fbpx

Bra eller dåligt?

Skrivet av

I pastoratet där jag arbetar har vi nu förtidsröstning i församlingshemmet. Varje dag är vi fyra till fem personal som tar emot rösterna. Vi har förberett med affischer, tänkt ut flöden, tejpat på golvet, sett till att valsedlarna ligger skyddade – ja, allt som valhandboken föreskriver och lite till. Personal och övriga valarbetare har gått på utbildning och lagt många timmar på att lära sig hantera valprocessen rätt.

Och den demokratiska processen är viktig. Och det är bra – men allvarligt talat. Fattar ni vad det kostar att vi under två veckor låter personalen arbeta med det här?

Glädjande nog så har vi på mitt arbete haft ett jämt flöde med förtidsröstande. Men skrämmande nog är det också många som har väldigt lite koll på hur valet går till, eller vad de vill rösta på.  Så vi har mycket att göra med att berätta om det rent praktiska. Och då har vi ändå haft utskick till alla hushåll med lokaltidningen och rejäl information på webbsidan och stora informationstavlor.

Nej, det är helt enkelt dags att Svenska kyrkan inför ett nytt valsystem. Ett valsystem som innebär direktval till endast lokal nivå och där de övriga nivåerna genomförs med indirekta val.

Det måste helt enkelt finnas andra sätt att nå ut till alla medlemmar, än att skicka ut röstkort vart fjärde år. Och det måste också finnas många andra sätt att låta medlemmarna få sin röst hörd. Låt oss tänka ”outside the box”!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att Svenska kyrkan reformerar och omformar sin organisation så att den gestaltar den kyrkosyn och struktur som kommer till uttryck i de dokument som antagits av Svenska kyrkan.
att Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologisk grund och inte partipolitiska ställningstaganden.
att en återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas.

Att vara eller inte vara – det är frågan

Skrivet av

Att vara eller inte vara – det är frågan

Kyrkans Tidning intervjuar statsminister Stefan Löfven inför kyrkoval. Statsministern ger besked om att (S) kommer gå till val på frågorna om:

– Vi står upp för alla människors lika värde och då måste vi markera mot dem som inte gör det, så i den meningen finns fronten kvar. Men vårt fokus är de frågor som vi vill driva, som folkkyrkan, klimatet och arbets­givarrollen. Det är det som vi kommer att gå till val på.

Statsministern ger också beskedet att (S) inte har för avsikt att avstå, som parti, att ställa upp i kyrkovalet.

– Det är ingen tvekan om att vi vill fortsätta vara med i kyrko­politiken. Vi har över 7 000 socialdemokrater som är kandidater i kyrkovalet, fler än på länge faktiskt. Så vi vill vara med, säger Stefan Löfven.

Tre dagar efter den här intervjun gjordes meddelade Stefan Löfven att han kommer att avgå som statsminister vid nästa partikongress.

(Läs hela intervjun i Kyrkans Tidning här>>)

Men trots statsministerns kategoriska uttalande så verkar han inte ha hela den socialdemokratiska rörelsen med sig. I den socialdemokratiska opinionsportalen ”Folkhemmet” debatterar Tara Twana Regionpolitiker (S) och styrelseledamot för Humanisterna och skriver:

Ska Socialdemokraterna vara ett tydligt sekulärt parti som alla kan känna sig hemma i? I så fall bör vi sluta ställa upp i kyrkovalet – det är ett onödigt val att lägga våra resurser på. (…)

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten har det inte funnits några strategiska skäl till att engagera sig i kyrkopolitiken. Genom att bedriva en kyrkovalskampanj kan det i stället uppfattas som att vi tar ställning för ett specifikt religiöst samfund bland flera. Socialdemokraterna ska, menar jag, vara sekulärt. Detta eftersom en stor del av våra väljare inte identifierar sig som kristna. Alla – oavsett tro eller icke-tro – ska känna sig välkomna.

(Läs hela inlägget i Folkhemmet opinion här>>)

Statsministern berättar om de 7000 engagerade socialdemokraterna som är förtroendevalda i kyrkan. Men varför det ska vara (s)-stämpeln som är den viktiga för att de ska ställa upp är obegripligt.

Varför inte låta alla de engagerade (s)-förtroendevalda istället få engagera sig för sina olika sakfrågor och kämpa för det som är viktigt i deras församling, pastorat eller i stiftet? Tara Twana skriver:

Partipolitiken fyller sin viktiga roll i de offentliga organen, men bör i övrigt vara noga med var och när den engagerar sig formellt. Vi vill ju till exempel inte se ett samhälle med socialdemokratiskt styrda idrottsföreningar eller bostadsrättsföreningar.

POSK tar gärna emot de engagerade människor på sina listor. Även de som står på en (s)-lista i de allmänna valen.

Det viktiga för POSK är faktiskt att de som är med och bestämmer i Svenska kyrkan också har sitt hjärta i kyrkan och dess uppgift. Att fira gudstjänst, bedriva diakoni och undervisning och utöva mission.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Rösta för Guds skull

Skrivet av

Rösta för Guds skull inte på ett riksdagsparti i kyrkovalet

I förra kyrkovalet röstade nästan en miljon människor. Nu hoppas många att det ska bli ännu fler. Men var det bra att kanske tio gånger fler röstade än vad som någorlunda regelbundet besöker en gudstjänst? På vilka grunder fattade dessa 90 procent av de röstande sina beslut?

De fick försöka hitta något de kände igen, och det finns närstående grupper till alla de åtta riksdagspartierna så de flesta kunde lyckas med det. Men särskilt väl övervägda ställningstaganden i kyrkliga frågor var det oftast inte som låg bakom de röster som hamnade i valurnorna.

Detta gav de tre rent partipolitiska grupper S, C och SD som ställde upp i kyrkovalet mer än hälften av platserna i kyrkomötet. Dessa tre riksdagspartier uppträder i fårakläder i kyrkopolitiken och kallar sig där nomineringsgrupper, fast det är förstås deras vanliga partistyrelser som fastställer valprogrammen och ger dem legitimitet.

När samma grupper ska företräda det allmänna samtidigt som de borde stå upp för kyrkans intressen blir det kyrkan som förlorar. De två främsta folkvalda i kyrkostyrelsen kommer från S och C, ett regeringsparti och ett av dess stödpartier. Vilken sida tror ni de står på när det kommer till kritan?

Men det finns partipolitiskt oberoende alternativ, grupper som har växt fram i den kyrkliga myllan. De representerar kyrkan och alla dess medlemmars intressen betydligt bättre än något riksdagsparti.

Även de grupper som förenas av mer eller mindre sekulära ideologier utan att vara direkt beroende av sina motsvarigheter i de allmänna valen har kommit en bit på väg mot insikt om hur kyrkan bör styras. Skiljelinjen kan därför sägas gå mellan S, C och SD, och de övriga.

I kyrkovalet kan vi tillsammans befria kyrkan från partipolitiken, gör din röst hörd och rösta för Guds skull inte på ett riksdagsparti!

Mats Rimborg, ordförande för POSK i Göteborgs stift. Ledamot i POSKs riksstyrelse.

(originalartikeln i DN 4 sept har 6727 tecken)

https://www.dn.se/debatt/rosta-for-guds-skull-inte-pa-ett-riksdagsparti-i-kyrkovalet/

Dags för ett nytt valsystem

Skrivet av

POSK menar att det är dags att testa en annan modell för kyrkans demokratiska process. Med hjälp av indirekta val till stift och kyrkomöte kommer kostnaden att minska utan att det görs avkall på kyrkans demokratiska processer
– Vi måste våga tänka nytt och lämna tankarna om arvet som statskyrka, säger Celina Falk, som kandiderar till kyrkomötet.

Celina Falk hade bråda dagar kring midsommar i år. Hon är en av Svenska kyrkans representanter i Kyrkornas världsråds centralkommitté som har sitt medlemsmöte med 150 kyrkor från hela den kristna världen representerade. I år blir mötet digitalt på grund av pandemin men vanligtvis möts representanterna hos värdkyrkor runt om i världen.
– Vi har så mycket att lära av de andra kyrkorna. Vi i Svenska kyrkan är vana att vara majoritetskyrka men här möter vi kyrkor som är i minoritet, och som är uppbyggda på ett annat demokratiskt sätt än vår kyrka, säger Celina Falk.

UTBYTET AV erfarenheter mellan systerkyrkorna är stort och de mest värdefulla mötena sker på kafferasterna i Kyrkornas världsråd.
– Det finns många demokratiska kyrkor ute i världen som har ett annat tillvägagångssätt än Svenska kyrkan. Där sker valet av representanter till styrelsen baserat på engagemang. Idag har Svenska kyrkan ofta svårt att ta tillvara på idealiteten och den är viktig för att vi ska kunna bygga kyrka, säger Celina.

FÖR CELINA själv var det Svenska Kyrkans Unga och utbytet inom programmet Ung i världsvida kyrkan som var starten för hennes kyrkliga engagemang. Hon betonar vikten av att ungdomar måste få en hemvist i sin församling.
– Församlingen ska vara basen för engagemanget och ha en tillåtande struktur för människor i alla åldrar. Speciellt för ungdomar! Kyrkan måste också vara en plats för att få växa i tro och att man ska få en plats och ett ansvar.

Vidare menar Celina att om församlingarna ger utrymme för människor att engagera sig kommer det bli lättare att få fler att vilja bli förtroendevalda.
– Man trivs där man behövs och med det synsättet kan vi få människor att engagera sig. Många har sitt hjärta i kyrkan och det är då de bästa besluten fattas. Visst, alla möten i kyrkorådet är inte roliga och inspirerande men så ser det ut i alla styrelser och möten emellanåt.

CELINA MENAR att Svenska kyrkans valsystem inte är beroende av partipolitiken och att kyrkan måste ta steget till ett nytt och och billigare valsystem.
–Vi har en alldeles för stor kostym i förhållande till hur många som röstar. Vi kan nå demokrati på olika sätt och den kan säkerställas på andra sätt än det valsystem som finns nu. Vi har många exempel att hämta från våra systerkyrkor. Vi måste våga tänka nytt och lämna tankesätten som bygger på arvet från statskyrkan. Vi i POSK vill ha indirekta val till stift och kyrkomötet istället för direkta val som vi har nu.

ATT INDIREKTA val skulle lösa många av de problem som nuvarande valsystem har varit en av POSKs valfrågor sedan många år tillbaka.
– Indirekta val minskar kostnaderna rejält och ledamöterna i stiftsfullmäktige och kyrkomöte kommer ha goda kunskaper och erfarenheter av församlingslivet. Dessutom blir det svårare för partier att kandidera till kyrkomötet utan att ha lokalt stöd. Det är det kyrkliga engagemanget som ska vara utgångspunkten, inte tillhörighet till ett politiskt parti. Vi anser att det är så en kyrklig organisation skapas, säger Celina.

CELINA SER ytterligare en problematik med de politiska partiernas engagemang i kyrkan.
– Det är kyrkans innersta väsen att ta ställning för de svaga och utsatta i samhället och i vissa fall måste kyrkan ge sig in i den politiska debatten. Vi kan inte låta oss styras i våra ställningstaganden av politiska grupper och riskera att bli en bricka i det politiska spelet. Vi ska prata utifrån kyrkans teologiska grund om medmänsklighet och våra grundvärderingar ska inte rubbas av partipolitiska hänsynstaganden, avslutar Celina.

Text: Emelie Simmons
Foto: Albin Hillert

CELINA FALK

Kandiderar till Nederluleå församling, Luleå stift och kyrkomötet.

ÅLDER: 35 år
BOR: Luleå
GÖR: HR-administratör
Representerar Svenska kyrkan i Kyrkornas världsråds centralkommitté.

LÄS MER OM INDIREKTA VAL

POSK vill se indirekta val till stiften och kyrkomötet. Du hittar småskriften ”Indirekta val – varför och hur?” på www.posk.se/smaskrifter

UR POSKS PROGRAM

POSK anser

  • att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.
  • att Svenska kyrkan reformerar och omformar sin organisation så att den
  • gestaltar den kyrkosyn och struktur som kommer till uttryck i de dokument som antagits av Svenska kyrkan.
  • att Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
  • att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologisk grund och inte partipolitiska ställningstaganden.

Kyrkan är en trosgemenskap – ingen åsiktsgemenskap

Skrivet av

Detta är en debattartikel införd i VLT 21 augusti>>

Rösta på POSK – partipolitiskt obundna i svenska kyrkan – den 19 september i kyrkovalet!

POSK vill arbeta för en kyrka fri från partipolitik. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som måste reformeras. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka borde vara en självklarhet 21 år efter att kyrkan skiljdes från staten.

Kyrkan i dag behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap. Kyrkan är en trosgemenskap som förmedlar budskap om tro, hopp och livsmod.

POSK vill arbeta för en nära, öppen kyrka som är synlig och välkomnande. Församlingen har ett mäktigt och enastående uppdrag; att sprida evangeliet, att fira gudstjänst, att döpa barn och vuxna och att utöva diakoni och mission. Församlingen behöver finnas nära där du bor och verkar. Både på landsbygden och i centrum. Med öppna och välkomnande kyrkor.

Vara närvarande i glädje och sorg. I vardag och helg. I aktiva församlingar, som på allvar tar tillvara människors önskan och längtan att engagera sig ideellt, växer gemenskapen. POSK vill stärka församlingarna och öka de många människornas engagemang så att fler döps, konfirmeras och får möjlighet att växa i tro och känna hopp.

POSK vill arbeta för en kyrka som gör skillnad. Kyrkan ska stå på de utsattas sida. I ord och i handling. Kyrkan har lång och rik erfarenhet av själavård och diakonalt arbete; att möta människor i ensamhet, äldre och människor som söker stöd och hjälp inklusive nyanlända.

Behoven ökar ständigt. POSK vill att kyrkan än mer ska prioritera det diakonala arbetet.

POSK är den största obundna gruppen i Svenska kyrkan i Västerås. POSK finns för oss som vill ta ansvar i Svenska kyrkan utan att binda oss till något allmänpolitiskt parti. Våra kandidater kommer från den lokala församlingsgemenskapen. Vi är fria! Vi är engagerade! Vi tar ansvar!

Rösta på POSK!

Karin Tilly

2:e vice ordförande i kyrkorådet i Västerås pastorat

Karin Andersson

Norrbo församling

Victor Månsson

Badelunda församling

Maria Thorgren

Viksängs församling

Ingemar Egelstedt

Domkyrkoförsamlingen

Kandidater för POSK i kyrkovalet

Debatt: En fri kyrka på riktigt

Skrivet av

EN FRI KYRKA PÅ RIKTIGT

(Insändaren har varit publicerad i Nerrikes Allehanda 14 augusti>>)

Varför är den svenska kyrkan idag partipolitiskt styrd? Nyligen sade ärkebiskopen Antje Jackelén ; ” Hade kyrkans politiska system formats idag hade de politiska partierna inte funnits med.”

Politik är att vilja något och se till att det blir en förändring i den riktning som önskas och det behöver inte vara partipolitik. Den svenska kyrkan skulle klara sig utmärkt utan partipolitik, eftersom den ofta står i ett motsatsförhållande till kyrkans verksamhet, som bl.a. innefattar gemenskap i Guds vilja och Jesus Kristus, mötesplats för närvaro och att växa i tro, kyrkan som kulturarv och kyrkomusikens betydelse och rekrytering av unga och en utveckling av det ideella arbetet. Det är teologin som skall vara grunden för kyrkans organisation, inte partipolitiska synsätt som har vuxit fram för att, på skilda vis, hantera ekonomiska och sociala frågor i samhället – inte som uttryck för kristen tro.

Partipolitiken inom den svenska kyrkan innebär en sammanblandning av kyrkliga frågor och samhällsfrågor. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som bör reformeras och det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Det är systemet med partipolitik som är otidsenligt och skapar motsättning i stället för gemenskap.

Den partipolitiska styrningen i den svenska kyrkan är inte så gammal. Den tillkom på 1930 talet genom ett beslut i riksdagen att det skulle finnas ett valt kyrkofullmäktige i församlingen på samma sätt som stads-och kommunfullmäktigeorganisationen och på det sättet kom partipolitiken in i kyrkan. Sambandet mellan den gudstjänstfirande församlingen och den kyrkliga beslutsförsamlingen har, under den tid som gått, försvunnit. Det har blivit en skillnad mellan kyrkans andliga liv och kyrkans yttre förvaltning.

Kyrkans Framtid i Hällefors-Hjulsjö församling är en del av POSK, partipolitiskt obundna i svenska kyrkan, den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till ett allmänpolitiskt parti. En röst på Kyrkans Framtid i kyrkovalet den 19 september innebär en röst för att den Svenska kyrkan skall bli fri på riktigt.

Marianne Andersson

Ordförande i Kyrkans Framtid

 

(Kyrkans Framtid i Hällefors-Hjulsjö är en del av POSK)

Förtroendevalda i Hällefors-Hjulsjö, Västerås stift

Från centerpartist till partipolitiskt oberoende

Skrivet av

Insändare i Västerbotten-kuriren 18 augusti 2021>>

Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa: rösta då partipolitiskt oberoende! Det skriver Anna-Sara Walldén.

När jag var 18-år fick jag frågan om jag ville ställa upp i kyrkovalet. Jag gick på gymnasiet i Luleå och var engagerad både i kyrkan och i Centerpartiets ungdomsförbund. Därför var det naturligt för mig att tacka ”ja” till att ge mig in i kyrkopolitiken för Centerpartiet.

Inte visste jag mycket om kyrkopolitik, men så mycket tyckte jag mig veta att kyrkan handlar om evangeliet om Jesus Kristus, och inte om sekulära politiska ideologier eller idéer. Det jag inte visste var att jag snart skulle behöva omvärdera den inställningen i grunden.

Som 23-åring, 2005, fick jag första gången tjänstgöra som ledamot i Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det var spännande, intressant men också utmanande. Det var här min syn på kyrkopolitiken ändrades i grunden. Jag mötte många människor som vill kyrkan väl, inte tu tal om det. Men jag mötte också många som satte sina politiska idéer eller ideologier i främsta rummet och där jag upplevde att Bibeln användes mer som en kuliss än som ett verkligt rättesnöre.

Allt mer växte en övertygelse fram hos mig att de politiska partiernas engagemang i Svenska kyrkan är en anomali – en orimlighet, och skadar kyrkan. Inte för att det är något fel på människorna som engagerar sig i dessa grupper, men för att lojaliteten och grunden för engagemanget ligger hos partiet, ideologin eller de politiska idéerna istället för hos kyrkan, i Bibeln och i tron på Jesus Kristus.

Det gäller de nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till politiska partier men även de nomineringsgrupper som är mer löst kopplade, men ändå vilar på en sekulär ideologisk grund.

Jag älskade på många sätt kyrkopolitiken, men inför valet 2013 var jag tvungen att tacka nej till fortsatta förtroendeuppdrag för Centerpartiet i kyrkopolitiken. Jag kunde inte fortsätta att ställa upp i ett sammanhang som jag i grunden inte tycker borde finnas. Jag skulle gärna se mina vänner i centerpartiet i kyrkopolitiken – absolut – men inte under centerpartistisk flagg!

Det var en stor sorg för mig att lämna Kyrkomötet och alla de viktiga samtal och beslut som förs och fattas där. Så vad skulle jag göra nu?

Jag ville engagera mig för kyrkan för kyrkans skull – älska hela Svenska kyrkan i hela dess bredd, längd och höjd. Därför valde jag att engagera mig i POSK – partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Nu ställer jag återigen upp i valet till kyrkomötet, men för en fri kyrka – på riktigt.

Den 19:e september är det kyrkoval för dig som är medlem i Svenska kyrkan. Då har du också chansen att göra skillnad och göra din röst hörd. Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa – rösta då partipolitiskt oberoende!

Anna-Sara Walldén, Lycksele

kandidat till Kyrkomötet för (POSK) Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

(Läs mer om Anna-Sara här>>)

POSK skriver i sitt program:

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun.

Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas.

POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Helt packade

Skrivet av

I dag var jag med när stiftsPOSKföreningen i Göteborgs stift samlade ett glatt gäng som packade och fördelade alla valsedlar som ska ut till stiftets alla valnämnder.

Det är en ganska stor logistik med valsedlar för olika distrikt i stiftsfullmäktige och olika antal. Men med gemensamma krafter lyckades vi på under tre timmar få ihop hela logistiken, fördela och bära in i de bilar som skulle lämna vidare till valnämnderna. Kostnaden för att skicka via posten är ju otroligt dyr, så det är tacksamt när alla kan hjälpa till och köra ut valsedlarna.

Det är inte bara vår förening eller vår nomineringsgrupp som gör det här. Överallt i hela landet, har ideella jobbat med valet på många olika sätt. För att det ska fungera och för att väljarna ska ha valsedlar och veta vad de kan rösta på.

Och jag tycker givetvis att alla ska rösta på POSK. Eftersom POSK har idéerna för Svenska kyrkan, POSK har visionerna. Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar för Svenska kyrkan!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkovalsarbete 2021. Foto Carina Etander Rimborg

40 dagar

Skrivet av

En av de märkliga sakerna som står i bibeln är berättelsen om när Jesus frestas i öknen. Hos evangelisten Lukas  (4:1-13) står det till exempel:

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Ok – han fastade 40 dagar och åt ingenting. Sen (!) blev han hungrig. Det tycker jag är konstigt.

Ska vi fasta?

I dag är det 40 dagar kvar till kyrkovalet 19 september. Jag är  inte beredd att gå in i fasta under hela den tiden. Men jag kommer att järnet för att det ändå ska gå bra i kyrkovalet för POSK. Och det vet jag att många POSKare också gör. För det behövs.

Var finns det information?

Inte sällan påstås det att det inte går att hitta information om vad grupperna tycker och tänker och vill i kyrkovalet. Inget kunde vara mer fel – åtminstone när det gäller POSK. Och där behöver vi alla hjälpas åt att sprida informationen!

Dela POSKs program, både i dina sociala medier och fysiskt med foldrar. Prata med grannar, vänner, församling och andra intresserade.

Vad är dina hjärtefrågor

Vi har alla olika hjärtefrågor som är viktiga för oss. Och eftersom POSKs program är så omfattande och spänner över det mesta som rör Svenska kyrkan så kan du säkert hitta något om det som är just dina viktigaste frågor i vårt program. (Du hittar länken längst ner).

Dessutom har POSK lösningar och längre skrivelser om kyrkosyn, hur ett demokratiskt system kan se ut när Svenska kyrkan återgår till indirekta val. Allt detta hittar du i våra småskrifter https://www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar

Så – med 40 dagar kvar så går vi in i en ökenvandring där vi har det första målet framför ögonen. Nu ska vi vinna valet, vi ska lyfta de viktiga frågorna för Svenska kyrkan och vi ska visa att vi vill vara med och ta ansvar!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

Indirekta val är demokrati

Skrivet av

Återigen skriver (S) en debattartikel och hävdar att direkta val i kyrkovalet är det enda rätta. (Kristianstadsbladet 8 augusti 2021)

* att de direkta valen till Kyrkan ska bevaras för att säkerställa ett demokratiskt medlemsinflytande.

Det finns olika typer av demokrati. Och indirekta val är lika demokratiskt som direkta val. Det är bara en annan typ av demokrati. En som skulle vara mycket mer säker och och ge Svenska kyrkan mer stadga som hon behöver.

Socialdemokraterna fortsätter:

Kyrkan ska finnas till för och vara öppen för alla – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrkan. Mot detta mobiliserar de krafter som vill sluta kyrkan inåt och ställa grupp mot grupp – det kan vi aldrig acceptera!

Och jag hävdar med emfas att det är därför Svenska kyrkan ska ha indirekta val. Så att vi inte får in de krafterna som socialdemokraterna är så rädda för ställer till det för kyrkan. För det är (S) och de övriga politiska partierna som har ställt grupp mot grupp.

Ur POSKs program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

(…)

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

 

Arkiv
Kategorier