fbpx

Debatt om partipolitik i kyrkovalet

Skrivet av

Ikväll har Amanda Carlshamre  (POSK) och Ulf Bjereld (S) debatterat i Stensjökyrkan i Mölndal under rubriken ”Partipolitik i kyrkan?”. Du kan se hela debatten om du klickar här>>.

Samtalet och debatten   handlade såklart om partipolitik i kyrkan där givetvis Ulf hade en helt annan åsikt än Amanda. Ulf tror att vi behåller medlemmar genom att ha direkta val, han tror att Svenska kyrkan till och med kan få fler medlemmar genom att ha direkta val till alla nivåer.

Att det skulle vara ett problem känns han inte vid på något sätt. Ulf körde också på mantrat ”när man röstar på POSK så vet man inte vad man får”. Och då vill jag bara skrika ”MEN HAR DU INTE LÄST VÅRT PROGRAM!?? Eller det kanske var för långt och stod för många saker i det så du inte orkade? Vi har i så fall ett kortprogram, som kan vara enklare att ta till sig. Vi har också programmet på olika språk om det skulle underlätta.” (Men jag sa inget av det…)

Men nej, nej, nej, att POSK är otydliga är ett såååå uttjatat och gammalt argument att jag blir förvånad över att det återkommer hela tiden. Det verkar inte finnas något annat argument de kan komma på.

Amanda var också väldigt tydlig att det är systemet, valsystemet vi vill ändra på. Och att vi gärna ser att personerna är kvar, men i ett annat, indirekt valsystem. (Vi har till och med en småskrift där vi berättar precis hur vi tänker den lösningen>>) Indirekta val är också en bra demokrati, bara på ett annat sätt.

Direktval till den lokala nivån, där det mer kan likna ett personval. Där finns det en chans att personen har ett lokalt förtroende i församlingen. Därefter indirekta val, där de med lokalt förtroende kan välja personer till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

När besökarna fick ställa frågor undrade jag hur Ulf ser på detta att det finns grupper som inte finns lokalt någonstans – men ställer upp till stift och kyrkomötet och därmed kan komma in i kyrkomötet utan att ha någon lokal förankring. Jag tog AfS (Alternativ för Sverige) och SD (Sverigedemokraterna) som exempel. Men inte heller det såg Ulf som något problem. För honom var det viktigare att ha direkta val till alla nivåer.

POSK-vänner – Amanda var så snabb i repliken, så tydlig och så smart – som alltid. Vi kan vara mycket stolta över POSKs ordförande.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

PS jag passade på att förtidsrösta i dag på mitt jobb idag. Min röst gick så klart till POSK. Glöm inte att rösta och få med dina vänner och bekanta att rösta också. Här passerade jag och Amanda förtidsröstningslokalen i Nordstan (som då var stängd) på hemväg från debatten.

Att vara eller inte vara – det är frågan

Skrivet av

Att vara eller inte vara – det är frågan

Kyrkans Tidning intervjuar statsminister Stefan Löfven inför kyrkoval. Statsministern ger besked om att (S) kommer gå till val på frågorna om:

– Vi står upp för alla människors lika värde och då måste vi markera mot dem som inte gör det, så i den meningen finns fronten kvar. Men vårt fokus är de frågor som vi vill driva, som folkkyrkan, klimatet och arbets­givarrollen. Det är det som vi kommer att gå till val på.

Statsministern ger också beskedet att (S) inte har för avsikt att avstå, som parti, att ställa upp i kyrkovalet.

– Det är ingen tvekan om att vi vill fortsätta vara med i kyrko­politiken. Vi har över 7 000 socialdemokrater som är kandidater i kyrkovalet, fler än på länge faktiskt. Så vi vill vara med, säger Stefan Löfven.

Tre dagar efter den här intervjun gjordes meddelade Stefan Löfven att han kommer att avgå som statsminister vid nästa partikongress.

(Läs hela intervjun i Kyrkans Tidning här>>)

Men trots statsministerns kategoriska uttalande så verkar han inte ha hela den socialdemokratiska rörelsen med sig. I den socialdemokratiska opinionsportalen ”Folkhemmet” debatterar Tara Twana Regionpolitiker (S) och styrelseledamot för Humanisterna och skriver:

Ska Socialdemokraterna vara ett tydligt sekulärt parti som alla kan känna sig hemma i? I så fall bör vi sluta ställa upp i kyrkovalet – det är ett onödigt val att lägga våra resurser på. (…)

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten har det inte funnits några strategiska skäl till att engagera sig i kyrkopolitiken. Genom att bedriva en kyrkovalskampanj kan det i stället uppfattas som att vi tar ställning för ett specifikt religiöst samfund bland flera. Socialdemokraterna ska, menar jag, vara sekulärt. Detta eftersom en stor del av våra väljare inte identifierar sig som kristna. Alla – oavsett tro eller icke-tro – ska känna sig välkomna.

(Läs hela inlägget i Folkhemmet opinion här>>)

Statsministern berättar om de 7000 engagerade socialdemokraterna som är förtroendevalda i kyrkan. Men varför det ska vara (s)-stämpeln som är den viktiga för att de ska ställa upp är obegripligt.

Varför inte låta alla de engagerade (s)-förtroendevalda istället få engagera sig för sina olika sakfrågor och kämpa för det som är viktigt i deras församling, pastorat eller i stiftet? Tara Twana skriver:

Partipolitiken fyller sin viktiga roll i de offentliga organen, men bör i övrigt vara noga med var och när den engagerar sig formellt. Vi vill ju till exempel inte se ett samhälle med socialdemokratiskt styrda idrottsföreningar eller bostadsrättsföreningar.

POSK tar gärna emot de engagerade människor på sina listor. Även de som står på en (s)-lista i de allmänna valen.

Det viktiga för POSK är faktiskt att de som är med och bestämmer i Svenska kyrkan också har sitt hjärta i kyrkan och dess uppgift. Att fira gudstjänst, bedriva diakoni och undervisning och utöva mission.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Rösta för Guds skull

Skrivet av

Rösta för Guds skull inte på ett riksdagsparti i kyrkovalet

I förra kyrkovalet röstade nästan en miljon människor. Nu hoppas många att det ska bli ännu fler. Men var det bra att kanske tio gånger fler röstade än vad som någorlunda regelbundet besöker en gudstjänst? På vilka grunder fattade dessa 90 procent av de röstande sina beslut?

De fick försöka hitta något de kände igen, och det finns närstående grupper till alla de åtta riksdagspartierna så de flesta kunde lyckas med det. Men särskilt väl övervägda ställningstaganden i kyrkliga frågor var det oftast inte som låg bakom de röster som hamnade i valurnorna.

Detta gav de tre rent partipolitiska grupper S, C och SD som ställde upp i kyrkovalet mer än hälften av platserna i kyrkomötet. Dessa tre riksdagspartier uppträder i fårakläder i kyrkopolitiken och kallar sig där nomineringsgrupper, fast det är förstås deras vanliga partistyrelser som fastställer valprogrammen och ger dem legitimitet.

När samma grupper ska företräda det allmänna samtidigt som de borde stå upp för kyrkans intressen blir det kyrkan som förlorar. De två främsta folkvalda i kyrkostyrelsen kommer från S och C, ett regeringsparti och ett av dess stödpartier. Vilken sida tror ni de står på när det kommer till kritan?

Men det finns partipolitiskt oberoende alternativ, grupper som har växt fram i den kyrkliga myllan. De representerar kyrkan och alla dess medlemmars intressen betydligt bättre än något riksdagsparti.

Även de grupper som förenas av mer eller mindre sekulära ideologier utan att vara direkt beroende av sina motsvarigheter i de allmänna valen har kommit en bit på väg mot insikt om hur kyrkan bör styras. Skiljelinjen kan därför sägas gå mellan S, C och SD, och de övriga.

I kyrkovalet kan vi tillsammans befria kyrkan från partipolitiken, gör din röst hörd och rösta för Guds skull inte på ett riksdagsparti!

Mats Rimborg, ordförande för POSK i Göteborgs stift. Ledamot i POSKs riksstyrelse.

(originalartikeln i DN 4 sept har 6727 tecken)

https://www.dn.se/debatt/rosta-for-guds-skull-inte-pa-ett-riksdagsparti-i-kyrkovalet/

Självklart ska kyrkan styras av de som är aktiva!

Skrivet av

Debatt: S: POSK vision – en kyrka som styrs enbart av de mest aktiva

Socialdemokraterna i Västerås skriver i vlt.se och är upprörda över POSK i Västerås program (se länk för hela inlägget ovan). (S) skriver:

Där skriver POSK att kyrkans beslutsfattare ska ”företräda församlingar”. POSK skriver även att ”valda ledamöter ska ha församlingsförankring och kunskaper om församlingslivet”. Det är alltså bara de kyrkomedlemmar som är aktiva och kunniga på det sätt som POSK godkänner som ska få utöva inflytande.

Ja, jo, men det är faktiskt precis så POSK vill ha det. Vi vill faktiskt att kyrkan ska styras av de som är aktiva och vet något om kyrkan.

Precis som, om jag var med i en fotbollsförening, skulle vilja att de som bestämde där var kunniga och visste något om fotboll. Eller precis som när jag sjunger i en kör, vill att de som bestämmer och sitter i en körstyrelse, faktiskt vet något om musik och körsång. Liknelsen kan göras lång.

Eller ska jag kanske ta liknelsen att (s) skulle välja en partiledare från ett helt annat parti, eller någon som aldrig hade haft med socialdemokraterna att göra. Hade (s) velat ha det så?

Självklart vill jag att de som bestämmer om kyrkans verksamhet, budget och liv ska vara aktiva och veta något om kyrkan. Det säger väl sig själv! Att önska något annat är bara att visa sin okunskap för vad kyrka egentligen är.

Men POSK delar inte upp medlemmarna i ett A-lag och ett B-lag som debattörerna påstår i sin insändare. Den åsikten får (s) stå för helt och hållet själva.  Alla som är medlemmar får vara med och bestämma. Men det ska vara ett val till den lokala nivån – sen ska de övriga nivåerna vara indirekta val. För att säkerställa demokratin och det är också lösningen på det problem som (s) har skapat genom direkta val som givit andra partier en grogrund och legitimitet som hotar demokratin.

Så jo – självklart vill POSK att det är de aktiva som ska bestämma!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkoavlet

Det är bara i diktaturer som politikerna dikterar våra villkor

Skrivet av

En gemensam debattartikel i Aftonbladet 30 augusti 2021

Släpp kyrkan fri från partipolitik

Debattörerna: Det är bara i diktaturer som politikerna dikterar våra villkor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Det är unikt att politiska partier har inflytande och kan diktera villkor för en kyrkas teologi och tro. Det sker endast hos diktaturer i andra länder, skriver tre obundna grupper i kyrkovalet gemensamt.

DEBATT. Den 19 september går medlemmar i Svenska kyrkan till val av förtroendevalda. Tyvärr slits kyrkan som arena för maktpolitik av Sveriges sekulära partier.

Det är unikt att politiska partier har inflytande och kan diktera villkor för en kyrkas teologi och tro. Det sker endast hos diktaturer i andra länder. Det här är en fullständig anomali sett till kyrkans frågor som rör gudstjänst, diakoni, mission, teologisk och liturgisk undervisning.

Partistyrelser fastställer kyrkopolitiska program men bär inte en konfessionell grund, utan står på sekulära ideologier.

I politiken gäller det att bekämpa de oliktänkande. Kyrkans förtroendeuppdrag är att hålla samman kyrkan så att alla traditioner kan känna sig hemma; folkkyrkliga, lågkyrkliga, högkyrkliga och gammalkyrkliga.

Det finns bättre alternativ. Obundna nomineringsgrupper som vill att kyrkans liv ska formas utifrån teologi och kyrkosyn, som vill ha kyrkan fri från partipolitiskt styre och i stället med trons gemenskap ta ansvar i Svenska kyrkan.

Vi som skriver detta representerar tre obundna grupper, POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan), Frimodig kyrka och Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA).

Dessa obundna grupper har olika teologiska inriktningar och olika sätt att möta utmaningar som Svenska kyrkan står inför. Men vi har gemensamt fokus på kyrkans grundläggande uppgift; gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

Vi vill ta ansvar för ett hållbart förvaltarskap av kyrkans resurser för att ge bra förutsättningar för kyrkans uppdrag.

Våra tre grupper rymmer en spännvidd av uppfattningar som alla ryms inom Svenska kyrkan och därmed behövs inte sekulära partier för att behålla bredd och plats för oliktänkande. Våra obundna grupper bidrar själva till full mångfald i Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är inte en intresseorganisation för politiska fraktioner. Hon är del av något större, för människor i hela världen, hon hör samman med den världsvida Kyrkan oavsett vad vi tycker.

Hade vi varit en intresseförening hade vi kunnat skriva om både syftesparagrafer och stadgar utifrån majoritetens önskemål – det är vi inte.

Kyrkan har ett uppdrag givet av Gud att gå ut med evangeliet i varje tid, att stå på de utsatta och förtrycktas sida och ge vidare den kärlek och omsorg vi fått genom att Jesus Kristus tog på sig vår skuld och skam och gav oss liv.

I årtionden har vi sett en valrörelse färgad av politiska slagord och kamp mellan partier som nyttjar kyrkovalet som generalrepetition inför den allmänna valrörelsen. Grupper ställer sig mot varandra och stänger varandra ute.

Det är inte värdigt en kyrka. Därför vädjar vi till er som engagerar er och till er som går och röstar i kyrkovalet. Släpp kyrkan fri från partipolitiken! 

Amanda Carlshamre, ordförande Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)
Margareta Karlsson, ordförande Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA)
Maria Andersson, ordförande Frimodig kyrka

Framtiden i våra händer

Skrivet av

Jag har under fyra dagar varit med på Svenska kyrkans i utlandets konferens ”Framtiden i våra händer”. En bra konferens med gediget innehåll men också en hel del frustration över de förändringar som ligger framför.

Jag delar oron och frustrationerna men också det framtidshopp och den glädje som finns. Förändringar måste komma. De har alltid funnits och kommer att fortsätta finnas. Hur orienterar vi oss i det nya landskapet? Hur arbetar vi vidare i vår uppgift som Svenska kyrkan med uppgiften att ”fira gudstjänst, undervisa och bedriva diakoni och mission” i en värld som förändras så snabbt. Hur gör vi det med krympande resurser både ekonomiskt och personellt?

Det var fantastiskt att lyssna till och dela den framtidstro som finns i utlandsförsamlingarna! Ett sammanfattande budskap är: FRAMTIDEN BOR HOS OSS! I Guds händer.

Alla förändringar kräver nya resurser initialt även när det förändrade arbetssättet och ny organisation i en förlängning förväntas bli mindre kostsamt. Man kan aldrig starta en förändring genom nedskurna resurser.

Jämförelser med församlingar i Sverige är ofrånkomliga. Även om där förändringar måste komma är jämförelserna orättvisa. I Sverige finns resurser, medan utlandsförsamlingarna är styrda av kyrkomötets och kyrkostyrelsens ramar och tilldelningsprinciper. Det finns en orättvisa.

Det tycks mig som om – trots allt – optimismen och framtidstron är större i utlandsförsamlingarna än vad den är i den klagande kyrkan i Sverige.

Frivilligarbetet är större. Arvoderingar av förtroendevalda finns i stort sett inte. Många avsätter mer tid för församlingen än vad som förväntas av någon i Sverige. Beror detta på engagemang och/eller tro?

POSK har genom åren, tillsammans med Svenska kyrkan i utlandet, arbetat för att utlandskyrkan och dess församlingar ska ha den plats och betydelse den måste ha i Svenska kyrkan. Församlingarna i utlandet är viktiga byggstenar i Kristi kyrka varav Svenska kyrkan är en del.

/Anders Roos, kyrkomötesledamot och SKUT-präst

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan i utlandet firar gudstjänst, bedriver undervisning samt utövar diakoni och mission på svenska och finns till för alla svensktalande som vistas eller bor utomlands under kortare eller längre perioder. De diakonala behoven är stora och arbetet bedrivs ofta i nära samarbete med ambassader och konsulat. En utmaning för Svenska kyrkan i utlandet är att ständigt anpassa sin organisation och verksamhet: i vår tid är det allt fler som reser och som bosätter sig utomlands i perioder eller under en kortare eller längre tid. Svenska kyrkans arbete i utlandet hör samman med Svenska kyrkans arbete i Sverige, och därför är det viktigt att utse ombud på flera nivåer. Medlemmarnas kunskaper om och engagemang för Svenska kyrkan i utlandet behöver stärkas.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att utveckla arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd och utvecklingssamarbete.
att församlingar, pastorat och stift skapar engagemang för Act Svenska kyrkan och anslår medel till internationell diakoni och mission.
att Svenska kyrkan i utlandet tilldelas resurser så att verksamheten ständigt kan anpassas efter aktuella förutsättningar och behov.
att församlingar, pastorat och stift utser ombud för Svenska kyrkan i utlandet, stärker församlingsengagemanget samt anslår medel till Svenska kyrkan i utlandet.

Jo, det är en skillnad

Skrivet av

Jo, det är en väldig skillnad med att ställa upp som politiskt parti och på en politisk lista i kyrkovalet jämfört med att ställa upp som en partipolitiskt obunden grupp. Till exempel hävdar, Birger Wernersson (S) Jämjö, Lunds stift, att hans grupp vill;

Som nomineringsgrupp i Svenska kyrkan är Socialdemokraterna starkt emot trångsynthet, utestängning och diskriminering i alla dess former.

(Läs hela insändaren från Birger Wernersson i Sydöstran här>>)

Frågorna som Wernersson lyfter är viktiga, men inget som specifikt har med kyrkan att göra. Det är bara sunt förnuft.

Knapp Anna Eriksson (POSK) Härnösands stift skriver i en insändare och hänvisar till biskopskonflikten i Härnösand i vintras och skriver ;

Valet i höst gäller arbetet i Svenska kyrkan. Det har ingenting med vare sig lokal- eller rikspolitik att göra. Därför är det viktigt för mig som väljare att de som kandiderar är personer som själva är engagerade inom kyrkan som aktiva församlingsmedlemmar, personer som vet och förstår hur Svenska kyrkan är organiserad på de olika nivåerna och som respekterar denna ordning. Den som nomineras till en förtroendepost i Svenska kyrkan ska nämligen arbeta för kyrkan, inte för ett politiskt parti.

(Läs hela insändaren från Knapp Anna Eriksson i Allehanda.se här>>)

Vad är då skillnaden och vad spelar det för roll?

Erik Eckerdal
Erik Eckerdal

Jo, som Erik Eckerdal skriver i sin utmärkta småskrift ”Identitet och organisation”

Samtidigt, när jag lyssnar till den kyrkopolitiska diskussionen i Svenska kyrkan, slår det mig att den verkar bedrivas mer eller mindre utan kontakt med den omfattande ekumeniska och internationella diskussion som rör frågor om identitet, kyrkligt beslutsfattande och organisation. I stället verkar det vara andra frågor som tar överhanden, som om kyrkans tro och teologi inte har någon betydelse för kyrkans yttre ordning och organisation. Trots att kyrkoordningen är tydlig med att det är teologin som ska ligga till grund för kyrkorätten och kyrkans organisation (som regleras av rätten). Det är min övertygelse att konflikten i Härnösand – liksom många andra konflkter i Svenska kyrkan – aldrig hade uppstått, eller åtminstone hade kunnat hanterats på ett betydligt effektivare och för de inblandade mindre smärtsamt sätt, om Svenska kyrkans organisation hade varit teologiskt grundad och genomarbetad.

(…)

Att vara med i POSK – det är att vara för kyrkan. Det är utgångspunkten både för hur POSK växte fram historiskt och för POSKs förståelse av sig själv. (..) POSK skiljer sig på så sätt från många av de andra nomineringsgrupperna i Svenska kyrkan. De är grundade på sekulära samhällsideologier – som socialism, liberalism, konservatism eller nationalism – som sedan tillämpas på Svenska kyrkan. Det finns historiska orsaker för varför det blivit så, som bland annat hör ihop med statskyrkosystemet. POSK menar att endast om grunden för kyrkan och hennes organisation är hennes egen identitet och självförståelse (ecklesiologi) kan Svenska kyrkan få en positiv betydelse i samhället. För POSK är det därför avgörande att det finns en överenstämmelse mellan Svenska kyrkans identitet, hennes organisation och vad hon gör. Kyrkans organisation och alla hennes beslut måste vara grundade i kyrkans egen självförståelse. Annars blir både organisation och beslut motsägelsefulla – och identiteten fördunklad.

Är du intresserad varför POSK så envist hävdar att partipolitiken ska bort Svenska kyrkan så läs Erik Eckerdals hela skrift och förstå sambandet historiskt och teologiskt.

Erik Eckerdal säger bland annat:

Att Svenska kyrkans organisation är partipolitiskt organiserad innebär vidare att de politiska partiernas representanter får dubbla lojaliteter. Det är ofrånkomligt att det blir en sammanblandning mellan vad som är kyrkliga frågor och samhälleliga frågor och att partierna driver frågor parallellt i riksdagen och i kyrkomötet, vilket inte gynnar kyrkans oberoende.

För kyrkans skull och för ett äkta folkligt engagemang i kyrkan måste detta förändras.

Och det innebär – låt mig här vara EXTREMT tydlig – inte att POSK vill slänga ut eller utestänga alla människor som har ett politiskt engagemang. Ni är mer än välkomna med era erfarenheter och kunskaper. Men – det ska vara det kyrkliga engagemanget och kunskapen om kyrkan som ska lägga grunden för ert kandidatur, inte ert politiska parti eller dess frågor om jämställdhet och liknande.

För en riktigt fri kyrka – RÖSTA PÅ POSK!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vigselrätt? Ja. Vigselplikt? Nej.

Skrivet av

Ja, POSK menar att Svenska kyrkan ska viga alla par, oavsett deras sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Ja, POSK menar också att en präst ska kunna säga nej till att förrätta en specifik vigsel.

Hur hänger detta ihop?

Först och främst: Det är en självklarhet för POSK att stå upp emot all form av diskriminering, rasism, homofobi, sexism och allt annat som splittrar och skadar. Att människor av olika anledningar behandlas och bemöts illa inom kyrkan är aldrig okej. Genom historien har kyrkan orsakat mycket lidande för personer utan för hetero- och cis-normen. Och tyvärr förekommer en del sådant fortfarande. Svenska kyrkan har tagit många steg i rätt riktning för att motverka diskriminering och kränkningar, inte minst genom att bejaka samkönade vigslar. Runt om i landet pågår certifiering genom Regnbågsnyckeln.

Dessa steg är oerhört viktiga och POSK har haft en betydande roll i den positiva utvecklingen. I POSKs program står det: ”För POSK är det viktigt att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan”. Låt det därför inte råda några som helst tvivel: POSK står för alla människors lika värde och rättigheter!

Så varför menar då POSK att en präst ska kunna säga nej till att viga samkönade par? I korthet handlar svaret om att vigselplikt

  • riskerar att skada vigselparen
  • inskränker prästernas självbestämmande
  • inte är förenligt med Svenska kyrkans lära
  • inte är förenligt med religionsfriheten

Det handlar dels om relationen mellan prästen och paret, och dels om Svenska kyrkans tro och lära.

Relationen mellan prästen och paret

Som vigselrätten ser ut idag (vilket beslutades av Kyrkomötet 2009, se https://www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap) har alla par rätt att vigas inom Svenska kyrkan (så länge de uppfyller lagkraven för vigsel), oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Varje församling eller pastorat ansvarar för att paret – oavsett om det består av en man och en kvinna, två män, två kvinnor eller om en eller båda personerna identifierar sig på något annat sätt – kan vigas.

Den enskilda prästen kan neka att genomföra vigseln om hen inte anser sig lämpad. Det finns en rad olika anledningar till ett sådant ställningstagande. Prästen kan ha någon relation till eller kännedom om paret som gör det svårt att genomföra vigseln. Kanske finns det vetskap om destruktiva mönster hos paret? Kanske har prästen en komplicerad relation till parets familjer? Kanske har prästen helt enkelt semester den planerade dagen? Prästen är helt enkelt aldrig tvungen att förrätta en specifik vigsel, lika lite som paret är tvungna att vigas av en specifik präst. Samma sak gäller för övrigt vid borgerliga vigslar.

Att kräva att en viss präst måste viga ett visst par är alltså en mycket större fråga än den om parets sexuella läggning, identitet eller uttryck. Ska en präst vara skyldig att viga ett samkönat par även om hen har andra argument mot att göra det? Ska möjligheten för en präst att neka ett vigselpar att genomföra deras vigsel tas bort i sin helhet, eller ska det bara gälla just den här frågan? Vem drar i så fall gränserna och avgör vilka argument som väger tyngst?

Relationen mellan paren och prästen bygger på en ömsesidighet och ett förtroende. Med den nuvarande ordningen kan varje vigselpar vara säkra på att prästen som viger dem gör det av egen fri vilja och för att hen uppriktigt menar att Gud välsignar deras äktenskap. I en situation där prästen tvingas att genomföra vigseln kan paret inte vara säkra på det. Vigselplikt skapar därför en osäkerhet kring prästens inställning till deras kärlek och kommande äktenskap. I förlängningen skulle en sådan situation kunna göra stor skada för paret.

Ja, alla par har rätt att mötas med respekt och vigas i kyrkan. Men nej, vigselplikt är inte lösningen.

Svenska kyrkans tro och lära

Svenska kyrkans tro och lära definieras av kyrkans biskopar och av Läronämnden (https://www.svenskakyrkan.se/laronamnden). Inom båda dessa grupper är man överens om att Svenska kyrkans lära innehåller båda tolkningarna när det gäller äktenskap – dvs att ett äktenskap kan anses gälla en man och en kvinna, och att ett äktenskap kan anses gälla även för par av samma kön. Detta innebär också att präster i Svenska kyrkan kan göra den ena eller den andra tolkningen.

Vi ser i den pågående debatten om vigselrätten att flera präster inom Svenska kyrkan nu säger emot Läronämnden och argumenterar för vigselplikt. Vi är rädda att det skapar splittring och polarisering, och att det riskerar att underminera förtroendet för Läronämnden och biskoparna. Vad gör en sådan utveckling med Svenska kyrkan?

Så länge biskoparna och Läronämnden menar att båda tolkningarna ryms inom Svenska kyrkans lära, finns det inget underlag att införa en vigselplikt för kyrkans präster. Och framför allt är det inte en fråga för nomineringsgrupperna inför kyrkovalet, utan just för biskoparna och Läronämnden. Det är – tack och lov! – inte vi förtroendevalda som definierar hur Bibeln ska tolkas.

Det finns också ett riksdagsbeslut från år 2008/09 (https://lagen.nu/prop/2008/09:80) där riksdagen slår fast att vigselplikt skulle vara oförenligt med respekten för den fria trosutövningen. Svenska kyrkan kan alltså inte införa vigselplikt utan att bryta mot religionsfriheten. Och om inte religionsfriheten värnas inom just kyrkan – var ska den då värnas?

Ja, två tolkningar av Bibelns syn på äktenskapet finns inom Svenska kyrkan och vigselplikt skulle bryta mot religionsfriheten. Så nej, vigselplikt är inte ett alternativ.

Läs mer

Emma Hedlundhs blogginlägg och debattartikel:

https://www.posk.se/2021/08/nej-till-nytt-villkor-for-att-fa-prastvigas/

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/16/bada-satten-att-se-pa-vigslar-maste-fortsatt-fa-finnas-i-svenska-kyrkan/

Ledare i Dagen som reder ut begreppen:

https://www.dagen.se/ledare/2021/08/25/pinsamt-av-aftonbladet-om-vigselratten/

Riksdagsbeslutet (se 6.2 och sid 22):

https://lagen.nu/prop/2008/09:80

Mer om Svenska kyrkan och samkönade äktenskap:

https://www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap

/Helena Taubner, kandidat i kyrkovalet

Kyrkan är en trosgemenskap – ingen åsiktsgemenskap

Skrivet av

Detta är en debattartikel införd i VLT 21 augusti>>

Rösta på POSK – partipolitiskt obundna i svenska kyrkan – den 19 september i kyrkovalet!

POSK vill arbeta för en kyrka fri från partipolitik. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som måste reformeras. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka borde vara en självklarhet 21 år efter att kyrkan skiljdes från staten.

Kyrkan i dag behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap. Kyrkan är en trosgemenskap som förmedlar budskap om tro, hopp och livsmod.

POSK vill arbeta för en nära, öppen kyrka som är synlig och välkomnande. Församlingen har ett mäktigt och enastående uppdrag; att sprida evangeliet, att fira gudstjänst, att döpa barn och vuxna och att utöva diakoni och mission. Församlingen behöver finnas nära där du bor och verkar. Både på landsbygden och i centrum. Med öppna och välkomnande kyrkor.

Vara närvarande i glädje och sorg. I vardag och helg. I aktiva församlingar, som på allvar tar tillvara människors önskan och längtan att engagera sig ideellt, växer gemenskapen. POSK vill stärka församlingarna och öka de många människornas engagemang så att fler döps, konfirmeras och får möjlighet att växa i tro och känna hopp.

POSK vill arbeta för en kyrka som gör skillnad. Kyrkan ska stå på de utsattas sida. I ord och i handling. Kyrkan har lång och rik erfarenhet av själavård och diakonalt arbete; att möta människor i ensamhet, äldre och människor som söker stöd och hjälp inklusive nyanlända.

Behoven ökar ständigt. POSK vill att kyrkan än mer ska prioritera det diakonala arbetet.

POSK är den största obundna gruppen i Svenska kyrkan i Västerås. POSK finns för oss som vill ta ansvar i Svenska kyrkan utan att binda oss till något allmänpolitiskt parti. Våra kandidater kommer från den lokala församlingsgemenskapen. Vi är fria! Vi är engagerade! Vi tar ansvar!

Rösta på POSK!

Karin Tilly

2:e vice ordförande i kyrkorådet i Västerås pastorat

Karin Andersson

Norrbo församling

Victor Månsson

Badelunda församling

Maria Thorgren

Viksängs församling

Ingemar Egelstedt

Domkyrkoförsamlingen

Kandidater för POSK i kyrkovalet

Från centerpartist till partipolitiskt oberoende

Skrivet av

Insändare i Västerbotten-kuriren 18 augusti 2021>>

Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa: rösta då partipolitiskt oberoende! Det skriver Anna-Sara Walldén.

När jag var 18-år fick jag frågan om jag ville ställa upp i kyrkovalet. Jag gick på gymnasiet i Luleå och var engagerad både i kyrkan och i Centerpartiets ungdomsförbund. Därför var det naturligt för mig att tacka ”ja” till att ge mig in i kyrkopolitiken för Centerpartiet.

Inte visste jag mycket om kyrkopolitik, men så mycket tyckte jag mig veta att kyrkan handlar om evangeliet om Jesus Kristus, och inte om sekulära politiska ideologier eller idéer. Det jag inte visste var att jag snart skulle behöva omvärdera den inställningen i grunden.

Som 23-åring, 2005, fick jag första gången tjänstgöra som ledamot i Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det var spännande, intressant men också utmanande. Det var här min syn på kyrkopolitiken ändrades i grunden. Jag mötte många människor som vill kyrkan väl, inte tu tal om det. Men jag mötte också många som satte sina politiska idéer eller ideologier i främsta rummet och där jag upplevde att Bibeln användes mer som en kuliss än som ett verkligt rättesnöre.

Allt mer växte en övertygelse fram hos mig att de politiska partiernas engagemang i Svenska kyrkan är en anomali – en orimlighet, och skadar kyrkan. Inte för att det är något fel på människorna som engagerar sig i dessa grupper, men för att lojaliteten och grunden för engagemanget ligger hos partiet, ideologin eller de politiska idéerna istället för hos kyrkan, i Bibeln och i tron på Jesus Kristus.

Det gäller de nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till politiska partier men även de nomineringsgrupper som är mer löst kopplade, men ändå vilar på en sekulär ideologisk grund.

Jag älskade på många sätt kyrkopolitiken, men inför valet 2013 var jag tvungen att tacka nej till fortsatta förtroendeuppdrag för Centerpartiet i kyrkopolitiken. Jag kunde inte fortsätta att ställa upp i ett sammanhang som jag i grunden inte tycker borde finnas. Jag skulle gärna se mina vänner i centerpartiet i kyrkopolitiken – absolut – men inte under centerpartistisk flagg!

Det var en stor sorg för mig att lämna Kyrkomötet och alla de viktiga samtal och beslut som förs och fattas där. Så vad skulle jag göra nu?

Jag ville engagera mig för kyrkan för kyrkans skull – älska hela Svenska kyrkan i hela dess bredd, längd och höjd. Därför valde jag att engagera mig i POSK – partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Nu ställer jag återigen upp i valet till kyrkomötet, men för en fri kyrka – på riktigt.

Den 19:e september är det kyrkoval för dig som är medlem i Svenska kyrkan. Då har du också chansen att göra skillnad och göra din röst hörd. Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa – rösta då partipolitiskt oberoende!

Anna-Sara Walldén, Lycksele

kandidat till Kyrkomötet för (POSK) Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

(Läs mer om Anna-Sara här>>)

POSK skriver i sitt program:

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun.

Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas.

POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Arkiv
Kategorier