fbpx

Väldigt social

Skrivet av

Sitter på 6-tåget från Göteborg mot Uppsala. Den här helgen ska jag vara med på Kyrkomusiksymposiet och det ska bli väldigt spännande. Jag hade tänkt att vi skulle ha ett utställningsbord, men av olika anledningar blev det inte så. Jag hoppas att de som är intresserade av vad POSK vill med kyrkomusiken ändå kan komma och prata med mig.

Vi skriver ju i vår vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Men jag får berätta mer om Kyrkomusiksymposiet senare i helgen.

Nu vill jag lyfta en rolig grej jag hittade i mitt flöde. Det är Martin Garlöv (en av våra duktiga POSKare i Uppsala stift) som delar med sig av vad han hittat. Påve Franciskus videochattar i en Google Hangout med ungdomar från fem kontinenter, samtidigt!

Who are you video-chatting with? Oh, just with Pope Francis>>

Det här är ju bara så lysande bra! Självklart ska man använda alla nya medel för att nå ut.

Jag har inte hört om någon av våra biskopar har gjort detta, chattat i en hang-out, men jag vet att flera biskopar har ett ungdomsråd som de träffar regelbundet.

Men det är väl hög tid att åter försöka sammanställa en lista över hur sociala våra biskopar är. Jag gör ett försök här (garanterar inte att den är komplett!).

Ärkebiskop Antje Jackelén

Biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift

Biskop Tuulikki Koivunen Bylund, Härnösands stift 

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift 

Biskop Martin Modéus, Linköpings stift

Biskop Hans Stiglund, Luleå stift 

Biskop Johan Tyrberg, Lunds stift

Biskop Åke Bonnier, Skara stift

Biskop Eva Brunne, Stockholms stift

Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift 

Biskop Ragnar Persenius, Uppsala stift

Biskop Sven-Bernhard Fast, Visby stift

Biskop Thomas Söderberg, Västerås stift 

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö stift

Ni som går in på länkarna kommer att upptäcka att många av de twitterkonton som finns för biskoparna inte är i bruk.

Det är några få biskopar som är mycket flitiga på de sociala medierna, några är där sporadiskt och några är där inte alls. Om detta kan man tycka olika – men tror inte ni att Jesus hade använt alla de till buds stående medlen för att sprida sitt budskap om han hade haft det?

Nu använde han sig av den metod som fungerar bäst – mun till mun-metoden. Det är samma metod som vi använder i de sociala medierna, det är bara forumet som är annorlunda.

Jag hoppas att vi får se betydligt fler av våra biskopar ute i de sociala medierna, också! Deras olika röster behövs för vår Svenska kyrka!

 

Skara stift 1000 år

Skrivet av

I helgen har jag varit i Skara för att tillsammans med stiftet fira deras 1000-årsjubileum.
Skara jubileumsdagar 20-30 augusti>>

Festen ägde rum i Skara fredag och lördag för att på söndagen firas ute i de lokala församlingarna med särskild festmässa.

De båda dagarna i Skara var mycket välplanerade och innehållsrika. På fyra olika scener framfördes en rad olika program. Det var körframträdanden, musikaler, teater, debatter, samtal och föreläsningar. Allt med en stor bredd och koppling till Svenska kyrkan och Skara stift.

Det är något särskilt när ett arrangemang ordnas i en mindre stad. Hela arrangemanget märks på ett helt annat sätt än när det ordnas i t.ex. Stockholm eller Göteborg.

Jag fick tillfälle att gå på guidad visning på Västergötlands museum där de hade en fantastisk utställning om kyrkan i Sverige under 1000 år. (Kan jag verkligen rekommendera!) Jag var på konserter och jag lyssnade på olika talare på olika scener och jag var med när det senaste konstverket avtäcktes i Skara domkyrka.

Tusen år i kyrkans spår>>

Och jag träffade mycket folk. Givetvis träffade jag många POSKare – det var trevligt. Jag tog inga foton denna gång på alla POSKare – men det var många, det kan jag lova!

Ärkebiskop Antje Jackelén sa "Gud lirkar in evighetstråden i vår bråttomvärld" vid ett tillfälle. Det var så klokt sagt.

Att för Gud är en dag som tusen år och tusen år som en dag – evigheten finns hos oss, även när vi har alldeles för bråttom i vår vardag. Tomas Forsner, POSKare från Lidköping (har varit kyrkmötesledamot för POSK) skämtade dock till det och sa: "För Gud är en dag som tusen år men för biskop Åke Bonnier är tusen år som två dagar" .

Ett arrangemang som det här ger mersmak. Och jag hoppas att vi kan få ett liknande arrangemang i samband med Luther-jubileet 2017. Jag vet att det kommer att ordnas stiftsvisa event – men något gemensamt måste vi också få till. Tycker åtminstone jag!

Svenska kyrkan – reformationsjubileum 2017>>

Kungahuset: Kronprinsessan firade Skara stift 1000 år>>

Biskop Ragnar: En tagg ur lidandet>>

Vandravägen: På tusenårsfirande>>

Frihet att välja

Skrivet av

En av POSKs hjärtefrågor – eller valfrågor – är frågan om att stärka kyrkans roll i den sociala ekonomin. Förra året skrev vi en del om det (du kan läsa det här>>)

För POSK är det viktigt att kyrkan, med all den kompetens som vi har när det gäller människovärde och själavård, får möjlighet att också ta del i den sociala ekonomin. Att driva förskolor, skolor, äldrevård, vårdcentraler eller begravningsbyråer. Vi tror och vi vet att vi har en viktig dimension att tillföra.

På några ställen är det tillåtet och en del församlingar ligger långt framme, där de har möjlighet och resurser.

Men i Göteborg är det omöjligt. Göteborgs kommun låter inte idéburna vårdföretag vara med och ta ansvar i samhället. Göteborgs kyrkliga stadsmission, Räddningsmissionen, Bräcke diakoni med flera som är med i Famna Väst skriver i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten.

GP: Göteborg stänger ute idéburna vårdföretag>>

I stället finns inom Göteborgs stad ett kategoriskt motstånd mot
privata utförare, där alla buntas ihop och väljs bort. Oavsett om de är kommersiella bolag som delar ut vinst till aktieägare – eller idéburna organisationer som återinvesterar i verksamheten.
Ett talande exempel är Bräcke diakoni, som vuxit till en av landets
största non profit-aktörer. Expansionen sker dock främst i bland annat Stockholm och Jönköping. I hemstaden Göteborg har man i stället fått draner på verksamheter.

(…)
Trots att det sedan 2012 finns en överenskommelse om samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin anlitas våra organisationer allt mindre av Göteborgs stad. Flera välfungerande verksamheter har fått avvecklas därför att kommunen i stället har byggt upp egna.

Den verksamhet som Svenska kyrkan startat genom Göteborgs kyrkliga stadsmission och Bräcke diakonigård är omistlig! Det är viktiga verksamheter, både för samhället och för Svenska kyrkan. Och framför allt för alla patienter, vårdtagare och medlemmar. Om den verksamheten läggs ner i Göteborg så kommer samhället i Göteborg att bli väldigt fattigt och förlorar en del av sin själ som har präglat staden under lång tid.

Flera motioner i årets kyrkomöte tar upp frågan om socialt företagande. Och flera utredningar har också gjorts under åren. Bland annat av biskop Per Eckerdal som då var direktor för Bräcke diakoni.

Per Eckerdal: Arbetsformer i förändring>>

Rapport: Svenska kyrkan och välfärden av Miriam Hollmer och Anders Bäckström>>

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit
en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet.
Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag.

POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i
Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Biskop och fest

Skrivet av

I går söndag var jag med i Uppsala domkyrka när Johan Tyrberg vigdes till Lunds 69:e biskop. Det var en fin och högtidlig gudstjänst.

Läs pressmeddelandet om biskop Johan här: Jag känner glädje och ödmjukhet>>
Kyrkans Tidning: Lunds nye biskop vigs på söndag>>

Här kan du se Lunds stifts bambusersändning när de intervjuar biskop Johan efter gudstjänsten:

På eftermiddagen var det en Te Deum-gudstjänst i Gamla Uppsala kyrka, med anledning av att det är 850 år sedan Uppsala blev ärkebiskopssäte.

Uppsala ärkestift 850 år>>

Biskop Ragnar höll en predikan som han har lagt upp på sin blogg här: Förtröstan, närvaro, sändning>>

Är det verkligen nödvändigt att hålla på med alla dessa gudstjänster och fira på det här sättet? Det är mycket biskopar, både våra egna och inbjudna från när och fjärran. Det är högtidligt och ibland ganska uppstyltat.

Men ja… jag tror att det är bra att göra de här markeringarna. Ett fira gudstjänst tillsammans, att hålla fokus på Gud och komma tillsammans i tacksägelse. Dessa gudstjänster är inte bättre eller sämre än en vanlig församlingsgudstjänst. Den är annorlunda. Och den ena utesluter inte den andra.

Ur POSKs vision och program:
Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Ny biskop i Lund i dag

Skrivet av

I dag vigs Johan Thyrberg till ny biskop i Lunds stift. Gudstjänsten äger rum i Uppsala domkyrka kl 11.00.

Här berättar biskop Johan om sitt valspråk "Jordens salt".

Så här står det i pressmeddelandet från Svenska kyrkan>>:

På söndag den 24 augusti vigs Johan Tyrberg, kyrkoherde i Karlshamn-Trensum och kontraktsprost i västra Blekinge, till biskop för Lunds stift.

Vigningen äger rum kl. 11.00 i Uppsala domkyrka och förrättas av ärkebiskop Antje Jackelén i närvaro av Svenska kyrkans biskopar och utländska gäster. Johan Tyrberg valdes till biskop i april då han i den avgörande valomgången fick drygt sjuttio procent av rösterna. Efter sju år i Karlshamn flyttar han till stiftsstaden Lund och efterträder Antje Jackelén som i somras tillträdde som ärkebiskop. – Människor har valt mig, jag har inte trängt mig på. Det känns hedersamt. Jag känner mig ödmjuk inför det. 

Johan Tyrberg ser sig själv som visionär och han brinner för ledarskapsfrågor. Han vill gärna lyfta fram församlingen och vikten av
en utvecklad församlingsverksamhet.

– Det är i församlingen som kyrkan händer. Det är där möten uppstår och evangelium förkunnas i ord och handling. 

Läs mer om Johan Tyrberg på Lunds stifts webbplats.>>

BISKOPSVAPNET Johan Tyrbergs personliga kommentar: ”Vapenskölden
är delad i en övre och en nedre del av en så kallad vågskura, en
vågmarkering. Den övre delen har en lanterna med ljusstrålar i guld på
blå botten, och den nedre delen har ett blått ankare på en botten av
silver. Ankaret bär i sig en påminnelse om korset.

Vågskuran symboliserar vatten. Det vatten Skaparen lyfte livet ur, det vatten vi döps i till gemenskap med livets Gud. Vattnet som på olika sätt följt mig genom livet genom att alltid antingen finnas i närheten, eller bäras
i en längtan.

Den blå färgen i kontrast till silver blir mörkret i kontrast till ljuset. Samtidigt är blå Marias färg. Maria som bar Gud i sitt liv till mänskligheten. Ett bärande vi var och en är kallade att delta i. På den mörka bottnen lyser en lanterna.

Lanternan tar vi med oss på resan på ett fartyg eller i handen. Den gyllene färgen är starkare än silvrets ljus för det är Guds eget ljus vi bär med oss. Guds ljus får allt annat ljus att blekna. Lanternan med sitt ljus att ta med
sig tar upp tråden från mottot. Vi är i Guds hand Jordens salt och
världens ljus. Saltet ska spridas och ljuset bäras ut i världen. Det ska
inte döljas eller sparas. Ankaret är hoppets symbol. Ett hopp
som hämtar sin näring i den tro som inspireras av korset. Ankaret är
samtidigt en påminnelse om det liv som fört mig hit.” 

Ring klocka ring – eller…?

Skrivet av

Biskop Esbjörn Hagberg (Karlstads stift) har i ett brev till alla sina prostar och kyrkoherdar skrivit om klockringning. Detta med anledning av att rasistiska partier håller valmöten vid olika tillfällen.

Kyrkans Tidning skriver>>:

Eftersom det förekommer frågor om och förväntningar på klockringning vid till exempel demonstrationer och politiska aktioner med främlingsfientliga inslag, ger biskop Hagberg även ett pastoralt råd till sina kyrkoherdar och kontraktsprostar. Där skriver han: "Kyrkklockorna ska i huvudsak ringa för och inte emot något. Kyrkklockorna ska bjuda in till gudstjänst".

Jag älskar kyrkklockor! För mig är det underbart att höra kyrkklockorna ringa. På lördagarna kl 18.00 vid helgsmålsbönen. Till söndagens gudstjänst. Vid begravningar och själaringningar under veckan. För mig är det gudstjänst när kyrkklockorna ringer. Och det är också till gudstjänst jag vill bli kallad när kyrkklockorna ringer. Jag tycker det är bra att biskop Esbjörn går ut med ett brev till pastoraten i Karlstad.

Till höstens kyrkomöte finns det två motioner som tar upp klockringning.

Motion 2014:017 Ringning i kyrkklockor>>
Motion 2014:088 Reglera klockringningar för att förebygga missbruk>>

Dessa motioner kommer att behandlas av organisationsutskottet.

Här kan du höra kyrkklockan i Uppsala domkyrka

109 motioner

Skrivet av

109 motioner kommer kyrkomötet att behandlas under höstens två sessioner. Samt 3 skrivelser från kyrkostyrelsen.

Mynewsdesk: Samhällsfokus i årets motioner>>

Som vanligt är det stor bredd på motionerna och en del av motionerna är väl ganska tveksamma om de överhuvudtaget tillhör kyrkomötets bord. Men presidiet valde att låta alla motioner komma upp för behandling.

En viss omfördelning av motionerna har skett så att det blir en jämnare fördelning mellan utskotten. Detta kommer kyrkomötets ledamöter att få brev om senast måndag.

Hur fördelar sig då motionerna mellan de olika nomineringsgrupperna? De motioner där flera personer från olika grupper har motionerat räknas flera gånger – därför blir summan inte 109.

  • Frimodig kyrka (FK) 20 motioner
  • Sverigedemokraterna (sd) 16 motioner
  • POSK 15 motioner
  • Centern (C) 11 motioner
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) 11 motioner
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) 10 motioner
  • Socialdemokraterna (S) 9 motioner
  • Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 5 motioner
  • Öppen kyrka (ÖKA) 5 motioner
  • "Vilde" (fd Sverigedemokrat) 5 motioner
  • Biskopar 2 motioner
  • Borgerligt alternativ (BA) 1 motion

Dessa motioner kommer från eller medverkar någon POSKare i:

  1. Barnportal på nätet; Anders Brunnstedt mfl
  2. Definiera "rikstäckande verksamhet"; Anders Roos mfl
  3. Kristna i mellanöstern; Anders Roos mfl
  4. Politik och religion i Mellanöstern; Anders Roos mfl
  5. Begränsning av möjlighet till brevröstning med bud i kyrkoval; Boel Johansson
  6. Utvärdering av valet till församlingsråd; Anders Brunnstedt mfl
  7. Förslag till instruktion för Svenska kyrkans arvodesnämnd; Bertil Persson
  8. Kyrkohandbok del II; Hans-Olof Andrén
  9. Teologisk otydlighet om ersättningsteologin; Johanna Andersson
  10. Kyrkoantikvarisk ersättning till övertaliga kyrkor; Gunvor Torstensson mfl
  11. Nationellt program för praktik för unga; Marie Rydén Davoust mfl
  12. Klimatmål för kyrkomötet, kyrkostyrelsen samt organ och råd; Eva-Maria Munck mfl
  13. Större generationsspridning i beslutande organ; Eva-Maria Munck mfl
  14. Kyrkohandbokens relation till tidigare ekumeniska och läromässiga ställningstaganden; Ola Isacsson mfl
  15. Ändra formerna för kyrkoval; Per Lindberg

Det kan hända att några av rubrikerna på motionerna är ändrade. Motionerna kommer i sitt redigerade skick (så att alla motioner använder samma mall) att läggas ut de närmaste dagarna på http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/motioner

Ledamöter i kyrkomötet kommer i eftermiddag att få motionerna på e-post och de skickas via post i morgon.

Det som händer på kyrkokansliet nu är att sekreterarna i de olika utskotten skriver recit på alla motioner – det vill säga en bakgrundstext om den aktuella frågan. Reciterna skickas sedan ut (troligen 11 september) till alla ledamöter så att man har möjlighet att läsa in sig på sina frågor i förväg.

När frågan sedan diskuteras i utskottet har alla samma förförståelse för frågan, kan eventuellt komplettera med ytterligare kunskap och sedan kan själva sakfrågan börja diskuteras direkt.

Allt som sägs och diskuteras i utskotten stannar i utskottet – det är ett slutet möte. Det är viktigt att detta är klart – så att man kan ha en öppen och hög diskussionsnivå i sitt utskott. Utskottets mening och förslag presenteras i deras betänkanden som sedan behandlas av kyrkomötet.

Jag har under dagen i dag varit och planerat höstens kyrkomöte (eftersom jag sitter i presidiet). Vi har bland annat pratat om inledningen som i år kommer att ske med en gudstjänst i Domkyrkan för att sedan övergå till högtidligt invigning av mötet (fortfarande i Domkyrkan). Efter den ceremoniella delen i kyrkan gör mötet ett uppehåll för att de inbjudna gästerna ska kunna lämna mötet och samtidigt sker en förflyttning till Uppsala Konsert och Kongress där den formella delen av kyrkomötet fortsätter.

Alla handlingar och schema finner du på kyrkomötets webbplats
www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 

 

Förföljda kristna

Skrivet av

Så är jag tillbaka vid skrivbordet efter semestern. Jag hade tänkt att börja med att skriva om de motioner som kommit in till kyrkomötet – men jag vill istället lyfta frågan om förföljelsen av kristna i Mellanöstern.

Det har vid flera tillfällen under året höjts röster i det offentliga rummet att Svenska kyrkan inte gör något när det gäller de förföljda kristna. Att det inte är några demonstrationer, att det inte görs några uttalanden. Att Svenska kyrkan tiger still. Här är några exempel:

2014 02 25 DN Förföljda kristna: Den viskande kyrkan>>

2014 07 28 Corren: Kristna förföljs men Svenska kyrkan likgiltig>>

2014 08 10 GP: Sen reaktion på våldets Irak>>

2014 07 23 Kyrkans Tidning: Kristna tvingas konvertera under dödshot>>

2014 08 08 Kyrkans Tidning SKR uppmanar till stöd och förbön för situationen i Mellanöstern>>

På detta har det skrivit olika svar. Här kommer några exempel:

Stockholms stift: 2014 08  Biskop Eva Brunne med och visar stöd för förföljda kristna>>

2014 07 12 SvD Vårt engagemang för kristna i Irak är starkt>>

2014 07 24 Sv Utrensningen beseglas med ett n>>

2014 08 02 Dagen Runt 2 000 visade sitt stöd för Iraks kristna>>

2014 08 08 Svenska kyrkan: Kyrkornas världsråd vädjar för kristna i Irak>>

Och så här skrev dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd den 26 februari 2014 med anledning av Helmersons ledare 25 februari 2014.

Vad som hörs och vad som görs

Det går utmärkt att utifrån folkrätten plädera mot Israels agerande på ockuperade områden och samtidigt höja rösten för kristna i grannländerna. En kyrka som Svenska kyrkan ska hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vårt långsiktiga tysta arbete för utsatta kristna behöver höras mer, men det som sker är uppenbarligen inte alltid intressant för media och i vissa fall inte lämpligt att offentliggöra.

I september 2013 skrev jag som ordförande i Sveriges kristna råd, tillsammans med andra kyrkoledare, debattartikeln "Snart inga kristna kvar i Mellanöstern">> i en av de stora tidningarna.

För ett och halvt år sedan möjliggjorde Svenska kyrkan en hearing i Genève, i anslutning till FN, om hädelselagstiftningens följder för minoriteter i Pakistan. För ett par veckor sedan deltog jag i en samling av kristna ledare i mellanöstern och Egypten för att klargöra för FN:s medlare Brahimi att de stora kyrkorna vill ha en sekulär stat i Syrien och att de fruktar majoritetsstyre utan respekt för andra grupper med hemortsrätt.

Idag kom jag hem från Pakistan efter bland annat en uppvaktning hos guvernören i Punjab där jag särskilt tog upp hädelselagstiftningen och de kristnas situation.

Svenska kyrkan driver ett omfattande stöd för utsatta kristna och håller nära kontakter bland annat med Egyptens kyrka. Precis som när Svenska kyrkan in på åttiotalet finansierade församlingslokaler och kyrkoreparationer i Sovjetblocket, utan att det blev särskilt känt i Sverige eftersom de kristna där fruktade för sin säkerhet, så sker väldigt mycket av stödet till utsatta kristna i det tysta.

För tyst, kanhända, eftersom vissa missuppfattar balansen i vårt agerande, däribland även Erik Helmersson.

Anders Wejryd, ärkebiskop i Svenska kyrkan och ordförande i Sveriges kristna råd.

Flera av motionerna till årets kyrkomöte tar upp frågan om de förföljda kristna i mellanöstern. Detta är alltså inte en fråga om Svenska kyrkan inte är medveten om eller inte agerar på. Men allt får, som Wejryd skriver, inte medial uppmärksamhet. Och allt ska heller inte ha det.

Den etniska utrensningen som sker är förfärligt och kan inte på något sätt sanktioneras. Var den än händer eller vem som än utsätts för den.

Ur POSKs vision och program>>:

POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valtatt stå utanför det ekumeniska arbetet.

Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Bilden är den arabiska bokstaven för N som betyder Nasare (kristen) som de kristna tvingas använda.

Om du vill sätta bokstaven på din facebook-bild eller twitter så hämtar du bilden här>>

Finns Gud? Ja!

Skrivet av

Tänk om det vore så enkelt ändå…

Här är ett underbart YouTube-klipp med komikerduon Anders och Måns:

Visst vore det underbart om vi kunde svara så här enkelt på alla teologiska frågor. För det är ju så här många vill att biskopar och präster ska svara. Snabbt och enkelt, svart och vitt, ja eller nej, raka rör.

Men riktigt så enkelt är det ju inte alltid. För det kommer alltid en fråga till som ska besvaras.

Jag är glad att vi har våra präster, biskopar och teologer som svara på frågor. Även om jag inte alltid tänker som de. Även om jag också funderar "men hur tänkte du nu?"

Varje söndag i kyrkan borde vara den "söndagsskola" där vi får påfyllnad, tankeställare och får rådbråka vår tro men också vila och växa i den.

Så tanken slår mig – kunde inte biskoparna starta en "söndagsskola" på nätet? En "ge mig fem minuter om dagen och jag ger dig en ny kropp"-satsning? En text, en utläggning och några frågor och sen ett forum där man får dela tankar och idéer. Ja, ni hör, det är inte riktigt genomtänkt det här och jag vet inte hur man praktiskt skulle lösa det.

Men en idé kan vara att låta biskoparna en månad var om året ansvara för "biskopsbloggen". De lägger ett blogginlägg i veckan under den månaden. (De måste alltså bara göra fyra insatser under ett år!) Med undervisning. Och sen finns det ett forum för diskussion. Regelrätt bibelundervisning alltså. Med teologiska kommentarer och möjlighet att djupläsa för dem som vill.

Tja – det var min tanke.

Nu tänker jag i alla fall ta semester och därmed kommer bloggen ha semesterstängt ungefär en månad (om det inte skulle dyka upp något som jag bara måste skriva om.)

Vi ses i mitten på augusti!

Vad är sanning?

Skrivet av

Mitt inlägg om Marcus Birro igår fick några att reagera på POSKs facebook-sida. Någon tycker det är skönt att han lämnar, andra menar att han har rätt i sin kritik.

 

Inlägg av POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Och som jag skrev i går – Birro sätter tummen på saker som är viktiga för oss att lyfta och lufta och diskutera. Jag kan förstå hans kritik – men det jag ville vara tydlig med är att det minsann inte är så överallt!

Och vi är alla ansvariga för att hjälpa till att lyfta det goda och komma åt det dåliga!

Uppdaterad 11 juli kl 19.20:
Biskop Åke Bonnier skriver på sin blogg ett öppet brev till Marcus Birro:

Öppet brev till Marcus Birro>>

Jag blev uppmärksammad av Kyrkligating.blogspot.se>>, Patrik Pettersson, att den utmärkelse som ärkebiskop Antje Jackelén fick förra veckan i Almedalen av PR-förlaget Westander ("Hetast i Almedalen") var ett skolexempel på hur man kan skapa uppmärksamhet i media. Som Westander skriver själva i sin handbok. Westander uppger på sin webbsida att de har Svenska kyrkans som en av sina kunder.

Gör detta priset mindre värt? Gör det ÄB Antjes insatser mindre värda?

Jag tänker så här. Det hjälper oss att alltid ifrågasätta och fundera över vem som står bakom eller varför något händer. Så är det med allting. När vi hör på nyheterna om en undersökning som berättar att si och så många procent tycker någonting. Vem har gjort undersökning? Hur ställdes frågorna? Vem vinner på att undersökningen presenteras just nu?

Westander är ett PR-företag. De har själva valt ut och gjort en lista med personer/händelser i Almedalen de ville lyfta. De hade en jury. De valde ut biskop Antje som vinnare. Och de motiverade detta.

Jag tycker inte det förminskar ÄB Antje eller Svenska kyrkan. Jag tycker att vi kan vara stolta och sen hantera utmärkelsen för vad den är – ett PR-företag som gör en lista i Almedalen. Och om det nu är så att Westander har Svenska kyrkan som uppdragsgivare (oklart för mig hur det uppdraget ser ut!) så kan vi ju bara konstatera att de har lyckats.

Så en sak till… Du som gillar att planera i förväg. Nu har programmet för "Se människan"-scenen på bokmässan kommit. Nu har du möjlighet att planera in de scenprogram som du vill se.

Så här skriver Bokmässan på sin webbsida>>:
Nu är programmet på Svenska Kyrkans scen Se Människan klart. Fredspristagaren Desmond Tutu och Frans van der Hoff de Boersma, en av pionjärerna inom rättvisemärkning, finns bland de medverkande i programmet.

– I år har vi bland annat ett fredstema på Se Människan. Det handlar om fred mellan stater, men också om fred med andra människor, fred med Gud och fred med sig själv, berättar Mikael Ringlander, projektledare för Se Människan.

Bland de medverkande i programmet finns Desmond Tutu, Mpho Tutu och Frans van der Hoff de Boersma. Mpho och Desmond Tutu har tillsammans skrivit en bok om den svåra konsten att förlåta. Boken baserar sig på erfarenheter av försoningsarbetet efter apartheid och men också författarnas personliga erfarenheter av att möta våld och destruktivitet. De samtalar med ärkebiskopen Antje Jackelén.

Frans van der Hoff de Boersma är en av pionjärerna inom rättvisemärkning, Fair Trade. Han är katolsk präst och lever och arbetar som bonde bland mexikanska fattigbönder. van der Hoff de Boesma har skrivit en svidande kritik av det kapitalistiska system som tillåter att rika länder bygger sitt välstånd på att fattiga hålls utanför.

Här kan du planera ditt eget program>>

Se människan-scenen är Svenska kyrkans största arrangemang på annan scen än sin egen. Tusentals människor kommer till Svenska kyrkans monter under bokmässans fyra dagar för att höra författare prata om existensiella frågor utifrån sina böcker.
(Vill bara påpeka att 2017 är kyrkomötet flyttat så att det inte ska krocka med bokmässan)

Uppdaterad 11 juli kl 19:00

Med anledning av blogginlägget om ÄB Antjes pris "Hetast i Almedalen" (se ovan) så har det varit en lång debatt bland Svenska kyrkans informatörer i deras facebook-grupp. Det har nu föranlett PR-företaget Westander att klargöra hur priset utses och delas ut. Det har alltså inget att göra med att Svenska kyrkan skulle vara kund till företaget. Kyrkans Tidning skriver om det här: PR-byrå avvisar jäv med att ge ÄB Almedalspris>>

Resume: Kyrkans män anklagar Westander för jäv>>

Arkiv
Kategorier