fbpx

Var du där?

Skrivet av

Manilla Okomdal Nordanstig skriver på i sin krönika i Göteborgs-Posten 28 augusti.

Var du där?

” Människan behöver en medmänniska och mänskligheten är beroende av medmänsklighet. Omsorg och kärleken till vår nästa finns i människans natur. Och den som blivit visad kärlek, och inte av rädsla har tvingats stänga in den, kan visa kärlek, kan vara kärleksfull och omtänksam i mötet med andra. Ofta räcker det med att bara vara där. Inte vända ryggen till, titta bort eller gå därifrån. Ibland är det viktigaste att stanna upp, vara kvar och att våga dela utsattheten. Då blir människan stark. Det finns en fantastisk psalm som sällan sjungs numera på grund av utdaterade ordval i den svenska psalmboken. Men melodin är vacker och orden så starka och viktiga att den förtjänar en reviderad översättning. Originalets titel är When I needed a Neighbour.

Jag behövde en nästa, var du där, var du där? Jag behövde en nästa, var du där?

Läs hela krönikan här i GP>>

POSK skriver i sitt program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärleksfull och praktisk diakonal omsorg. Diakoni innebär att se, ge röst åt och respektfullt möta människor som befinner sig i en utsatt livssituation. Nöden är skiftande och behoven är stora, och nya utmaningar ställer fler krav på församlingens diakoni. I varje församling behöver det erbjudas utbildning och möjlighet till stöd för alla som är frivilligt engagerade och som vill bidra i församlingens diakonala arbete.

Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling. Detta innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

Det växande antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. Vi måste i allt högre grad vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar hopp. POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen för att visa på ett liv i rättvisa och frihet. Människor som kommer och kommit till Sverige måste stödjas genom integration. Vi behöver se och ta tillvara på alla som söker sig till våra församlingar.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att reflektion och kompetensutveckling sker kring nya diakonala utmaningar.
att det införs en bestämmelse i kyrkoordningen om att det ska finnas tillgång till en diakon i varje församling.
att Svenska kyrkans församlingar rustas att hjälpa och se till de behov som uppstår för människor som är på flykt.

Var du där?

Att kunna få bli rustad i gudstjänst och församling är viktigt. Så att jag också kan få de ögon som ser, som vågar vara närvarande och se människan bakom en framsträckt hand eller ett tyst rop på hjälp – oavsett om det är nära mig eller långt bort.

Därför är en röst på POSK viktig i kyrkovalet. För POSK vill värna diakoni och undervisningen och vill att församlingarna ska vara ett stöd i växande och ansvarstagande.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Manilla är kandidat till kyrkomötet och står på POSKs lista för Göteborgs stift.

Vigselrätt? Ja. Vigselplikt? Nej.

Skrivet av

Ja, POSK menar att Svenska kyrkan ska viga alla par, oavsett deras sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Ja, POSK menar också att en präst ska kunna säga nej till att förrätta en specifik vigsel.

Hur hänger detta ihop?

Först och främst: Det är en självklarhet för POSK att stå upp emot all form av diskriminering, rasism, homofobi, sexism och allt annat som splittrar och skadar. Att människor av olika anledningar behandlas och bemöts illa inom kyrkan är aldrig okej. Genom historien har kyrkan orsakat mycket lidande för personer utan för hetero- och cis-normen. Och tyvärr förekommer en del sådant fortfarande. Svenska kyrkan har tagit många steg i rätt riktning för att motverka diskriminering och kränkningar, inte minst genom att bejaka samkönade vigslar. Runt om i landet pågår certifiering genom Regnbågsnyckeln.

Dessa steg är oerhört viktiga och POSK har haft en betydande roll i den positiva utvecklingen. I POSKs program står det: ”För POSK är det viktigt att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan”. Låt det därför inte råda några som helst tvivel: POSK står för alla människors lika värde och rättigheter!

Så varför menar då POSK att en präst ska kunna säga nej till att viga samkönade par? I korthet handlar svaret om att vigselplikt

  • riskerar att skada vigselparen
  • inskränker prästernas självbestämmande
  • inte är förenligt med Svenska kyrkans lära
  • inte är förenligt med religionsfriheten

Det handlar dels om relationen mellan prästen och paret, och dels om Svenska kyrkans tro och lära.

Relationen mellan prästen och paret

Som vigselrätten ser ut idag (vilket beslutades av Kyrkomötet 2009, se https://www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap) har alla par rätt att vigas inom Svenska kyrkan (så länge de uppfyller lagkraven för vigsel), oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Varje församling eller pastorat ansvarar för att paret – oavsett om det består av en man och en kvinna, två män, två kvinnor eller om en eller båda personerna identifierar sig på något annat sätt – kan vigas.

Den enskilda prästen kan neka att genomföra vigseln om hen inte anser sig lämpad. Det finns en rad olika anledningar till ett sådant ställningstagande. Prästen kan ha någon relation till eller kännedom om paret som gör det svårt att genomföra vigseln. Kanske finns det vetskap om destruktiva mönster hos paret? Kanske har prästen en komplicerad relation till parets familjer? Kanske har prästen helt enkelt semester den planerade dagen? Prästen är helt enkelt aldrig tvungen att förrätta en specifik vigsel, lika lite som paret är tvungna att vigas av en specifik präst. Samma sak gäller för övrigt vid borgerliga vigslar.

Att kräva att en viss präst måste viga ett visst par är alltså en mycket större fråga än den om parets sexuella läggning, identitet eller uttryck. Ska en präst vara skyldig att viga ett samkönat par även om hen har andra argument mot att göra det? Ska möjligheten för en präst att neka ett vigselpar att genomföra deras vigsel tas bort i sin helhet, eller ska det bara gälla just den här frågan? Vem drar i så fall gränserna och avgör vilka argument som väger tyngst?

Relationen mellan paren och prästen bygger på en ömsesidighet och ett förtroende. Med den nuvarande ordningen kan varje vigselpar vara säkra på att prästen som viger dem gör det av egen fri vilja och för att hen uppriktigt menar att Gud välsignar deras äktenskap. I en situation där prästen tvingas att genomföra vigseln kan paret inte vara säkra på det. Vigselplikt skapar därför en osäkerhet kring prästens inställning till deras kärlek och kommande äktenskap. I förlängningen skulle en sådan situation kunna göra stor skada för paret.

Ja, alla par har rätt att mötas med respekt och vigas i kyrkan. Men nej, vigselplikt är inte lösningen.

Svenska kyrkans tro och lära

Svenska kyrkans tro och lära definieras av kyrkans biskopar och av Läronämnden (https://www.svenskakyrkan.se/laronamnden). Inom båda dessa grupper är man överens om att Svenska kyrkans lära innehåller båda tolkningarna när det gäller äktenskap – dvs att ett äktenskap kan anses gälla en man och en kvinna, och att ett äktenskap kan anses gälla även för par av samma kön. Detta innebär också att präster i Svenska kyrkan kan göra den ena eller den andra tolkningen.

Vi ser i den pågående debatten om vigselrätten att flera präster inom Svenska kyrkan nu säger emot Läronämnden och argumenterar för vigselplikt. Vi är rädda att det skapar splittring och polarisering, och att det riskerar att underminera förtroendet för Läronämnden och biskoparna. Vad gör en sådan utveckling med Svenska kyrkan?

Så länge biskoparna och Läronämnden menar att båda tolkningarna ryms inom Svenska kyrkans lära, finns det inget underlag att införa en vigselplikt för kyrkans präster. Och framför allt är det inte en fråga för nomineringsgrupperna inför kyrkovalet, utan just för biskoparna och Läronämnden. Det är – tack och lov! – inte vi förtroendevalda som definierar hur Bibeln ska tolkas.

Det finns också ett riksdagsbeslut från år 2008/09 (https://lagen.nu/prop/2008/09:80) där riksdagen slår fast att vigselplikt skulle vara oförenligt med respekten för den fria trosutövningen. Svenska kyrkan kan alltså inte införa vigselplikt utan att bryta mot religionsfriheten. Och om inte religionsfriheten värnas inom just kyrkan – var ska den då värnas?

Ja, två tolkningar av Bibelns syn på äktenskapet finns inom Svenska kyrkan och vigselplikt skulle bryta mot religionsfriheten. Så nej, vigselplikt är inte ett alternativ.

Läs mer

Emma Hedlundhs blogginlägg och debattartikel:

https://www.posk.se/2021/08/nej-till-nytt-villkor-for-att-fa-prastvigas/

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/16/bada-satten-att-se-pa-vigslar-maste-fortsatt-fa-finnas-i-svenska-kyrkan/

Ledare i Dagen som reder ut begreppen:

https://www.dagen.se/ledare/2021/08/25/pinsamt-av-aftonbladet-om-vigselratten/

Riksdagsbeslutet (se 6.2 och sid 22):

https://lagen.nu/prop/2008/09:80

Mer om Svenska kyrkan och samkönade äktenskap:

https://www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap

/Helena Taubner, kandidat i kyrkovalet

Kyrkan är en trosgemenskap – ingen åsiktsgemenskap

Skrivet av

Detta är en debattartikel införd i VLT 21 augusti>>

Rösta på POSK – partipolitiskt obundna i svenska kyrkan – den 19 september i kyrkovalet!

POSK vill arbeta för en kyrka fri från partipolitik. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som måste reformeras. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka borde vara en självklarhet 21 år efter att kyrkan skiljdes från staten.

Kyrkan i dag behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap. Kyrkan är en trosgemenskap som förmedlar budskap om tro, hopp och livsmod.

POSK vill arbeta för en nära, öppen kyrka som är synlig och välkomnande. Församlingen har ett mäktigt och enastående uppdrag; att sprida evangeliet, att fira gudstjänst, att döpa barn och vuxna och att utöva diakoni och mission. Församlingen behöver finnas nära där du bor och verkar. Både på landsbygden och i centrum. Med öppna och välkomnande kyrkor.

Vara närvarande i glädje och sorg. I vardag och helg. I aktiva församlingar, som på allvar tar tillvara människors önskan och längtan att engagera sig ideellt, växer gemenskapen. POSK vill stärka församlingarna och öka de många människornas engagemang så att fler döps, konfirmeras och får möjlighet att växa i tro och känna hopp.

POSK vill arbeta för en kyrka som gör skillnad. Kyrkan ska stå på de utsattas sida. I ord och i handling. Kyrkan har lång och rik erfarenhet av själavård och diakonalt arbete; att möta människor i ensamhet, äldre och människor som söker stöd och hjälp inklusive nyanlända.

Behoven ökar ständigt. POSK vill att kyrkan än mer ska prioritera det diakonala arbetet.

POSK är den största obundna gruppen i Svenska kyrkan i Västerås. POSK finns för oss som vill ta ansvar i Svenska kyrkan utan att binda oss till något allmänpolitiskt parti. Våra kandidater kommer från den lokala församlingsgemenskapen. Vi är fria! Vi är engagerade! Vi tar ansvar!

Rösta på POSK!

Karin Tilly

2:e vice ordförande i kyrkorådet i Västerås pastorat

Karin Andersson

Norrbo församling

Victor Månsson

Badelunda församling

Maria Thorgren

Viksängs församling

Ingemar Egelstedt

Domkyrkoförsamlingen

Kandidater för POSK i kyrkovalet

Kyrkan borde styras av evangelium, inte av partipolitik

Skrivet av

Debattartikel av Anne Olofsson införd i Norrköpings tidningar den 16 augusti.

POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) tar tacksamt emot debatten om riksdagspartiernas inblandning i kyrkoval och Svenska kyrkans styrning.

Det är en mycket nödvändig debatt som borde kommit redan för 21 år sedan då kyrkans skildes från staten.

Kyrkligt anställda och andra i kyrkan aktiva och engagerade, både förtroendevalda såväl som ideella, kan vittna om hur partipolitikens inblandning gör det svårt för många att veta vad som är partipolitisk ideologi och vad som är evangelium idag.

Inga andra organisationer inom civilsamhället tillåter partipolitik utgöra grunden för sina val av ledamöter för sitt styrelsearbete. Varför ska då Svenska kyrkan vara ett undantag? Kan det bero på att Svenska kyrkan är en oerhört viktig organisation i civilsamhället med sina 5,7 miljoner medlemmar och Sveriges största aktör inom civilsamhället?

Kanske är det då inte så förvånande att partierna ser en chans att styra kyrkans verksamhet i linje med riksdagspolitiken! De önskar fortfarande utöva kontroll och makt över Svenska kyrkan. Den partipolitiska kopplingen stänger dessutom ute vissa som vill engagera sig, då de tvingas att ta partipolitisk ställning för att kunna göra det. POSK kräver inga partipolitiska ställningstaganden för att delta utan är en öppen grupp för att utveckla de kyrkliga frågorna.

POSK har inget emot att personer engagerade i partipolitiken engagerar sig i Svenska kyrkan. Inte alls. De är hjärtligt välkomna både i kyrkan och i POSK. Men själva partipolitiken måste hållas utanför det som handlar om tro och evangelium. Partipolitiken ska leva i val till riksdagen. I kyrkan ska de kyrkliga frågorna stå i fokus.

Vänstern menar att det mycket väl går att blanda tro och politik. Något som POSK i nuvarande system, med partipolitiskt ideologiskt baserade partier med i valet, ser som helt oförenligt. Att kyrkan kan förändra människor som i sin tur kan förändra samhället är otvivelaktigt, likaså att kyrkan som institution ska och kan medverka i att påtala brister i samhället.

Det gjorde även Jesus för 2000 år sedan. Men Jesus styrdes inte av ett partiprogram eller en partipolitisk ideologi utan av uppgiften att sprida Guds kärlek till människorna och att komma med evangeliets glada budskap till oss. Han behövde inte underställa sig ett partiprogram!

Tro och partipolitik är en olycklig sammanblandning i kyrkans styrning såväl som i kyrkovalet!

Styrelsen för POSK i Norrköping genom Anne Olofsson, ordförande

Marta, Marta…

Skrivet av

Vad är viktigast? Att bara sitta vid Jesu fötter och lyssna (som Maria gjorde) eller att också se till att det fungerar runtomkring (som Marta gjorde). (Lukas 10:38-42)

Ja, den där texten om Marta och Maria har många gånger stört mig. Ganska ofta så har prästerna (oftast män) predikat hur bra det är med Maria som bara tar sig tid att lyssna. Och Marta, som fixar och donar, hennes insats räknas bort.

Det finns säkert en massa djupt teologiskt smart och genomtänkt att säga om detta. Talat och skrivet. Och jag har säkert missat poängen rejält.

MEN – oavsett detta. Som kyrkopolitiker så känner jag mig ibland som Marta. Som fixar och donar med hus, pengar, mat och det praktiska, för att andra ska kunna få sitta vid Jesu fötter och lyssna på ordet.

Kyrkopolitiker beskylls ibland för att bara vara materiellt intresserade. Och kanske pratar lite för mycket om det praktiska.

Men för mig som kyrkopolitiker för POSK så är visionen tydlig och klar:

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Det är det viktigaste och det yttersta. Allt annat, praktiskt och ekonomiskt, är en förlängning av den visionen.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Från centerpartist till partipolitiskt oberoende

Skrivet av

Insändare i Västerbotten-kuriren 18 augusti 2021>>

Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa: rösta då partipolitiskt oberoende! Det skriver Anna-Sara Walldén.

När jag var 18-år fick jag frågan om jag ville ställa upp i kyrkovalet. Jag gick på gymnasiet i Luleå och var engagerad både i kyrkan och i Centerpartiets ungdomsförbund. Därför var det naturligt för mig att tacka ”ja” till att ge mig in i kyrkopolitiken för Centerpartiet.

Inte visste jag mycket om kyrkopolitik, men så mycket tyckte jag mig veta att kyrkan handlar om evangeliet om Jesus Kristus, och inte om sekulära politiska ideologier eller idéer. Det jag inte visste var att jag snart skulle behöva omvärdera den inställningen i grunden.

Som 23-åring, 2005, fick jag första gången tjänstgöra som ledamot i Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det var spännande, intressant men också utmanande. Det var här min syn på kyrkopolitiken ändrades i grunden. Jag mötte många människor som vill kyrkan väl, inte tu tal om det. Men jag mötte också många som satte sina politiska idéer eller ideologier i främsta rummet och där jag upplevde att Bibeln användes mer som en kuliss än som ett verkligt rättesnöre.

Allt mer växte en övertygelse fram hos mig att de politiska partiernas engagemang i Svenska kyrkan är en anomali – en orimlighet, och skadar kyrkan. Inte för att det är något fel på människorna som engagerar sig i dessa grupper, men för att lojaliteten och grunden för engagemanget ligger hos partiet, ideologin eller de politiska idéerna istället för hos kyrkan, i Bibeln och i tron på Jesus Kristus.

Det gäller de nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till politiska partier men även de nomineringsgrupper som är mer löst kopplade, men ändå vilar på en sekulär ideologisk grund.

Jag älskade på många sätt kyrkopolitiken, men inför valet 2013 var jag tvungen att tacka nej till fortsatta förtroendeuppdrag för Centerpartiet i kyrkopolitiken. Jag kunde inte fortsätta att ställa upp i ett sammanhang som jag i grunden inte tycker borde finnas. Jag skulle gärna se mina vänner i centerpartiet i kyrkopolitiken – absolut – men inte under centerpartistisk flagg!

Det var en stor sorg för mig att lämna Kyrkomötet och alla de viktiga samtal och beslut som förs och fattas där. Så vad skulle jag göra nu?

Jag ville engagera mig för kyrkan för kyrkans skull – älska hela Svenska kyrkan i hela dess bredd, längd och höjd. Därför valde jag att engagera mig i POSK – partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Nu ställer jag återigen upp i valet till kyrkomötet, men för en fri kyrka – på riktigt.

Den 19:e september är det kyrkoval för dig som är medlem i Svenska kyrkan. Då har du också chansen att göra skillnad och göra din röst hörd. Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa – rösta då partipolitiskt oberoende!

Anna-Sara Walldén, Lycksele

kandidat till Kyrkomötet för (POSK) Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

(Läs mer om Anna-Sara här>>)

POSK skriver i sitt program:

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun.

Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas.

POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Jo, det är viktigt att påverka

Skrivet av

I Kyrkans Tidning står det att färre personer än förra kyrkovalet tycker det är viktigt att påverka i kyrkovalet.

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/farre-tycker-det-ar-viktigt-att-paverka-kyrkan

Enligt en SIFO-undersökning så har antalet som inte tror det är viktigt att påverka i kyrkovalet ökat från 26 procent till 30 procent.  Detta på grund av pandemin men också på allmänna trender, säger kyrkans analysavdelning.

Men – spelar det ingen roll?

Jo, det är klart det gör! Och det är där POSK är så viktiga. Och alla debattartiklar som POSK skriver, alla samtal som POSKare har, all kommunikation som delas i sociala medier och på annat sätt. Självklart är det viktigt att påverka i kyrkovalet.

Allt vi gör i kyrkovalet påverkar, stort som smått. Och om det är andra som tror att det är oviktigt så är det än mer viktigt för oss som är POSKare att vara ännu mer tydliga.

Så Rösta på POSK för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Skrivet av

Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst, skriver Åke Norell, Mariefred.

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Mariefred 11 augusti 2021
”Om du har problem med arvodet – lägg det i kollekthåven!” Det var rådet jag fick när jag som förtroendevald i Mariefreds församling för tiotalet år sedan föreslog att kyrkopolitikerna skulle avstå från sammanträdesarvodet. Frågan ansågs inte värd att ens diskutera.
När jag år 2018 återkom i kyrkopolitiken aktualiserade jag ånyo frågan. I en motion föreslog jag att sammanträdesarvoden – och fasta arvoden – skulle avskaffas samt att motsvarande medel i stället skulle användas i det diakonala arbetet. Motionen avslogs.
Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst. Varför inte? Statskyrkan är avskaffad sedan drygt tjugo år. De förtroendevalda måste inse att de nu verkar inom den frivilliga sektorn. Många församlingar (t ex Strängnäs domkyrkoförsamling) har avskaffat sammanträdesarvodet.
Under de närmaste åren kommer församlingens ekonomi att försämras. År 2013 var 73 procent av Mariefredsborna kyrkotillhöriga. År 2020 hade andelen kyrkotillhöriga sjunkit till 63 procent. Den nedåtgående trenden består
För att klara kyrkans ekonomi måste antalet anställda ses över. Det kommer att behövas fler ideella insatser i framtiden. Mycket av arbetet i församlingen görs redan idag utan ersättning. Varför ska kyrkopolitikerna arvoderas? Det är inte rimligt att vissa uppgifter arvoderas men inte andra.
POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) är den största nomineringsgruppen i Mariefred. De förespråkar i sitt handlingsprogram återhållsamhet med arvoden.  Inför årets kyrkoval har de uttalat att de på lokal nivå vill minska eller slopa arvodering av förtroendevalda. I kyrkofullmäktige är de fler än de arvodesberoende socialdemokraterna. Därför – upp till bevis!
ÅKE NORELL Mariefred
———
POSK har under många år kämpat för att få bort orimliga arvoden till förtroendevalda. I programmet så står det:
POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

Det behövs fler platser för att utbilda församlingsmusiker!

Skrivet av

Gästbloggare Karin Långström:

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara ett sammanhang som ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Kyrkan ska i allt hon gör förmedla befrielse, hopp och livsmod. I Svenska kyrkan ska varje människa bli sedd och tas vara på som en gåva i församlingens liv.

Det är i musikverksamheten det sker

Många människor vittnar om att det är just i musikverksamheten som detta sker. Kyrkomusik innebär så mycket: gemenskap, vänskap och tro växer under såväl körövningarna i församlingshemmet som i gudstjänstgemenskapen där psalmer och annan musik fördjupar och förstärker evangeliet.

Musikgudstjänster och konserter är omistliga delar i kyrkans liv och i kulturlivet i stort. Att redan som barn eller ungdom vara med och spela och sjunga är självklart, och undervisning i främst orgelspel bör erbjudas i fler församlingar än idag.

Organister i framkant

Men kyrkan behöver kvalificerad personal för uppgiften, och behovet av rekrytering av kyrkomusiker är mycket stort. Projektet Organister i framkant (organisteriframkant.se) räknar med att Svenska kyrkan behöver rekrytera 700 kyrkomusiker fram till år 2030 för att säkra personalförsörjningen. Det är ingen liten uppgift och flera insatser behöver göras från nationell nivå i nära samverkan med utbildningsinstitutionerna.

Fler utbildningsplatser behöver finnas. När jag i egenskap av skolpräst på folkhögskola var med i antagningsgruppen för kyrkomusikerlinjen har jag de senaste åren frustrerat sett att ett antal sökande behövt få ett negativt antagningsbesked. Inte för att de inte var tillräckligt musikaliskt begåvade eller kyrkligt förankrade – en del av dessa är redan anställda som kyrkomusiker i församling – utan för att det inte finns plats.

Utöka antalet platser!

Liknande situation finns vid (minst) en av de övriga folkhögskolorna. Jag hoppas att viljan finns hos folkhögskolorna att utöka antalet platser. De svenskakyrkliga folkhögskolorna borde med glädje satsa mer på sina kantorsutbildningar, men i brist på det kunde nationell nivå bidra med att ta ett större ekonomiskt ansvar för utbildningen än vad de gör idag. Vidare behöver de förberedande kantorsutbildningarna stärkas. Här börjar inte så få musikstuderande sin bana, eftersom det tar lång tid att lära sig orgel som nytt instrument.

Gynna församlingslivet

När det gäller kyrkomusikerutbildningen på högskola kunde nationell nivå definiera vad en organist ska ha med i sin examen. Idag kan en organist examineras utan t ex liturgiskt orgelspel eller barnkörmetodik, och det är inte särskilt gynnsamt i församlingslivet!

Mycket finns dock att göra på församlings- och pastoratsnivå. Det är önskvärt att vi uppvärderar våra egna utbildningssystem och låter behöriga kyrkomusiker komma ifråga vid tillsvidareanställning. Det är heller inte så lyckat att i annonser ange “kyrkomusikerutbildning eller motsvarande” som utbildningskrav.

Våra kyrkomusikerutbildningar på de olika nivåerna är unika, specialdesignade för Svenska kyrkans församlingsliv där musikerhantverk och pastoral blick tränas tillsammans med studiekamrater, lärare, skolpräster och praktikförsamlingar.

Den som blir anställd utan examen kan ändå uppmuntras: det är oerhört gynnsamt att kombinera församlingstjänst och kantorsstudier – men då måste det finnas fler tillräckligt antal studieplatser.

Karin Långström (POSK) Präst i Skara stift
Kandiderar till kyrkomötet

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.

att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.

att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.

att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Fick du fikon, Sakarias?

Skrivet av

Eller jag kanske skulle skriva ”Fick du fikon, Roger?”

Roger Persson Österman (S), skriver i tidningen Dagen och påstår att det är att köpa grisen i säcken att rösta på POSK. För det går inte att veta vad de olika ledamöterna vill. Han skriver att han har varit runt och tittat på flera olika POSK-sidor påstår han.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/09/s-kyrkopolitiker-den-som-rostar-pa-posk-far-grisen-i-sacken/

Var finns Rogers uppfattningar?

Så jag googlar runt lite för att hitta var jag kan hitta vad Roger och hans socialdemokratiska kompisar tycker. Alltså hans enskilda uppfattningar, för det är tydligen det som är viktigt. Och det gav inte mycket för handen.

Men att han är socialdemokrat det vet jag, det framgår tydligt i debattartikel i tidningen Dagen och den som publicerades i Kyrkans Tidning i maj 2021 (https://www.kyrkanstidning.se/debatt/saknar-kunskap-om-de-fortroendevalda)

Fikonspråk

Roger har läst Amanda Carlshamres debattartikel i tidningen Dagen 27/7. Och han skriver:

Det riktigt stora problemet är dock att Posk döljer sig bakom en osynlighetsslöja. Vad betyder “svenskkyrklig teologi”? Ett fikonord som kan gömma synnerligen divergerande uppfattningar.

Nu har jag förstått att Roger är en akademiker som är beläst eftersom han är professor i finansrätt vid Stockholms universitet. Då borde Roger kunna ha hittat POSKs småskrifter där vi , i Erik Eckerdals utmärkta lilla småskrift, faktiskt förklarar vad Svenskkyrklig teologi är.

Småskrifter

Roligt med engagerade förtroendevalda

Det är härligt att läsa om Roger och hans (S)-kompisar i Maria Magdalenas församling i Stockholm, som är engagerade och aktiva i församlingen. Precis som det ska vara och något som välkomnas.

Men att ganska ofint ge sig på en annan grupp och påstå att det är att köpa grisen i säcken – jämfört med det program som (S) presenterar på sin sida och som beslutats av socialdemokraternas partistyrelse (!).

En riktigt Fri kyrka

Nej, jag är ledsen Roger. Det engagemanget som du och dina kompisar har i och för kyrkan och dess verksamhet är superbra och jätteviktigt. Men att ni har valt att stå på en lista för ett politiskt parti, där nuvarande statsministern är med och bestämmer inriktningen för Svenska kyrkan gör mig orolig.

Om ni verkligen menar allvar med att det ska vara en fri kyrka – så ska ni rösta på POSK och ställa upp på en POSK-lista. Då blir kyrkan och staten skilda på – på riktigt. Och ert engagemang kan oberoende av vad ni röstar på i de allmänna valen, komma kyrkan till del.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Läs också Amanda Carlshamre och Lotta Jonssons svar till Roger Persson Österman debattartikel.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/10/vart-partiprogram-berattar-tydligt-vad-posk-vill-verka-for/

Arkiv
Kategorier