just för att hindra nomineringsgrupper man ogillar från att få inflytande över kyrkan, snarare än att man är för någon särskild grupps politik.

Även Lennart Weibull, professor emeritus vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg och verksam vid SOM-institutet, tror att valdeltagandet kan fortsätta växa.

– Sverigedemokraterna använde kyrkovalet som en plattform på vägen mot riksdagen. Nu försöker Alternativ för Sverige att göra det också, säger han.

Lennart Weibull är själv lokal kandidat i kyrkovalet för Posk, som vill ha bort partipolitiken i kyrkan. Men han ser även positiva följder för kyrkan av att partierna deltar i kyrkovalen.

– Det leder till att det finns kända kandidater, att nya människor kommer in i kyrkans sammanhang och till en bredd. Jag tycker knappast att partipolitiska gruppers deltagande i kyrkopolitiken kan kallas för en anakronism, utan snarast för en svensk demokratisk tradition.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, kallade – vid tiden för skilsmässan mellan staten och kyrkan – partiernas deltagande i styret av kyrkan för kolonisering.

Sedan dess tycker han att kyrkan har lyckats få en större demokratisk vitalitet genom partilivets utveckling och riksdagspartiernas deltagande.

Även Erik Amnå anser att kulturkampen tränger sig in i Svenska kyrkan, när svenska, kristna och traditionella värden anses skapa trygghet, och nationell, religiös och sexuell identitet ifrågasätts.

– Jag ser Svenska kyrkan som väldigt viktig för vår värderingsgemenskap – som den uttrycks i regeringsformen. Kyrkans uppslutning bakom jämställdhet, religionsfrihet och barnens rättigheter till exempel är oerhört viktig.

– Och kyrkans magnifika utbredning och närvaro i landet har ett viktigt arv och funktion. I landsbygden har många känslan av att vara bortglömda, det motverkas av kyrkan. Konfirmationen inlemmar landsbygdens ungdomar i en stor demokratisk organisation, som skapar identitet och lojalitet. Det är de inte bortskämda med.

Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet, är den som forskat mest om kyrkovalen. Han väntar sig ett lägre valdeltagande i höst.

Förra årets valkampanj beskriver han som extrem: Valkampanjerna var stora, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna stod emot varandra, Posk kampanjade intensivt mot de politiska partierna och frågorna diskuterades i medierna.

– Många blev medvetna om kyrkovalet och det upplevdes som ett ödesval. Men ”Vargen kommer” kan man bara skrika en gång, säger Jan Strid.

Inför årets val ser de breda frågorna ut att vara få: Alternativ för Sverige är för okända. SD vill ta in Fädernas kyrka i psalmboken, ha en gammaldags kyrka i opposition mot andra religioner och särskilt islam.

– Kulturkampsfrågorna tror jag blir för vaga. Kyrkans samverkan med muslimska organisationer och partipolitisering kan väcka känslor, men inte så mycket att folk går och röstar.

Jan Strid invänder inte mot riksdagspartiernas deltagande i kyrkovalet, men han ser ett jämlikhetsproblem.

– Riksdagspartierna kan använda sitt partistöd i valkampanjerna, Socialdemokraterna har 50 miljoner kronor, andra grupper har inte samma resurser. Kampanjer är dyra, små nomineringsgrupper kan inte avlöna valarbetare. Det är inte rättvist.

Årsmötet och valupptakt

Skrivet av

I dag har nära 120 POSKare över hela landet varit med på 2021 års årsmöte för POSK med uppföljande valupptakt och information.

Årsmötet genomfördes digitalt vilket möjliggjorde det höga deltagandet på tre korta timmar. Även om vi alla önskar att vi snart ska få träffas på riktigt också kunna få småprata vid kaffeborden, matköerna och så vidare.

Efter årsmötet som genomfördes smidigt, fick hela mötet en gedigen genomgång av POSKs valarbete när det gäller både strategi och praktik.

Information om årsmötet hittar du här. www.posk.se/2018-2021/arsmoten/arsmote-2021/

Småskrifterna som tagits fram när det gäller indirekta val och demokratin i Svenska kyrkan gicks igenom och rekommenderas varmt. Dessutom kommer det snart en ny småskrift och Svenska kyrkan och kyrkosyn. www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Hur vi kan använda vår grafiska profil i lokalt material. www.posk.se/material/grafisk-profil/

Var vi kan beställa tröjor och kepsar osv. shop.spreadshirt.se/posk-shoppen/

Tips och trix från Victor och information från Amanda om debatt/skrivargrupp och kommande material.

Ja, det var en innehållsrik förmiddag och det är bara att konstatera att det finns ett stort gott gäng i POSK i hela landet. Många engagerade och ansvarstagande människor. Ett gott hopp inför kyrkovalet och en vilja att göra något bra för och i Svenska kyrkan.

Stort tack till POSKs informatör Victor som roddade ihop hela mötet praktiskt och skötte flera föredragningar. Stort tack till styrelsen och alla runt om kring.

Nu vinner vi valet tillsammans.

För en fri kyrka!

Vilken linje har partistyrelsen om gudstjänstliv?

Skrivet av

Amanda Carlshamre svarar Lennart Hallengren på Kyrkans Tidning debattsida 21 april 2021.

Det är trosgemenskapen och församlingen som ska vara basen för de som beslutar i kyrkan.

REPLIK

Lennart Hallengren efterlyser i KT nummer 15 en debatt om konkreta frågor som är viktiga för Svenska kyrkan och menar att POSK kverulerar över vilka som får kandidera som nomineringsgrupp. Om vi upplevs som kritiska så är det en kritik som är både adekvat och saklig.

För POSK är Svenska kyrkans struktur, organisation och system av förtroendevalda en ytterst konkret fråga som vi gärna diskuterar. Svenska kyrkan är inte en institution eller organisation som andra. Hon är en kyrka, en del av ett världsvitt samfund, med syfte att främja en rättvis värld där människor kommer till tro och där Guds vilja får leda och ske – inte vår. En luthersk kyrka har en växelverkan mellan tradition och reformer och är en länk i ett större sammanhang av miljontals kristna som gått före oss och som kommer efter oss. Till det kommer ansvaret att känna till sin historia och parallellt kunna förnyas.

Lennart Hallengren framför att ”… vissa nomineringsgrupper kandiderar under tydligt namn. Då vet medlemmen som ska rösta i kyrkovalet vilka grundläggande värderingar de har i samhällsfrågor och i frågor som berör Svenska kyrkan.” Det är riktigt vad gäller samhällsfrågor, men låt oss vända på perspektivet. Meningen ”vilka frågor som berör Svenska kyrkan” visar på ett utifrånperspektiv, att jag som väljare antas utgå från mina politiska åsikter och applicera dem på Svenska kyrkans och dess beslut, förvaltning och inriktning. Det kanske är naturligt för den som ställer upp på en partipolitisk lista, men det är det inte för oss i POSK.

Lennart Hallengren svarar själv på sin fråga om POSKs äktenskapssyn när han närläser POSK-programmet: ”Posk delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.” Han påminner också om att detta är Svenska kyrkans rådande ordning. Det är alltså tydligt för alla att POSK står för den formulering om äktenskapet som kyrkomötet tidigare har beslutat om.

POSK består av individer som röstar på olika partier i de allmänna valen. Men vad vi röstar på i de allmänna valen lämnar vi utanför kyrkovalet – här menar vi att partipolitiken inte ska styra trossamfundet Svenska kyrkan. Lennart ställer sig frågande till varför POSK verkar särskilt avigt inställda till S, C och SD? Det korta svaret är att partistyrelserna fastställer program och mål för dessa nomineringsgrupper för kommande mandatperiod och uttrycker sin vilja med Svenska kyrkan. Men partistyrelserna har ingen som helst konfessionell grund.

POSK anser att det i stället är trosgemenskapen och församlingen som ska vara basen för de som beslutar i kyrkan. Lennart Hallengren har uppenbarligen läst vårt program, och därmed sett vilka konkreta frågor vi vill diskutera. Låt oss diskutera hur vi tydligare kan gestalta den kyrkosyn som uttrycks i de dokument som antagits av Svenska kyrkan, hur vi kan stärka de förtroendevaldas kompetens, hur gudstjänstlivet kan få teologisk och liturgisk fördjupning och hur vi ska ta oss an nya diakonala utmaningar. Det är konkreta diskussioner vi välkomnar. Vilken linje har partistyrelsen i S vad gäller Svenska kyrkans gudstjänstliv? Är ni alla överens, eller finns olika uppfattningar i partiet?

Amanda Carlshamre
ordförande POSK

Är kyrkan tom?

Skrivet av

Är kyrkan tom? Nej, absolut inte, kyrkan är inte tom! Jag kom hem sent från jobbet ikväll, damp ner i soffan och hamnade mitt i ett spännande samtal som riksPOSK ordnat om POSKs vision. Ett samtal, om, med och för kyrkan.

Över fyrtio människor, POSKare från hela landet, olika stift och församlingar, pratade och delade erfarenheter ikväll. Och där är kyrkan. Där människor samlas – där är kyrkan.

Och detta gör mig stolt och glad över att vara POSKare! För här finns mångfalden av erfarenheter, här finns mångfalden av idéer, här finns mångfalden av engagemang – här finns POSKare!

Och jag vet att det inte bara är POSK som nomineringsgrupp som träffas och pratar tro, församling och kyrka. I församlingar runt om i Sverige pågår bibelstudier, språkkaféer, alpha-kurser, gudstjänster, kyrkkaffe… listan kan göras lång.

Och där människor träffas, delar tro och liv, ber tillsammans – där finns kyrkan! Så kyrkan är inte tom! Den är bara fylld med något annat. En del av detta ska vi behålla, även när vi återigen öppnar kyrkolokalen och vi får fira fysiska gudstjänster tillsammans.

I POSK så fortsätter möjligheten att få vara med på fler visions och diskussionskvällar. 15 april är nästa digitala möte. Anmäl dig gärna till det. https://www.posk.se/nyheter/posk-seminarier/

/Carina Etander Rimborg

Arkiv
Kategorier